379/2015

Rättelser till förordningen.

Utfärdad i Helsingfors den 10 april 2015

Lag om fiske

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 kap.

Allmänna bestämmelser

1 §
Lagens syfte

Syftet med denna lag är att med utgångspunkt i bästa tillgängliga information ordna nyttjandet och vården av fiskresurserna på ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart sätt, så att en uthållig och mångsidig avkastning av fiskresurserna, fiskbeståndens naturliga livscykel samt mångfalden hos och skyddet av fiskresurserna och den övriga vattennaturen tryggas.

2 §
Tillämpningsområde

Denna lag tillämpas på fiske

1) inom vattenområden som avses i 1 kap. 3 § 1 mom. 2 punkten i vattenlagen (587/2011),

2) i den ekonomiska zon som avses i 1 § i lagen om Finlands ekonomiska zon (1058/2004),

3) på vattentäckta översvämningsområden utanför gränsen för ett vattenområde.

Det som i denna lag föreskrivs om fisk och fiske gäller också nejonöga och kräfta samt fångst av dem.

3 §
Förhållande till annan lagstiftning

Denna lag tillämpas om inte något annat följer av Europeiska unionens lagstiftning om den gemensamma fiskeripolitiken eller den nationella lagstiftning som genomför den, eller av en överenskommelse med en främmande stat.

Bestämmelserna i denna lag och i förordningar som utfärdats med stöd av den ska tillämpas också på vattendrag vid riksgränsen, om inte något annat har föreskrivits utgående från en överenskommelse med en främmande stat.

Bestämmelser om skoltarnas rätt att fiska på statens vattenområden inom skoltområdet finns i skoltlagen (253/1995).

På införsel av fisk- eller kräftarter och fisk- eller kräftbestånd som inte förekommer i vilt tillstånd i Finland samt på införsel av könsceller av sådana tillämpas utöver denna lag lagen om veterinär gränskontroll (1192/1996) och lagen om djursjukdomar (441/2013).

4 §
Definitioner

I denna lag avses med

1) vård av fiskresurser att fiskbeståndens biologiska mångfald och avkastningsförmåga tryggas genom styrning av fisket samt genom andra åtgärder som förbättrar fiskbeståndens tillstånd och fiskemöjligheterna,

2) fiskbestånd mängden i ett och samma område samtidigt levande fiskindivider av en och samma art,

3) vandringsfisk lax, insjölax, ål, nejonöga, asp, öring samt vandrande bestånd av röding, harr och sik,

4) fors- och strömområde i vattendrag för vandringsfisk ett sådant område i ett vattendrag där

a) vattnet skönjbart strömmar i riktning nedströms, och

b) strömdragets uppströmsvatten befinner sig högre upp än nedströmsvattnet,

5) mete fiske utan konstgjort bete och utan för kastfiske lämpad rulle där det används ett spö och en krok,

6) pilkfiske fiske med ett kort spö och en vid en lina fäst pilk som hålls i rörelse i lodrät riktning,

7) konstgjort bete ett konstgjort drag eller en konstgjord wobbler, fluga eller jigg eller ett med dem jämförbart lockmedel som är försett med krokar och som med sina rörelser, färger eller former lockar fisken att hugga,

8) handredskapsfiske sådant annat fiske än mete eller pilkfiske som sker med ett spö och konstgjort bete, trollingfiske med ett spö, konstgjort bete och viktdrag samt fiske med spinnspö,

9) fiskevårdsavgift en avgift till staten med syfte att främja fiskerihushållningen,

10) innehavare av fiskerätt

a) delägarlaget för ett samfällt vattenområde,

b) ägaren av ett sådant vattenområde som inte hör till ett delägarlag,

c) ägaren av en fastighet, om det till fastigheten hör sådana fiskeförmåner enligt särskilda grunder som avses i 21 punkten,

d) en fysisk eller juridisk person som förfogar över fiskerätt utgående från fiskeservitut eller någon annan rättslig grund, eller

e) en fysisk eller juridisk person som förfogar över fiskerätt utgående från ett arrendeavtal som kan överföras utan att ägaren hörs,

11) delägarlag ett delägarlag som avses i 3 § i lagen om samfälligheter (758/1989),

12) plan för nyttjande och vård en plan som utarbetas i syfte att regionalt ordna nyttjandet och vården av fiskresurserna,

13) värde för redskapsenheter ett fångstredskaps eller en fiskemetods relativa fångsteffektivitet,

14) fastighetens antal redskapsenheter omfattningen av en fastighets fiskerätt inom ett visst vattenområde,

15) stående fångstredskap ett fiskeredskap som satts ut på plats i fångstsyfte, såsom nät, långrev och andra krokredskap samt ryssja, katsa och andra instängningsredskap,

16) fast fångstredskap en pata eller någon annan för fiske avsedd anläggning av bestående natur,

17) kommersiellt fiske verksamhet där fisk fångas för försäljning eller där den fångade fisken eller en del av den säljs,

18) kommersiell fiskare en fysisk eller juridisk person som har införts i ett register över dem som bedriver kommersiell fiskeverksamhet,

19) fritidsfiske rekreations- och husbehovsfiske,

20) utplantering för etablering utsättning av en fisk- eller kräftart eller ett fisk- eller kräftbestånd i ett vattenområde där arten eller beståndet inte förekommer från förut,

21) fiskeförmåner enligt särskilda grunder sådana i 2 § 1 punkten i fastighetsbildningslagen (554/1995) avsedda gemensamma eller enskilda särskilda förmåner som hör till en fastighet och berättigar fastighetens ägare att, annat än på grundval av ägande av eller delägarskap i vattenområde, fiska på ett vattenområde i en annans ägo (särskilt fiskeförmånsområde) eller använda en fristående fiskeplats, såsom en lax- eller sikpata eller en med dem jämförbar plats för fiskpata, en plats för drivfiske, en nätplats eller någon annan med dessa jämförlig del av en sjö eller ett vattendrag som används för fiske (särskild fiskeplats),

22) fiskestadga

a) gränsälvsöverenskommelsen mellan Finland och Sverige (FördrS 91/2010) och den därtill hörande fiskestadgan,

b) överenskommelsen mellan Republiken Finland och Konungariket Norge angående gemensam fiskeristadga för Tana älvs fiskeområde (FördrS 94/1989) och den därtill anslutna fiskeristadgan, samt

c) överenskommelsen mellan Republiken Finland och Konungariket Norge angående fisket inom Nejdenälvens fiskeområde (FördrS 17—18/1978) och den därtill anslutna fiskeristadgan.

2 kap.

Fiskerätt och särskilda tillstånd som ger rätt att fiska

5 §
Fiskerätt som grundar sig på ägande av vattenområde

Rätten att fiska och att bestämma om fisket tillkommer vattenområdets ägare, om inte något annat föreskrivs nedan i denna lag.

Delägarna i ett samfällt vattenområde har rätt att fiska inom vattenområdet i enlighet med vad delägarlaget för det samfällda vattenområdet beslutar.

Rätten att fiska på ett vattentäckt översvämningsområde utanför den i 1 kap. 5 § i vattenlagen avsedda gränsen för ett vattenområde tillkommer vattenområdets ägare.

6 §
Fiskeförmåner enligt särskilda grunder

Ägaren av en fastighet till vilken det hör fiskeförmåner enligt särskilda grunder har rätt att fiska och att bestämma om fisket i överensstämmelse med förmånen.

7 §
Allmänna fiskerättigheter

Var och en har rätt att avgiftsfritt meta och pilka samt rätt att avgiftsfritt fiska strömming med ett spö där det i reven har fästs krokar som hålls i rörelse i lodrät riktning.

Var och en som har betalat fiskevårdsavgift samt var och en som är under 18 år eller över 65 år har rätt att bedriva handredskapsfiske. Bestämmelser om fiskevårdsavgiften och om betalning av den finns i 9 kap.

Rättigheterna enligt 1 och 2 mom. gäller inte fors- och strömområden i vattendrag för vandringsfisk och inte heller sådana vattenområden där fiske är förbjudet med stöd av någon annan bestämmelse. För tävlingar i mete, pilkfiske och handredskapsfiske eller andra motsvarande anordnade tillställningar ska tillstånd av fiskerättsinnehavaren inhämtas.

Det som föreskrivs i 1—3 mom. tillämpas också inom statsägda vattenområden.

8 §
Fiske i den ekonomiska zonen och inom allmänt vattenområde

I Finlands ekonomiska zon och inom allmänt vattenområde i havet har varje medborgare i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet som antingen har betalat fiskevårdsavgift eller är under 18 år eller över 65 år rätt att bedriva fritidsfiske. I de ovan avsedda områdena har kommersiella fiskare som är registrerade i Finland rätt att bedriva kommersiellt fiske.

Fiskefartyg som är registrerade i Europeiska unionens medlemsstater har sådan rätt som anges i Europeiska unionens lagstiftning om den gemensamma fiskeripolitiken att bedriva kommersiellt fiske i Finlands ekonomiska zon och inom Finlands territorialvatten.

Om det kommersiella fiskets behov förutsätter det, får Forststyrelsen till kommersiella fiskare arrendera ut fångstplatser för lax eller öring i Finlands ekonomiska zon eller inom allmänt vattenområde i havet. Den fiskerätt som avses i 1 och 2 mom. gäller inte på dessa fångstplatser.

Forststyrelsen beslutar, med hänsyn till de landsomfattande planerna för förvaltning av fiskresurserna, om rätten att fiska och om fisketillstånd inom allmänt vattenområde.

9 §
Statens enskilda fisken

Statens enskilda fisken förbehålls fortfarande staten där de sedan gammalt har varit och fortfarande är i statens besittning. Forststyrelsen beslutar om användningen av statens enskilda fisken.

Närmare bestämmelser om användningen av statens enskilda fisken får utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet, varvid intressena hos kommersiella fiskare i grupp I som avses i 88 § 1 mom. ska beaktas i första hand.

10 §
Rätt till fisketillstånd i övre Lappland

Personer vars hemkommun enligt 2 § i lagen om hemkommun (201/1994) är Enontekis, Enare eller Utsjoki har rätt att avgiftsfritt få tillstånd av Forststyrelsen att fiska på vattenområden som tillhör staten och finns i ovannämnda kommuner.

Det i 1 mom. avsedda tillståndet är personligt och ges för högst tre år i sänder. Tillståndet gäller inte de områden i Tana älvs och Näätämöjokis vattendrag där lax och öring stiger, de områden i Tuulomajokis och Paatsjokis vattendrag där lax och öring stiger eller de områden i Torne älvs och Ounasjokis vattendrag där lax och öring stiger. Forststyrelsen beviljar de särskilda tillstånd för statens vattenområden som gäller de ovannämnda områdena.

Närmare bestämmelser om utfärdande och användning av tillstånd som avses i 1 och 2 mom. får utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

11 §
Utarrendering av fiskerätt

En innehavare av fiskerätt kan arrendera ut fiskerätten tills vidare eller för viss tid. Det arrendeavtal som gäller fiskerätten ska ingås skriftligen. Arrendatorn får inte arrendera ut fiskerätten eller en del av den och inte heller upplåta fisketillstånd som gäller arrendeområdet till en tredje part, om inte något annat har överenskommits i avtalet om utarrendering av fiskerätt.

Arrendegivaren kan häva ett arrendeavtal som gäller fiskerätt, om arrendatorn trots anmärkning från arrendegivaren missbrukar sin fiskerätt, underlåter att betala arrendet eller annars fortlöpande eller vid upprepade tillfällen bryter mot sina skyldigheter enligt avtalet eller denna lag.

Närmare bestämmelser om utarrendering av statsägda vattenområden för fiskeändamål får utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

12 §
Fisketillstånd som en delägare i ett delägarlag beviljar

En delägare i ett samfällt vattenområde får utan de övriga delägarnas samtycke ge någon annan tillstånd att nyttja fiskerätt som tillkommer delägaren. Om tillståndet ges för längre tid än ett år eller om tillståndet gäller tillämpningsområdet för en fiskestadga i en gränsälvsöverenskommelse enligt 4 § 22 punkten eller ett sidovattendrag till en gränsälv, ska det vara skriftligt, och inom ett konstituerat delägarlags område ska delägarlaget underrättas om tillståndet.

När en delägare i ett samfällt vattenområde ger ett tillstånd enligt 1 mom. ska delägaren se till att tillståndshavaren vid fiske inte överskrider den maximala fiskerätt som tillkommer delägaren.

13 §
Regionalt tillstånd att bedriva kommersiellt fiske

I syfte att trygga en uthållig avkastning och ett hållbart nyttjande av fiskresurserna samt genomförandet av planen för nyttjande och vård kan närings-, trafik- och miljöcentralen för en viss tid av högst fem år bevilja en kommersiell fiskare tillstånd att bedriva kommersiellt fiske, om

1) vattenområdet enligt planen för nyttjande och vård lämpar sig väl för kommersiellt fiske,

2) fiskbeståndens tillstånd i vattenområdet möjliggör nyttjande av dem för kommersiellt fiske,

3) tillståndssökanden inte själv eller med bistånd av fiskeriområdet har nått en överenskommelse med innehavarna av fiskerätt om nyttjande av vattenområdet för kommersiellt fiske, och

4) bedrivandet av kommersiellt fiske inte medför betydande olägenhet för strandägarna och innehavarna av stränder i området eller för annan användning av området.

Närings-, trafik- och miljöcentralen ska i tillståndet ange de områden där fiske är tillåtet, de fångstredskap som är tillåtna, de fiskarter som får fiskas, de tillåtna tidpunkterna för fiske samt vid behov den största tillåtna fångstmängden. I tillståndet kan det dessutom bestämmas hur den kommersiella fiskaren ska rapportera fångsterna.

Tillstånd enligt 1 mom. får inte beviljas, om fiske som sker med stöd av tillståndet skulle medföra en oskälig försvagning av fiskerättsinnehavarens möjligheter att nyttja sin fiskerätt eller föranleda en betydande olägenhet av något annat slag.

Närings-, trafik- och miljöcentralens tillståndsbeslut ska iakttas även om det överklagas.

14 §
Ersättning för kommersiellt fiske till innehavare av fiskerätt

En kommersiell fiskare ska, efter ha erhållit tillstånd enligt 13 §, kalenderårsvis betala fiskerättsinnehavarna skäliga avgifter i enlighet med de fångstredskap som tillståndet avser, som ersättning för att vattenområdet utnyttjas för kommersiellt fiske. Avgifterna ska grundas på de gängse priser i området som fastställts i planerna för nyttjande och vård inom närings-, trafik- och miljöcentralens verksamhetsområde.

15 §
Givande av företräde vid beviljande av tillstånd att bedriva kommersiellt fiske

Om tillstånd som gäller ett visst vattenområde söks av fler kommersiella fiskare än det antal som kan beviljas tillstånd med avseende på fiskbeståndens tillstånd i området, kan närings-, trafik- och miljöcentralen vid beviljandet av tillstånd ge företräde åt sökande som är sådana kommersiella fiskare i grupp I som avses i 88 § 1 mom. och som redan tidigare haft tillstånd att bedriva kommersiellt fiske i vattenområdet eller anknytande vattenområden.

