1681/2015

Helsingfors den 30 december 2015

Lag om ändring av lagen om riksdagens tjänstemän

I enlighet med riksdagens beslut

upphävs i lagen om riksdagens tjänstemän (1197/2003) 40 § 2 mom., 68 § 3 mom. och 76 § 4 punkten,

ändras 3 § 1 mom., 4 § 2 mom. 1 punkten, 8 § 1 och 3 mom., 10 § 1 mom., 13 § 2 mom., 24 §, 29 § 1 punkten, 33 § 3 mom. samt 43, 54, 58, 61, 63 och 69 §,

av dem 3 § 1 mom. sådant det lyder i lag 608/2007, 4 § 2 mom. 1 punkten sådan den lyder i lag 537/2011, 24 § sådan den lyder i lag 193/2005 och 29 § 1 punkten sådan den lyder i lag 537/2011, samt

fogas till lagen nya 26 a och 26 b §, till 38 §, sådan den lyder i lag 1190/2004, ett nytt 3 mom. samt till lagen nya 63 a och 68 a § som följer:

3 §

Tjänster vid riksdagens kansli och de tjänster vid riksdagens justitieombudsmans kansli, statens revisionsverk och forskningsinstitutet för internationella relationer och EU-frågor som specificeras i statsbudgeten inrättas, ändras och indras genom beslut av riksdagens kanslikommission (kanslikommissionen). Övriga tjänster vid justitieombudsmannens kansli, revisionsverket och forskningsinstitutet inrättas, ändras och indras genom beslut av riksdagens justitieombudsman, revisionsverkets generaldirektör respektive forskningsinstitutets direktör.


4 §

Följande tjänster samt tjänster som till tjänsteställningen motsvarar dem eller är högre får inte inrättas, indras eller tjänstebenämningen ändras, om inte varje tjänst specificerats i statsbudgeten:

1) vid riksdagens kansli tjänsterna som riksdagens generalsekreterare, riksdagens biträdande generalsekreterare, riksdagens förvaltningsdirektör, riksdagens lagstiftningsdirektör, utrednings- och informationsdirektör, direktör för internationella avdelningen och säkerhetsdirektör,


8 §

En person kan utnämnas till tjänsteman för viss tid eller annars tidsbegränsat, om arbetets art, ett vikariat, interimistisk skötsel av uppgifter som hör till en vakant tjänst eller praktik förutsätter ett tjänsteförhållande för viss tid. Tjänstemannen utnämns då inte till en tjänst utan till ett tjänsteförhållande för viss tid. Av grundad anledning kan en utnämning till ett tjänsteförhållande för viss tid på högst ett år ske utan offentligt ansökningsförfarande.


När en tjänsteman med stöd av 1 eller 2 mom. utnämns för viss tid ska grunden för det framgå av utnämningsbeslutet. Tjänstemannen ska utnämnas för hela den tid som utgör grund för visstidsanställningen, om inte något annat beslutas av särskilda skäl.

10 §

I riksdagens arbetsordning (40/2000) föreskrivs om val av riksdagens generalsekreterare. Kanslikommissionen beslutar om utnämning till andra tjänster och tjänsteförhållanden för viss tid som nämns i 4 § 2 mom. 1 punkten och som ska specificeras i statsbudgeten samt till övriga tjänster och tjänsteförhållanden för viss tid vid riksdagens kansli för vilka behörighetsvillkoren är högre högskoleexamen. Riksdagens generalsekreterare beslutar om utnämning till övriga tjänster och tjänsteförhållanden för viss tid vid riksdagens kansli.


13 §

De uppgifter om en persons ekonomiska ställning som har lämnats till arbetsgivaren ska hemlighållas.


24 §

En tjänsteman är skyldig att på begäran av arbetsgivaren lämna nödvändiga upplysningar om sin hälsa för att visa att han eller hon har förutsättningar att sköta tjänsten. En tjänsteman kan också åläggas att genomgå kontroll eller undersökning av hälsotillståndet, om det är nödvändigt för bedömningen av hans eller hennes förutsättningar att sköta sina uppgifter. I fråga om rätten att ålägga en tjänsteman att lämna intyg över narkotikatest gäller 8 § i lagen om integritetsskydd i arbetslivet. Kostnaderna för kontroller och undersökningar som föreskrivs av arbetsgivaren betalas av arbetsgivaren.

5 kap.

