1001/2012

Rättelser till förordningen.

Utfärdad i Helsingfors den 28 december 2012

Lag om ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa

I enlighet med riksdagens beslut

upphävs i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) 8 kap. 2—4 § och 10 kap. 2 § 4 mom.,

sådana de lyder, 8 kap. 2 § delvis ändrad i lagarna 313/2010 och 288/2012 samt 3 och 4 § delvis ändrade i lag 313/2010 och 10 kap. 2 § 4 mom. i lag 1188/2009, samt

ändras 1 kap. 5 § 1 mom. 8 och 9 punkten, 6 § 5 mom. och 9 §, 2 kap., 2 a kap. 1 § 2 mom., 12 § 6 mom. och 14 § 4 mom., 3 kap. 1 § 2 mom., 7 kap. 10 § 1 mom., 10 kap. 2 § 3 mom., 4 § 1 mom. och 5 §, 11 kap. 4 § samt 14 kap. 2 a §,

av dem 1 kap. 5 § 1 mom. 8 och 9 punkten, 2 a kap. 1 § 2 mom., 12 § 6 mom. och 14 § 4 mom., 10 kap. 4 § 1 mom. samt 11 kap. 4 § sådana de lyder i lag 288/2012, 1 kap. 9 § sådan den lyder i lag 313/2010 samt 3 kap. 1 § 2 mom., 7 kap. 10 § 1 mom., 10 kap. 2 § 3 mom. och 5 § samt 14 kap. 2 a § sådana de lyder i lag 1188/2009, som följer:

1 kap.

Allmänna bestämmelser

5 §
Definitioner

I denna lag avses med


8) tid utan ersättning den tid för vilken en arbetslöshetsförmån inte betalas på grund av att personen i fråga lämnat sitt arbete eller vägrat ta emot arbete eller till följd av något annat i 2 a kap. angivet förfarande,

9) skyldighet att vara i arbete den tid i arbete, det deltagande i sysselsättningsfrämjande service, de studier eller den sysselsättning som företagare eller i eget arbete som förutsätts innan en arbetslöshetsförmån kan betalas vid arbetslöshet efter upprepat förfarande som avses i 8 punkten,


6 §
Företagare

Bestämmelser om hur arbete i företag påverkar rätten till arbetslöshetsförmåner finns i 2 kap. 5—8 §.

9 §
Pendlingsregion

En persons pendlingsregion sträcker sig 80 kilometer från personens faktiska bostad. Om det inte finns skäl att göra någon annan bedömning, betraktas som personens faktiska bostad den adress som antecknats för personen i arbets- och näringsbyråns kundinformationssystem.

2 kap.

Allmänna arbetskraftspolitiska förutsättningar för erhållande av förmåner

1 §
Arbetslös arbetssökande

Berättigade till arbetslöshetsförmåner är under de förutsättningar som anges i denna lag arbetslösa arbetssökande som söker heltidsarbete. Arbetssökande som får invalidpension i form av delpension har rätt till arbetslöshetsförmåner, trots att de inte söker heltidsarbete.

Som arbetslös betraktas den som inte står i anställningsförhållande eller är sysselsatt på heltid som företagare eller i eget arbete. Som arbetslös betraktas dessutom en person som avses i 1 kap. 5 § 1 mom. 14 punkten och i 4 kap. 1 och 1 a § och som är permitterad på heltid.

Som arbetssökande betraktas de som meddelar sin postadress och eventuella andra kontaktuppgifter till arbets- och näringsbyrån för att ta emot arbetserbjudanden och för eventuell annan kontakt så att de kan nås utan dröjsmål, och som på det sätt som bestäms i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice

1) är registrerade som arbetssökande i arbets- och näringsbyråns kundinformationssystem,

2) har hållit sin jobbsökning i kraft vid arbets- och näringsbyrån,

3) sköter ärenden hos arbets- och näringsbyrån så som byrån förutsätter.