16 §
Ändring av tillståndsvillkor och återkallelse av tillstånd

Närings-, trafik- och miljöcentralen ska följa och övervaka att villkoren i ett tillstånd som getts med stöd av 13 § uppfylls.

Närings-, trafik- och miljöcentralen ska ändra tillståndsvillkoren, om

1) förhållandena i tillståndsområdet efter beviljandet har förändrats väsentligt så att fiske som är förenligt med tillståndsvillkoren inte längre kan tillåtas på grund av de förändrade förhållandena, eller

2) fiske som avses i tillståndet inte längre uppfyller kraven i planen för nyttjande och vård.

Närings-, trafik- och miljöcentralen ska återkalla ett tillstånd, om tillståndshavaren upprepade gånger underlåter att betala avgifter som avses i 14 § eller väsentligt eller upprepade gånger bryter mot tillståndsvillkoren eller mot bestämmelser i denna lag. För att tillståndet ska få återkallas krävs dessutom att tillståndshavaren trots anmärkning och varning från närings-, trafik- och miljöcentralen inte upphör att bryta mot tillståndsvillkoren eller bestämmelserna i denna lag eller inte betalar försummade avgifter inom en rimlig tid efter det att varningen getts.

17 §
Kommersiella fiskares rätt att nyttja statens markområden

En kommersiell fiskare som hör till de kommersiella fiskare i grupp I som avses i 88 § har rätt att på sådana statsägda havsstränder, holmar och skär i havet som inte reserverats för annat bruk, enligt anvisning av den myndighet som förvaltar markområdet i fråga och på skäliga villkor som fastställs av denna, arrendera ett markområde för uppförande av för fisket behövliga förvaringsutrymmen, för torkning av fångstredskap och för tillfällig inkvartering som är nödvändig vid bedrivandet av kommersiellt fiske.

18 §
Regionalt tillstånd att bedriva fiskeguideverksamhet

För att trygga verksamhetsbetingelserna för fisketurism kan närings-, trafik- och miljöcentralen bevilja tillstånd att inom centralens verksamhetsområde eller delar av det anordna sådana tillställningar inom fisketurismen i vilka högst sex fiskare åt gången deltar och där det bedrivs mete, pilkfiske eller handredskapsfiske. Ansökan om tillstånd ska göras skriftligen och tillstånd kan beviljas om ett hållbart utnyttjande av fiskbestånden tillåter det. Tillståndet kan gälla högst fem år i sänder.

Närings-, trafik- och miljöcentralen ska i tillståndet ställa upp regionala fiskebegränsningar eller bestämma kvoter för dagsfångsten, om fiskeriekonomiska synpunkter eller fiskbeståndens tillstånd i området förutsätter detta. Närings-, trafik- och miljöcentralen ska av de fiskeriområden som finns inom dess verksamhetsområde årligen begära utlåtande om de omständigheter som inverkar på uppställandet av regionala fiskebegränsningar och bestämmandet av kvoter för dagsfångsten.

Närings-, trafik- och miljöcentralen kan återkalla ett tillstånd, om tillståndshavaren väsentligt bryter mot tillståndsvillkoren och trots anmärkning och varning från närings-, trafik- och miljöcentralen inte upphör att bryta mot villkoren.

Efter att fisketurismföretagaren har fått tillståndet ska företagaren kalenderårsvis betala staten en fiskevårdsavgift på 100 euro.

3 kap.

Fiskeriorganisationer och deras uppgifter

19 §
Fiskerimyndigheter

Jord- och skogsbruksministeriet samt de närings-, trafik- och miljöcentraler som sköter fiskeriärenden är statliga fiskerimyndigheter.

I denna lag separat föreskrivna myndighetsuppgifter inom fiskeriförvaltningen sköts dessutom av Forststyrelsen och Naturresursinstitutet samt, i fråga om fisketillsynen och fiskeövervakningen, de myndigheter och fiskeövervakare som avses i 99 §.

Ett beslut som närings-, trafik- och miljöcentralen har fattat med stöd av denna lag samt de handlingar som hör till behandlingen av ärendet får undertecknas maskinellt.

20 §
Närings-, trafik- och miljöcentralens uppgifter

Närings-, trafik- och miljöcentralen ska

1) svara för den fiskeriförvaltning som åligger staten,

2) bevaka det allmänna fiskeriintresset samt främja ett hållbart fiske och en hållbar vård av fiskresurserna,

3) lämna fiskeriområdena sakkunnighjälp,

4) se till att fiskeriområdena handlar i enlighet med lag och sina stadgar samt planen för nyttjande och vård och fullgör de uppgifter som åligger dem, samt vidta åtgärder för att avhjälpa brister och missförhållanden,

5) styra och övervaka den fiskerirådgivning som utförs med statsmedel,

6) handlägga ärenden som rör upprätthållandet av kontakter mellan fiskerimyndigheterna och fiskeriområdena, samt

7) sköta de övriga uppgifter den har enligt denna lag.

I ärenden som rör fisketillsyn och fiskeövervakning kan en närings-, trafik- och miljöcentral vara verksam i hela landet, om en myndighet begär handräckning.

21 §
Närings-, trafik- och miljöcentralens behörighet i den ekonomiska zonen

Närings-, trafik- och miljöcentralens uppgifter inom Finlands ekonomiska zon sköts av den närings-, trafik- och miljöcentral vid vars verksamhetsområde den aktuella delen av den ekonomiska zonen ligger. Gränsen mellan närings-, trafik- och miljöcentralernas verksamhetsområden anses fortsätta från territorialvattnets yttre gräns till den ekonomiska zonens yttre gräns utan att ändra riktning.

22 §
Indelning i fiskeriområden

Vattenområdena delas in i fiskeriområden, oberoende av ägandeförhållanden och administrativa gränser. Ett fiskeriområde utgörs av ett ur fiskeriekonomiskt perspektiv tillräckligt stort sammanhängande område. När det område som ingår i fiskeriområdet bestäms ska hänsyn särskilt tas till vandringsfiskens livscykel, möjligheterna att organisera fisket ändamålsenligt, indelningen i avrinningsområden samt indelningen av vattenområdena i vattenförvaltningsområden och havsförvaltningsområdet enligt lagen om vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen (1299/2004).

Indelningen i fiskeriområden gäller inte allmänt vattenområde i havet, till den del ett hållbart nyttjande och hållbar vård av fiskresurserna inte kräver att området omfattas av indelningen i fiskeriområden.

Fiskeriområdenas geografiska gränser fastställs av närings-, trafik- och miljöcentralen på förslag av en regional fiskerisamarbetsgrupp som avses i 33 §, efter att centralen hört jord- och skogsbruksministeriet och andra centrala aktörer. Närings-, trafik- och miljöcentralen beslutar också om delning av fiskeriområden samt om förenande av ett fiskeriområde med ett annat eller ändring av dess gränser, i det fall att förändrade förhållanden eller andra särskilda skäl förutsätter det. Ansökan om vidtagande av ovannämnda åtgärder, frånsett fastställelse av gränser, kan göras av ett fiskeriområde eller en innehavare av fiskerätt.

Närings-, trafik- och miljöcentralen kan, efter att ha hört de berörda fiskeriområdena och innehavarna av fiskerätt, också på eget initiativ besluta om ändring av ett fiskeriområdes gränser. Uppkommer oklarhet om vilken närings-, trafik- och miljöcentral som är behörig att ändra gränserna för ett fiskeriområde, avgörs behörighetsfrågan av jord- och skogsbruksministeriet.

Närmare bestämmelser om grunderna för var gränserna mellan fiskeriområdenas verksamhetsområden ska gå får utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

23 §
Fiskeriområdets rättsliga form, medlemmar och organ

Fiskeriområdena är offentligrättsliga föreningar som har till syfte att utveckla fiskerihushållningen inom det egna området och främja samverkan mellan medlemmarna för ett hållbart nyttjande och hållbar vård av fiskresurserna. Fiskeriområdet kan ingå förbindelser samt förvärva egendom i sitt namn eller för sitt bruk.

Medlemmar i ett fiskeriområde är innehavarna av fiskerätt inom området samt de landsomfattande organisationerna inom fiskeribranschen. Jord- och skogsbruksministeriet fastställer en förteckning över de landsomfattande organisationerna inom fiskeribranschen för fem år i sänder.

Fiskeriområdets organ är stämman, styrelsen och verksamhetsledaren.

På fiskeriområdena tillämpas utöver denna lag 11, 17, 20, 22 och 24 §, 26 § 2 mom., 27—31 §, 35 § 2 mom. och 36 § i föreningslagen (503/1989).

24 §
Fiskeriområdenas uppgifter

Fiskeriområdena ska

1) planera ett hållbart nyttjande och hållbar vård av fiskresurserna,

2) göra upp ett förslag till plan för nyttjande och vård, verkställa den godkända planen och ge akt på dess effekter,

3) sköta den information som anknyter till nyttjande och vård av fiskresurserna,

4) organisera fiskeövervakningen,

5) samla uppföljningsuppgifter som gäller fiske och åtgärderna för vård av fiskbestånden,

6) främja bildandet av gemensamma fisketillståndsområden för fritidsfiskets och det kommersiella fiskets behov,

7) sköta de uppgifter som ägarna av vattenområden har överfört till fiskeriområdet,

8) fördela de medel som influtit i form av ersättning för handredskapsfiske mellan ägarna av vattenområden,

9) sköta de övriga uppgifter som grundar sig på närings-, trafik- och miljöcentralens resultatstyrning och på denna lag.

25 §
Fiskeriområdets stämma

Fiskeriområdets beslutanderätt utövas av fiskeriområdets stämma.

Medlemmarna i ett fiskeriområde har rätt till en företrädare vid stämman enligt följande:

1) varje delägarlag vars vattenområde omfattar minst 50 hektar,

2) varje ägare av sådana vattenområden som inte hör till ett delägarlag och vars areal är minst 50 hektar,

3) varje sammanslutning av till fiskeriområdet hörande delägarlag eller av ägare till sådana vattenområden som inte hör till ett delägarlag, när sammanslutningen förvaltar ett vattenområde vars sammanräknade areal är minst 50 hektar, dock i fråga om en älv minst 30 hektar,

4) varje sådan landsomfattande organisation inom fiskeribranschen som avses i 23 § 2 mom., med undantag för en organisation som företräder fritidsfiskare, vilken har rätt till två företrädare.

Innehavarna av fiskeförmåner enligt särskilda grunder har rätt till en gemensam företrädare vid stämman.

Vid fiskeriområdets stämma har varje företrädare som representerar en minst 1 000 hektar stor vattenområdesegendom tre röster, varje företrädare som representerar en minst 500 hektar men under 1 000 hektar stor vattenområdesegendom två röster och varje företrädare som representerar andra medlemmar en röst. Vid fiskeriområdets stämma har registrerade regionala föreningar vars syfte är att främja miljö- eller naturskydd och inom vars stadgeenliga verksamhetsområde fiskeområdet eller en del av det finns, samt inom samernas hembygdsområde Sametinget, rätt till en företrädare som har närvaro- och yttranderätt vid stämman men inte rösträtt.

Fiskeriområdet har rätt att till stämman bjuda in sakkunniga som har närvaro- och yttranderätt vid stämman.

26 §
Uppgifter som fiskeriområdets stämma ska sköta

Fiskeriområdets stämma ska

1) utse styrelse,

2) besluta om fastställande av bokslutet och beviljande av ansvarsfrihet för styrelsen,

3) fastställa en årlig verksamhetsplan och plan för användningen av medel samt en verksamhetsplan på längre sikt än ett år,

4) fastställa förslaget till plan för nyttjande och vård,

5) fastställa förslaget till stadgar för fiskeriområdet,

6) fastställa fördelningen av ersättningsmedel mellan ägarna av vattenområden,

7) besluta om användningen av ersättningsmedel som återgått till fiskeriområdet,

8) besluta om omprövning av beslut som har fattats av stämman, styrelsen eller verksamhetsledaren.

27 §
Fiskeriområdets styrelse och dess uppgifter

Till fiskeriområdets styrelse hör minst sju medlemmar. Mandatperioden för styrelsens medlemmar är tre år. Årligen väljs en tredjedel av medlemmarna.

Fiskeriområdets styrelse ska

1) bereda de ärenden som ska behandlas vid stämman och verkställa beslut,

2) genomföra de uppgifter som ingår i planen för nyttjande och vård och rapportera hur målen i planen har uppfyllts,

3) tillkännage beslut,

4) ordna skötseln av uppgifter som anknyter till fiskeövervakning, samt

5) anställa och entlediga verksamhetsledaren.

Genom fiskeriområdets stadgar kan uppgifter som enligt 2 mom. åligger styrelsen, frånsett de uppgifter som avses i 5 punkten, överföras på verksamhetsledaren.

28 §
Verksamhetsledarens uppgifter

Verksamhetsledaren sköter fiskeriområdets löpande förvaltning enligt styrelsens anvisningar och riktlinjer. Verksamhetsledaren har rätt att teckna fiskeriområdets namn.

Verksamhetsledaren svarar för att fiskeriområdets bokföring är lagenlig och att medelsförvaltningen är ordnad på ett tillförligt sätt. Verksamhetsledaren ska lämna styrelsen och dess medlemmar den information som behövs för skötseln av styrelsens uppgifter.

Verksamhetsledaren har rätt att närvara vid styrelsens sammanträden och att där yttra sig, även om han eller hon inte är medlem i styrelsen, om inte styrelsen beslutar något annat.

Verksamhetsledaren har rätt att med hjälp av teknisk anslutning avgiftsfritt få information från Lantmäteriverket, om denna information behövs för att organisera fiskeövervakningen eller fördela de medel som influtit i form av ersättning för handredskapsfiske.

29 §
Organmedlemmars och anställdas ansvar

När medlemmar i fiskeriområdets organ och fiskeriområdets anställda sköter en offentlig förvaltningsuppgift ska de iaktta förvaltningslagen (434/2003), språklagen (423/2003), samiska språklagen (1086/2003) och lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999).

Bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar tillämpas på medlemmar i fiskeriområdes organ och fiskeriområdets anställda när de utövar offentlig makt vid skötseln av offentliga förvaltningsuppgifter.

I fråga om ersättning för skada som orsakats när en medlem i fiskeriområdes organ eller en anställd vid fiskeriområdet skött en offentlig förvaltningsuppgift gäller det som i skadeståndslagen (412/1974) föreskrivs om offentliga samfunds och tjänstemäns skadeståndsansvar samt om ersättning för skada som inträffat under tjänsteutövning.

