460/2014

Utfärdad i Helsingfors den 11 juni 2014

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om ändring av jord- och skogsbruksministeriets förordning om krav som ställs på tjursperma för att bekämpa djursjukdomar

I enlighet med jord- och skogsbruksministeriets beslut

ändras 13 § i jord- och skogsbruksministeriets förordning om krav som ställs på tjursperma för att bekämpa djursjukdomar (1026/2013) och bilagorna I-III som följer:

13 §
Verksamheten på en tjurstation

Verksamheten på en tjurstation ska uppfylla kraven i punkt 2 i bilaga III.

Tjurstationen ska stå under regelbunden tillsyn av stationsveterinären i enlighet med punkt 3 i bilaga III.

Stationsveterinären ska se till att alla nötkreatur som hålls på tjurstationen undersöks i enlighet med punkt 4 i bilaga III.

På tjurstationen får endast sperma som uppfyller kraven i punkt 5 i bilaga III samlas, hanteras och förvaras.

Om stationsveterinären byts ut ska tjurstationen underrätta regionförvaltningsverket om det minst fem vardagar innan den nya stationsveterinären inleder sitt arbete.


Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2014.

  Helsingfors den 11 juni 2014

Jord- och skogsbruksminister
Jari Koskinen

Veterinäröverinspektör
Seppo Kuosmanen

Bilaga I

KRAV SOM GÄLLER URSPRUNGLIGA DJURHÅLLNINGSPLATSER OCH NÖTKREATUR SOM SÄTTS I KARANTÄN

1. Djursjukdomsläget på den ursprungliga djurhållningsplatsen

Den ursprungliga djurhållningsplatsen ska uppfylla följande djurhälsokrav:

 1.1. Den ursprungliga djurhållningsplatsen ska vara officiellt fri från tuberkulos och brucellos (brucella abortus) i enlighet med rådets direktiv 64/432/EEG om djurhälsoproblem som påverkar handeln med nötkreatur och svin inom gemenskapen, nedan direktiv 64/432/EEG. Nötkreatur som ska sättas i karantän får inte tidigare ha varit på en djurhållningsplats som inte är officiellt fri från tuberkulos och brucellos.

1.2 Den ursprungliga djurhållningsplatsen ska vara officiellt fri från enzootisk bovin leukos i enlighet med direktiv 64/432/EEG. Om den ursprungliga djurhållningsplatsen inte är officiellt fri från enzootisk bovin leukos ska modern till ett nötkreatur som ska sättas i karantän undersökas med negativt resultat i enlighet med kapitel II i bilaga D till direktiv 64/432/EEG efter det att nötkreaturet har avvants från modern. Vid embryoöverföring avses med moder den moder som har fött kalven i fråga.

1.3. På den ursprungliga djurhållningsplatsen får det inte förekomma djursjukdomar som med lätthet sprider sig och inte heller följande djursjukdomar:

1.3.1  Infektiös bovin rinotrakeit (IBR)

1.3.2 BVD (bovin virusbetingad diarré)

1.3.3 Salmonellasmitta

1.3.4 Paratuberkulos

1.3.5 Campylobacter foetus ssp venerealis-smitta

1.3.6 Trichomonas foetus-smitta

2. Undersökning av djursjukdomar

Boskapen på den ursprungliga djurhållningsplatsen ska undersökas med avseende på de djursjukdomar som nämns i punkterna 2.1—2.4 med negativt resultat. Undersökningsresultaten får inte vara äldre än 12 månader när nötkreaturet sätts i karantän. Undersökningen kan utföras som en del av Livsmedelssäkerhetsverkets riksomfattande övervakningsundersökning. Undersökningen kan utföras på ett samlingsprov av mjölk eller på ett blodprov. Blodprov ska tas från minst 15 djur eller från hela boskapen, om antalet nötkreatur på djurhållningsplatsen är 15 eller mindre.