En arbetssökande anses söka heltidsarbete, om syftet med jobbsökningen och en eventuell sysselsättningsplan är sysselsättning i heltidsarbete.

2 §
Utlänningars rätt till arbetslöshetsförmåner

En person som inte är finsk medborgare har rätt till arbetslöshetsförmåner enligt denna lag, om han eller hon har obegränsad rätt att utföra förvärvsarbete på basis av en för Finland bindande internationell överenskommelse.

Andra än i 1 mom. avsedda personer som inte är finska medborgare har rätt till arbetslöshetsförmåner enligt denna lag, om de har rätt att utföra förvärvsarbete med stöd av ett uppehållstillstånd som inte är tillfälligt.

3 §
Hinder för att vara på arbetsmarknaden

En person har inte rätt till arbetslöshetsförmåner, om han eller hon är förhindrad att vara på arbetsmarknaden på grund av värnplikt, civiltjänstgöring, frihetsstraff eller sjukhusvård eller annan därmed jämförbar institutionsvård eller av någon annan orsak som kan jämställas med dessa.

4 §
Arbete som inte utförs i anställningsförhållande

En arbetssökande har rätt till arbetslöshetsförmåner enligt denna lag för den tid han eller hon utan lön deltar i sedvanligt allmännyttigt frivilligarbete eller i sedvanligt talkoarbete.

En arbetssökande som utan lön arbetar i ett företag eller i sådana uppgifter som allmänt utförs i ett anställningsförhållande eller i form av företagsverksamhet, har inte rätt till arbetslöshetsförmåner.

5 §
Företagsverksamhet och eget arbete

En person har inte rätt till arbetslöshetsförmåner för den tid som han eller hon är sysselsatt på heltid som företagare eller på motsvarande sätt i eget arbete.

En person anses vara sysselsatt på heltid som företagare eller på motsvarande sätt i eget arbete, om den arbetsinsats som verksamheten kräver är så stor att den hindrar honom eller henne att ta emot heltidsarbete. Om det inte finns skäl att göra någon annan bedömning, anses sysselsättningen utgöra bisyssla åtminstone om personen under minst åtta månader har haft heltidsarbete som inte har samband med företagsverksamheten eller det egna arbetet.

Om det inte finns skäl att göra någon annan bedömning, anses företagsverksamheten ha påbörjats när företaget

1) inledde den egentliga produktionen eller ekonomiska verksamheten,

2) fördes in i registret över mervärdesskattskyldiga,

3) fördes in i förskottsuppbördsregistret, eller

4) fördes in i Skatteförvaltningens arbetsgivarregister.

En person som har varit sysselsatt på heltid som företagare eller i eget arbete på det sätt som avses i 2 mom. anses fortfarande vara sysselsatt fram till den tidpunkt då personens arbete i företaget har upphört eller företagsverksamheten eller det egna arbetet bevisligen har upphört på det sätt som avses i 6—9 §.

6 §
Upphörande med arbete i företag

Om det inte finns skäl att göra någon annan bedömning, anses en persons arbete i företaget ha upphört, om

1) personens arbetsförmåga är varaktigt och väsentligt nedsatt,

2) personen är en företagare som kan jämställas med en löntagare, som lägger fram en utredning om att uppdragsförhållandet upphört och inte på det sätt som avses i 5 § 1 och 2 mom. anses vara sysselsatt på heltid för att utföra eventuella andra uppdrag, eller

3) företagsverksamheten ska anses vara säsongbetonad och verksamhetsperioden har upphört.

En persons arbetsförmåga anses vara varaktigt och väsentligt nedsatt, om han eller hon har fått dagpenning enligt sjukförsäkringslagen (1244/2004) för maximitiden och fortfarande anses vara oförmögen att arbeta i företaget av hälsoskäl, och hans eller hennes ansökan om sjukpension är anhängig eller har avslagits.