30 §
Fiskeriområdets stadgar

I ett fiskeriområdes stadgar ska det anges

1) fiskeriområdets namn och hemorten för dess förvaltning samt i stora drag de vattenområden som fiskeriområdet omfattar,

2) hur företrädarna väljs till fiskeriområdets stämma,

3) när fiskeriområdets stämmor hålls,

4) hur fiskeriområdets stämmor sammankallas och hur ärendena handläggs vid dem,

5) hur styrelsemedlemmarnas verksamhet och handläggningen av styrelsens ärenden är ordnad,

6) hur handlingar undertecknas för fiskeriområdets räkning,

7) fiskeriområdets anställda, deras uppgifter och mandattid samt hur de utses till uppdraget,

8) grunderna för användningen av medel och för räkenskapsföringen,

9) hur meddelanden tillkännages, samt

10) andra omständigheter av betydelse med tanke på fiskeriområdets verksamhet.

Stadgarna bereds av fiskeriområdet och fastställs av närings-, trafik- och miljöcentralen.

31 §
Bokföring och revision

Fiskeriområdets räkenskapsperiod är ett kalenderår. Fiskeriområdet ska årligen överlämna en berättelse om sin verksamhet till närings-, trafik- och miljöcentralen. Berättelsen ska innehålla uppgifter om väsentliga händelser under räkenskapsperioden och efter dess utgång, en uppskattning om den framtida utvecklingen samt en redogörelse för utfallet av målen i planen för nyttjande och vård.

På fiskeriområdets bokföringsskyldighet, bokföring och bokslut tillämpas bokföringslagen (1336/1997).

Fiskeriområdet är skyldigt att förrätta revision årligen. På revisionen tillämpas revisionslagen (459/2007).

Närmare bestämmelser om den berättelse som avses i 1 mom. och om dess innehåll får utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

32 §
Tillsyn över fiskeriområdets verksamhet

Närings-, trafik- och miljöcentralen övervakar verksamheten i fiskeriområdena inom centralens verksamhetsområde. Närings-, trafik- och miljöcentralen har trots sekretessbestämmelserna rätt att av fiskeriområdet och revisorerna få de uppgifter, handingar och utredningar som den anser att behövs för tillsynen. Uppgifter som fiskeriområdet gett med avseende på tillsynen får inte röjas för utomstående eller användas för något annat ändamål utan tillstånd av fiskeriområdet. Fiskeriområdet ska underrätta närings-, trafik- och miljöcentralen om namn och kontaktuppgifter för styrelsens ordförande och vice ordförande samt verksamhetsledaren.

Om fiskeriområdet sträcker sig över flera närings-, trafik- och miljöcentralers verksamhetsområden, behandlas ärenden som gäller fiskeriområdet vid den närings-, trafik- och miljöcentral inom vars verksamhetsområde största delen av fiskeriområdets vattenareal finns.

33 §
Regionala fiskerisamarbetsgrupper

Närings-, trafik- och miljöcentralen tillsätter inom sitt verksamhetsområde regionala fiskerisamarbetsgrupper som ska biträda vid skötseln av fiskeriärenden inom området, samordningen av uppfattningar och utnyttjandet av forskningsrön. En fiskerisamarbetsgrupp tillsätts för fem år i sänder och består av företrädare för fiskeriområdena, fiskeri- och miljöorganisationerna, forskningen, förvaltningen och landskapsförbunden samt inom samernas hembygdsområde av företrädare för Sametinget.

Fiskerisamarbetsgruppen styrs av närings-, trafik- och miljöcentralen och har till uppgift att göra framställningar och ta initiativ som gäller ordnande av fisket och vård av fiskbestånden. Samarbetsgruppen bedömer planerna för nyttjande och vård och de nyttjande- och vårdåtgärder som föreslås i dem, och gör framställningar i syfte att samordna åtgärder som föreslagits i planerna för vård och nyttjande inom olika områden samt i de landsomfattande planerna för förvaltning av fiskresurserna. Samarbetsgruppen lägger i fråga om sitt verksamhetsområde fram ett förslag till indelning i fiskeriområden för närings-, trafik- och miljöcentralen.

4 kap.

Planering av nyttjandet och vården av fiskresurserna

34 §
Landsomfattande planer för förvaltning av fiskresurserna

För säkerställande av ett hållbart nyttjande och hållbar vård av fiskresurserna utarbetas vid behov landsomfattande planer för förvaltning av fiskresurserna. Jord- och skogsbruksministeriet svarar för beredningen av planen i samarbete med miljöministeriet. Planen fastställs av jord- och skogsbruksministeriet.

De fastställda landsomfattande planerna för förvaltning av fiskresurserna ska beaktas när de regionala planerna för vård och nyttjande utarbetas och verkställs samt när fisket inom allmänna vattenområden ordnas. Planerna för nyttjande och vård får inte försvåra genomförandet av de landsomfattande planerna för förvaltning av fiskresurserna.

35 §
Skyldighet att utarbeta en plan för nyttjande och vård

Varje fiskeriområde ska utarbeta och ta i bruk en plan för nyttjande och vård för sitt område. Planen ska trygga en uthållig och mångsidig avkastning och ett hållbart och mångsidigt nyttjande av områdets fiskresurser samt fiskresursernas biologiska mångfald och främja fritidsfiskets och det kommersiella fiskets verksamhetsbetingelser.

36 §
Utarbetande av planen för nyttjande och vård

Fiskeriområdet utarbetar ett förslag till plan för nyttjande och vård av fiskresurserna inom sitt område. När planen utarbetas ska hänsyn tas till de krav angående nyttjandet och vården av fiskbestånden som ställs på grundval av annan lagstiftning, de landsomfattande planerna för förvaltning av fiskresurserna samt sådana andra planer för nyttjande och vård av fiskresurserna vars genomförande planen kan inverka på.

Planen för nyttjande och vård ska innehålla

1) grundläggande uppgifter om vattenområdenas och fiskbeståndens tillstånd,

2) en plan över åtgärder för utveckling och främjande av fisket och en målbild beträffande dem samt ett förslag till utvecklande av ett system med gemensamma tillstånd till fritidsfiske,

3) en plan över åtgärder för vård av fiskbestånden,

4) ett förslag till åtgärder som behövs för att trygga vandringsfiskarnas och hotade fiskbestånds livscykel och annan biologisk mångfald,

5) ett förslag till behövliga åtgärder för regional reglering av fisket,

6) ett förslag om fördelningen av den andel av de influtna fiskevårdsavgifterna som ska användas för ägarersättningar,

7) uppgift om vilka områden som är av betydelse från fiskeriekonomisk synpunkt och vilka områden som lämpar sig väl för kommersiellt fiske och fisketurism,

8) uppgift om de fångstredskap som lämpar sig för kommersiellt fiske i fråga om varje område som lämpar sig väl för kommersiellt fiske,

9) en plan för hur uppföljningen av uppgifter om fisket samt fiskeövervakningen ska ordnas.

Närmare bestämmelser om det som planen för nyttjande och vård ska innehålla får utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

37 §
Godkännande av planen för nyttjande och vård

Närings-, trafik- och miljöcentralen godkänner planen för nyttjande och vård. Planen ska godkännas om den

1) uppfyller de krav som ställs i denna lag,

2) är förenlig med de landsomfattande planerna för förvaltning av fiskresurserna och inte försvårar genomförandet av dem,

3) är förenlig med andra planer för nyttjande och vård, och

4) har behandlats i en regional fiskerisamarbetsgrupp.

Om planen gäller samernas hembygdsområde är, utöver det som föreskrivs i 1 mom., en förutsättning för godkännande att den förhandlingsplikt som avses i 9 § i sametingslagen (974/1995) fullgörs.

Om ett förslag till plan för nyttjande och vård inte uppfyller förutsättningarna för godkännande, kan närings-, trafik- och miljöcentralen sända det tillbaka till fiskeriområdet för ny beredning.

Om ett fiskeriområde inte utarbetar ett förslag inom utsatt tid eller trots att förslaget sänts tillbaka inte utarbetar ett sådant förslag som uppfyller förutsättningarna för godkännande, behöver närings-, trafik- och miljöcentralen inte betala fiskeriområdet de medel som avses i 82 § 1 mom. 2 punkten förrän ett förslag som uppfyller förutsättningarna för godkännande har lämnats till närings-, trafik- och miljöcentralen.

I enlighet med de befogenheter som anges i 53, 54 och 57 §, 67 § 4 mom. och 71 § 3 mom. kan närings-, trafik- och miljöcentralen i ett beslut om godkännande av planen genomföra fiskeriområdets förslag till behövliga åtgärder för regional reglering av fisket genom att begränsa fisket inom området.

38 §
Giltigheten hos planen för nyttjande och vård samt ändring av planen

En plan för nyttjande och vård gäller i högst tio år från godkännandet. Om ingen ny plan har godkänts före den tidpunkt då den gamla planen upphör att gälla, ska den gamla planen gälla tills en ny plan har trätt i kraft.

Om fiskbeståndens tillstånd i fiskeriområdet under planens giltighetstid har förändrats så väsentligt att genomförandet av planen inte längre skulle uppfylla de mål som uppställts för den, ska fiskeriområdet vidta åtgärder för att ändra planen. Initiativet till att ändra planen kan tas av den närings-, trafik- och miljöcentral som godkänt planen eller av fiskeriområdet.

Förslaget till ändring av planen ska läggas fram för närings-, trafik- och miljöcentralen för godkännande. Centralen godkänner ändringarna som ett inslag i planen med iakttagande av det förfarande som anges i 37 §.

Ett förslag till en ny plan ska läggas fram för närings-, trafik- och miljöcentralen för godkännande senast sex månader innan den gällande planens giltighetstid går ut.

39 §
Övervakning av verkställigheten av planen för nyttjande och vård

Närings-, trafik- och miljöcentralen övervakar att fiskeriområdets plan för nyttjande och vård verkställs. Om ett fiskeriområde försummar att verkställa planen så att något fiskbestånds eller någon fiskarts livskraft äventyras på området, behöver närings-, trafik- och miljöcentralen inte betala fiskeriområdet de medel som avses i 82 § förrän verkställigheten har inletts.

40 §
Verkställighet och uppföljning av planen för nyttjande och vård

Nyttjandet och vården av fiskeriområdets fiskresurser ska ordnas i enlighet med den godkända planen för nyttjande och vård. Fiskeriområdet och innehavarna av fiskerätt svarar för planens genomförande till den del genomförandet gäller dem. Myndigheterna ska i sin verksamhet beakta de allmänna riktlinjer för nyttjande och vård av fiskresurserna som anges i fiskeriområdets plan för nyttjande och vård.

Närings-, trafik- och miljöcentralen ska inom sex månader från det att planen godkändes underrätta den myndighet som ansvarar för kommunens planläggning om planen. Dessutom ska jord- och skogsbruksministeriet underrättas om sådana i planen inkluderade förslag till regleringsåtgärder som förutsätter ändring av lagstiftningen eller som inverkar på utarbetandet och utvecklandet av de landsomfattande planerna för förvaltning av fiskresurserna.

Fiskeriområdet, närings-, trafik- och miljöcentralen samt en regional fiskerisamarbetsgrupp ger akt på effekterna av att planen verkställs och på måluppfyllelsen. Närings-, trafik- och miljöcentralen har rätt att på begäran få uppgifter av fiskeriområdet om hur planen har utfallit.

5 kap.

Ordnande av fångsten

41 §
Ordnande av fisket

Fisket ska ordnas i enlighet med planen för nyttjande och vård.

Innehavaren av fiskerätt svarar för att fisket ordnas.

Om det inom ett samfällt vattenområde förekommer fiskeförmåner enligt särskilda grunder, ska ägarna av de fastigheter som har andel i förmånerna och delägarna i vattenområdet gemensamt sörja för ordnandet av fisket.

42 §
Fördelning av delägarlags fiskerätt

Rätten att nyttja ett delägarlags vattenområde bestäms på grundval av redskapsenheter. När redskapsenheterna fördelas ska man beakta delägarna i det samfällda vattenområdet och övriga som har rätt att fiska inom vattenområdet.

Om inte delägarlaget beslutar något annat om nyttjande av fiskevattnet, fördelar sig redskapsenheterna mellan delägarna i det samfällda fiskevattnet i förhållande till delägarnas andelar i vattenområdet. Delägarlaget kan bestämma närmare om nyttjandet av den fiskerätt som tillkommer delägarna.

43 §
Samordning av fiskerätter inom särskilda fiskeförmånsområden

Om inte något annat har bestämts när en fiskeförmån enligt särskilda grunder inrättats, ska fiskerätten när det gäller ett särskilt fiskeförmånsområde i ett samfällt vattenområde fördelas mellan delägarfastigheterna i det samfällda området och de fastigheter som har andel i fiskeförmånen så att det maximala antal redskapsenheter för en fastighet som har andel i fiskeförmånen är lika stort som antalet redskapsenheter för en sådan delägarfastighet i det samfällda vattenområdet som på basis av det vid hemmanens skattläggning fastställda skattetalet till sin storlek motsvarar den fastighet till vilken fiskeförmånen enligt särskilda grunder hör. Det som föreskrivs ovan tillämpas också på vattenområden som inte hör till ett delägarlag.

Om inte något annat har bestämts när en fiskeförmån enligt särskild grunder inrättats, ska fiskerätten när det gäller ett särskilt fiskeförmånsområde i ett staten tillhörigt vattenområde fördelas så att hälften av den maximala mängden hållbart fiske inom fiskeförmånsområdet tillhör staten och andra halvan tillhör de fastigheter som har andel i fiskeförmånen, frånsett Enare träsk där två tredjedelar av den maximala mängden hållbart fiske tillhör staten och en tredjedel tillhör de fastigheter som har andel i fiskeförmånen.

Om ett särskilt fiskeförmånsområde inom ett vattenområde som tillhör staten är föremål för flera olika fiskeförmåner enligt särskilda grunder, fördelas den fiskerätt som tillhör de fastigheter som har andel i fiskeförmåner enligt särskilda grunder mellan dessa fastigheter i förhållande till det vid hemmanens skattläggning fastställda skattetalet, och mellan fastigheterna i respektive hemman i överensstämmelse med respektive fastighets andel i den gemensamma förmånen.

44 §
Samordning av fiskerätter på särskilda fiskeplatser

En fiskerätt på en särskild fiskeplats i enlighet med en fiskeförmån enligt särskilda grunder hör enbart till de fastigheter som har andel i fiskeförmånen, om inte något annat har bestämts när fiskeförmånen inrättades. Vattenområdets ägare får bedriva annat fiske på den särskilda fiskeplatsen, om det inte medför betydande störning för nyttjandet av fiskeförmånen. När fiskeförmånen hör till flera fastigheter fördelas fiskerätten mellan dem i proportion till deras andelar.

För fastigheter med andel i fiskerätt som avser en särskild fiskeplats bestäms det sammanlagda antalet redskapsenheter så att fiskeplatsens fångstmängd jämförs med hela fångstmängden inom det vattenområde i vilket fiskeförmånen ingår.

45 §
Ordnande av fisket på statens vattenområden

På vattenområden som tillhör staten sköter Forststyrelsen de uppgifter som avses i 41 §. I Enontekis, Enare och Utsjoki kommuner ska Forststyrelsen årligen av en delegation enligt 20 § i lagen om Forststyrelsen (1378/2004) begära utlåtande om ordnande av fisket och om principerna för beviljande av fisketillstånd.

