1366/2014

Rättelser till förordningen.

Utfärdad i Helsingfors den 30 december 2014

Lag om ändring och temporär ändring av lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice

I enlighet med riksdagens beslut

upphävs i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (916/2012) 11 kap. 3 § och 12 kap. 9 §,

ändras 1 kap. 3 § 1 mom. 8 och 9 punkten och 3 § 2 mom., 4 kap. 7 § 2 mom. 1 punkten, 7 kap. 1—8 §, 9 § 1—4 mom., temporärt 9 § 5 mom. samt 10—14 §, 8 kap. 4 § 1 mom., rubriken för 11 kap. och 11 kap. 1 § 1—3 mom., 12 kap. 6 § 3 mom. samt 14 kap. 1 § 3 mom. 2 punkten,

av dem 4 kap. 7 § 2 mom. 1 punkten och 7 kap. 2 och 4 § sådana de lyder i lag 390/2014, 7 kap. 8 § sådan den lyder delvis ändrad i lag 390/2014, 11 kap. 1 § 1—3 mom. sådana de lyder i lag 1050/2013 och 14 kap. 1 § 3 mom. 2 punkten sådan den lyder i lag 10/2014, samt

fogas till 1 kap. 3 § 1 mom., sådant det lyder delvis ändrat i lag 1050/2013, en ny 10 punkt och till 7 kap. en ny 15 § som följer:

1 kap.

Allmänna bestämmelser

3 §
Definitioner

I denna lag avses med


8) de minimis-stöd stöd enligt kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse, kommissionens förordning (EU) nr 1408/2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse inom jordbrukssektorn och kommissionens förordning (EU) nr 717/2014 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse inom fiskeri- och vattenbrukssektorn,

9) anställningsförhållande ett avtalsförhållande mellan en arbetsgivare och en arbetstagare enligt 1 kap. 1 § i arbetsavtalslagen (55/2001) och 1 kap. 1 § i lagen om sjöarbetsavtal (756/2011) och ett avtalsförhållande mellan en arbetsgivare och en läroavtalsstuderande (läroavtalsutbildning) enligt lagen om yrkesutbildning (630/1998) och lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (631/1998),

10) den allmänna gruppundantagsförordningen om statligt stöd kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget.

När det i denna lag hänvisas till anställningsförhållanden och lagstiftning som ska iakttas i anställningsförhållanden, gäller det också tjänsteförhållanden och lagstiftning som ska iakttas i tjänsteförhållanden.

4 kap.

Information och rådgivning, sakkunnigbedömningar, vägledning för yrkesval och karriär samt träning och prövning

7 §
Begränsningar i fråga om arbetsprövning

Enskilda kunder anvisas inte arbetsprövning, om

1) arbetsprövningen leder till eller skulle kunna leda till att anställda hos den som ordnar arbetsprövningen sägs upp, permitteras eller blir anställda på deltid,


7 kap.

Lönesubvention

1 §
Lönesubvention

Lönesubvention är ett stöd som är avsett för att främja sysselsättningen av arbetslösa arbetssökande och som arbets- och näringsbyrån kan bevilja arbetsgivare för lönekostnader. Syftet med lönesubventionerat arbete är att förbättra arbetslösa arbetssökandes yrkeskompetens och främja deras sysselsättning på den öppna arbetsmarknaden.

2 §
Allmänna förutsättningar för beviljande av lönesubvention

För att lönesubvention ska beviljas krävs det att arbets- och näringsbyrån bedömer att produktiviteten hos den som anställs med subvention till följd av brister i yrkeskompetensen är nedsatt i de arbetsuppgifter som erbjuds. Lönesubvention kan dock beviljas även om den som anställs med subventionen inte har brister i yrkeskompetensen, i det fall att han eller hon har fyllt 60 år och varit arbetslös utan avbrott i minst 12 månader omedelbart före beviljandet av lönesubventionen. För att lönesubvention ska beviljas på basis av en skada eller sjukdom krävs det att arbets- och näringsbyrån bedömer att skadan eller sjukdomen väsentligt och permanent eller varaktigt minskar den arbetslösa arbetssökandes produktivitet i de arbetsuppgifter som erbjuds.

När arbets- och näringsbyrån beviljar lönesubvention kan den ställa behövliga villkor för att få subventionen med avseende på den som anställs med subventionen och syftet med subventionen.

3 §
Förutsättningar som gäller arbetsgivare i fråga om lönesubvention

Lönesubvention kan beviljas kommuner, samkommuner, sammanslutningar och andra arbetsgivare, dock inte statliga ämbetsverk eller inrättningar.