2.1. Brucellos

2.2. Enzootisk bovin leukos

2.3 Infektiös bovin rinotrakeit (IBR)

2.4 BVD (bovin virusbetingad diarré)

2.5 Bestämmelser om salmonellaundersökningar, som omfattas av den obligatoriska hälsoövervakningen och som utförs på tjurar som ska sättas i karantän och andra nötkreatur på den ursprungliga djurhållningsplatsen för tjurar ingår i jord- och skogsbruksministeriets förordning 1030/2013. Om nötkreatur av honkön sätts i karantän, ska de ha undersökts med avseende på salmonella med negativt resultat i enlighet med 10 § 1 mom. i nämnda förordning och andra nötkreatur på den ursprungliga djurhållningsplatsen i enlighet med 10 § 2 mom. och punkt 3 i bilaga II i nämnda förordning.

Bilaga II

KRAV SOM GÄLLER KARANTÄNER OCH UNDERSÖKNING AV NÖTKREATUR

1 Krav som gäller godkännande av en karantän

Förutsättningarna för godkännande av en karantän är följande:

1.1 Karantänen ska gärdas så att kontakten med klöv- och hovdjur utanför karantänen förhindras.

1.2 Djurstallarna ska vara lätta att rengöra och desinficera.

1.3 Vid ingången till karantänen ska det finnas en hygiengräns.

2 Krav som gäller karantänens verksamhet

2.1 I karantänen får under karantänstiden inte hållas andra djur än nötkreatur som avses bli förflyttade till en tjurstation.

2.2 Nötkreatur får sättas i karantän endast med karantänsveterinärens tillstånd.

2.3 Nötkreatur som förts utanför karantänen får inte sättas tillbaka i karantänen.

2.4 Bestämmelser om skyldighet att föra förteckning över nötkreatur som hålls i karantän finns i jord- och skogsbruksministeriets förordning om märkning och registrering av nötkreatur (1391/2006), nedan jord- och skogsbruksministeriets förordning 1391/2006. Dessutom ska karantänsveterinären föra en förteckning över alla hälsokontroller och veterinärmedicinska åtgärder samt över varje djurs sjukdomar och hälsotillstånd.

2.5 Karantänen ska kartlägga de sjukdomsrisker som finns i omgivningen eller som orsakas av karantänens verksamhet, och verksamheten ska följa en på förhand uppgjord plan för riskhantering. Det ska föras bok över skyddet mot sjukdomar på det sätt som karantänsveterinären fastställer.

2.6 Skadedjur ska bekämpas i karantänen enligt en särskild plan.

2.7 Personer som under de 12 senaste timmarna har besökt andra djurhållningsplatser för nötkreatur får inte ges tillträde till karantänens djurstallar, om inte djurhållningsplatsens hälsostatus är minst lika bra som karantänens. Karantänsveterinären kan dock tillåta nödvändiga besök i djurstallarna.

2.8 Personer som under de 48 senaste timmarna har varit utomlands får inte ges tillträde till karantänens djurstallar.

2.9 I karantänens djurstallar ska skyddskläder och skyddsskor för engångsbruk eller karantänens egna skyddskläder och skyddsskor användas. Ingången till karantänen ska ske via en hygiengräns.

2.10 Obehörigt tillträde till karantänen ska förhindras. Karantänsveterinären ska råda besökare att vidta de åtgärder som behövs för att förhindra spridning av djursjukdomar. Det ska föras bok över alla personer som besöker karantänen.

2.11 Om symptom på smittsamma sjukdomar upptäcks hos djuren i karantänen ska karantänsveterinären omedelbart underrättas.

3. Karantänsveterinärens uppgifter

Karantänsveterinären ska

3.1.se till att alla nötkreatur som sätts in i karantän och djurens ursprungliga djurhållningsplatser uppfyller kraven i denna förordning och, om den ursprungliga djurhållningsplatsen omfattas av det hälsovårdsprogram som avses i 6 §, att den ursprungliga djurhållningsplatsen uppfyller kraven i programmet,

3.2 se till att de planer som nämns i punkterna 2.5 och 2.6 har gjorts upp och att de uppdateras,

3.3 regelbundet kontrollera djurens hälsotillstånd och se till att sjukdomar förebyggs och behandlas,

3.4 övervaka persontrafiken och den allmänna hygienen i karantänen och ge anvisningar om detta,

3.5 se till att den bokföring som krävs i karantänen är aktuell,

3.6 se till att alla åtgärder och undersökningar som krävs utförs på djuren, och

3.7 vid behov utföra obduktioner av döda djur och sörja för andra undersökningar som behövs för utredande av djurens sjukdomsläge.