Med en företagare som kan jämställas med en löntagare avses en företagare som själv deltar i arbetsprestationen på det sätt som uppdragsgivaren bestämt, som står i ett uppdragsförhållande till ett fåtal samma uppdragsgivare och som inte har ett fast inköps- eller försäljningsställe eller ett motsvarande verksamhetsställe för verksamhetens bedrivande. Vidare förutsätts det att han eller hon under det senaste året innan han eller hon anmälde sig som arbetssökande inte annat än tillfälligt har haft anställda i anställningsförhållande för de arbetsprestationer som avses ovan.

Företagsverksamheten anses vara säsongbetonad, om det på grund av naturförhållandena i genomsnitt är möjligt att bedriva den under sammanlagt högst sex månader om året.

7 §
Företagares familjemedlemmars upphörande med arbete

Om det inte finns skäl att göra någon annan bedömning, anses en företagares familjemedlems arbete i företaget ha upphört, om

1) personen uppfyller villkoren i 6 § 1 mom. 1 eller 3 punkten,

2) personens arbete i företaget har upphört och han eller hon har varit sysselsatt på heltid i företagsverksamheten högst sex månader under en granskningsperiod om två år,

3) personens arbete i företaget har upphört och arbetet uteslutande har berott på deltagande i sysselsättningsfrämjande service eller praktik i anknytning till andra frivilliga studier,

4) personens arbete har upphört på grund av att produktionsinriktningen lagts ner eller av någon motsvarande orsak,

5) personen är permitterad på heltid och företaget av ekonomiska orsaker eller av produktionsorsaker har permitterat eller sagt upp minst en arbetstagare som inte är företagarens familjemedlem under en granskningsperiod om ett år,

6) personens utförande av arbete och löneutbetalning har avbrutits helt och hållet av en orsak som avses i första meningen i 2 kap. 12 § 2 mom. i arbetsavtalslagen, och det i företaget dessutom finns minst en annan arbetstagare som inte är företagarens familjemedlem och vars utförande av arbete och löneutbetalning har avbrutits av samma orsak, eller

7) personens arbete har upphört på grund av att förutsättningarna för företagsverksamhet har försämrats på ett bestående sätt och inkomsten av företagsverksamheten per person som deltar i arbetet är mindre än den arbetsinkomst enligt 5 kap. 7 § 1 mom. som visar att företagsverksamheten är av väsentlig omfattning, och inga andra än företagarens familjemedlemmar arbetar i företaget.

Vad som föreskrivs i 1 mom. tillämpas på en i 1 kap. 6 § 4 mom. avsedd familjemedlem som själv inte har eller under de två föregående åren har haft minst 15 procent av aktiekapitalet eller av det röstetal som aktierna medför eller annars motsvarande bestämmande inflytande i företaget. Dessutom förutsätter tillämpningen av 1 mom. 5 och 6 punkten att familjemedlemmen är försäkrad i enlighet med någon annan lag än lagen om pension för företagare eller lagen om pension för lantbruksföretagare.

8 §
Upphörande med företagsverksamhet

Om det inte finns skäl att göra någon annan bedömning, anses företagsverksamhet ha upphört, om

1) en domstol på initiativ av gäldenären eller en borgenär har beslutat om försättande i konkurs,

2) ett aktiebolag eller ett andelslag har försatts i likvidation,

3) ett avtal om upplösning av något annat bolag än ett aktiebolag har ingåtts mellan alla bolagsmännen,

4) produktionsverksamheten och den ekonomiska verksamheten har upphört och personen har

a) avstått från sin pensionsförsäkring enligt lagen om pension för företagare eller lagen om pension för lantbruksföretagare,

b) lämnat en anmälan till Skatteförvaltningen om att företaget ska avföras ur förskottsuppbördsregistret,

c) lämnat en anmälan till Skatteförvaltningen om att företaget ska avföras ur arbetsgivarregistret, och

d) lämnat en anmälan till Skatteförvaltningen om att företaget ska avföras ur registret över mervärdesskattskyldiga eller om att företagsverksamheten har avbrutits, eller

5) det på grundval av skäl som kan jämföras med dem som nämns i 1—4 punkten är uppenbart att produktionsverksamheten och den ekonomiska verksamheten har upphört helt och hållet.