Om arbetsgivaren har sagt upp eller permitterat arbetstagare av produktionsorsaker eller av ekonomiska orsaker eller om arbetsgivaren har deltidsanställda, kan lönesubvention beviljas, om arbetsgivaren har fullgjort sin skyldighet att erbjuda uppsagda, permitterade eller deltidsanställda arbetstagare arbete på det sätt som föreskrivs i arbetsavtalslagen eller lagen om sjöarbetsavtal före inlämnandet av ansökan om lönesubvention, eller om arbetsgivaren av någon annan anledning inte har skyldighet att erbjuda arbete. För att lönesubvention ska beviljas en arbetsgivare som bedriver näringsverksamhet förutsätts dessutom, med avvikelse från den återanställningstid på nio månader som föreskrivs i 6 kap. 6 § 1 mom. i arbetsavtalslagen eller i 7 kap. 9 § i lagen om sjöarbetsavtal, att arbetsgivaren har erbjudit arbetet åt sådana arbetstagare som arbetsgivaren sagt upp av produktionsorsaker eller av ekonomiska orsaker och vars uppsägningstid har gått ut under de 12 månader som föregår ansökan om lönesubvention.

Lönesubvention beviljas inte, om

1) den anställning som subventionen avser leder till eller skulle kunna leda till att andra anställda hos arbetsgivaren sägs upp, permitteras eller blir anställda på deltid,

2) subventionen snedvrider konkurrensen mellan andra aktörer som erbjuder samma produkter eller tjänster,

3) arbetsgivaren på ett väsentligt sätt har försummat sin skyldighet att betala skatter eller lagstadgade avgifter, om inte arbets- och näringsbyrån av särskilda skäl som har samband med den som anställs med lönesubventionen anser det vara ändamålsenligt att bevilja subventionen,

4) en arbetsgivare som bedriver näringsverksamhet är ett företag i svårigheter enligt artikel 2.18 i den allmänna gruppundantagsförordningen om statligt stöd eller en arbetsgivare som bedriver näringsverksamhet är föremål för oreglerade återbetalningskrav enligt artikel 1.4 a i den förordningen till följd av ett tidigare kommissionsbeslut som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden.

4 §
Förutsättningar som gäller anställningsförhållandet i fråga om lönesubvention

Lönesubvention kan beviljas om arbetsgivaren förbinder sig att betala lön minst enligt det kollektivavtal som tillämpas på anställningsförhållandet, eller, om det inte finns något tillämpligt kollektivavtal, sedvanlig och skälig lön för arbetet i fråga. Lönesubvention kan dock inte beviljas, om lönen enbart ska bestämmas utifrån arbetsresultatet.

Lönesubvention beviljas inte om det anställningsförhållande som subventionen är avsett för har börjat innan beslut om beviljande av subvention har fattats.

Lönesubvention kan beviljas trots att anställningsförhållandet har börjat, om det är fråga om beviljande av en ny period med lönesubvention och den nya perioden börjar omedelbart efter det att den föregående subventionsperioden gått ut. Ansökan om fortsatt subvention ska lämnas in till arbets- och näringsbyrån innan den föregående subventionsperioden har gått ut.

5 §
Överföring av den som anställts med subventionen

Arbetsgivaren får med samtycke av den som anställts med subventionen överföra honom eller henne till uppgifter hos någon annan arbetsgivare (användarföretag). Överföringen förutsätter att användarföretaget uppfyller de villkor som anges i 3 § 2 mom. och 3 § 3 mom. 1 punkten. Innan överföringen sker ska den som får lönesubventionen meddela arbets- och näringsbyrån om överföringen. Till meddelandet ska det fogas en försäkran av användarföretaget om att de villkor som anges i 3 § 2 mom. och 3 § 3 mom. 1 punkten uppfylls.

Närmare bestämmelser om förutsättningar för överföring av den som anställts med subvention får utfärdas genom förordning av statsrådet.

6 §
Beviljande av lönesubvention till arbetsgivare som bedriver näringsverksamhet

Arbetsgivare som bedriver näringsverksamhet beviljas lönesubvention i form av stöd enligt den allmänna gruppundantagsförordningen om statligt stöd, när den som anställs med subventionen

1) har en skada eller sjukdom som väsentligt och permanent eller varaktigt minskar produktiviteten i de arbetsuppgifter som erbjuds,

2) inte har varit i anställningsförhållande som gällt tills vidare under de senaste sex månaderna omedelbart före beviljandet av lönesubventionen,

3) saknar yrkesutbildning,

4) har fyllt 50 år,

5) är under 25 år, eller

6) är berättigad till en integrationsplan enligt lagen om främjande av integration.