4. Undersökningar före karantänstiden

Tidigast 28 dagar före karantänstiden ska följande undersökningar ha gjorts på nötkreaturen med negativt resultat:

4.1 Test för bovin tuberkulos med en godkänd metod som nämns i bilaga B till direktiv 64/432/EEG.

4.2 Test på serum med avseende på brucellos med en godkänd metod som nämns i bilaga C till direktiv 64/432/EEG.

4.3 Test på serum med avseende på enzootisk bovin leukos med en godkänd metod som nämns i kapitel II i bilaga D till direktiv 64/432/EEG.

4.4 Antikroppstest på serum (antigen hela viruset) med avseende på IBR.

4.5 Ett virusisoleringstest eller antigentest samt antikroppstest på serum med avseende på BVD (bovin virusbetingad diarré).

5. Undersökningar under karantänstiden

Under karantänstiden ska följande undersökningar göras på nötkreatur:

5.1 Test på serum med avseende på brucellos med en godkänd metod som nämns i bilaga C till direktiv 64/432/EEG.

5.2. Antikroppstest på serum (antigen hela viruset) med avseende på IBR.

De undersökningar som nämns i punkterna 5.1 och 5.2 kan utföras först när det har förflutit minst 21 dagar från det att karantänstiden inleddes. Om någon av dessa undersökningar ger ett positivt resultat ska djuret utan dröjsmål avlägsnas från karantänen. Övriga djur som hålls i karantänen ska hållas i karantänen och de ska undersökas på nytt efter det att minst 21 dagar har förflutit sedan det djur som gav positivt resultat avlägsnades.

5.3 Ett virusisoleringstest eller antigentest samt antikroppstest på serum med avseende på BVD (bovin virusbetingad diarré).

Den undersökning som nämns i punkt 5.3 kan utföras först när det har förflutit minst 21 dagar från det att karantänstiden inleddes. Nötkreatur kan förflyttas till en tjurstation endast om det hos djur som konstaterats vara seronegativa innan de kom till karantänen inte förekommer serokonversion. Om det förekommer serokonversion ska alla nötkreatur som fortfarande är seronegativa hållas i karantän tills det i gruppen inte har förekommit serokonversion på tre veckor.

5.4 Test på serum med avseende på enzootisk bovin leukos med en godkänd metod som nämns i kapitel II i bilaga D till direktiv 64/432/EEG.

5.5 Serologisk undersökning av leptospiros (serotyperna L. pomona, L. grippotyphosa, L. hardjo, L.sejro, L. canicola, L. icterohaemorrhagiae).

5.6 Undersökning av Campylobacter fetus ssp. venerealis-smitta när det har gått minst sju dagar från början av karantänen på följande sätt:

5.6.1. en undersökning av ett prov från förhuden eller ett sköljprov från en artificiell vagina då det är fråga om tjurar som är yngre än sex månader eller som sedan den åldern har hållits i en grupp med enbart djur av samma kön före karantänen,

5.6.2 en undersökning tre gånger med en veckas mellanrum av ett prov från förhuden eller ett sköljprov från en artificiell vagina då det är fråga om tjurar som är äldre än sex månader eller som kan ha varit i kontakt med nötkreatur av honkön före karantänen, eller

5.6.3 en undersökning av ett prov från vaginan då det är fråga om nötkreatur av honkön.