Tjänstledighet

26 a §

När en tjänsteman anhåller om tjänstledighet på grund av sjukdom ska han eller hon styrka sjukdomen med ett läkarintyg som uppgjorts enligt formuläret för anhållan om dagpenning enligt sjukförsäkringslagen (1224/2004), med ett intyg av en hälsovårdare vid en hälsovårdscentral eller med ett intyg av en hälsovårdare eller sjukskötare som anvisats av ämbetsverket. Om sjukdomen varar högst fem dygn kan tjänstemannen styrka sjukdomen även på något annat tillförlitligt sätt som arbetsgivaren godkänner. Om sjukdomen varar över fem dygn ska den dock styrkas med ett ovan avsett läkarintyg.

Kanslikommissionen får bestämma om lättnader i tjänstemäns skyldighet att styrka sjukdom när det gäller en begränsad period, ett begränsat område eller fall som begränsats på annat sätt.

26 b §

Bestämmelser om rätten att få ledigt från arbetet för att sköta kommunala förtroendeuppdrag finns i 80 och 81 § i kommunallagen (410/2015).

29 §

Utöver vad som i 30 § föreskrivs om grunderna för uppsägning gäller att följande tjänstemän kan sägas upp då det med beaktande av tjänsteförhållandets art finns ett godtagbart och motiverat skäl för uppsägningen:

1) riksdagens kansli: riksdagens generalsekreterare, riksdagens biträdande generalsekreterare, riksdagens förvaltningsdirektör, riksdagens lagstiftningsdirektör, utrednings- och informationsdirektören, direktören för internationella avdelningen, säkerhetsdirektören, talmannens specialmedarbetare och vice talmännens specialmedarbetare,


33 §

Om en tjänstemans anställningsförhållande till ett ämbetsverk vid riksdagen eller till staten har pågått utan avbrott och inget annat har överenskommits, kan arbetsgivaren säga upp tjänstemannens tjänsteförhållande så att det upphör tidigast

1) om en månad, om anställningsförhållandet har varat högst ett år,

2) om två månader, om anställningsförhållandet har varat över ett men högst fem år,

3) om tre månader, om anställningsförhållandet har varat över fem men högst nio år,

4) om fyra månader, om anställningsförhållandet har varat över nio men högst tolv år,

5) om fem månader, om anställningsförhållandet har varat över tolv men högst femton år, och

6) om sex månader, om anställningsförhållandet har varat över femton år.


38 §

Om en tjänsteman på basis av ett tjänsteförhållande har beviljats full invalidpension tills vidare, upphör tjänsteförhållandet utan uppsägning eller någon annan åtgärd vars syfte är att tjänsteförhållandet ska upphöra, vid utgången av den kalendermånad under vilken tjänstemannens rätt till lön under sjukdomstiden har upphört eller, om arbetsgivaren har fått del av beslutet om invalidpension senare, vid utgången av månaden för delfåendet.

43 §

Har ett beslut om uppsägning av en tjänsteman inte vunnit laga kraft vid uppsägningstidens utgång, ska tjänstemannen avstängas från tjänsteutövning, om inte högsta förvaltningsdomstolen av särskilda skäl beslutar något annat. Har en tjänsteman avsatts eller tjänsteförhållandet upplösts, ska tjänstemannen omedelbart avstängas från tjänsteutövning även om beslutet inte har vunnit laga kraft.

En tjänsteman kan dessutom avstängas från tjänsteutövning

1) under tiden för åtal för brott och nödvändiga brottsundersökningar, om de kan inverka på tjänstemannens förutsättningar att sköta sina uppgifter,

2) om tjänstemannen vägrar att genomgå en kontroll eller undersökning som avses i 24 § eller om han eller hon vägrar att enligt den paragrafen lämna uppgifter om sitt hälsotillstånd,

3) om tjänstemannen har en sjukdom som i väsentlig mån hindrar honom eller henne att sköta tjänsten, och

4) omedelbart efter uppsägning, om den handling eller försummelse som ligger till grund för uppsägningen visar att tjänstemannen är till den grad olämplig för sin uppgift att tjänsteutövningen inte kan fortsätta eller om fortsatt tjänsteutövning under uppsägningstiden kan äventyra säkerheten.

Om en tjänsteman avstängs från tjänsteutövning med stöd av 2 mom. 4 punkten är tjänstemannen dock berättigad till en ersättning som motsvarar lönen för uppsägningstiden.

Den som fattat beslutet om avstängning från tjänsteutövning ska ge akt på grunderna för av-stängningen och i förekommande fall, om omständigheterna har förändrats, fatta ett nytt beslut i saken. Frågan om avstängning ska utan dröjsmål tas upp till nytt avgörande om tjänstemannen kräver det.

54 §

Riksdagens kansli ska se till att riksdagen har förutsättningar att fullgöra sina uppgifter som statsorgan oberoende av stridsåtgärder. Om en stridsåtgärd hindrar eller i väsentlig grad stör riksdagens verksamhet som statsorgan ska parterna, sedan de fått kännedom om saken, utan dröjsmål vidta behövliga åtgärder för att undanröja hindret eller störningen.

