588/2011

Utfärdad i Helsingfors den 27 maj 2011

Lag om ändring av miljöskyddslagen

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i miljöskyddslagen (86/2000) 3 § 1 mom. 6 och 8 punkten, 14 §, 19 § 2 mom. 4 punkten, 27 b § 2 mom., 28 § 2 mom. 1 och 2 punkten, 31 § 1 mom. 3 punkten, 38 § 3 mom., 39 § 1 och 4 mom., 44 §, 46 § 3—6 mom., 48 och 49 §, 58 § 2 mom., 66 § 2 mom., 69 §, 74 § 2 och 3 mom., 84 § 3 mom.,

av dem 3 § 1 mom. 8 punkten och 46 § 4 mom. sådana de lyder i lag 506/2002, 27 b § 2 mom. sådant det lyder i lag 196/2011, 31 § 1 mom. 3 punkten, 58 § 2 mom. och 84 § 3 mom. sådana de lyder i lag 1590/2009 och 38 § 3 mom. och 46 § 5 och 6 mom. sådana de lyder i lag 252/2005, samt

fogas till 3 § 1 mom., sådant det lyder delvis ändrat i lagarna 506/2002 och 252/2005, en ny 9 punkt, till 27 §, sådan den lyder i lag 253/2010, ett nytt 5 mom., till 58 § 1 mom. en ny 3 a-punkt och till lagen en ny 103 c § som följer:

3 §
Definitioner

I denna lag avses med


6) vattendrag vattenområden som avses i 1 kap. 3 § 1 mom. 3 punkten i vattenlagen (587/2011) samt de territorialvatten och den ekonomiska zon som nämns i 1 kap. 4 § i den lagen,


8) utsläppsgränsvärde det värde på ett i 1 punkten avsett outspätt, direkt eller indirekt utsläpp i miljön som inte får överskridas under en eller flera tidsperioder och som anges som totalmängd, koncentration eller procent eller på annat motsvarande sätt,

9) avloppsvatten vatten som kan orsaka förorening av miljön och som är vatten som inte längre används, vatten som avleds från ett förorenat område eller vatten som avleds från ett område vilket använts för verksamhet som medför risk för förorening av miljön.


14 §
Mark, muddring och muddermassa

Genom förordning av statsrådet får närmare bestämmelser utfärdas om

1) de med tanke på olika markanvändningsändamål högsta tillåtna halterna av skadliga ämnen i mark eller de halter som läggs till grund för bedömningen av föroreningsgraden och saneringsbehovet,

2) behandling och isolering av förorenade marksubstanser, om de tekniska krav som ställs på saneringen och om saneringsmetoderna samt om kontroll och övervakning,

3) omständigheter enligt 1 och 2 punkten när de gäller avlagringar på bottnen av vattendrag och i 1 kap. 3 § 1 mom. 17 punkten i vattenlagen avsedd muddermassa samt om placering av muddermassa och förutsättningarna för dess placering.

19 §
Kommunala miljöskyddsföreskrifter

Föreskrifterna kan gälla


4) områden där det på grund av särskild risk för förorening av miljön är förbjudet att leda ut avloppsvatten i marken, ett vattendrag, ett dike, en källa eller en konstgjord damm eller i en sådan rännil som avses i 1 kap. 3 § 1 mom. 6 punkten i vattenlagen,


27 §
Datasystemet för miljövårdsinformation

Bestämmelser om vilka beslut enligt vattenlagen som ska antecknas i datasystemet för miljövårdsinformation finns i 18 kap. 1 § i vattenlagen.

27 b §
Allmän skyldighet att rena avloppsvatten

Innan hushållsavloppsvatten leds i marken, ett vattendrag, ett dike eller en konstgjord damm eller i en rännil enligt 1 kap. 3 § 1 mom. i vattenlagen ska det behandlas. Annat avloppsvatten än avloppsvatten från vattenklosetter får orenat släppas ut i marken om mängden är liten och det inte medför risk för förorening av miljön.

28 §
Allmän tillståndsplikt

Miljötillstånd behövs dessutom för

1) verksamhet som kan orsaka förorening av vattendrag, då det inte är fråga om ett projekt som är tillståndspliktigt enligt vattenlagen,

2) avledande av avloppsvatten som kan orsaka förorening av ett dike, en källa eller en i 1 kap. 3 § 1 mom. 6 punkten i vattenlagen avsedd rännil,


31 §
Behörig tillståndsmyndighet

Regionförvaltningsverket ska avgöra en ansökan om miljötillstånd, om


3) verksamheten utöver miljötillstånd kräver tillstånd enligt 3 kap. i vattenlagen eller att det enligt vattenlagen upplåts annan nyttjanderätt än för utloppsledning eller i 48 och 49 § i denna lag avsedd nyttjanderätt och om tillståndsansökningarna ska behandlas gemensamt i enlighet med 39 §,


38 §
Information om tillståndsansökan

I fråga om hörande gäller i övrigt förvaltningslagen. När det gäller en samfällighets icke konstituerade delägarlag ska 11 kap. 11 § 2 mom. i vattenlagen tillämpas på delgivningen.