5.7 Undersökning av Trichomonas foetus-smitta när det har gått minst sju dagar från början av karantänen på följande sätt:

5.7.1 en undersökning av ett prov från förhuden då det är fråga om tjurar som är yngre än sex månader eller som sedan den åldern har hållits i en grupp med enbart djur av samma kön före karantänen,

5.7.2 en undersökning tre gånger med en veckas mellanrum av ett prov från förhuden då det är fråga om tjurar som är äldre än sex månader eller som kan ha varit i kontakt med nötkreatur av honkön före karantänen, eller

5.7.3 en undersökning av ett prov från vaginan då det är fråga om nötkreatur av honkön.

Om någon av de undersökningar som nämns under punkterna 5.4—5.7 ger ett positivt resultat ska nötkreaturet utan dröjsmål isoleras och karantänsveterinären vidta alla åtgärder som kommunalveterinären kräver för att utreda sjukdomsläget hos övriga nötkreatur på stationen och deras duglighet med tanke på förflyttning till en tjurstation.

5.8 Undersökning av prov från avföring i ändtarmen med avseende på salmonella.

De prover som tagits för en undersökning som avses i punkt 5.8 får slås samman till ett samlingsprov från högst 20 djur. Proven ska sändas till ett laboratorium som avses i 77 § 1 mom. i lag om djursjukdomar, och för undersökning enligt den metod som krävs i 6 § i den jord- och skogsbruksministeriets förordning 1030/2013.

Om salmonella konstateras vid undersökningen, får nötkreaturen flyttas från karantänen till en tjurstation först när det beslut enligt 23 § i lagen om djursjukdomar som riktas till karantänen har upphävts.

6. Övriga förutsättningar för förflyttning av nötkreatur från en karantän till en tjurstation

Nötkreatur får föras till tjurstationer endast från karantäner som uppfyller följande krav:

6.1 Inom en radie av 10 kilometer från karantänen har mul- och klövsjuka inte konstaterats under de 30 senaste dagarna.

6.2 Karantänen har under minst tre månader varit fri från mul- och klövsjuka samt brucellos.

6.3Karantänen har under minst 30 dagar varit fri från rabies, bovin tuberkulos, mjältbrand, boskapspest, enzootisk bovin leukos och elakartad lungsjuka hos nötkreatur.

Bilaga III

KRAV SOM GÄLLER TJURSTATIONER

1. Förutsättningar för godkännande av en tjurstation

Förutsättningarna för godkännande av en tjurstation är följande:

1.1 På tjurstationen ska det finnas åtminstone

1.1.1 djurstallar,

1.1.2 lokaler för spermasamling samt ett särskilt rum för rengöring, desinficering och sterilisering av utrustning,

1.1.3 ett rum för behandling av sperma, vilket inte nödvändigtvis behöver finnas i anslutning till stationen,

1.1.4 ett rum för lagring av sperma, vilket inte nödvändigtvis behöver finnas i anslutning till stationen.

1.2 En tjurstation ska konstrueras eller isoleras på ett sådant sätt att kontakt med klöv ogh hovdjur utanför stationen förhindras. Om det i anslutning till tjurstationen hålls andra nötkreatur, ska dessa nötkreatur uppfylla samma krav som ställs på tjurar som hålls på tjurstationen.

1.3 Tjurstationen ska konstrueras så att djurstallarna och lokalerna för samling, hantering och förvaring av sperma lätt kan rengöras och desinficeras.

1.4 Tjurstationen ska ha separata isoleringsutrymmen som inte står i direkt förbindelse med de andra djurens utrymmen.

1.5 Tjurstationen ska konstrueras så att djurstallarna är fysiskt skilda från spermahanteringsutrymmena och så att båda nämnda utrymmen är skilda från spermalagret.

1.6 En stationsveterinär som är legitimerad i Finland ska ha utsetts för tjurstationen. I samband med godkännandet av en tjurstation ska regionförvaltningsverket skriftligen bemyndiga stationsveterinären för sin uppgift.

1.7 Tjurstationen ska stå under kontinuerlig tillsyn av stationsveterinären.

1.8 Den personal som arbetar på tjurstationen ska vara tekniskt kompetent och ändamålsenligt utbildad för att se till den hygien och vidta de desinfektionsåtgärder som behövs vid bekämpning av djursjukdomar.