9 §
Upphörande med eget arbete

Den som har varit sysselsatt på heltid i eget arbete anses fortfarande vara sysselsatt fram till den tidpunkt då det på grundval av arbetssökandens redogörelse eller annars är uppenbart att verksamheten inte fortsätter.

10 §
Studier

En studerande på heltid har inte rätt till arbetslöshetsförmåner. Begränsningen gäller också ferieperioder under heltidsstudier.

Som heltidsstudier betraktas

1) studier där målsättningen är att avlägga yrkeshögskoleexamen, högre yrkeshögskoleexamen eller lägre eller högre högskoleexamen vid universitet,

2) gymnasiestudier när deras omfattning enligt lärokursen är sammanlagt minst 75 kurser; gymnasiestudier som ordnas i internat betraktas dock alltid som heltidsstudier,

3) andra studier än de som avses i 1 och 2 punkten, vars omfattning enligt studieplanen i genomsnitt är minst fem studiepoäng eller tre studieveckor per studiemånad, och

4) andra studier än de som avses i 1—3 punkten, vars omfattning enligt undervisningsprogrammet är i genomsnitt minst 25 veckotimmar.

En arbetssökande betraktas inte som studerande på heltid, om det på grundval av stadigvarande tid i arbete eller bedrivande av företagsverksamhet under studietiden kan anses att studierna inte utgör något hinder för att ta emot heltidsarbete.

Vid studier som ordnas som arbetskraftsutbildning, vid arbetssökandes frivilliga studier som stöds med arbetslöshetsförmån eller vid frivilliga studier enligt 22—24 § i lagen om främjande av integration ska, om studierna har ordnats i perioder, den arbetssökande inte anses vara studerande på heltid mellan perioderna.

11 §
Upphörande med heltidsstudier

Studierna för en person som har studerat på heltid betraktas som heltidsstudier tills han eller hon bevisligen avslutat sina studier.

Den som genomför gymnasiets eller den grundläggande utbildningens lärokurs i sin helhet betraktas alltid som studerande på heltid till terminens utgång. En person som inte har avlagt studentexamen men som deltar i minst två prov i studentexamen under nästa eller därpå följande termin efter att ha genomfört gymnasiets lärokurs eller avlagt en yrkesinriktad grundexamen betraktas som studerande på heltid till utgången av terminen i fråga.

Finns det inte skäl att göra någon annan bedömning, anses en person bevisligen ha avslutat sina studier på det sätt som avses i 1 mom., om

1) personen har slutfört studierna,

2) personen har sagt upp sin studieplats vid en läroanstalt eller avstått från sin studierätt vid ett universitet,

3) personen har förlorat sin studierätt eller den har dragits in,

4) personen har avlagt en yrkesinriktad delexamen och inte fortsätter sina studier,

5) arbetskraftsutbildningen har upphört och personen inte fortsätter sina studier,

6) utbildningen som förbereder för fristående examen har upphört, eller

7) studierna bevisligen varit avbrutna under minst ett år.

12 §
Väntetiden för arbetsmarknadsstöd

Arbetsmarknadsstöd betalas efter en väntetid på 21 veckor till en arbetssökande som inte har uppfyllt arbetsvillkoret i enlighet med denna lag och inte genomgått sådan utbildning efter grundskolan eller gymnasiet som leder till examen och ger yrkesfärdigheter. Väntetiden börjar från registreringen som arbetslös arbetssökande, utgången av tiden utan ersättning eller fullgörandet av skyldigheten att vara i arbete, eller från den tidpunkt när personen får rätten till arbetslöshetsförmånen tillbaka på det sätt som avses i 16 § 1 mom.