58 §

Om en tjänsteman med stöd av en tjänstemannaförenings beslut deltar i en stridsåtgärd som vidtas av föreningen ska detta inte anses som ett tjänstebrott eller som en grund för att häva tjänsteförhållandet.

61 §

En tjänsteman som omfattas av en stridsåtgärd betalas inte lön eller andra ekonomiska förmåner för den tid tjänstemannen är förhindrad att arbeta på grund av en stridsåtgärd mot riksdagen eller dess ämbetsverk. De betalas inte heller ut till en tjänsteman som omfattas av en lockout.

15 kap.

Ändringssökande i ärenden som gäller tjänsteförhållanden

63 §

Om en tjänsteman anser att arbetsgivaren inte gett honom eller henne en behörig ekonomisk förmån på grund av anställningen, får tjänstemannen begära omprövning av beslutet hos arbetsgivaren. Omprövning får inte begäras i ett ärende som hör till arbetsdomstolens behörighet, om inte arbetsdomstolen med stöd av 1 § 2 mom. i lagen om arbetsdomstolen (646/1974) har beslutat att den inte avgör ärendet.  Bestämmelser om omprövningsförfarandet finns i 7 a kap. i förvaltningslagen (434/2003).

Om en omprövningsbegäran enligt 1 mom. inte har gjorts inom tre år från utgången av det kalenderår under vilket transaktionen borde ha ägt rum är rätten till förmånen förverkad.

63 a §

En tjänsteman får överklaga beslut som arbetsgivaren fattar och som gäller tjänstemannen själv genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen i enlighet med förvaltningsprocesslagen (586/1996). Beslutet ska iakttas trots besvären om inte något annat sägs i beslutet eller högsta förvaltningsdomstolen beslutar något annat. Besvären ska behandlas skyndsamt.

Ett beslut får inte överklagas genom besvär om det gäller

1) utnämning till en tjänst eller ett tjänsteförhållande,

2) tjänstledighet som är beroende av prövning, eller

3) förordnande till en uppgift, när tjänstemannen har gett sitt samtycke till förordnandet.

Om ett beslut som avses i 2 mom. 3 punkten innebär att placeringsorten för tjänsten ändras, får beslutet dock överklagas genom besvär.

68 a §

En tjänstemans tjänsteförhållande anses ha fortsatt utan avbrott, om tjänstemannen enligt ett lagakraftvunnet avgörande har sagts upp eller tjänsteförhållandet hävts utan en i denna lag föreskriven grund.

Om det genom ett lagakraftvunnet beslut av högsta förvaltningsdomstolen slagits fast att ett tjänsteförhållande har avslutats i strid med lag, ska tjänstemannen betalas den inkomst som denne har gått miste om på grund av avslutandet.

Tjänstemannen är skyldig att lämna arbetsgivaren en tillförlitlig redogörelse för utbetalning av den inkomst som tjänstemannen har gått miste om med anledning av att tjänsteförhållandet avslutats i strid med lag. Redogörelsen ska uppge alla andra inkomster som tjänstemannen förvärvat i annan anställning, som yrkesutövare eller som företagare samt dagpenningsförmåner enligt sjukförsäkringslagen till den del arbetsgivaren skulle ha haft rätt till förmånerna för motsvarande tid med stöd av 7 kap. 4 § 1 mom. i den lagen.

69 §

En tjänsteman vid riksdagen anses ha avgått från sin tidigare tjänst räknat från den tidpunkt då han eller hon utnämnts till en annan tjänst vid riksdagen eller till en statlig tjänst enligt statstjänstemannalagen (750/1994), om inte annat bestäms någon annanstans i lag. När det hör en prövotid till den nya tjänsten ska tjänstemannen anses ha avgått från sin tidigare tjänst vid riksdagen när prövotiden har upphört, om inte det nya tjänsteförhållandet har upplösts under prövotiden. Tjänstemannen är tjänstledig från sin tidigare tjänst vid riksdagen till dess att prövotiden upphör i den nya statliga tjänsten eller nya tjänsten vid riksdagen.

Trots 1 mom. kan arbetsgivaren bevilja en tjänsteman vid riksdagen tjänstledighet, om denne för viss tid utnämnts till en statlig tjänst enligt statstjänstemannalagen.


Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

TKF 1/2015
GrUB 6/2015
RSk 22/2015

Helsingfors den 30 december 2015

Republikens President
Sauli Niinistö

Kommunikationsminister
Anne Berner

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.