2. Krav som gäller tjurstationers verksamhet

2.1 På tjurstationerna får det inte hållas andra djur än nötkreatur som uppfyller hälsökraven enligt den här förordningen.

2.2 Till en tjurstation får nötkreatur föras endast med stationsveterinärens tillstånd. Inkommande och utgående nötkreatur ska bokföras. Nötkreaturen ska komma till tjurstationen antingen

2.2.1 från en godkänd karantän,

2.2.2 från en annan godkänd tjurstation, där djursjukdomsläget är detsamma, förutsatt att villkoren i punkt 6 i bilaga II uppfylls och att de rutinundersökningar som krävs enligt punkt 4 i denna bilaga har utförts under de 12 senaste månaderna; i det fallet behöver djuren inte isoleras eller undersökas, eller

2.2.3 från en annan godkänd tjurstation där djursjukdomsläget när det gäller paratuberkulos, leptospiros eller salmonella inte motsvarar kraven i denna förordning, förutsatt att villkoren i punkt 6 i bilaga II uppfylls, att de rutinundersökningar som krävs enligt punkt 4 i denna bilaga har gjorts under de 12 senaste månaderna och att nötkreaturen har isolerats före förflyttningen till tjurstationen på ett sätt som godkänts av den kommunalveterinär som övervakar stationen och undersökts med avseende på sjukdomen i fråga med negativt resultat.

2.3 Nötkreaturen ska flyttas till tjurstationen så att de under flyttningen inte kommer i direkt eller indirekt kontakt med sådana klövdjur vars hälsotillstånd med tanke på smittsamma sjukdomar är sämre. Den transportmateriel som ska användas ska alltid före användningen desinficeras enligt de anvisningar som tjurstationens stationsveterinär meddelar.

2.4 Bestämmelser om skyldighet att föra förteckning över nötkreatur på tjurstationer finns i jord- och skogsbruksministeriets förordning 1391/2006. Dessutom ska stationsveterinären föra en förteckning över alla hälsokontroller och vaccineringar samt över varje djurs sjukdomar och hälsotillstånd.

2.5 Tjurstationen ska kartlägga de sjukdomsrisker som finns i omgivningen eller som förorsakas av tjurstationens verksamhet och följa en på förhand uppgjord plan för riskhantering. Det ska föras bok över skyddet mot sjukdomar på det sätt som stationsveterinären fastställer.

2.6 Skadedjur ska bekämpas på tjurstationen enligt en särskild plan.

2.7 Det ska föras bok över alla personer som besöker tjurstationen. Obehörigt tillträde till tjurstationens lokaler ska förhindras. Tillåtna besökare ska iaktta stationsveterinärens anvisningar.

2.8 Personer som under de 12 senaste timmarna har besökt andra djurhållningsplatser för nötkreatur får inte ges tillträde till tjurstationens djurstallar, om inte djurhållningsplatsens hälsostatus är minst lika bra som tjurstationens. Stationsveterinären kan dock tillåta nödvändiga besök i djurstallet.

2.9 Personer som under de 48 senaste timmarna har varit utomlands får inte ges tillträde till tjurstationens djurstallar.

2.10 I tjurstationens djurstallar ska skyddskläder och skyddsskor för engångsbruk eller stationens egna skyddskläder och skyddsskor användas.

2.11 På en godkänd tjurstation får det hanteras och förvaras endast sperma som producerats i enlighet med denna förordning samt tjursperma som importerats i enlighet med de bestämmelser som avses i 2 § 1 och 2 mom. Importerad sperma ska förvaras i andra behållare än den sperma som producerats i enlighet med denna förordning. Sperma som ska hanteras och förvaras på en tjurstation får inte komma i kontakt med annan sperma. Det ska föras bok över alla de spermadoser som kommer in i och förs ut ur lagret.