Väntetiden uppnås när den arbetssökande, efter att ha registrerat sig som arbetslös arbetssökande, i sammanlagt 21 veckor har

1) varit i arbete som räknas in i arbetsvillkoret,

2) varit sysselsatt som företagare,

3) varit arbetslös arbetssökande vid arbets- och näringsbyrån, eller

4) omfattats av någon annan sysselsättningsfrämjande service än arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte.

Väntetiden minskas med den tid under vilken den arbetssökande under de två åren före registreringen som arbetslös arbetssökande har varit på arbetsmarknaden på det sätt som avses i 2 mom.

Med avvikelse från 2 och 3 mom. inräknas i väntetiden inte den tid som den arbetssökande har varit på arbetsmarknaden under tiden för heltidsstudier eller en ferieperiod i anslutning därtill eller en ferieperiod mellan olika läroanstalter. I väntetiden inräknas inte heller den tid som den arbetssökande har varit på arbetsmarknaden under tid utan ersättning eller under skyldighet att vara i arbete, eller den tid under vilken den arbetssökande på grund av begränsningarna i 13 § 2 och 3 mom. och 14 § 3 mom. inte får arbetslöshetsförmån.

13 §
Rätt till arbetslöshetsförmån för unga personer som saknar utbildning som ger yrkesfärdigheter

En ung person under 25 år, som efter grundskolan eller gymnasiet inte har genomgått någon utbildning som leder till examen och som ger yrkesfärdigheter (ung person som saknar utbildning), ska i föregående ansökningsförfarande som gäller de studier som börjar på höstterminen ha sökt till minst två studieplatser i fråga om vilka han eller hon uppfyller kriterierna för antagning som studerande. Studierna kan omfatta utbildning som leder till examen och ger yrkesfärdigheter, eller sådana gymnasiestudier som avses i 10 § 2 mom. 2 punkten i fråga om en person som endast slutfört grundskolans lärokurs. Skyldigheten att söka till en utbildning kan inte uppfyllas genom att söka till en arbetskraftsutbildning. Höstterminen anses börja den 1 september.

En ung person som saknar utbildning har från och med höstterminens början inte rätt till arbetslöshetsförmån på grundval av arbetslöshet, om han eller hon utan giltig orsak

1) har låtit bli att söka en studieplats på det sätt som avses i 1 mom.,

2) genom sitt eget förfarande har orsakat att han eller hon inte blir antagen till en sådan studieplats som avses i 1 mom., eller

3) på något annat sätt har vägrat ta emot en sådan studieplats som avses i 1 mom.

En ung person som saknar utbildning och som utan giltig orsak avbrutit de studier som avses i 1 mom., har inte rätt till arbetslöshetsförmån på grundval av arbetslöshet från det att studierna avbröts.

En ung person under 18 år som efter grundskolan eller gymnasiet inte har genomgått någon utbildning som leder till examen och som ger yrkesfärdigheter har inte rätt till arbetsmarknadsstöd på grundval av arbetslöshet.

14 §
Åtgärder i stället för skyldigheten att söka till en utbildning

I sysselsättningsplanen och i en plan som ersätter den planen kan det avtalas om att studieplats kan sökas med avvikelse från 13 § samt om åtgärder i stället för att söka en studieplats, om orsaken är

1) den ungas hälsotillstånd,

2) den ungas inlärningssvårigheter,

3) den ungas språkkunskaper,

4) den ungas särskilda inriktning på vissa studier, eller

5) någon annan omständighet som kan jämföras med dessa.

Som en sådan omständighet som avses i 1 mom. 5 punkten anses inte fullgörande av värnplikt eller civiltjänstgöring, om det inte finns särskilda skäl till det.

Om det i sysselsättningsplanen eller i en plan som ersätter den planen med den unga person som saknar utbildning har avtalats om att studieplats kan sökas med avvikelse från 13 § och den unga personen utan giltig orsak försummar att söka en studieplats, förlorar han eller hon från och med tidpunkten för försummelsen sin rätt till arbetslöshetsförmån på grundval av arbetslöshet.

