122/2012

Utfärdad i Helsingfors den 8 mars 2012

Statsrådets förordning om ändring av statsrådets förordning om stöd för djurens välbefinnande åren 2008—2013

I enlighet med statsrådets beslut

upphävs i statsrådets förordning om stöd för djurens välbefinnande åren 2008—2013 (130/2008) 9 § 3 mom., sådant det lyder i förordning 16/2009, och

ändras 5 §, 6 § 3 mom., 8, 10 och 13—15 §, 17 § 1 mom. samt 18 och 20 §, av dem 6 § 3 mom., 10 § och 16 § 3 mom. sådana de lyder i förordning 243/2009, 13 sådan den lyder i förordning 137/2010, 18 § sådan den lyder delvis ändrad i förordningarna 243/2009 och 137/2010 samt 20 § sådan den lyder delvis ändrade i förordning 137/2010, som följer: 

5 §
Hälsovårdsavtal

Jordbrukaren ska ha ett giltigt skriftligt hälsovårdsavtal som gjorts upp tillsammans med en veterinär på en blankett som fastställts av Landsbygdsverket.

Om jordbrukaren inte ingått ett sådant hälsovårdsavtal som avses i 1 mom. ska han eller hon ha bokat det veterinärbesök som behövs för hälsovårdsavtalet senast när ansökan om förbindelsen lämnas in. Hälsovårdsavtalet ska ingås senast den 15 juni under det första förbindelseåret.

6 §
Hälsovårdsbesök

Över hälsovårdsbesöket ska det göras upp ett skriftligt dokument enligt standarderna för djurhälsovård. Av dokumentet ska framgå veterinärens observationer och rekommendationer under hälsovårdsbesöket.

8 §
Sjukdomsskyddet på en gård

Jordbrukaren ska på gården iaktta de hälsovårdskrav som gäller sjukdomsskyddet. Jordbrukaren ska också iaktta de föreskrifter om sjukdomsskydd och import av djurmaterial, foder och foderråvaror som veterinären meddelat separat.

10 §
Beredskap för funktionsstörningar på gården

Gården ska ha en uppdaterad skriftlig plan över djurutrymmenas beredskap i särskilda situationer. Planen ska innehålla en brandbekämpnings- och räddningsplan samt en plan för de åtgärder som ska vidtas under ett el- eller vattenavbrott. Om djurhållningsplatsen är försedd med ett maskinellt ventilations-, utfodrings- eller vattningssystem eller något annat motsvarande maskinellt system som djurens välbefinnande är beroende av, ska beredskapsplanen även innehålla en beskrivning av reservsystemen under störningar i utrustningens funktion. 

På gårdar med nötkreatur ska det i händelse av elavbrott finnas reservsystem för alstring av elektricitet, med vilkas hjälp maskinell ventilation och vid behov vattning, utfodring och utgödsling samt mjölkning på sådana nötkreaturgårdar där det hålls mjölkkor kan fungera.

På gårdar med svin ska produktionsbyggnaderna vara försedda med ett alarm- och övervakningssystem som slår larm när temperaturen stiger eller sjunker för mycket eller vid elavbrott, funktionsstörningar i ventilationssystem eller vid motsvarande störningar som inverkar på djurens välbefinnande. Alarmsystemet ska vara sådant att jordbrukaren kan ta emot alarm vid alla tider på dygnet. I händelse av elavbrott ska det på gårdarna finnas reservsystem för alstring av elektricitet, med vilkas hjälp den maskinella ventilationen och vid behov vattningen, utfodringen och utgödslingen kan fungera.

13 §
Valbara djurartsspecifika tilläggsvillkor för stödet för djurens välbefinnande

Jordbrukaren kan på en gård med nötkreatur välja följande tilläggsvillkor för förbindelseperioden:

1) främjande av de förhållanden under vilka kalvar hålls, inbegriper utrymmeskrav,

2) främjande av de förhållanden under vilka kalvar hålls,

3) främjande av de förhållanden under vilka uppbundna nötkreatur hålls,

4) främjande av de förhållanden under vilka minst sex månader gamla nötkreatur hålls,

5) betesgång under växtperioden och rastning utanför växtperioden för nötkreatur,

6) betesgång under växtperioden för nötkreatur,

7) långvarigare betesgång under växtperioden för nötkreatur,

8) sjuk-, behandlings- och kalvningsboxar för nötkreatur.

Jordbrukaren kan på en gård med svin välja följande tilläggsvillkor för förbindelseperioden:

1) betesgång och rastning för sinsuggor och gyltor,

2) betäckning och inseminering av suggor och gyltor,

3) krav på utrymme och liggplatser i fråga om dräktiga svin,

4) främjande av förhållandena för grisning,

5) ströbeklädning av boxar för slaktsvin och avvanda grisar,

6) ökad stimulans för svin med följande medel:

a) stimulerande föremål som fästs i konstruktionerna,

b) lösa stimulerande föremål,

c) kommersiella stimulerande föremål,

d) halm,

e) djupströbädd,

7) svinens kontakt med utomhusluft,

8) sjuk- och behandlingsboxar för svin.

14 §
Val av tilläggsvillkor

Jordbrukaren kan i samband med att förbindelsen ingås välja tilläggsvillkor. Tilläggsvillkor kan väljas, om jordbrukaren har förbundit sig vid grundvillkoren för produktionsinriktningen i fråga, om djurantalet på gården i fråga om är minst tio djurenheter under hela förbindelseperioden och om tilläggsvillkoret lämpar sig för gårdens produktionsstruktur och dess tekniska arrangemang. Tilläggsvillkor kan inte väljas, om villkoret skulle gälla endast ett litet antal av produktionsdjuren på en nöt- eller svingård. Jordbrukaren ska förbinda sig att iaktta tilläggsvillkoren för de produktionsdjur som han eller hon innehar.