Närmare bestämmelser om ordnande av fisket på vattenområden som tillhör staten får utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

6 kap.

Styrning och begränsning av fisket

46 §
Förbjudna fiskemetoder, fångstmetoder och fiskeredskap

Följande fiskemetoder, fångstmetoder och fiskeredskap är förbjudna vid fiske:

1) genom sprängning eller på annat sätt åstadkommet tryck,

2) skjutvapen,

3) bedövande eller giftiga ämnen eller ämnen som på annat sätt förorenar vattnet,

4) elektrisk ström,

5) krokfiske där avsikten är att få kroken att fastna i fiskens yttre sida,

6) ljuster, harpun eller en med dem jämförlig egg eller krok eller ett med dem jämförligt spetsförsett redskap samt håv med användning av eld eller ljus i en älv som är ett vattendrag för vandringsfisk, i fors- eller strömområden samt från och med den 15 april till och med den 31 maj även i andra vatten,

7) mete, pilkfiske och fiske med utter i fors- och strömområden i vattendrag för vandringsfisk,

8) nät som driver med strömmen eller är fästa vid en båt,

9) andra redskap, anordningar och fiskemetoder som onödigt skadar eller dödar fisk eller äventyrar fiskbeståndet eller är skadliga för naturens mångfald.

Förbjudna fiskeredskap får inte förvaras i ett färdmedel som används vid fiske eller hållas så att de är lätt åtkomliga för fångst. Att transportera ett skjutvapen som används för jakt är dock tillåtet.

Genom förordning av statsrådet får det utfärdas närmare bestämmelser om förbjudna fiskemetoder, fångstmetoder och fiskeredskap, om förbjudna fångstredskaps konstruktion samt om mätning av knutavståndet i fångstredskap av garn och mätning av andra egenskaper hos fångstredskap.

47 §
Dispens som ges av närings-, trafik- och miljöcentralen

Närings-, trafik- och miljöcentralen kan för utplantering som utgör överflyttning, fiskodling, forskning, bevarande av fisketraditioner, fullgörande eller nyttjande av fiskeriekonomiska skyldigheter eller något annat ändamål med anknytning till nyttjande och vård av fiskresurserna, av grundad anledning ge dispens för att

1) använda en förbjuden fiske- eller fångstmetod eller ett förbjudet fiskeredskap eller för att förvara ett förbjudet fiskeredskap,

2) fiska vid en förbjuden tidpunkt,

3) behålla fångst som överstiger den tillåtna mängden,

4) använda fler fångstredskap än det tillåtna antalet,

5) fånga och behålla fisk som enligt vad det bestämts ska släppas fri,

6) fiska i ett område där det råder förbud mot fiske,

7) bedriva fiske av en fredad fiskart eller ett fredat fiskbestånd,

8) frångå förbudet enligt 91 § 2 mom. i fråga om fångst vid fisketävlingar.

Dispens får inte beviljas om det skulle äventyra syftet med en begränsning som anges i denna lag eller meddelats med stöd av den eller äventyra uppnåendet av målen för en plan för nyttjande och vård.

48 §
Utsättning och utmärkning av fångstredskap

Fiskeredskap får inte sättas ut i vattnet så att ingångsöppningen är öppen ovanför vattenytan. Inte heller får fiskeredskap förvaras på ett sätt som medför fara för vilt eller andra djur.

Fasta och stående fångstredskap som har satts ut för fångst ska märkas ut så att de lätt kan observeras av dem som färdas på vattnet. Utrustning som används för att märka ut fångstredskap får inte placeras eller lämnas i vattnet utan fångstredskap, utom vid fiske från isen.

Fångstredskap som avses i 2 mom. ska dessutom vara försedda med namnet på och kontaktuppgifterna för den som satt ut redskapet samt med ett märke som anger fiskerätten. Dessa ska kunna observeras utan att fångstredskapet lyfts upp ur vattnet. Ett märke som anger fiskerätten behöver dock inte fästas vid fångstredskapen inom sådana områden där ägaren av fiskerätten inte har tagit i bruk systemet med märken som anger fiskerätten.

Närmare bestämmelser om utsättning och utmärkning av fångstredskap utfärdas genom förordning av statsrådet.

49 §
Fångstredskap för kommersiellt fiske

Endast kommersiella fiskare och de som handlar för deras räkning har, då de bedriver kommersiellt fiske, rätt att använda fångstredskap som är avsedda för kommersiellt fiske. Sådana fångstredskap är trål samt, i andra vattendrag än de som är belägna norr om breddgraden 67°00’N, nät med en sammanlagd längd som överskrider 240 meter per fångst- eller båtlag. I allmänt vattenområde i havet och i Finlands ekonomiska zon är fångstredskap som är avsedda för kommersiellt fiske dessutom

1) storryssja, och

2) krokfångstredskap med sammanlagt mer än 100 krokar per fångst- eller båtlag.

Kommersiella fiskare och de som handlar för deras räkning ska, då en myndighet eller en fiskeövervakare som avses i 99 § begär det, bevisa sin rätt att använda sådana fångstredskap som avses i 1 mom.

Närmare bestämmelser om konstruktionen och de tekniska egenskaperna hos fångstredskap som är avsedda för kommersiellt fiske får utfärdas genom förordning av statsrådet.

50 §
Undvikande av störning

Vid fiske får inte onödig olägenhet eller störning orsakas för miljön, för andra som färdas på vattnet, för annat tillåtet fiske eller för ägare eller innehavare av stränder. Fiske som avses i 7 § får inte bedrivas närmare än femtio meter från trål och storryssja som avses i 49 §.

Tillåtet fiske får inte avsiktligt hindras eller försvåras.

51 §
Fångst och förvaring av kräftor

För att förebygga spridning av kräftpest ska redskap som används för att fånga kräftor torkas, desinficeras eller frysas innan de flyttas till en annan del av sjön eller vattendraget eller till en annan sjö eller ett annat vattendrag.

Kräftor får förvaras i sumpar eller motsvarande anordningar bara i den del av en sjö eller ett vattendrag där de har fångats.

52 §
Bemyndigande att utfärda förordning om begränsning av fisket

Statsrådet och jord- och skogsbruksministeriet ska för bevarande av naturens mångfald för sin del sörja för ett hållbart nyttjande och hållbar vård av fiskresurserna.

I fråga om ett vattenområde där det förekommer en fiskart eller ett fiskbestånd vars livskraft eller avkastning är försvagad eller riskerar att försvagas, eller ett vattenområde som är viktigt för en fiskarts eller ett fiskbestånds förökning, får det genom förordning av statsrådet utfärdas

1) förbud eller begränsning som gäller fiske med ett visst fångstredskap eller en viss fiskemetod,

2) förbud eller begränsning som gäller fiske under en viss tidpunkt,

3) begränsning av antalet fångstredskap som får användas,

4) förbud mot behållande av fångst som överstiger en viss mängd,

5) förbud mot behållande av fångade fiskar av ett visst kön eller en viss storleksklass eller fångade fiskar som inte har märkts på det sätt som föreskrivs med stöd av 75 §, samt

6) närmare bestämmelser om fångstredskapens konstruktion.

Genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet får bestämmelser av teknisk natur utfärdas om fångstredskapens konstruktion och användningssätt samt detaljerade bestämmelser om tiden för deras användning, antalet fångstredskap och fångstmängderna samt skyldigheten att släppa tillbaka fiskar, om detta behövs av orsaker som avses i 2 mom.

När förordningar enligt 2 och 3 mom. utfärdas får de skyldigheter som följer av dem fastställas olika för olika grupper av kommersiella fiskare.

53 §
Närings-, trafik- och miljöcentralens befogenhet att begränsa fisket

Närings-, trafik- och miljöcentralen kan, om det på ett vattenområde förekommer en fiskart eller ett fiskbestånd vars livskraft eller avkastning är försvagad eller riskerar att försvagas eller om vattenområdet är viktigt för en fiskarts eller ett fiskbestånds förökning, besluta om

1) förbud eller begränsning som gäller fiske med ett visst fångstredskap eller en viss fiskemetod,

2) förbud eller begränsning som gäller fiske under en viss tidpunkt,

3) begränsning av antalet fångstredskap som får användas,

4) förbud mot behållande av fångst som överstiger en viss mängd, samt

5) förbud mot behållande av fångade fiskar av ett visst kön eller en viss storleksklass eller behållande av fångade fiskar som inte har märkts på det sätt som föreskrivs med stöd av 75 §.

Dessutom kan närings-, trafik- och miljöcentralen besluta om en begränsning eller ett förbud enligt 1 mom. 1 och 2 punkten, om det är nödvändigt för att hindra en fara för sjötrafiken.

Begränsningar eller förbud enligt 1 och 2 mom. kan bestämmas att gälla för högst tio år i sänder. De kan vara olika för olika grupper av kommersiella fiskare.

Begränsningarna eller förbuden får inte inskränka nyttjandet av fiskerätten mer än vad som är nödvändigt för att målet för begränsningen eller förbudet ska uppnås.

54 §
Begränsning av allmänna fiskerättigheter

Närings-, trafik- och miljöcentralen kan inom ett visst vattenområde begränsa eller förbjuda mete, pilkfiske och handredskapsfiske, om det behövs

1) för att trygga målen för planen för nyttjande och vård eller säkerställa resultaten av en osedvanligt effektiv vård av fiskbeståndet,

2) för bedrivande av fiskeriforskning,

3) för att säkerställa fiskbeståndet,

4) för att säkerställa det ekonomiska utnyttjandet av sådan utplantering av fisk eller kräftor som skett i kommersiellt syfte eller i något annat särskilt syfte, eller

5) för att hindra upprepad eller fortgående störning inom lekområden för fisk.

Närings-, trafik- och miljöcentralen kan besluta om en begränsning eller ett förbud enligt 1 mom. för högst tio år i sänder, antingen på eget initiativ eller på begäran av en innehavare av fiskerätt, en kommersiell fiskare, ett fiskeriområde eller den vars intresse ärendet gäller. Begränsningen eller förbudet ska sökas skriftligen, och till ansökan ska det fogas utredning om grunderna för ansökan och om gränserna för det föreslagna begränsnings- eller förbudsområdet inklusive kartbilaga. Begränsnings- eller förbudsområdet kan sammanlagt utgöra högst 25 procent av fiskeriområdets vattenareal. Möjligheten att nyttja de allmänna fiskerättigheterna får genom begränsningarna eller förbuden inte försvagas mer än vad som är nödvändigt för att målet för begränsningen eller förbudet ska uppnås.

55 §
Fredning av fiskar

Om någon fiskarts eller något fiskbestånds förökning äventyras eller om skyddet av försvagade bestånd av den förutsätter det, kan fiskarten eller fiskbeståndet fredas i hela landet eller inom ett visst område genom förordning av statsrådet.

Fångst och försäljning av fredad fisk samt användning av sådana fångstredskap som är särskilt lämpade för fångst av den är förbjuden under fredningstiden. Bestämmelser om fångstredskap som är förbjudna under fredningstid får utfärdas genom förordning av statsrådet.

56 §
Fångstmått för fisk

Ett minsta och största fångstmått kan fastställas för fiskarter eller fiskbestånd, om det behövs för att säkerställa en uthållig avkastning för fiskresurserna, försvagade bestånd eller en fiskarts naturliga livscykel.

Det är förbjudet att fånga fisk som är mindre än det minsta fångstmåttet och fisk som är större än det största fångstmåttet.

Bestämmelser om minsta och största fångstmått utfärdas genom förordning av statsrådet.

57 §
Närings-, trafik- och miljöcentralens rätt att bestämma om fångstmått

Närings-, trafik- och miljöcentralen kan för att beakta en extraordinär regional situation på ansökan av fiskerättsinnehavare eller fiskeriområdet eller på eget initiativ bestämma om sådana fångstmått i ett område som avviker från de med stöd av 56 § föreskrivna fångstmåtten för en art eller ett bestånd, om fiskartens eller fiskbeståndets tillstånd inom området skiljer sig väsentligt från det som legat till grund för de föreskrivna fångstmåtten för arten eller beståndet.

Närmare bestämmelser om närings-, trafik- och miljöcentralens rätt att bestämma om fångstmått utfärdas genom förordning av statsrådet.

58 §
Tillbakasläppande av fiskar

Fisk som inte uppfyller fångstmåtten ska omedelbart släppas tillbaka i vattnet, om inte något annat följer av Europeiska unionens lagstiftning.

Fisk ska alltid släppas tillbaka i vattnet om den fångats

1) under frednings- eller förbudstid,

2) med ett förbjudet fiske- eller fångstredskap, eller

3) med en förbjuden fiske- eller fångstmetod.

59 §
Skydd av hotade djurarter

Genom förordning av statsrådet får användningen av ett fångstredskap eller en fiskemetod av ett visst slag förbjudas för högst fem år åt gången inom ett visst vattenområde och detaljerade bestämmelser utfärdas om den tid då fångstredskapen får användas, om detta behövs för att en djurart som med stöd av naturvårdslagen (1096/1996) har förklarats vara hotad ska förbli livskraftig och för att en gynnsam bevarandestatus för arten ska nås.

Genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet får för högst fem år i sänder och för ett visst vattenområde utfärdas detaljerade bestämmelser av teknisk natur om fångstredskapens konstruktion och användningssätt, om det behövs för att en hotad djurart som avses i 1 mom. ska förbli livskraftig och för att en gynnsam bevarandestatus för arten ska nås.

Det som i 1 och 2 mom. föreskrivs om djurarter gäller också underarter, raser, stammar och former.

60 §
Avtal om skydd för saimenvikaren

Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Savolax och ägaren till ett vattenområde eller innehavaren av en särskild rättighet får ingå avtal om att begränsa och förbjuda fiske i ett visst vattenområde för att saimenvikarstammen ska förbli livskraftig och för att en gynnsam bevarandestatus ska nås för saimenvikaren. Avtalet kan ingås för högst fem år åt gången.

61 §
Ersättningar för olägenhet som skyddet av hotade arter föranleder

Om ett förbud som föreskrivits med stöd av 59 § 1 mom. förorsakar ägaren till ett vattenområde eller innehavaren av en särskild rättighet betydande olägenhet, har ägaren eller innehavaren rätt att få full ersättning för detta av staten. Närings-, trafik- och miljöcentralen företräder staten i ersättningsärendet.

Närings-, trafik- och miljöcentralen och den som anser sig vara berättigad till ersättning ska försöka komma överens om ersättningens belopp. Om en överenskommelse om ersättningen inte nås, kan en ansökan om förrättning för att bestämma ersättningen lämnas till Lantmäteriverket inom ett år från det att det förbud som ligger till grund för ansökan har trätt i kraft. På bestämmandet av ersättningen tillämpas lagen om inlösen av fast egendom och särskilda rättigheter (603/1977). På ersättningen ska ränta enligt 95 § 1 mom. i den lagen betalas från den dag då den ersättningsberättigade ansökte om förordnande av ersättningsförrättning hos Lantmäteriverket.