15 §
Giltig orsak att låta bli att söka en studieplats eller att avbryta studierna

En ung person som saknar utbildning har giltig orsak att låta bli att söka en studieplats samt att avbryta de studier som avses i 13 § 1 mom. av en sådan orsak som avses i 14 § 1 mom. 1—3 och 5 punkten. I sådana fall då studierna avbryts förutsätts det dessutom att det inte har varit möjligt att ordna studierna med beaktande av den ungas hälsotillstånd, inlärningssvårigheter och språkkunskaper.

16 §
Återfående av rätten till utkomstskydd för arbetslösa i fråga om unga personer som saknar utbildning

En ung person som saknar utbildning och som på grund av begränsningarna i 13 § 2 eller 3 mom. eller 14 § 3 mom. har förlorat sin rätt till arbetslöshetsförmån, har rätt till arbetslöshetsförmån på grundval av arbetslöshet, om

1) personen har genomgått en utbildning som leder till examen och som ger yrkesfärdigheter, eller

2) personen under minst 21 kalenderveckor har handlat på det sätt som avses i 2 a kap. 14 § 2 mom.

I fråga om en ung person som saknar utbildning tillämpas inte bestämmelserna i 13 § 2 och 3 mom., 14 § 3 mom. och 2 a kap., om

1) personen till följd av begränsningarna i 13 § 2 eller 3 mom. eller 14 § 3 mom. redan har förlorat sin rätt till arbetslöshetsförmån på grundval av arbetslöshet, och

2) personen inte med stöd av 1 mom. har återfått sin rätt till arbetslöshetsförmån på grundval av arbetslöshet.

Bestämmelser om rätt till arbetslöshetsförmåner under tiden för sysselsättningsfrämjande service finns i 10 kap.

2 a kap.

Förfaranden som är arbetskraftspolitiskt klandervärda

1 §
Att lämna arbetet och att bli uppsagd

Det som föreskrivs i 1 mom. tillämpas också när personens utförande av arbete och löneutbetalning har avbrutits helt och hållet av en orsak som avses i 43 § i lagen om riksdagens tjänstemän, 6 kap. 9 § i kyrkolagen, 47 § i lagen om kommunala tjänsteinnehavare, 48 § i lagen om försvarsmakten, 31 § i lagen om Finlands Banks tjänstemän, 42 § i lagen om republikens presidents kansli eller i 40 § i statstjänstemannalagen.


12 §
Vägran att delta i sysselsättningsfrämjande service och avbrytande av servicen

Bestämmelser om rätt till arbetslöshetsförmån för en ung person som saknar utbildning och som har vägrat att delta i frivillig utbildning eller avbrutit utbildningen finns i 2 kap. 13—16 §.

14 §
Upprepade förfaranden som är arbetskraftspolitiskt klandervärda

Det som föreskrivs i 1—13 § och 2 kap. 13 § 2 och 3 mom. samt 14 § 3 mom. tillämpas inte under tiden för en skyldighet att vara i arbete enligt 1 mom.

3 kap.

Allmänna begränsningar för erhållande av förmåner

1 §
Ålder

Oberoende av vad som bestäms i 1 mom. beviljas en person arbetslöshetsförmåner efter den kalendermånad då han eller hon fyller 65 år, om han eller hon är förhindrad att arbeta av de orsaker som nämns i 1 kap. 5 § 1 mom. 14 punkten, 4 kap. 1 § 1 mom. 2 punkten eller 2 mom. eller om han eller hon är permitterad på heltid. Arbetslöshetsförmåner beviljas högst till utgången av den kalendermånad då personen fyller 68 år.

7 kap.