Jordbrukaren ska på gården genomföra de åtgärder som tilläggsvillkoren omfattar under det första förbindelseåret senast den 31 december, om inte annat föreskrivs någon annanstans.

15 §
Begränsningar som gäller valet av tilläggsvillkor

Jordbrukaren kan av tilläggsvillkoren enligt 13 § 1 mom. 1 och 2 punkten välja endast det ena. Jordbrukaren kan av tilläggsvillkoren enligt 13 § 1 mom. 5—7 punkten välja endast ett villkor.

Jordbrukaren kan inte välja det tilläggsvillkor som avses i 13 § 1 mom. 5—7 punkten och 2 mom. 1 punkten, om ett sådant avtal som avses i 46 § i statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket åren 2007—2013 (366/2007) är i kraft på gården. Jordbrukaren kan inte välja det tilläggsvillkor som avses i 13 § 2 mom. 5 punkten samtidigt som de tilläggsvillkor som avses i 13 § 2 mom. 6 punkten underpunkt d eller e. Jordbrukaren kan inte välja det tilläggsvillkor som avses i 13 § 2 mom. 7 punkten samtidigt som det tilläggsvillkor som avses i 13 § 2 mom. 6 punkten underpunkt e.

17 §
Djurenhetskoefficienter

Djuren omräknas till djurenheter i enlighet med koefficienterna i följande tabell:

Djurslag Djurenheter (de)
tjurar, kor och övriga nötkreatur (över 2 år) 1,0
nötkreatur (6 månader-2 år) 0,6
nötkreatur (under 6 månader) 0,4
suggor 0,5
övriga svin 0,3

18 §
Beräkning av det djurantal som förutsätts för att stöd ska betalas samt märkning och registrering av djur

Antalet nötkreatur beräknas på basis av uppgifterna i det register över nötkreatur som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1760/2000 om upprättande av ett system för identifiering och registrering av nötkreatur samt märkning av nötkött och nötköttsprodukter och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 820/97. Det antal djurenheter som utbetalningen av stödet grundar sig på är det år förbindelsen inleds medelvärdet av antalet djurenheter för perioden mellan den 1 maj och den 1 augusti, nämnda dagar inräknade. De följande åren är antalet djurenheter medelvärdet av antalet djurenheter för perioden mellan den 2 augusti föregående år och den 1 augusti innevarande år, nämnda dagar inräknade.

I fråga om svin beräknas antalet djurenheter på basis av uppgifterna i det svinregister som avses i jord- och skogsbruksministeriets förordning om märkning och registrering av svin. Det antal djurenheter som utbetalningen av stödet grundar sig på det år förbindelsen inleds är medelvärdet av antalet djurenheter den 1 maj, den 1 juni, den 1 juli och den 1 augusti. De följande åren är antalet djurenheter medelvärdet av antalet djurenheter den första dagen i varje månad under perioden mellan den 1 september föregående år och den 1 augusti innevarande år. Utgående från en utredning som jordbrukaren lämnat är det möjligt att i medeltalet inte inräkna ett djurantal som befunnit sig på gården under de situationer som avses i 19 §.

Vid beräkning av antalet svin utesluts det största antalet och de två minsta antalen.

Nötkreatur ska märkas och registreras på det sätt som föreskrivs i artikel 4 och artikel 7.1 andra strecksatsen i den förordning som nämns i 1 mom. samt i 3 och 5 kap. i jord- och skogsbruksministeriets förordning om märkning och registrering av nötkreatur (1391/2006). Svin ska registreras på det sätt som anges i 16 § i jord- och skogsbruksministeriets förordning om märkning och registrering av svin.

20 §
Stödbeloppen för bas- och tilläggsvillkoren

Till jordbrukare som ingått en förbindelse om stödet för djurens välbefinnande betalas årligen stöd för grundvillkoren för djurens välbefinnande för de enligt förbindelsen stödberättigade nötkreaturen och svinen, per djurenhet enligt följande:

euro
- nötkreatur 50,00
- svin 16,00

Till jordbrukare som ingått en förbindelse om stöd för djurens välbefinnande betalas årligen stöd för tilläggsvillkoren för stödet för djurens välbefinnande, per stödberättigad djurenhet enligt följande:

euro
- främjande av de förhållanden under vilka kalvar hålls, inbegriper utrymmeskrav 47,00
- främjande av de förhållanden under vilka kalvar hålls 39,00
- främjande av de förhållanden under vilka uppbundna nötkreatur hålls 51,00
- främjande av de förhållanden under vilka minst sex månader gamla nötkreatur hålls 34,00
- betesgång under växtperioden och rastning utanför växtperioden för nötkreatur 57,00
- betesgång under växtperioden för nötkreatur 29,00
- långvarigare betesgång under växtperioden för nötkreatur 35,00
- sjuk-, behandlings- och kalvningsboxar för nötkreatur 17,00
- betesgång eller rastning för sinsuggor och gyltor 15,00
- betäckning och inseminering av suggor och gyltor 5,00
- krav på utrymme och liggplatser i fråga om dräktiga svin 4,00
- främjande av förhållandena för grisning 23,00
- ströbeklädning av boxar för slaktsvin och avvanda grisar 12,00
- ökad stimulans för svin 10,00
- svinens kontakt med utomhusluft 17,00
- sjuk- och behandlingsboxar för svin 11,00

Denna förordning träder i kraft den 14 mars 2012.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna förordning får vidtas innan förordningen träder i kraft.

  Helsingfors den 8 mars 2012

Jord- och skogsbruksminister
Jari Koskinen

Äldre regeringssekreterare
Suvi Ruuska

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.