Rätt till ersättning enligt denna paragraf föreligger dock inte för en sådan olägenhet för vilken den som orsakats olägenheten är berättigad till ersättning med stöd av någon annan lag eller en överenskommelse.

62 §
Anmälan om bifångst

Innehavaren av ett fångstredskap ska utan dröjsmål underrätta Naturresursinstitutet om en säl eller tumlare fastnat i fångstredskapet.

7 kap.

Vandringsfiskar och tryggande av fiskens gång

63 §
Allmänt tryggande av fiskens gång

Fiske får inte bedrivas så att fiskar hindras från att nå sina lek- eller födosöksområden eller någon annan plats där fisket är begränsat i syfte att säkerställa fiskbeståndet, eller så att vården av fiskbeståndet försvåras i onödan.

64 §
Fastställande av vattendrag för vandringsfisk samt av fors- och strömområden

Med vattendrag för vandringsfisk avses ett sådant vattenområde som vandringsfisken använder som en viktig vandringsväg eller som ett viktigt förökningsområde.

Genom förordning av statsrådet får det föreskrivas att även ett annat vattenområde än ett sådant som avses i 1 mom. ska vara ett vattendrag för vandringsfisk, om det behövs för att skapa förutsättningar för en naturlig livscykel för vandringsfisk.

Gränserna för fors- och strömområden inom vattendrag för vandringsfisk får fastställas genom beslut av närings-, trafik- och miljöcentralen.

65 §
Begränsning av fisket i syfte att trygga vandringsfiskarnas gång

I fråga om ett vattendrag för vandringsfisk får det genom förordning av statsrådet utfärdas begränsningar som gäller den maximala mängden fångst som får behållas och maximiantalet använda fångstredskap, eller som gäller fiske i ett sådant område, med ett sådant fångstredskap eller en sådan fiskemetod eller vid en sådan tidpunkt att vandringsfiskarnas gång eller naturliga livscykel störs i väsentlig omfattning.

Genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet får bestämmelser av teknisk natur utfärdas om fångstredskapens konstruktion och användningssätt samt detaljerade bestämmelser om tiden för deras användning och om antalet fångstredskap och fångstmängderna, om detta behövs för att hindra att vandringsfiskens gång eller naturliga livscykel störs i vattendrag för vandringsfisk.

När förordningar enligt 1 och 2 mom. utfärdas kan de skyldigheter som följer av dem fastställas olika för olika grupper av kommersiella fiskare.

66 §
Förbud att fiska vid älvmynningar

I en älv som hör till ett vattendrag för vandringsfisk samt i havet närmare än fem kilometer från en sådan älvs mynning är fiske med trål och not förbjudet.

I havet närmare än en kilometer från en i 1 mom. avsedd älvs mynning är fiske med nät förbjudet från den 15 augusti till den 31 oktober.

På ett havsområde som avses i 1 mom. får inte utan rätt som förvärvats tidigare storryssjor sättas ut för fångst närmare än tre kilometer från älvmynningen.

67 §
Fiskled

I en älv som avses i 1 kap. 3 § 1 mom. 4 punkten i vattenlagen och i ett sund eller en trängre led som avses i 1 kap. 6 § 1 mom. i den lagen finns en fiskled, som ska hållas fri från fångstredskap för att trygga fiskens gång.

Fiskleden omfattar en tredjedel av älvens, sundets eller den trängre ledens bredd enligt medelvattenståndet, på det djupaste stället.

Där en älv förenas med havet eller en insjö, omfattar fiskleden en tredjedel av vattenområdets bredd enligt medelvattenståndet, på det djupaste stället, och sträcker sig så långt ut i öppna sjön att fiskens gång är tryggad.

Närings-, trafik- och miljöcentralen kan dock på ansökan av fiskerättsinnehavare eller fiskeriområdet eller på eget initiativ bestämma att fiskledens bredd eller sträckning under en viss tid av högst tio år ska vara en annan, om detta är nödvändigt för att trygga fiskens gång.

68 §
Hållande av fiskleder fria från fångstredskap

Det är förbjudet att i en fiskled hålla fasta och stående fångstredskap, med undantag för kräftburar.

Vid fiske med trål och not i en fiskled ska mer än halva ledens bredd hållas öppen.

69 §
Utredande av gränserna för fiskleden och älvmynningsområden

Gränserna för en fiskled och sådana älvmynningsområden som avses i 66 § kan utredas och märkas ut på en karta vid en lantmäteriförrättning som verkställs på ansökan av närings-, trafik- och miljöcentralen, en innehavare av fiskerätt eller ett fiskeriområde. Förrättningen verkställs av en förrättningsingenjör utan gode män, och på förrättningen ska i övrigt tillämpas det som i fastighetsbildningslagen föreskrivs om rågång. Sökanden svarar för förrättningskostnaderna.

70 §
Fiske i bäck

Det är förbjudet att i en bäck som avses i 1 kap. 3 § 1 mom. 5 punkten i vattenlagen hålla fasta och stående fångstredskap, med undantag för katsor samt kräftburar och mjärdar för nejonöga.

71 §
Fiske i fiskväg

I en fiskväg som anlagts för tryggande av fiskens gång samt på en sträcka av tvåhundra meter ovanför och nedanför denna eller någon annan motsvarande anordning är allt fiske förbjudet.

Fiske får inte bedrivas i en kanal som leder vatten till ett kraftverk eller något annat verk, inte heller på en sträcka av etthundra meter nedanför en i 4 § 1 punkten i dammsäkerhetslagen (494/2009) avsedd damm som sträcker sig över hela vattendraget.

Närings-, trafik- och miljöcentralen kan, om tryggandet av vandringsfiskbeståndet kräver det, för en viss tid av högst fem år förbjuda fiske nedanför en damm på en sträcka av högst femhundra meter samt även i vattenmagasinet ovanför dammen och i en konstgjord sjö eller någon annan konstgjord bassäng.

72 §
Undantag från förbud att fiska vid älvmynning, i fiskled och i fiskväg

Närings-, trafik- och miljöcentralen kan bevilja ett tillfälligt tillstånd till fiske som är förbjudet enligt 66, 68 eller 71 §, om en sådan åtgärd är nödvändig för tryggande av det allmänna fiskeriintresset eller av någon annan särskild orsak och inte äventyrar fiskens gång i vattendraget eller genomförandet av planen för nyttjande och vård.

8 kap.

Utplantering av fisk och annan vård av fiskevatten

73 §
Förbjudna utplanteringar

Sådana utplanteringar av fisk och kräfta som uppenbart försvagar naturens mångfald genom att äventyra bevarandet av en i naturen förekommande fisk- eller kräftart eller någon annan art eller något bestånd av dem är förbjudna.

Närmare bestämmelser om grunderna för utplanteringar som är förbjudna får utfärdas genom förordning av statsrådet.

74 §
Utplantering av fisk och kräfta

Utplantering av fisk är tillåten endast om utplantering av arten eller beståndet i vattendraget i fråga ingår i fiskeriområdets plan för nyttjande och vård.

Tillstånd av närings-, trafik- och miljöcentralen behövs för utplantering för etablering av en ny art eller ett nytt bestånd samt för sådan utplantering som inte anges i fiskeriområdets plan för nyttjande och vård. Tillstånd kan beviljas, om utplanteringen inte försvårar uppnåendet av målen för fiskeriområdets plan för nyttjande och vård och inte heller äventyrar bevarandet av ett livskraftigt fisk- eller kräftbestånd eller den biologiska mångfalden i det vattendrag där utplanteringen sker.

Närings-, trafik- och miljöcentralen kan förbjuda utplanteringar av fisk som härrör från ett sådant vattendrag eller en sådan vattenbruksanläggning som förknippas med risk för att fisk- eller kräftsjukdomar sprids till naturliga vatten.

Utplanteraren ska inom tre månader anmäla utplanteringen till det utplanteringsregister som avses i 94 § 1 mom. 4 punkten. Bestämmelser om de uppgifter om utplanteringen som ska införas i registret utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Det som föreskrivs i 1 mom. gäller dock inte utplanteringar som görs med stöd av 3 kap. 14 § i vattenlagen.

75 §
Märkning av fisk som planteras ut

Om det krävs för att säkerställa ett hållbart nyttjande av fiskbestånden, får det genom förordning av statsrådet föreskrivas att en förutsättning för utplantering av vissa fiskarter eller fiskbestånd eller vissa ålders- eller storleksgrupper av dem är att fiskarna eller en del av fiskarna före utplanteringen har märkts med ett märke som utgör ett yttre kännetecken eller kan observeras på något annat sätt.

76 §
Dispens från utplanteringsförbud

Närings-, trafik- och miljöcentralen kan för forsknings-, utbildnings- och fiskodlingsändamål, för att hindra att förutsättningarna för kommersiellt fiske försvagas väsentligt eller av andra särskilda skäl bevilja dispens från förbuden i 73 och 74 § och från förbud som föreskrivits med stöd av de paragraferna.

77 §
Införsel av fisk och kräfta

Närings-, trafik- och miljöcentralen är den behöriga myndighet som avses i rådets förordning (EG) nr 708/2007 om användning av främmande och lokalt frånvarande arter i vattenbruk.

Införsel av andra än i Finland i vilt tillstånd förekommande fisk- eller kräftarter eller fisk- eller kräftbestånd eller könsceller av dem för utsläppande i naturliga vatten eller för vatten-bruksändamål är förbjuden utan tillstånd av närings-, trafik- och miljöcentralen. Närings-, trafik- och miljöcentralen handlägger ansökningarna om införseltillstånd enligt förfarandet i den rådsförordning som nämns i 1 mom.

Närmare bestämmelser om förutsättningar för beviljande av tillstånd som avses i 2 mom. får utfärdas genom förordning av statsrådet.

78 §
Skydd av fiskbestånd i vissa vattendrag i övre Lappland

För att skydda fiskbestånden i vattendragsområden i Tana älv, Näätämöjoki, Paatsjoki, Tuulomajoki och Uutuanjoki får det genom förordning av statsrådet utfärdas bestämmelser om förbud, villkor, begränsningar och åtgärder som gäller

1) flyttning av levande fiskar, rom samt färdmedel, redskap, fångstredskap och betesfisk som används vid fiske till dessa områden,

2) användning av betesfisk vid fiske som bedrivs inom områdena,

3) rensning i områdenas naturliga vatten av fisk som hämtats utanför områdena, samt

4) utsläppning av fiskavfall i områdenas naturliga vatten.

9 kap.

Främjande och finansiering av fiskerihushållningen

79 §
Fiskevårdsavgift och justering av den

Den som bedriver annat fiske än mete eller pilkfiske och som är 18—64 år ska betala fiskevårdsavgift till staten. Fiskevårdsavgiften är 39 euro för ett kalenderår, 12 euro för sju dygn och 5 euro för ett dygn.

Bevis över att fiskevårdsavgift har betalats ska medföras vid fiske och på begäran visas upp för en sådan myndighet eller fiskeövervakare som avses i 99 §.

Fiskevårdsavgiftens storlek justeras femårsvis genom förordning av statsrådet enligt förändringen i penningvärdet. Avgiftsbeloppet avrundas till närmaste hela euro.

80 §
Insamling av avgifter

För insamlingen av fiskevårdsavgifterna svarar Forststyrelsen. Forststyrelsen kan avtala med en privat serviceproducent om mottagande av fiskevårdsavgifter. Forststyrelsen ska med serviceproducenten avtala om uppdragets innehåll, redovisningen av avgiftsmedlen och annat som behövs för skötseln av uppdraget, samt om en skälig serviceavgift för uppdragets fullgörande som den som betalar fiskevårdsavgiften ska stå för. Forststyrelsen ska överföra de avgiftsmedel som den samlat in och som samlats in för dess räkning till jord- och skogsbruksministeriets konto vid en tidpunkt som anges genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

En serviceproducent ska vara tillförlitlig och sakkunnig. Serviceproducenten ska ha sådan teknisk, ekonomisk och operativ beredskap som krävs för skötseln av uppdraget. Serviceproducenten ska ha tillräckligt många verksamhetsställen med tillräcklig geografisk täckning.

Forststyrelsen utövar tillsyn över serviceproducentens verksamhet. En serviceproducent ska utan dröjsmål underrätta Forststyrelsen om sådana förändringar i sin verksamhet som i väsentligt avseende kan påverka möjligheterna att sköta uppdraget på behörigt sätt.

81 §
Bevis över betald fiskevårdsavgift

Ett kvitto över betald fiskevårdsavgift utgör ett sådant bevis som avses i 79 § 2 mom.

Forststyrelsen är inte utan särskild orsak skyldig att utfärda ett nytt bevis över betald fiskevårdsavgift i stället för ett förkommet bevis eller att återbetala en felaktigt betald fiskevårdsavgift.

Närmare bestämmelser om insamling av avgifter, om kvittot och dess innehåll samt om övriga godkända bevis för att fiskevårdsavgift betalats utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet. Genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet föreskrivs om de betalningsställen där avgiften kan betalas utan särskild serviceavgift.

82 §
Användningen av avgiftsmedlen

De i form av fiskevårdsavgifter influtna medlen används till

1) kostnader för planering, genomförande, styrning och utveckling av ett hållbart nyttjande och hållbar vård av fiskevattnen samt kostnader för fiskeövervakning,

2) kostnader för fiskeriområdenas verksamhet,

3) kostnader för att organisera fiskerirådgivningstjänster,

4) sådana ersättningar till ägare av vattenområden som grundas på nyttjande av allmänna fiskerättigheter i fiskevatten och på fiskeguideverksamhet, samt

5) betalning av utgifter som uppbörden av fiskevårdsavgift föranleder staten och Forststyrelsen.

Jord- och skogsbruksministeriet får använda avgiftsmedel till betalning av utgifter för de register som avses i 94 § 1 mom. 2—8 punkten.

83 §
Fördelning av avgiftsmedel

Jord- och skogsbruksministeriet och, inom de gränser som ministeriet bestämmer, närings-, trafik- och miljöcentralen beviljar medel för kostnader som avses i 82 § 1 mom. 1 och 3 punkten. Närings-, trafik- och miljöcentralen beviljar medel för de kostnader och ersättningar som avses i 82 § 1 mom. 2 och 4 punkten.

Fördelningen av ersättningar enligt 82 § 1 mom. 4 punkten mellan ägarna av vattenområden grundar sig på den belastning handredskapsfisket innebär för vattenområdet. Belastningen fastställs i planen för nyttjande och vård. Ett fiskeriområde som inte har en gällande plan för nyttjande och vård kan göra en separat framställning hos närings-, trafik- och miljöcentralen om den belastning som handredskapsfisket innebär och som ligger till grund för fördelningen. Fiskeriområdena svarar för det tekniska genomförandet av fördelningen. Om det belopp som vid fördelningen skulle tillfalla ägaren av ett vattenområde är högst 50 euro, delas medlen inte ut till ägaren utan kvarstår hos fiskeriområdet i fråga för att användas till vård av fiskbestånden. Ersättningarna betraktas inte som statsunderstöd som avses i statsunderstödslagen (688/2001).