För anställning av andra än i 1 mom. avsedda arbetslösa arbetssökande beviljas lönesubventionen i form av de minimis-stöd till arbetsgivare som bedriver näringsverksamhet. Trots det som föreskrivs i 1 mom. 2—4 och 6 punkten, beviljas dessutom lönesubvention i form av de minimis-stöd, om den som anställs med subventionen har fyllt 60 år och varit arbetslös utan avbrott i minst 12 månader omedelbart före beviljandet av lönesubventionen. För läroavtalsutbildning beviljas lönesubventionen i form av de minimis-stöd.

7 §
Lönekostnader som täcks med lönesubvention

Med lönekostnader som täcks med lönesubvention avses lön som betalas till en arbetstagare före innehållning av den försäkrades lagstadgade avgifter och skatter och dessutom arbetsgivarens lagstadgade socialskyddsavgift och arbetspensionsförsäkrings-, olycksfallsförsäkrings- och arbetslöshetsförsäkringspremie och den obligatoriska grupplivförsäkringspremien.

Till lönekostnaderna räknas inte

1) semesterersättning eller motsvarande ersättning som betalas till den som anställts med subventionen,

2) lönen för den tid arbetsgivaren med stöd av 7 kap. 4 § i sjukförsäkringslagen (1224/2004) har rätt att få dagpenningsförmåner eller med stöd av 26 § i lagen om olycksfallsförsäkring har rätt att få dagpenning eller ersättning, för lönekostnaderna för den som anställts med subventionen,

3) den del av lönen som bestäms utifrån resultatet av det arbete som den som anställts med subventionen utför.

8 §
Lönesubventionens belopp och maximitid

Av de i 7 § avsedda lönekostnader som den som anställs med subventionen föranleder för arbetsgivaren utgör lönesubventionens belopp

1) 30 procent under högst 6 månader, om den som anställs med subventionen har varit arbetslös kortare tid än 12 månader omedelbart före beviljandet av lönesubventionen,

2) 40 procent under högst 12 månader, om den som anställs med subventionen har varit arbetslös i minst 12 månader under de senaste 14 månaderna omedelbart före beviljandet av lönesubventionen,

3) 50 procent under högst 12 månader, och därefter 30 procent under högst 12 månader, om den som anställs med subventionen har varit arbetslös i minst 24 månader under de senaste 28 månaderna omedelbart före beviljandet av lönesubventionen; om lönesubventionen beviljas i form av stöd enligt den allmänna gruppundantagsförordningen om statligt stöd till en arbetsgivare som bedriver näringsverksamhet krävs det dessutom att den som anställs med subventionen inte har haft ett anställningsförhållande som gällt tills vidare under de senaste 24 månaderna omedelbart före beviljandet av lönesubventionen,

4) 50 procent under hela anställningsförhållandet, dock högst 24 månader i sänder, om den som anställs med subventionen har en skada eller sjukdom som väsentligt och permanent eller varaktigt minskar produktiviteten i de arbetsuppgifter som erbjuds.

Om lönesubventionen beviljas i fler än en period, bestäms lönesubventionens belopp och maximitid enligt tidpunkten för beviljade av den första subventionsperioden tills maximitiden för lönesubvention börjar räknas om från början.

9 §
Lönesubventionens belopp och maximitid i vissa fall

I fråga om en förening eller en stiftelse som anställer en i 8 § 1 mom. 3 punkten avsedd arbetslös arbetssökande i uppgifter som inte betraktas som näringsverksamhet, är lönesubventionens belopp under de första 12 månaderna 100 procent av de lönekostnader för den som anställts med subventionen som motsvarar högst 65 procents arbetstid av den ordinarie maximiarbetstiden i branschen, dock högst det maximibelopp som anges i statsbudgeten.

En kommun har rätt att som lönesubvention få 50 procent av lönekostnaderna för den som anställts med subventionen, när kommunen sysselsätter en arbetslös arbetssökande på grundval av sysselsättningsskyldigheten enligt 11 kap. 1 §.

Oberoende av det som i 8 § 1 mom. föreskrivs om maximitiden för lönesubvention, kan lönesubvention beviljas

1) för högst 24 månader i sänder, om den som anställs med subventionen har fyllt 60 år och varit arbetslös utan avbrott i minst 12 månader omedelbart före beviljandet av lönesubventionen,

2) för högst 24 månader i sänder, om en kommun, samkommun, förening eller stiftelse med hjälp av subventionen anställer en person i uppgifter som inte betraktas som näringsverksamhet för att planera och ordna arbetstillfällen och utbildningsplatser och annan sysselsättningsfrämjande service för arbetslösa,

3) för läroavtalsutbildning för hela utbildningstiden.