2.12 På en tjurstation får det med avvikelse från punkt 2.11 hanteras och förvaras sperma som insamlats på djurhållningsplatser av lokala raser av finsk boskap i enlighet med de bestämmelser som tidigare gällde, om sperman hanteras och förvaras i andra utrymmen än sperma som avses i punkt 2.11. Sperman ska dessutom märkas så att den avviker från märkning enligt punkt 2.20 av sperma som insamlats på stationen.

2.13 På en tjurstation kan med regionförvaltningsverkets tillstånd också sperma som samlats från andra husdjur och produktionsdjur hanteras och förvaras. För hanteringen och förvaringen av sådan sperma ska det finnas separata utrymmen.

2.14 Djupfrysta embryon från nötkreatur kan, om de har producerats, samlats och hanterats eller importerats i enlighet med gällande bestämmelser, med regionförvaltningsverkets tillstånd förvaras i lagerlokaler för sperma på tjurstationen. Embryona ska alltid förvaras i egna, separata behållare. Det ska föras bok över alla embryon som kommer in i och förs ut ur lagret.

2.15 Insamling, hantering och lagring av sperma ska försiggå enbart i de lokaler som reserverats för dessa ändamål och under strikt hygieniska betingelser.

2.16 All utrustning, utom engångsutrustning, som under insamlingen och hanteringen av sperma kommer i kontakt med donatordjuret eller dess sperma ska före användningen desinficeras eller steriliseras enligt stationsveterinärens anvisningar.

2.17 Produkter av animaliskt ursprung som används vid behandling av sperma, inklusive tillsatser och spädningsämnen, ska skaffas så att de inte medför risk för spridning av djursjukdomar eller före användningen behandlas så att risken för spridning av djursjukdomar förebyggs.

2.18 Förvaringskärl och transportkärl, med undantag för nya engångsbehållare, ska före varje påfyllning desinficeras eller steriliseras enligt stationsveterinärens anvisningar.

2.19 För nedfrysning får inte ett sådant kylmedium som tidigare använts för behandling av andra produkter av animaliskt ursprung användas.

2.20 Oberoende av om de samlade spermadoserna uppdelas i mindre doser ska varje dos av sperma tydligt märkas på ett sådant sätt att datumet för spermasamlingen och donatordjurets ras, EU-signum eller annat igenkänningstecken samt tjurstationens namn (eventuellt i kodform) lätt kan konstateras.

3. Stationsveterinärens uppgifter

Stationsveterinären ska

3.1 regelbundet kontrollera nötkreaturens hälsotillstånd och behandla sjukdomar (profylax och terapi),

3.2 övervaka insamlingen, hanteringen och lagringen av sperma samt bokföringen gällande sperma,

3.3 se till att de produkter av animaliskt ursprung som används vid behandlingen av sperma uppfyller kraven i punkt 2.17,

3.4 övervaka persontrafiken och den allmänna hygienen på tjurstationen och ge anvisningar om detta,

3.5 se till att alla föreskrivna åtgärder och undersökningar som ska vidtas på tjurstationen utförs på nötkreaturen,

3.6 se till att de planer som nämns i punkterna 2.5 och 2.6 har gjorts upp och att de uppdateras,

3.7 vid behov göra obduktioner av nötkreatur och sörja för andra undersökningar som behövs för utredande av djurens sjukdomsläge, och

3.8 se till att seminologerna och personalen på tjurstationen får fortbildning inom sitt område samt information om djursjukdomsläget på sitt arbetsfält.

4. Undersökningar och vårdåtgärder på tjurstationer

4.1 Stationsveterinären ska utföra följande undersökningar och vårdåtgärder på alla nötkreatur som hålls på tjurstationen minst en gång om året:

4.1.1 Test för bovin tuberkulos med en godkänd metod som nämns i bilaga B till direktiv 64/432/EEG.

4.1.2 Test på serum med avseende på brucellos med en godkänd metod som nämns i bilaga C till direktiv 64/432/EEG.

4.1.3 Test på serum med avseende på enzootisk bovin leukos med en godkänd metod som nämns i kapitel II i bilaga D till direktiv 64/432/EEG.