Jord- och skogsbruksministeriet samt närings-, trafik- och miljöcentralen kan för mottagarna av medel uppställa resultatmål eller villkor för användningen av medel som beviljas för kostnader och utgifter som avses i 82 § 1 mom. 1—3 och 5 punkten.

Genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet får det utfärdas närmare bestämmelser om grunderna för beviljande av medel för kostnader och ersättningar som avses i 82 § 1 mom. 1—4 punkten och om användningen av medel för utgifter som avses i 82 § 1 mom. 5 punkten.

84 §
Skyldighet för ägare av vattenområden att lämna uppgifter

För betalningen av ersättningar som avses i 82 § 1 mom. 4 punkten ska ägaren av ett vattenområde till fiskeriområdet anmäla följande uppgifter och förändringar i dem:

1) i fråga om ett delägarlag dess officiella namn eller i fråga om ett skiftat vattenområde ägarens namn,

2) adress,

3) fastighetsbeteckning, och

4) kontonummer.

85 §
Preskription av ersättningar som betalas av medel från fiskevårdsavgifter

Ersättning enligt 82 § 1 mom. 4 punkten och räntan på den preskriberas tre år från ingången av året efter det år då fiskeriområdets beslut om ersättning fattades. En preskriberad ersättningsfordran tillfaller fiskeriområdet för att användas till kostnader som avses i 82 § 1 mom. 1 punkten.

86 §
Reservering av anslag i budgeten

I statsbudgeten ska årligen för de kostnader, ersättningar och utgifter som avses i 82 § tas upp ett anslag som motsvarar det belopp som influtit i fiskevårdsavgifter enligt statens senast fastställda bokslut.

10 kap.

Kommersiellt fiske

87 §
Registrering

En fysisk eller juridisk person som har sin bosättningsort eller hemort i en stat inom Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, som fiskar på finskt territorium, i Finlands ekonomiska zon eller i sådana vatten där det enligt Europeiska unionens lagstiftning om den gemensamma fiskeripolitiken är tillåtet att fiska kan registrera sig som kommersiell fiskare.

Närmare bestämmelser om fiskeriförvaltningens register finns i 11 kap. Närmare bestämmelser om förfarandet vid registreringen får utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

88 §
Grupper av kommersiella fiskare

De kommersiella fiskarna delas in i grupp I och grupp II.

Till grupp I hör

1) fysiska personer eller sammanslutningar vars genomsnittliga omsättning av försäljningen av fisk som fiskaren själv fångat eller av bearbetade fiskeriprodukter av sådan fisk under de tre senaste räkenskapsperioderna överstiger det belopp som anges i 3 § 1 mom. i mervärdesskattelagen (1501/1993), samt

2) fysiska personer eller sammanslutningar som under registreringsåret eller under det år som föregår detta har börjat eller börjar bedriva kommersiellt fiske och som lägger fram en av närings-, trafik- och miljöcentralen godkänd plan för det sätt på vilket omsättningen av försäljningen av fisk eller av bearbetade fiskeriprodukter senast den tredje räkenskapsperioden efter registreringen kommer att överstiga det belopp som anges i 3 § 1 mom. i mervärdesskattelagen.

Till grupp II hör de kommersiella fiskare som inte hör till grupp I. En fiskare placeras dessutom i grupp II om planen enligt 2 mom. 2 punkten för hur omsättningen kommer att utvecklas inte förverkligas.

Indelningen av kommersiella fiskare i grupper görs vid registreringen och därefter med tre års mellanrum, eller på fiskarens egen begäran.

Närmare bestämmelser om innehållet i den plan som avses i 2 mom. 2 punkten utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

89 §
Giltighetstiden för registrering av kommersiella fiskare och registreringens upphörande

Registreringen av en kommersiell fiskare gäller högst tre år i sänder. Närings-, trafik- och miljöcentralen utfärdar ett intyg över att den kommersiella fiskaren ingår i registret. En kommersiell fiskare som har för avsikt att fortsätta att bedriva kommersiellt fiske efter det att registreringen upphört ska skriftligen ansöka om förlängning av registreringen hos närings-, trafik- och miljöcentralen.

En kommersiell fiskare kan avföras ur registret, om fiskaren inte har gjort en ansökan enligt 1 mom. eller inte längre uppfyller förutsättningarna för införande i registret, eller om fiskaren vid upprepade tillfällen eller fortlöpande väsentligt bryter mot denna lag eller bestämmelser som utfärdats med stöd av den och trots en anmärkning eller varning från närings-, trafik- och miljöcentralen inte rättar till sin verksamhet.

Närings-, trafik- och miljöcentralen avför en kommersiell fiskare ur registret när denne har upphört med kommersiell fiskeverksamhet. En kommersiell fiskare är skyldig att omedelbart underrätta närings-, trafik- och miljöcentralen om förändringar som gäller förutsättningarna för registrering och om upphörande med verksamheten.

90 §
Skyldighet att anmäla fångster

Kommersiella fiskare är skyldiga att journalföra det fiske de bedriver annanstans än på havsområdet och att minst en gång per kalenderår till Naturresursinstitutet anmäla de fångster de har fångat och de fångster som har fångats för deras räkning.

På fångstanmälningar som rör kommersiellt fiske inom havsområdet tillämpas de bestämmelser om anmälningsskyldighet som finns i Europeiska unionens lagstiftning och i den nationella lagstiftning som genomför den.

Närmare bestämmelser om journaler, fångstanmälningar och innehållet i dem samt om tidpunkterna för inlämning av anmälningarna utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

91 §
Första försäljning av fångst

Som första försäljning av fångst betraktas en transaktion där fisken säljs för första gången efter fångandet.

Andra än kommersiella fiskare får inte bedriva första försäljning av fångst som de har fiskat i inlandsvatten eller fångst som för deras räkning har fiskats i inlandsvatten, med undantag för ringa partier fisk eller kräftor som sporadiskt säljs direkt till en slutkonsument.

Bestämmelser om första försäljning av fångst som härrör från havsområdet och om begränsningar av den finns i Europeiska unionens lagstiftning och i den nationella lagstiftning som genomför den.

11 kap.

Fiskeriförvaltningens register

92 §
Fiskeriförvaltningens informationssystem

Med fiskeriförvaltningens informationssystem avses de register enligt 94 § som har anknytning till skötseln av fiskeriförvaltningsmyndigheternas uppgifter.

De register som ingår i fiskeriförvaltningens informationssystem förs av närings-, trafik- och miljöcentralerna, Forststyrelsen och Naturresursinstitutet. Det register över fiskeriområden som avses i 94 § 1 mom. 6 punkten förs av fiskeriområdena. Varje registerförare svarar för de uppgifter som den har fört in i registren och för deras riktighet. Jord- och skogsbruksministeriet svarar för styrningen av förandet av register som hör till fiskeriförvaltningens informationssystem och för driften och utvecklandet av de datasystem som är nödvändiga för förvaltningen av registren.

Om inte något annat föreskrivs i denna lag, ska lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet tillämpas på offentligheten för uppgifterna i informationssystemet och de handlingar som anknyter till dem samt på utlämnandet av uppgifter och handlingar och avgifterna för utlämnandet, och personuppgiftslagen (523/1999) tillämpas på behandlingen av personuppgifter.

93 §
Syftet med fiskeriförvaltningens informationssystem

Fiskeriförvaltningens informationssystem används för

1) fiskeövervakning och tillsyn över fiskeövervakarna,

2) planering och effektivisering av nyttjandet och vården av fiskresurserna,

3) uppföljning av fiskevårdsavgifterna,

4) att ta reda på det totala antalet personer som har betalat fiskevårdsavgift,

5) att ta reda på fiskarnas adresser för utsändning av inbetalningskort för fiskevårdsavgift,

6) fördelning av de medel som influtit i form av fiskevårdsavgifter,

7) myndigheternas informationsverksamhet,

8) fiskerirådgivning,

9) skötseln av andra uppgifter som hänför sig till fiske och vård av fiskbestånden, samt

10) myndigheternas planerings-, tillsyns- och utredningsuppdrag, forskning och upprättande av statistik.

Uppgifterna i informationssystemet får lämnas ut för genomförande av lärdomsprov, om utlämnandet kan anses vara behövligt på grundval av en forskningsplan och om det finns en ansvarig ledare eller en grupp som ansvarar för forskningsarbetet. En förutsättning för att uppgifter ska få lämnas ut är dessutom att uppgifter om enskilda personer inte röjs för utomstående och att personuppgifterna förstörs när de inte längre behövs för forskningen eller för att säkerställa riktigheten av forskningsresultaten.

94 §
Informationssystemets struktur och innehåll

Fiskeriförvaltningens informationssystem består av

1) ett register över kommersiella fiskare där det får registreras kommersiella fiskares namn och personbeteckning, företags- eller organisationsnummer samt modersmål, uppgifter om den kommersiella fiskarens hem- eller bosättningsort samt kontaktuppgifter, uppgift om till vilken i 88 § avsedd grupp av kommersiella fiskare fiskaren hör, uppgift om huruvida den kommersiella fiskaren bedriver fiske i inlandsvatten eller i havsområdet, uppgifter om fångstanmälningar samt uppgift om registreringens begynnelse- och sluttidpunkt,

2) ett register över fiskevårdsavgifter där det införs namn och födelsetid för de i Finland stadigvarande bosatta personer för vars räkning fiskevårdsavgift har betalats, beloppet av betald fiskevårdsavgift, tid för betalningen samt tid för vilken fiskevårdsavgift har betalats,

3) ett register över ägarersättningar där de uppgifter som avses i 84 § införs,

4) ett utplanteringsregister där det för varje utplantering av fisk får registreras utplanterarens namn, den art och det bestånd som utplanterats, det utplanterade partiets ursprung, sättfiskarnas storlek, ålder och antal samt plats och tid för utplanteringen,

5) ett register över fiskevårdsskyldigheter och fiskerihushållningsavgifter där det införs uppgifter om planer som avses i 3 kap.15 § i vattenlagen,

6) ett register över fiskeriområden där det införs fiskeriområdenas namn, geografiska omfattning, ansvarspersoner och kontaktuppgifter,

7) ett register över fiskeövervakare där det införs fiskeövervakarnas namn och fotografi samt födelsedatum, personbeteckning, godkännandets giltighetstid, fullmaktsgivaren, verksamhetsområdet och fullmaktens giltighetstid, samt

8) ett register över fiskeregleringsåtgärder där det i fråga om fiskebegränsningar som grundar sig på denna lag samt fiskebegränsningar som en myndighet meddelat med stöd av den, införs uppgifter om begränsningens typ och innehåll, begränsningsområdet samt begränsningens varaktighet.

I registren får det införas också andra uppgifter som är nödvändiga för skötseln av de uppdrag som avses i 93 § samt sådana uppgifter som behövs med avseende på informationssystemets syfte, dock inte personuppgifter.

95 §
Rätt för dem som för fiskeriförvaltningens register att få uppgifter av myndigheter

Registerförarna har trots sekretessbestämmelserna rätt att av de myndigheter som för fiske- och fartygsregister få sådana uppgifter om de i fiske- och fartygsregistret inskrivna fiskefartygen och om deras ägare och innehavare som är nödvändiga för skötseln av uppdrag som avses i 93 §.

Uppgifterna får lämnas ut via teknisk anslutning eller på annat sätt i elektronisk form.

96 §
Utlämnande av uppgifter till utländska myndigheter och internationella organ

Uppgifter som ingår i fiskeriförvaltningens informationssystem får trots sekretessbestämmelserna lämnas ut till myndigheter i medlemsstater i Europeiska unionen eller i stater inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, till Europeiska kommissionen, till Europeiska fiskerikontrollbyrån och till de myndigheter som avses i internationella överenskommelser för fullgörande av de förpliktelser som följer av Europeiska unionens lagstiftning eller internationella överenskommelser som är bindande för Finland.

Registerförarna beslutar var för sig om utlämnande av uppgifter när det gäller det egna ansvarsområdet.

97 §
Bevarande av personuppgifter i fiskeriförvaltningens informationssystem

Uppgifterna i fiskeriförvaltningens informationssystem avförs senast tre år efter det att uppgifterna om en registrerad senast har behandlats.

En uppgift avförs dock inte, om det är nödvändigt att bevara den för att fullgöra ett uppdrag som grundar sig på lag eller på grund av ett anhängigt ärende. Uppgiften ska avföras ur informationssystemet så snart det inte längre finns någon lagstadgad grund för behandlingen.

98 §
Bemyndigande att utfärda förordning

Närmare bestämmelser om hur uppgifter registreras i fiskeriförvaltningens informationssystem och om den tekniska förvaltningen av informationssystemet får utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

12 kap.

Tillsyn och övervakning samt påföljder

99 §
Tillsynsmyndigheter och fiskeövervakare

Tillsynen över efterlevnaden av denna lag utövas av

1) polisen,

2) gränsbevakningsväsendet,

3) de fiskerimyndigheter som avses i 19 §,

4) de tjänstemän vid Forststyrelsen som har i uppdrag att sköta fiskeriärenden,

5) enligt 103 § godkända fiskeövervakare med fullmakt enligt 107 §, samt

6) i vatten vid riksgränsen, på Finlands territorialvatten och i Finlands ekonomiska zon Tullen.

Bestämmelser om fiskeövervakningen på de av statens vattenområden som är i Forststyrelsens besittning finns dessutom i lagen om Forststyrelsens jakt- och fiskeövervakning (1157/2005).

En fiskeövervakare som avses i 1 mom. 5 punkten är dock inte behörig att övervaka efterlevnaden av Europeiska unionens lagstiftning om den gemensamma fiskeripolitiken eller av den nationella lagstiftning som genomför den.

100 §
Principerna för övervakning

Uppgifter eller åtgärder som ingår i fiskeövervakningen får inte medföra större skada eller olägenhet än vad som är nödvändigt för att fiskeövervakningen ska kunna utföras. Uppgifterna eller åtgärderna ska vara motiverade i förhållande till de mål som eftersträvas med övervakningen och till hur brådskande övervakningen är samt till de omständigheter som inverkar på helhetsbedömningen av situationen.

101 §
Tillsyn över fiskeövervakarnas verksamhet

Jord- och skogsbruksministeriet svarar för den allmänna tillsynen över och styrningen av fiskeövervakarna. Närings-, trafik- och miljöcentralerna svarar inom sitt verksamhetsområde för tillsynen över fiskeövervakarnas verksamhet.

Jord- och skogsbruksministeriet samt närings-, trafik- och miljöcentralerna har rätt att av fiskeövervakarna och av dem som ordnar utbildning för fiskeövervakare få de uppgifter som behövs vid tillsynen över dessa aktörers verksamhet i fråga om utförandet av fiskeövervakningsuppdrag och ordnandet av utbildning för fiskeövervakare.

102 §
Fiskeövervakares tjänsteansvar

Bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar tillämpas på en fiskeövervakare när han eller hon sköter i denna lag föreskrivna fiskeövervakningsuppdrag. I fiskeövervakningsuppdraget ska förvaltningslagen, lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet, språklagen och samiska språklagen iakttas. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen.