I situationer som avses i 3 mom. är lönesubventionens belopp för tiden efter de första 12 månaderna 30 procent av de lönekostnader som den som anställs med subventionen föranleder för arbetsgivaren.

Oberoende av det som i 8 § 1 mom. 1 punkten föreskrivs om maximitiden på sex månader för lönesubvention, kan lönesubvention beviljas för högst 10 månader för att anställa en person som är under 30 år.

10 §
Lönesubvention till sociala företag

Om ett socialt företag enligt lagen om sociala företag (1351/2003) anställer en arbetslös arbetssökande som avses i 1 § 2 punkten i den lagen, kan lönesubventionen trots vad som föreskrivs i 8 § 1 mom. 2 punkten i denna lag höjas så att lönesubventionens belopp är 50 procent av de lönekostnader som den som anställs med subventionen föranleder för arbetsgivaren, dock högst 1 300 euro i månaden.

Om den som anställs med subventionen har en skada eller sjukdom som väsentligt och permanent eller varaktigt minskar produktiviteten i de arbetsuppgifter som erbjuds, kan lönesubvention med avvikelse från 8 § 1 mom. 4 punkten beviljas för högst för 36 månader i sänder.

Med avvikelse från det som i 8 § 1 mom. 3 punkten föreskrivs om lönesubventionens belopp, kan sociala företag för högst 24 månader beviljas lönesubvention som utgör 50 procent av de lönekostnader som den som anställs med subventionen föranleder för arbetsgivaren, om den som anställs är en sådan person som avses i 1 § 3 punkten i lagen om sociala företag.

11 §
Tillfälligt avbrott

Om utförandet av det lönesubventionerade arbetet och lönebetalningen avbryts för minst en månad, avbryts utbetalningen av lönesubventionen. Tiden för avbrottet räknas inte in i den maximitid för subventionen som föreskrivs i 8 och 9 §.

12 §
Förnyad beräkning av maximitiden

Efter det att en person har varit anställd med stöd av lönesubvention hos en eller flera arbetsgivare under den föreskrivna maximitiden, kan lönesubvention inte beviljas förrän personen har varit arbetslös arbetssökande i minst 10 månader under de 12 månader som föregår beviljandet av lönesubventionen. Maximitiden börjar dock alltid räknas om från början, när det har gått 24 månader från det att den sista perioden med lönesubvention gått ut.

Sådan arbetslöshet under 10 månader som avses i 1 mom. krävs inte, om det är fråga om beviljade av lönesubvention i de fall som avses i 8 § 1 mom. 4 punkten eller 9 § 3 mom. 1 eller 3 punkten.

13 §
Hur annat stöd påverkar utbetalningen av lönesubvention

Lönesubventionen kan tillsammans med andra stöd som beviljats för lönekostnader och utbildningsersättning som betalas på grundval av läroavtal vara högst lika stor som arbetsgivarens lönekostnader för den som anställts med subventionen.

I fråga om maximibeloppet för lönesubvention som betalas till arbetsgivare som bedriver näringsverksamhet tillämpas vad som i den allmänna gruppundantagsförordningen om statligt stöd föreskrivs om kumulering av stöd.

Om lönesubventionen tillsammans med andra stöd som beviljats för lönekostnaderna överstiger det maximibelopp som avses i 1 eller 2 mom., dras den del som överstiger maximibeloppet av från subventionen.

14 §
Hinder för utbetalning av lönesubvention

Lönesubvention betalas inte, om

1) den som får subventionen inte följer de villkor som ställs i beslutet om lönesubvention,

2) det efter beviljandet av lönesubvention framgår att förutsättningarna enligt 3 § som gäller arbetsgivaren, förutsättningarna enligt 4 § som gäller anställningsförhållandet eller förutsättningarna enligt 5 § som gäller överföring av den som anställts med subventionen inte uppfylls,

3) lönesubvention har beviljats felaktigt, till ett för stort belopp eller utan grund.

15 §
Anslag som anvisas statliga ämbetsverk eller inrättningar

Arbets- och näringsbyrån kan anvisa statliga ämbetsverk eller inrättningar anslag för lönekostnader som föranleds av att arbetslösa arbetssökande anställs. På användningen av anslagen tillämpas vad som i 1 och 2 §, 3 § 2 mom. och 3 mom. 1—3 punkten, 4, 5, 7, 11 och 12 §, 13 § 1 mom. och 14 § föreskrivs om lönesubvention. Dessutom tillämpas på användningen av anslagen vad som i 8 § och 9 § 3 mom. föreskrivs om maximitiden för lönesubvention. Av anslagen kan betalas lönekostnaderna för en arbetstagare i sin helhet, dock högst det maximibelopp som anges i statsbudgeten.

