126/2016

Rättelser till förordningen.

Helsingfors den 16 februari 2016

Miljöministeriets förordning om typgodkännande av svetsbart armeringsstål och armeringsnät

I enlighet med miljöministeriets beslut föreskrivs med stöd av 6 § i lagen om produktgodkännanden för vissa byggprodukter (954/2012):

1 §
Förordningens tillämpningsområde

Denna förordning gäller krav för typgodkännande av svetsbart, kamprofilerat armeringsstål och armeringsnät som är avsedda att användas för armering av bärande betongkonstruktioner och som tillverkats av kolstål, austenitiskt stål eller austenit-ferritiskt stål.

2 §
Grunder för godkännande

Med typgodkännandet kan man påvisa att armeringsstålet eller armeringsnätet uppfyller de väsentliga tekniska kraven som anges i 117 § i markanvändnings- och bygglagen (132/1999), sådan paragrafen lyder i lag 958/2012, och i bestämmelser som utfärdats med stöd av den.

3 §
Egenskaper som ska uppges i beslutet om typgodkännande

I beslutet om typgodkännande ska man påvisa att armeringsstålet eller armeringsnätet uppfyller minimikraven enligt miljöministeriets förordning om väsentliga tekniska krav för svetsbart armeringsstål och armeringsnät och uppge de egenskaper som gäller för dessa. I beslutet kan uppges egenskaper och värden som överstiger minimikraven.

I beslutet ska den beteckning som beskriver armeringsstålets och armeringsnätets klassificerbara egenskaper uppges. Klassificerbara egenskaper och egenskaper som överstiger minimikraven ska i beslutet om typgodkännande anges som separat information.

I beslutet om typgodkännande ska det uppges hur armeringsstålets tekniska klass och armeringsstålets eller armeringsnätets tillverkare kan identifieras utifrån den permanenta märkningen på produkten.

4 §
Klassificerbara egenskaper för armeringsstål och armeringsnät

De klassificerbara egenskaperna enligt de väsentliga tekniska kraven för armeringsstål är sträckgräns, seghetsklass samt utmattningshållfasthet hos armeringsstål i seghetsklass B och C med en sträckgräns på 500 MPa.

Klassificerbara egenskaper som förutsätts av armeringsstålets användningsändamål är hållfasthet vid höga temperaturer och utmattningshållfasthet hos annat armeringsstål än sådant med en sträckgräns på 500 MPa och seghetsklass B eller C.

Klassificerbara egenskaper enligt de väsentliga tekniska kraven för armeringsnät är sträckgräns och seghetsklass.

Egenskapen som förutsätts av armeringsnätets användningsändamål är svetsfogens skjuvhållfasthet i förhållande till produkten av den tjockare fogade stångens nominella tvärarea och sträckgräns.

5 §
Beteckning av armeringsstål och armeringsnät

Armeringsstålets beteckning består av bokstaven B, klassen för stålets nominella värde för sträckgräns (450, 500, 550, 600, 650 eller 700 MPa), beteckningen för austenitiskt och austenit-ferritiskt stål X, stålets seghetsklass (A, B eller C) samt, om det uppges, beteckningen för utmattningshållfasthet och dess fastställningsmetod (-Fa, -Fb, -Fc eller -Fd) och beteckningen för armeringsstålets hållfasthet vid höga temperaturer (-X).

Beteckningen för armeringsnät består av beteckningen för det armeringsstål som används och en eventuell beteckning för svetsfogens skjuvhållfasthet.

6 §
Egenskaper som överstiger minimikraven för armeringsstål

Egenskaper som överstiger minimikraven är säkerställande av svetsbarheten med svetsprovning, brottgräns samt sambandet mellan spänning och förlängning hos austenitiskt och austenit-ferritiskt armeringsstål.

Värden eller provningsvillkor som är strängare än minimikraven kan uppges för brott-sträckförhållandet och gränstöjning, böjbarhet samt relativ kamarea.

7 §
Bedömning och fortlöpande kontroll av armeringsstålets och armeringsnätets prestanda

Vid bedömning och kontroll av armeringsståls och armeringsnäts egenskaper ska man använda system 1+ för bedömning och fortlöpande kontroll av prestanda som avses i bilaga V till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter och om upphävande av rådets direktiv 89/106/EG så att man istället för det i förordningen avsedda anmälda produktcertifieringsorganet och det anmälda certifieringsorganet för tillverkningskontroll använder ett sådant organ för certifiering av tillverkningskontroll som avses i lagen om produktgodkännanden för vissa byggprodukter.

Organet för certifiering av tillverkningskontroll ska utföra en första besiktning av produktionen och en fortlöpande övervakning av tillverkningskontrollen minst två gånger per år samt genomföra val och testning av stickprover. Bedömning och fortlöpande kontroll av prestanda hos armeringsstålet och armeringsnätet ska göras i sådan omfattning som förutsätts i typgodkännandeansökan.

8 §
Statistisk kontroll av provningsresultaten av de klassificerbara egenskaperna samt egenskaperna som överstiger minimikraven, vilka förutsätts av användningsändamålet

Om man i beslutet om typgodkännande vill uppge egenskaper som överstiger minimikraven ska den statistiska kontrollen av dem göras på motsvarande sätt som statistisk kontroll av de egenskaper som förutsätts av de väsentliga tekniska kraven. De värden som används vid fastställandet av sambandet mellan austenitiskt och austenit-ferritiskt ståls spänning och förlängning är karakteristiska värden, och den statistiska bedömningen av provningsresultaten ska göras på samma sätt som vid statistisk bedömning av sträckgränsen.

9 §
Bestämmande av egenskaper som överstiger minimikraven genom provning

Om man i beslutet om typgodkännande vill uppge egenskaper som överstiger minimikraven ska bestämmandet av dem genom provning göras med en i ett land som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i Turkiet vedertagen metod.

10 §
Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den 1 mars 2016.

Helsingfors den 16 februari 2016

Jordbruks- och miljöminister
Kimmo Tiilikainen

Överingenjör
Jorma Jantunen

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.