4.1.4 Antikroppstest på serum (antigen hela viruset) med avseende på IBR.

4.1.5 Ett serologiskt antikroppstest på serum från seronegativa djur med avseende på BVD (bovin virusbetingad diarré).

Om resultatet av ett serologiskt test enligt punkt 4.1.5 av en tjur är positivt ska de doser som producerats av ejakulat som samlats från den tjuren efter det senaste negativa resultatet antingen förstöras eller genomgå ett virusisoleringstest med negativt resultat.

4.1.6 Undersökning av Campylobacter fetus ssp. venerealis-smitta från prov som tagits från förhuden eller från vaginan.

4.1.7 Undersökning av Trichomonas foetus-smitta från prov som tagits från förhuden eller från vaginan..

Nötkreatur som inte används för produktion av sperma behöver dock inte undersökas för Campylobacter fetus ssp. venerealis- och Trichomonas foetus-smitta, om djuren inte är i kontakt med tjurar som är i produktion. Tjurar som återkommer till tjurstationen för spermaproduktion ska, om de har varit borta från stationen i över 6 månader, tidigast inom 30 dagar innan de återupptas i produktionen undersökas för Campylobacter foetus ssp. venerealis- och Trichomonas foetus-smitta.

4.2 Om resultatet av någon av de ovan nämnda undersökningarna är positivt ska nötkreaturet isoleras. Om ett positivt resultat har konstaterats hos en tjur, får den sperma som samlats in från tjuren efter det senaste negativa resultatet inte släppas ut på marknaden. Ejakulat från tjurar som gett ett positivt resultat vid ett BVD-test kan dock släppas ut på marknaden, förutsatt att dessa ejakulat har undersökts för BVD vid ett virusisoleringstest som har gett ett negativt resultat.

Efter ett positivt resultat ska sperma som samlats in från alla andra tjurar på stationen förvaras i ett separat lager och sperman får inte användas förrän tjurstationens hälsostatus har återställts.

4.3 Besiktningsveterinärens utlåtande om smittsamma sjukdomar ska begäras när det gäller ett nötkreatur som ska föras till slakt.

5. Krav som gäller sperma som samlats på tjurstationer

5.1 Sperman ska härröra från djur som

5.1.1 inte uppvisar några kliniska symptom på sjukdom den dag då sperman samlas,

5.1.2 inte används för naturlig betäckning,

5.1.3 hållits på en godkänd tjurstation under de 30 senaste dagarna före spermasamlingen, om sperman ska levereras färsk till försäljning,

5.1.4 inte har vaccinerats mot mul- och klövsjuka under de 12 senaste månaderna före spermasamlingen, om inte minst fem procent av de doser som producerats av alla lagrade ejakulat (dock minst fem doser) genomgår ett virusisoleringstest med avseende på mul- och klövsjuka med negativt resultat,

5.1.5 inte har vaccinerats mot mul- och klövsjuka under de 30 senaste dagarna före spermasamlingen,

5.1.6 hålls på en tjurstation som varit fri från mul- och klövsjuka i minst tre månader före spermasamlingen och minst 30 dagar efter spermasamlingen,

5.1.7 hålls på en tjurstation där det inom en radie av 10 kilometer från stationen inte på minst 30 dagar har förekommit mul- och klövsjuka,

5.1.8 har hållits på en tjurstation som minst 30 dagar före spermasamlingen och minst 30 dagar efter den har varit fri från rabies, bovin tuberkulos, brucellos, mjältbrand, boskapspest, enzootisk bovin leukos och elakartad lungsjuka hos nötkreatur.

5.2 I sperman ska tillsättas följande antibiotika så att den slutliga, utspädda sperman innehåller minst följande koncentrationer per milliliter:

• 500 IE streptomycin

• 500 IE penicillin

• 150 μg lincomycin

• 300 μg spectinomycin

En alternativ kombination av antibiotika med likvärdig effekt mot campylobacter, leptospira och mycoplasma få även användas.

Omedelbart efter tillsättandet av antibiotika ska den utspädda sperman förvaras i en temperatur av minst 5°C under en tid av minst 45 minuter.

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.