Allmänna bestämmelser om arbetsmarknadsstöd

10 §
Självrisktid

Arbetsmarknadsstöd betalas efter det att en person har varit arbetslös arbetssökande vid arbets- och näringsbyrån sammanlagt fem arbetsdagar under högst åtta på varandra följande kalenderveckor (självrisktid). Till självrisktiden räknas inte arbetslöshetsdagar som ingår i väntetiden enligt 2 kap. 12 § eller i tider utan ersättning eller i skyldigheten att vara i arbete, och inte heller de dagar för vilka personen på grund av begränsningarna i 2 kap. 13 § 2 och 3 mom. och 14 § 3 mom. inte har rätt till arbetslöshetsförmåner.


10 kap.

Bestämmelser om förmåner som betalas under tiden för sysselsättningsfrämjande service

2 §
Berättigade till arbetslöshetsförmåner

Arbetslöshetsförmånen betalas under tiden för sysselsättningsfrämjande service, trots att den arbetssökande inte har rätt till förmånen som arbetslös, om det beror på

1) tid utan ersättning,

2) skyldighet att vara i arbete,

3) väntetid för arbetsmarknadsstöd enligt 2 kap. 12 §,

4) en begränsning enligt 2 kap. 13 och 14 § i anslutning till yrkesutbildning,

5) självrisktid enligt 5 kap. 13 § eller 7 kap. 10 §, eller

6) behovsprövning enligt 7 kap. 6 och 7 §.


4 §
Avvikande tillämpning av denna lag under tiden för sysselsättningsfrämjande service

Under tiden för arbetskraftsutbildning och arbetssökandes frivilliga studier som stöds med arbetslöshetsförmån tillämpas inte 2 och 2 a kap. och inte heller 6 kap. 8 §.


5 §
Särskilda bestämmelser om arbetskraftsutbildning

Till den som deltar i arbetskraftsutbildning betalas arbetslöshetsförmån för utbildningstiden på det sätt som i 2 § föreskrivs om arbetslösas rätt till arbetslöshetsförmån, trots att

1) den studerande enligt 2 kap. 5 § ska betraktas som sysselsatt på heltid som företagare, eller

2) den studerande inte är arbetslös eller permitterad, om han eller hon hotas av arbetslöshet.

Om den studerande har rätt till arbetslöshetsförmån med stöd av 1 mom. 1 punkten, betalas han eller hon grunddagpenning, den inkomstrelaterade dagpenningens grunddel eller arbetsmarknadsstöd samt barnförhöjning för utbildningstiden. Om den studerande har rätt till arbetslöshetsförmån med stöd av 1 mom. 2 punkten, har han eller hon också rätt till den inkomstrelaterade dagpenningens förtjänstdel enligt 6 kap. 2 § 1 mom.

Om utbildningen ordnas som fristående helheter så att utbildningsperioderna inte direkt följer på varandra, är den studerande inte i arbetskraftsutbildning mellan utbildningsperioderna.

11 kap.

Bestämmelser om verkställighet

4 §
Arbetskraftspolitiskt utlåtande

Arbets- och näringsbyrån ger ett arbetskraftspolitiskt utlåtande enligt 1 kap. 4 § 3 mom. om

1) de allmänna arbetskraftspolitiska förutsättningar för att få förmåner som anges i 2 kap., när detta behövs,

2) förfaranden som är arbetskraftspolitiskt klandervärda enligt 2 a kap.,

3) arbetsmarknadsstöd som betalas i form av resebidrag enligt 7 kap. 3 § och 12 § 2 mom.,

4) förmåner som betalas under tiden för sysselsättningsfrämjande service, om vilka föreskrivs i 10 kap. 2 § 2 mom. samt 3 mom. 1—4 punkten, 3 § 3 punkten samt 5 § 1 och 3 mom.,

5) huruvida sysselsättningsfrämjande service ingår i den sysselsättningsplan som utarbetats med den arbetssökande eller i en plan som ersätter den planen,

6) förutsättningar för att omfattas av omställningsskyddet enligt 2 kap. 10 § i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice,

7) bevisligen avbrutna studier enligt 6 kap. 3 § 2 och 3 mom. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice samt förutsättningar för arbetssökandes frivilliga studier som stöds med arbetslöshetsförmån enligt 6 kap. 5—7 § i den lagen,

8) stödtid för studier, invandrarens skyldigheter samt uppföljning av och avbrott i studier enligt 25 § i lagen om främjande av integration.