103 §
Behörighetsvillkor för och godkännande som fiskeövervakare

Som fiskeövervakare godkänns den som

1) har rättshandlingsförmåga,

2) är känd för tillförlitlighet och redbarhet och som till sina personliga egenskaper är lämplig för uppdraget, och

3) med godkänt resultat har avlagt det prov för fiskeövervakare som föreskrivs i 104 §.

Den närings-, trafik- och miljöcentral till vars verksamhetsområde sökandens hemkommun hör godkänner på ansökan en person som fiskeövervakare. Godkännandet är i kraft tio år.

104 §
Utbildning och prov för fiskeövervakare

Närings-, trafik- och miljöcentralen svarar för anordnandet och övervakningen av prov för fiskeövervakare. I avgöranden som gäller provet får omprövning begäras hos centralen inom 30 dagar från delfåendet av beslutet.

Den utbildning för fiskeövervakare som föregår provet ska ge den som deltar i utbildningen med avseende på fiskeövervakningsuppdraget tillräcklig kännedom om fiskelagstiftningen och om grunderna för god förvaltning samt de övriga kunskaper och färdigheter som krävs i fiskeövervakningsuppdraget. Ett alternativ till utbildningen är annan tillräcklig förtrogenhet med fiskeövervakning som visas genom att det prov som nämns i 1 mom. avläggs.

Närmare bestämmelser om utbildningen och provet för fiskeövervakare utfärdas genom förordning av statsrådet.

105 §
Kort och funktionsbeteckning för fiskeövervakare

Närings-, trafik- och miljöcentralen ger ett fiskeövervakarkort och en funktionsbeteckning till den som godkänts som fiskeövervakare. Fiskeövervakaren ska vid fiskeövervakningsuppdrag ha med sig kortet och den fullmakt som avses i 107 § och på begäran visa upp dessa. Vid fiskeövervakningsuppdrag ska fiskeövervakaren dessutom använda funktionsbeteckningen för fiskeövervakare.

Bestämmelser om innehållet i fiskeövervakarkortet och om utformningen av funktionsbeteckningen för fiskeövervakare utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

106 §
Återkallelse av godkännande som fiskeövervakare

Närings-, trafik- och miljöcentralen ska återkalla ett godkännande som fiskeövervakare, om fiskeövervakaren begär det.

Närings-, trafik- och miljöcentralen kan, om en muntlig anmärkning inte anses vara en tillräcklig påföljd, ge en skriftlig varning till en fiskeövervakare som handlar i strid med sina skyldigheter enligt denna lag.

Närings-, trafik- och miljöcentralen kan återkalla ett godkännande som fiskeövervakare, om fiskeövervakaren inte längre uppfyller behörighetsvillkoren enligt 103 § 1 mom. eller i väsentlig grad eller upprepade gånger bryter mot de bestämmelser och föreskrifter som gäller fiskeövervakning eller fiske, och en skriftlig varning inte kan anses vara en tillräcklig påföljd.

En fiskeövervakare vars godkännande har återkallats ska lämna tillbaka det fiskeövervakarkort och den funktionsbeteckning som avses i 105 § till den närings-, trafik- och miljöcentral som beslutat om återkallelsen. Återlämnandet ska ske inom en skälig tid som bestäms av centralen.

107 §
Fiskeövervakares fullmakt och verksamhetsområde

En fiskeövervakare som godkänts i enlighet med 103 § har rätt att övervaka efterlevnaden av bestämmelserna och föreskrifterna om fiske endast med stöd av en fullmakt som lämnats av en närings-, trafik- och miljöcentral, ett fiskeriområde, ett delägarlag eller ägaren av ett vattenområde som inte hör till något delägarlag, och inom det område som anges i fullmakten. En fiske-övervakare med fullmakt av ett fiskeriområde har rätt att övervaka att bestämmelserna och föreskrifterna om fiske följs inom hela fiskeriområdets område, oberoende av om ett i 121 § avsett beslut om överföring av uppgifter till fiskeriområdet har fattats.

Fiskeriområdet, delägarlaget och ägaren av ett vattenområde som inte hör till något delägarlag är skyldiga att inom två månader från fullmaktens ikraftträdande lämna ett meddelande om innehållet i och giltighetstiden för fullmakten till den närings-, trafik- och miljöcentral till vars verksamhetsområde fullmaktsgivarens område i huvudsak hör. Om fullmakten upphör att gälla tidigare än den ursprungliga giltighetstiden anger, ska närings-, trafik- och miljöcentralen omedelbart underrättas om detta.

108 §
Tillsynsmyndigheternas och fiskeövervakarnas gransknings- och inspektionsrätt

De myndigheter som avses i 99 § har rätt att granska att fiskeredskap, fångstredskap och fångst som befinner sig i vattnet eller i ett färdmedel som används för fiske eller på stranden överensstämmer med gällande bestämmelser och föreskrifter. De har också rätt att inspektera transport- och lagerutrymmen där fisk eller kräftor förvaras. Inspektionen får dock inte utsträckas till utrymmen som används för boende av permanent natur, om detta inte är nödvändigt för att utreda de omständigheter som inspektionen gäller och det finns grundad anledning att misstänka att någon gjort sig skyldig till ett brott som avses i 48 a kap. 2 eller 4 § i strafflagen (39/1889).

En fiskeövervakare har rätt att granska att fiskeredskap, fångstredskap och fångst som befinner sig i vattnet, i ett färdmedel som används för fiske eller på stranden överensstämmer med gällande bestämmelser och föreskrifter. Granskningen får dock inte utsträckas till utrymmen som används för boende av permanent natur.

De myndigheter och fiskeövervakare som avses i 99 § har rätt att granska om en person som bedriver fiske har rätt till fisket i fråga.

Ett granskat fångstredskap ska förses med uppgift om granskarens namn och med dennes kontaktuppgifter.

109 §
Tillsynsmyndighetens och fiskeövervakarens rätt till omhändertagande

Myndigheter och fiskeövervakare som avses i 99 § har rätt att omhänderta fångstredskap och fiskeredskap som använts vid fiske samt fångsten, om

1) de bestämmelser eller föreskrifter som gäller fisketider, fångstredskap, antalet fångstredskap, fångstmetoder, tillbakasläppande eller fångande av fisk eller fredning överträds,

2) fiske bedrivs utan fiskerätt eller så att fiskerätten uppenbarligen överskrids, eller

3) ett fångstredskap inte har märkts ut på det sätt som anges i 48 §.

110 §
Rätt till granskning och omhändertagande för ägare av vattenområden, delägare och innehavare av fiskerätt

Delägare i delägarlag och ägare av vattenområden som inte hör till något delägarlag har rätt att granska att fångstredskap på det sätt som föreskrivs i 48 § 3 mom. är försedda med märken som anger fiskerätten.

Delägare i delägarlag och ägare av vattenområden som inte hör till något delägarlag har rätt att omhänderta dels ett utsatt fångstredskap som inte märkts ut med ett i 48 § 3 mom. föreskrivet märke som anger fiskerätten, dels fångsten i detta redskap, förutsatt att ägaren av fångstredskapet inte påträffas eller inte, trots uppmaning, avlägsnar detta och om tillräcklig hjälp av dem som avses i 99 § inte finns att tillgå vid rätt tidpunkt.

111 §
Förfarande vid omhändertagande

På den plats där fångstredskap, fiskeredskap och fångst har omhändertagits med stöd av 109 § eller 110 § 2 mom. ska, om innehavaren av dessa inte är närvarande vid omhändertagandet, i den utsträckning det är möjligt lämnas uppgifter om den som utfört omhändertagandet och om platsen där fångstredskapet eller fiskeredskapet förvaras.

Anmälan om ett omhändertaget fångst- eller fiskeredskap ska omedelbart göras till polisen. Redskapet ska så snart som möjligt överlämnas till polisen för förvaring. Kan överlämnandet inte ske utan svårighet, ska meddelande om redskapet och den plats där det förvaras lämnas till polisen, som bestämmer hur redskapet ska förvaras.

Fångst- eller fiskeredskap som har omhändertagits ska utan dröjsmål återlämnas till redskapets innehavare, om förundersökning inte inleds. Fiskeredskap som har använts vid handredskapsfiske ska dock omedelbart återlämnas, om bevis på betald fiskevårdsavgift visas upp inom sju dagar från omhändertagandet.

Anmälan om omhändertagen fångst ska omedelbart göras till polisen, som bestämmer om fångsten ska släppas fri, förvaras på ett ändamålsenligt sätt eller, om förvaring inte är möjlig utan oskäligt besvär, förstöras.

Anmälningsskyldigheten och överlåtelseskyldigheten enligt 2 och 4 mom. gäller inte gränsbevakningsväsendet, Tullen och Forststyrelsens jakt- och fiskeövervakare.

112 §
Försäljning eller förstöring av omhändertaget fångstredskap

Om ägaren till ett fångst- eller fiskeredskap som har omhändertagits inte påträffas inom sex månader från omhändertagandet, ska polisen sälja redskapet och redovisa de influtna medlen till staten. I andra hand kan polisen förstöra fångst- eller fiskeredskapet om det är av ringa värde.

113 §
Skyldighet att stanna och utredande av identitet

Ett färdmedel som används för fiske ska, genast när det kan ske säkert, stanna på ett tydligt iakttagbart stopptecken av en myndighet eller fiskeövervakare som avses i 99 §.

Den som bedriver fångst ska till en myndighet eller fiskeövervakare som avses i 99 § lämna för övervakningsuppdraget behövliga uppgifter om sitt namn och sin personbeteckning eller, om sådan saknas, födelsedatum och nationalitet, samt kontaktuppgifter.

114 §
Åläggande att visa upp bevis

En myndighet eller fiskeövervakare som avses i 99 § får ålägga en person som bedriver fiskefångst och som inte visar upp bevis på betald avgift på det sätt som anges i 79 § 2 mom. att vid ett senare tillfälle visa upp bevis på att avgiften är betald.

Genom åläggandet att visa upp bevis förpliktas den i 1 mom. avsedda personen att visa upp beviset för polisen inom sju dagar från åläggandet.

Bestämmelser om innehållet i ett åläggande att visa upp bevis utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

115 §
Anmärkning

Om en överträdelse av bestämmelserna om fiske är obetydlig med tanke på omständigheterna, kan en myndighet eller fiskeövervakare som avses i 99 § ge den som gjort sig skyldig till överträdelsen en anmärkning, utan att vidta några andra åtgärder.

116 §
Åtgärdseftergift

En myndighet och fiskeövervakare som avses i 99 § kan avstå från en åtgärd som föreskrivs i detta kapitel, om slutförandet av åtgärden kan medföra följder som är oskäliga med hänsyn till sakens betydelse, överträdelsens art och det resultat som eftersträvas genom åtgärden.

117 §
Händelserapport

Fiskeövervakaren ska skriva en händelserapport om omhändertagande enligt 109 §, anmärkning enligt 115 § och åtgärdseftergift enligt 116 §. Uppgifterna i händelserapporten får användas bara för att säkerställa parternas rättsskydd och för tillsynen över fiskeövervakarnas verksamhet.

Följande uppgifter ska antecknas i händelserapporten:

1) personbeteckning och andra identifieringsuppgifter samt kontaktuppgifter för den som är föremål för åtgärden,

2) den misstänkta överträdelse som man försökt utreda genom åtgärden,

3) åtgärdens art,

4) en förteckning över föremål som har omhändertagits,

5) tidpunkten för åtgärden och vem som utförde den.

Händelserapporterna ska årligen före utgången av januari månad det år som följer på fiskeövervakarens verksamhetsår lämnas in till den behöriga närings-, trafik- och miljöcentral som har godkänt fiskeövervakaren.

Närings-, trafik- och miljöcentralen ska bevara händelserapporterna två år räknat från den dag då de lämnades in, varefter rapporterna ska förstöras.

118 §
Fiskeförseelse

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet

1) använder en fiske- eller fångstmetod eller ett fiskeredskap som förbjuds i 46 eller 49 § eller har förbjudits med stöd av dem eller förbjuds i en fiskestadga, eller håller ett förbjudet fiskeredskap i ett färdmedel som används vid fiske eller i övrigt så att det är lätt åtkomligt för fångst,

2) fiskar inom ett område där fiske är förbjudet eller begränsat enligt 7, 52—54, 59, 65—68, 70 eller 71 § eller har förbjudits eller begränsats med stöd av dem eller är förbjudet eller begränsat enligt en fiskestadga,

3) fiskar under en tid då fiske med stöd av 52 eller 53 § har förbjudits eller under sådan fredningstid som har föreskrivits med stöd av 55 § eller i en fiskestadga, eller under denna tid håller ett för fångst av fisk lämpat redskap utsatt i vatten,

4) fiskar i strid med en begränsning som meddelats i syfte att genomföra ett avtal som avses i 60 §,

5) i strid med 56 § eller en fiskestadga fångar fisk som är mindre än minimimåttet eller större än maximimåttet eller behåller fångad fisk i strid med ett förbud som föreskrivits eller meddelats med stöd av 52 eller 53 § eller föreskrivs i en fiskestadga,

6) åsidosätter skyldigheten enligt 58 § att släppa tillbaka fisk i vattnet eller motsvarande skyldighet enligt en fiskestadga,

7) fiskar utan att ha betalat fiskevårdsavgift enligt 79 § eller fiskar utan att medföra bevis över betald fiskevårdsavgift och inte visar upp beviset för polisen inom sju dygn,

8) utan ett sådant tillstånd som avses i 77 § 2 mom. eller i strid med tillståndsvillkoren för in andra än i Finland i vilt tillstånd förekommande fiskarter eller fiskbestånd eller könsceller av sådana,

9) utplanterar en fiskart eller ett fiskbestånd i ett vattenområde i strid med vad som föreskrivs i 73 eller 74 § eller med stöd av 75 §,

10) åsidosätter den skyldighet att märka ut fångstredskap som föreskrivs i 48 § eller i en fiskestadga, eller håller ett fångstredskapsmärke i vattnet i strid med 48 §,

11) bryter mot det förbud mot första försäljning som föreskrivs i 91 § eller det förbud mot försäljning av fredad fisk som föreskrivs i 55 §,

12) förvarar kräftor eller använder redskap för kräftfångst i strid med 51 §,

13) åsidosätter den skyldighet att göra anmälan om bifångst som föreskrivs i 62 §,

14) bryter mot förbud, villkor eller begränsningar enligt bestämmelser som utfärdats med stöd av 78 §, eller

15) bryter mot ett i en fiskestadga föreskrivet förbud att använda båt eller motor,

ska, om inte strängare straff för gärningen föreskrivs någon annanstans i lag, för fiskeförseelse dömas till böter.

Bestämmelser om ordningsbot som enda straff för försummelse att betala fiskevårdsavgift enligt 79 § eller för försummelse att visa upp ett bevis över betald fiskevårdsavgift inom föreskriven tid finns i 2 a kap. 9 § 3 mom. i strafflagen och i den förordning som utfärdats med stöd av 8 mom. i den paragrafen.