8 kap.

Service för inledning och utveckling av företagsverksamhet

4 §
Startpengens belopp och ersättningsdagar

Som startpeng beviljas minst startpengens grunddel per dag och person. Grunddelen per dag är lika stor som den grunddagpenning som avses i 6 kap. 1 § 1 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa utan förhöjningsdel.


11 kap.

Sysselsättningsskyldigheten samt tilläggsstöd som beviljas kommuner

1 §
Att ordna möjlighet till rehabilitering, utbildning eller arbete

En arbetslös arbetssökande ska tryggas möjlighet till sysselsättningsfrämjande rehabilitering eller arbetskraftsutbildning, om hans eller hennes rätt till arbetslöshetsdagpenning för löntagare till följd av maximitidens utgång upphör när han eller hon fyllt 57 år, men innan han eller hon fyller 60 år.

Arbets- och näringsbyrån ska för en arbetslös arbetssökande som fyllt 60 år ordna möjlighet till en sådan sysselsättningsfrämjande service som avses i lagen om utkomstskydd för arbetslösa eller till arbete med lönesubvention i anställning hos någon annan än kommunen innan hans eller hennes rätt till arbetslöshetsdagpenning för löntagare upphör på grund av maximitiden. Sysselsättningsfrämjande service eller arbete med lönesubvention ska ordnas under minst en så lång tid att den arbetssökande uppfyller det arbetsvillkor som utgör en förutsättning för arbetslöshetsdagpenning.

Om en sådan arbetslös arbetssökande som avses i 1 eller 2 mom. inte sysselsätts på den öppna arbetsmarknaden och lämplig sysselsättningsfrämjande service enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa, rehabilitering eller arbete med lönesubvention i anställning hos någon annan än kommunen inte kan ordnas för honom eller henne på det sätt som avses i 1 eller 2 mom., är hemkommunen skyldig att på anvisning av arbets- och näringsbyrån ordna möjligheter till arbete för den arbetssökande i sex månader (sysselsättningsskyldighet). Kommunen ska ordna möjligheten till arbete så att den som sysselsätts kan påbörja arbetet när maximitiden för arbetslöshetsdagpenning går ut. I 7 kap. 9 § 2 mom. föreskrivs om kommunens rätt att få lönesubvention för de arbetstagare som kommunen har sysselsatt på grundval av sysselsättningsskyldigheten.


12 kap.

Genomförande av offentlig arbetskrafts- och företagsservice och tillhörande samarbete

6 §
Rätt att få uppgifter

Arbetsgivaren har för att fullgöra skyldigheten enligt de lagar som gäller arbetsavtals- och tjänsteförhållanden att återanställa uppsagda arbetstagare och tjänsteinnehavare, oberoende av sekretessbestämmelserna och av andra begränsningar av rätten att få uppgifter, rätt att avgiftsfritt av arbets- och näringsmyndigheterna få information om huruvida en person som arbetsgivaren namngett är arbetssökande vid arbets- och näringsbyrån. Arbetsgivaren har dessutom, för att uppfylla den förutsättning för beviljande av lönesubvention som anges i 7 kap. 3 § 2 mom., rätt få information om huruvida en person som arbetsgivaren namngett och vars anställningsförhållande upphört under de 12 månader som föregått ansökan om lönesubvention är arbetssökande vid arbets- och näringsbyrån.


14 kap.

Sökande av ändring

1 §
Omprövningsbegäran och besvär

Omprövning av beslut får inte begäras och besvär över beslutet får inte anföras om


2) lönesubvention har förvägrats med stöd av 7 kap. 2 § 1 mom.; omprövning av ett beslut om lönesubvention får inte begäras och besvär får inte heller anföras över beslutet till den del beslutet gäller lönesubventionens belopp eller varaktighet,



Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015. Lagens 11 kap. 1 § 2 mom. tillämpas dock först från och med den 1 januari 2017. Bestämmelsen i 7 kap. 9 § 5 mom. gäller till och med den 31 december 2016 och den tillämpas på beviljande av lönesubvention för anställningsförhållanden som börjar senast den 31 december 2016.

På beslut om lönesubvention som fattats före ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

RP 198/2014
GrUU 38/2014
AjUB 10/2014
RSv 207/2014

  Helsingfors den 30 december 2014

Republikens President
SAULI NIINISTÖ

Arbetsminister
Lauri Ihalainen

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.