Arbets- och näringsförvaltningens kundservicecenter kan

1) ge ett arbetskraftspolitiskt utlåtande enligt 1 kap. 4 § 3 mom. om de allmänna arbetskraftspolitiska förutsättningarna för att få förmåner som anges i 2 kap. 1 och 3 §,

2) ändra ett arbetskraftspolitiskt utlåtande från arbets- och näringsbyrån som gäller rätten till arbetsmarknadsstöd till att gälla rätten till arbetslöshetsdagpenning,

3) föra över ett arbetskraftspolitiskt utlåtande från arbets- och näringsbyrån till någon annan inrättning som betalar ut arbetslöshetsförmån,

4) rätta uppenbara skriv- eller räknefel eller andra jämförbara klara fel i arbets- och näringsbyråns arbetskraftspolitiska utlåtande.

Ett arbetskraftspolitiskt utlåtande ges på begäran av Folkpensionsanstalten och arbetslöshetskassan. Utlåtandet ska på begäran av Folkpensionsanstalten och arbetslöshetskassan kompletteras utan dröjsmål. Om en arbetssökande har meddelat arbetskraftsmyndigheten att han eller hon ansöker om arbetsmarknadsstöd eller arbetslöshetsdagpenning, kan det arbetskraftspolitiska utlåtandet ges och kompletteras utan särskild begäran.

Det arbetskraftspolitiska utlåtandet delges den arbetssökande i samband med ett beslut enligt 3 §. Den arbetssökande har rätt att på begäran få uppgift om utlåtandet från arbetskraftsmyndigheten.

Närmare bestämmelser om lämnande av arbetskraftspolitiska utlåtanden och om innehållet i utlåtandena får utfärdas genom förordning av arbets- och näringsministeriet.

14 kap.

Särskilda bestämmelser

2 a §
Hur stipendieperioden räknas ut

Stipendieperioden räknas ut så att arbetsstipendiet divideras med det månatliga beloppet av skattefritt stipendium under det år som stipendiet beviljades, om det inte av stipendiebeslutet eller i övrigt framgår hur lång den stipendieperiod är som avses i 5 kap. 3 § 2 mom., 7 § 2 mom. och 10 § 2 mom.


1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013.

2. I fråga om en arbetssökandes studier som har börjat före ikraftträdandet av denna lag tilllämpas de bestämmelser i 2 kap. 6 § som gällde vid ikraftträdandet.

3. På en arbetssökandes rätt att få arbetslöshetsförmån på grundval av ett avbrott i universitetsstudier tillämpas de bestämmelser i 2 kap. 7 § 3 mom. och 8 kap. 3 § 4 mom. som gällde vid ikraftträdandet av denna lag, om perioden för avbrottet har börjat före ikraftträdandet.

4. I fråga om sådant arbetskraftspolitiskt klandervärt förfarande hos en ung person som saknar utbildning, som ägt rum före ikraftträdandet av denna lag, tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

5. Om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte har inletts innan denna lag träder i kraft tillämpas de bestämmelser i 10 kap. 2 § 3 och 4 mom. som gällde vid ikraftträdandet.

6. Om en arbetssökande är gruppermitterad på det sätt som avses i den bestämmelse i 11 kap. 4 § 4 mom. som gällde vid ikraftträdandet av denna lag och permitteringen eller någon annan situation på vilken förfarandet för gruppermittering tillämpas inleds senast den 30 juni 2013, tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna lag tills permitteringen eller den ovan avsedda situationen upphör.

7. Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 134/2012
AjUU 20/2012
GrUU 35/2012
ShUB 25/2012
RSv 154/2012

Helsingfors den 28 december 2012

Republikens President
SAULI NIINISTÖ

Näringsminister
Jan Vapaavuori

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.