Bestämmelser om straff för olovlig fångst finns i 28 kap. 10 § i strafflagen. Bestämmelser om straff för fiskebrott finns i 48 a kap. 2 § i strafflagen. Bestämmelser om straff för miljöförstöring finns i 48 kap. 1 § i strafflagen.

119 §
Förverkandepåföljd

Bestämmelserna om förverkandepåföljd tillämpas inte om en person har gjort sig skyldig till en gärning som nämns i 118 § 1 mom. 7 punkten och för gärningen föreläggs ordningsbot som påföljd.

120 §
Åtalsrätt

Har genom en fiskeförseelse enbart en enskilds rätt kränkts, får åklagaren väcka åtal endast om målsäganden anmäler brottet till åtal.

13 kap.

Särskilda bestämmelser

121 §
Överföring till ett fiskeriområde av uppgifter som rör vård av fiskresurserna och ordnande av fisket

Ett delägarlag eller ägaren av ett vattenområde som inte hör till ett delägarlag kan för viss tid eller tills vidare överföra till ett fiskeriområde sina uppgifter som rör vård av fiskresurserna och ordnande av fisket.

Med avseende på överföringen av uppgifter företas en utredning där det besluts om avgränsningen av de uppgifter som överförs och om hur uppgifterna ska utföras samt om inkomst- och kostnadsfördelningen. Fiskeriområdet ska åta sig uppgifterna, om det är ändamålsenligt med avseende på skötseln av fiskeriområdets uppgifter.

Ett beslut av delägarstämman som innebär överföring anses vara en fullmakt på basis av vilken fiskeriområdet kan handla på delägarlagets vägnar i de ärenden som överförs.

122 §
Hur innehavare av fiskeförmåner enligt särskilda grunder deltar i delägarstämma

När beslut om sådant som rör fiske fattas vid delägarstämman har en innehavare av fiskeförmåner enligt särskilda grunder rösträtt vid sidan av delägarna i delägarlaget på så sätt att var och en som deltar i en omröstning har en rösträtt som motsvarar den av honom eller henne ägda fastighetens antal redskapsenheter. I övrigt gäller angående rösträtten vid beslut om sådant som rör fiske det som bestäms i lagen om samfälligheter.

123 §
Hur innehavare av fiskeförmåner enligt särskilda grunder deltar i skötseln av fiskeärenden inom ett vattenområde som inte hör till ett delägarlag

Om det inom ett vattenområde som inte hör till ett delägarlag förekommer fiskeförmåner enligt särskilda grunder, anses ägaren av vattenområdet och ägarna av de fastigheter som har andel i fiskeförmånerna enligt särskilda grunder utgöra ett delägarlag, vars uppgift är att sköta det som anges i 41 §. Delägarna i ett sådant delägarlag har vid delägarstämman rösträtt i motsvarighet till redskapsenheterna.

14 kap.

Ändringssökande

124 §
Sökande av ändring i beslut av närings-, trafik- och miljöcentralen

Ändring i sådana beslut av närings-, trafik- och miljöcentralen som avses i denna lag får sökas genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen (586/1996).

Närings-, trafik- och miljöcentralen kan bestämma att beslutet ska iakttas även om ändring söks, om inte något annat föreskrivs i denna lag.

Behörig förvaltningsdomstol är den förvaltningsdomstol inom vars domkrets området i fråga eller största delen av det finns. Om denna grund inte kan tillämpas, bestäms den behöriga förvaltningsdomstolen så som anges i 12 § i förvaltningsprocesslagen.

Beslut som meddelats av en förvaltningsdomstol i fråga om tillstånd som avses i 13 och 16 §, registrering och avregistrering som avses i 87—89 § och skriftlig varning och återkallande av godkännande som avses i 106 § får överklagas genom besvär på det sätt som anges i förvaltningsprocesslagen. Över förvaltningsdomstolens övriga beslut får besvär anföras endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd.

125 §
Sökande av ändring i beslut av fiskeriområden

Den vars rätt berörs av ett beslut som fattats av ett fiskeriområdes stämma eller styrelse eller av en verksamhetsledare med stöd av 27 § 3 mom., får begära omprövning av beslutet hos fiskeriområdets stämma på den grunden att beslutet inte tillkommit i laga ordning eller att det står i strid med lag, förordning eller fiskeriområdets stadgar eller avviker från planen för nyttjande och vård.

Bestämmelser om omprövningsförfarandet finns i förvaltningslagen. Vid behov ska extra stämma sammankallas för att handlägga begäran om omprövning.

I ett beslut som fiskeriområdets stämma har fattat med anledning av en begäran om omprövning får ändring sökas genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som anges i förvaltningsprocesslagen. Behörig förvaltningsdomstol är den förvaltningsdomstol inom vars domkrets största delen av fiskeriområdet i fråga finns. Förvaltningsdomstolen kan besluta att beslutet får verkställas genast och innan ärendet avgörs slutligt, om det finns särskilda skäl till det och verkställigheten inte gör det meningslöst att söka ändring.

Över förvaltningsdomstolens beslut får besvär anföras endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd.

126 §
Avgörande av oklarheter och tvister som gäller fiskeförmåner enligt särskilda grunder

Vid en fastighetsförrättning som avses i 101 § i fastighetsbildningslagen avgörs en oklarhet eller tvist som gäller

1) läget för eller utsträckningen av ett särskilt fiskeförmånsområde eller en särskild fiskeplats,

2) innehållet i en fiskeförmån enligt särskilda grunder,

3) det inbördes förhållandet mellan den fiskerätt som tillkommer ägaren av ett vattenområde och den fiskerätt som tillkommer ägaren av en fastighet som innehar en fiskeförmån enligt särskilda grunder, eller

4) storleken av de andelar i gemensamma fiskeförmåner enligt särskilda grunder som de fastigheter som har andel i fiskeförmånerna har.

127 §
Avgörande av meningsskiljaktigheter

Meningsskiljaktigheter som gäller nyttjande av ett vattenområde för fiske, skada eller olägenhet som därmed orsakas någon annan, nyttjande av någon annan rätt som grundar sig på denna lag eller åsidosättande av en skyldighet som grundar sig på denna lag kan, om det inte i denna lag föreskrivs något annat i fråga om någon fråga, föras till tingsrätten för att avgöras som ett tvistemål.

15 kap.

Ikraftträdande

128 §
Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

Genom denna lag upphävs lagen om fiske (286/1982), nedan den upphävda lagen, och lagen om allmän fiskerätt (285/1982).

Om det i någon annan lag hänvisas till den lag om fiske som gällde vid ikraftträdandet av denna lag, ska denna lag tillämpas i stället.

129 §
Den första indelningen i fiskeriområden

De fiskeområden som avses i 68 § i den upphävda lagen sköter fiskeriområdenas uppgifter enligt 24 § 3—5, 8 och 9 punkten i denna lag till och med den 31 december 2018. Beslut som närings-, trafik- och miljöcentralerna fattat med stöd av 22 § för att fastställa fiskeriområdenas gränser tillämpas från och med den 1 januari 2019.

I en regional fiskerisamarbetsgrupp deltar för att lägga fram ett förslag till den första indelningen i fiskeriområden företrädare för de fiskeområden enligt 68 § i den upphävda lagen som motsvarar den indelning i fiskeområden som gällde vid ikraftträdandet av denna lag.

Förslaget till gränser för ett fiskeriområde som avses i denna lag ska lämnas för fastställande till närings-, trafik- och miljöcentralen senast den 31 december 2016.

Närings-, trafik- och miljöcentralen ska sammankalla fiskeriområdets första stämma efter det att beslutet om fiskeriområdets gränser blivit tillämpligt enligt 1 mom.

130 §
Utarbetande av de första planerna för nyttjande och vård samt av stadgar

Ett fiskeriområde ska inom två år från det att beslutet om fastställande av gränserna för fiskeriområdena har börjat tillämpas enligt 129 § 1 mom. lägga fram den första i 35 § avsedda planen för nyttjande och vård för godkännande till närings-, trafik- och miljöcentralen. En plan för nyttjande och vård som godkänts enligt 79 § i den upphävda lagen förblir i kraft tills närings-, trafik- och miljöcentralen har godkänt en plan för nyttjande- och vård enligt 37 § i denna lag.

Ett fiskeriområde ska inom ett år från det att beslutet om fastställande av gränserna för fiskeriområdena har börjat tillämpas enligt 129 § 1 mom. lägga fram de stadgar som avses i 30 § för fastställelse till närings-, trafik- och miljöcentralen.

131 §
Övergångsbestämmelser om fiskeområdets uppgifter, rättigheter och skyldigheter

Rättigheter, avtal, förbindelser och skyldigheter som gäller sådana fiskeområden som avses i 68 § i den upphävda lagen övergår till det fiskeriområde till vars område största delen av det fiskeområde som upplöses hör. Når fiskeriområdena inte sinsemellan någon överenskommelse om saken, beslutar närings-, trafik- och miljöcentralen till vilket fiskeriområde fiskeområdenas rättigheter, avtal, förbindelser och skyldigheter övergår i varje enskilt fall. I ärenden som är anhängiga vid en förvaltningsmyndighet eller domstol när denna lag träder i kraft blir fiskeriområdet part i stället för fiskeområdet.

Medel som är avsedda för ersättningar till vattenområdets ägare med stöd av 89 a och 91 § i den upphävda lagen och som deponerats hos regionförvaltningsverket i enlighet med 1 § i lagen om deponering av pengar, värdeandelar, värdepapper eller handlingar som betalning eller till befrielse från annan fullgörelseskyldighet (281/1931) ska, när de lämnas tillbaka efter att den tidsfrist som avses i 7 § i den lagen löpt ut, betalas till det fiskeriområde där den ersättningsberättigade ägaren av vattenområdet är medlem. Om den ersättningsberättigade ägaren inte är känd, tillämpas på återlämnandet av medlen vad som föreskrivs i 1 mom.

132 §
Ersättningar enligt tidigare lagstiftning som ska betalas till ägare av vattenområden

Ersättningar till en ägare av ett vattenområde som ska betalas med stöd av 89 a och 91 § i den upphävda lagen och för vars del rättsgrunden uppkommit före ikraftträdandet av denna lag preskriberas tre år efter ikraftträdandet av lagen. Ersättningar för vars del rättsgrunden uppkommit senast fem år före ikraftträdandet av denna lag preskriberas dock ett år efter ikraftträdandet av lagen.

Fiskeområden som avses i den upphävda lagen ska överföra medel som är avsedda för ersättningar enligt 1 mom. till den regionala närings-, trafik- och miljöcentralen när denna lag har trätt i kraft.

Om fordringar som gäller medel som i enlighet med 2 mom. har överförts till den regionala närings-, trafik- och miljöcentralen preskriberas i överensstämmelse med 1 mom., ska den regionala närings-, trafik- och miljöcentralen fördela medlen mellan de i 22 § avsedda fiskeriområdena för att användas till kostnader som avses i 82 § 1 mom. 1 punkten.

133 §
Övriga övergångsbestämmelser

Beslut och förelägganden som gäller begränsning av fisket inom ett fiskeområde och har meddelats med stöd av 11 § 3 mom., 26 §, 32 § 2 och 3 mom., 35 §, 37 § 2 mom., 43 och 46 § i den upphävda lagen fortsätter att gälla tills något annat föreskrivs, dock högst fem år från ikraftträdandet av denna lag.

På spöfiske- och fiskevårdsavgifter som influtit före ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser och föreskrifter som gällde vid ikraftträdandet, om inte något annat följer av denna lag.

I de två första statsbudgetar som görs upp efter ikraftträdandet av denna lag ska det för ändamål som avses i 82 § tas in ett anslag grundat på en uppskattning av hur mycket medel som inflyter i form av fiskevårdsavgifter under det år som föregår det år som budgeten gäller.

Tillstånd som har beviljats med stöd av den upphävda lagen fortsätter att gälla i enlighet med tillståndsvillkoren.

Sådana avtal om utarrendering eller annat upplåtande av fiskerätt och andra avtal som före denna lags ikraftträdande har ingåtts med stöd av den upphävda lagen förblir i kraft, oberoende av vad som föreskrivs i denna lag.

Sådana förbud att meta samt att bedriva pilkfiske och handredskapsfiske som meddelats med stöd av 11 § i den upphävda lagen förblir i kraft och gäller mete, pilkfiske och handredskapsfiske som avses i denna lag.

Följande förordningar förblir i kraft:

1) statsrådets förordning om vissa fiskebegränsningar i Saimen (295/2011),

2) statsrådets förordning om nätfiskebegränsningar till skydd för saimenvikarens kutar (294/2011),

3) statsrådets förordning om begränsningar av laxfisket i Bottniska viken och Simo älv (190/2008),

4) jord- och skogsbruksministeriets förordning om skyddande av Tana älvs, Näätämöjoki, Paatsjoki, Tuulomajoki och Uutuanjoki vattenområden från spridningen av parasiten Gyrodactylus salaris (1376/2004),

5) förordningen om fiskeristadga för sidovattendragen inom Tana älvs fiskeområde (405/1990).

134 §
Fångstredskap som tillåtits tidigare

Användning av ett tidigare anskaffat lagligt fångstredskap som inte är förenligt med denna lag är dock tillåten under tre år från ikraftträdandet av denna lag.

135 §
Tidigare förvärvad rätt att hålla fångstredskap i fiskled

En före denna lags ikraftträdande lagligen förvärvad rätt att hålla ett fast eller stående fångstredskap i en kungsådra eller fiskled eller närmare en lax- eller sikförande älvs mynning än vad som föreskrivits om detta förblir i kraft.

När fiskerinäringens allmänna intresse kräver det kan närings-, trafik- och miljöcentralen ansöka om tillstånd för att lösa in en rätt som avses i 1 mom., om detta är nödvändigt för att målen i planen för nyttjande och vård ska uppnås.

Lantmäteriverket avgör en ansökan om inlösningstillstånd. På bestämmandet av ersättningen tillämpas lagen om inlösen av fast egendom och särskilda rättigheter. På ersättningen ska det betalas ränta enligt 95 § 1 mom. i den lagen från den dag då den som har rätt till ersättning har ansökt hos Lantmäteriverket om förordnande av ersättningsförrättning.

136 §
Tidigare förvärvad rätt till passage för att fiskerätt ska kunna nyttjas

Rätt till passage för att fiskerätt ska kunna nyttjas som lagligen förvärvats före ikraftträdandet av denna lag förblir alltjämt i kraft i enlighet med vad som avtalats.

137 §
Godkännande av en tidigare utarbetad plan som landsomfattande plan för förvaltning av fiskresurserna

Jord- och skogsbruksministeriet kan genom sitt beslut fastställa att en sådan landsomfattande plan eller strategi som utarbetats före ikraftträdandet av denna lag och som innehåller åtgärder för vård av fiskresurserna ska anses vara en plan som avses i 34 § 1 mom.

RP 192/2014
JsUB 31/2014
RSv 353/2014

Helsingfors den 10 april 2015

Republikens President
SAULI NIINISTÖ

Jord- och skogsbruksminister
Petteri Orpo

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.