39 §
Gemensam behandling av tillstånd för en och samma verksamhet

En miljötillståndsansökan som gäller förorening av vatten samt en för samma verksamhet gjord tillståndsansökan enligt vattenlagen och en ansökan om nyttjanderätt som avses i 31 § 1 mom. 3 punkten i denna lag ska behandlas tillsammans och avgöras genom samma beslut, om detta inte av särskilda skäl ska anses vara onödigt. Gemensam behandling behövs inte om verksamheten utöver miljötillstånd kräver enbart i 4 kap. i vattenlagen avsett tillstånd att ta ut vatten, förutsatt att det inte finns något direkt vattenhushållningssamband mellan uttaget av vatten och återledning av vattnet till vattendraget.


Behövliga undantag från de skyddsområdesbestämmelser som avses i 4 kap. 12 § i vattenlagen ska avgöras genom samma beslut som ett anhängigt miljötillståndsärende.

44 §
Fiskerihushållningsvillkor

Om utsläpp av avloppsvatten eller andra ämnen kan ha konsekvenser som avses i 3 kap. 14 § i vattenlagen, ska miljötillståndet förenas med behövliga villkor om fiskevårdsskyldighet eller fiskerihushållningsavgift. På villkoren tillämpas 3 kap. 14, 15 och 22 § i vattenlagen. I beslut som gäller en plan för fullgörande av fiskevårdsskyldighet och beslut som gäller en plan för användning av fiskerihushållningsavgift får omprövning begäras hos regionförvaltningsverket så som föreskrivs i 15 kp. 1 § 3 mom. i vattenlagen.

46 §
Kontrollvillkor

Tillståndsmyndigheten eller en av denna förordnad myndighet kan vid behov ålägga flera tillståndshavare att gemensamt kontrollera konsekvenserna av sina verksamheter (samordnad recipientkontroll) eller för kontrollen av verksamheten godkänna deltagande i övervakningen inom området. Den samordnade recipientkontrollen kan gälla kontroll som grundar sig på denna lag och vattenlagen.

I tillståndet kan verksamhetsutövaren åläggas att för godkännande förelägga tillståndsmyndigheten eller en av denna förordnad myndighet en kontrollplan för en närmare organisering av den i 1 eller 3 mom. avsedda kontrollen i så god tid att kontrollen kan inledas samtidigt som verksamheten inleds eller vid någon annan tidpunkt som är ändamålsenlig med tanke på konsekvenserna av verksamheten. Kontrollvillkoren och den godkända kontrollplanen kan vid behov ändras trots att tillståndet är i kraft. Den myndighet som har godkänt den samordnade recipientkontrollen ska ändra beslutet, om en ny verksamhetsutövare har ålagts att delta i den samordnade recipientkontrollen.

I sådana fall som avses i 3 och 4 mom. ska beslut fattas med iakttagande i tillämpliga delar av vad som föreskrivs om miljötillstånd, om inte beslutet fattas i samband med att tillståndet beviljas eller ändras. Beslutet kan ändras på tjänstens vägnar eller på yrkande av tillståndshavaren, tillsynsmyndigheten, en myndighet som bevakar allmänt intresse, kommunen eller en part som orsakas olägenhet. Beslutet meddelas efter anslag och om beslutet ska informeras så som i 53 och 54 § föreskrivs om hur ett miljötillståndsbeslut ska meddelas och om information om miljötillståndsbeslut. Beslut med anledning av en begäran om omprövning meddelas enligt 53 § 1 mom. efter anslag, och information om beslutet ska ges med iakttagande av 53 och 54 §.

Omprövning av beslut enligt 4 mom. av en av tillståndsmyndigheten förordnad myndighet får begäras skriftligen hos tillståndsmyndigheten inom 30 dagar efter det att beslutet meddelats. Begäran om omprövning framställs hos regionförvaltningsverket, om kontrollskyldigheten i fråga om någon verksamhet som omfattas av samordnad recipientkontroll har baserat sig på ett beslut som regionförvaltningsverket meddelat. Som begäran om omprövning kan också en sådan meningsskiljaktighet behandlas som gäller fördelningen av kostnaderna för den samordnade recipientkontrollen. Beslut med anledning av en begäran om omprövning meddelas enligt 53 § 1 mom efter anslag, och information om beslutet ska ges med iakttagande av 53 och 54 §. Ändring i beslut med anledning av en begäran om omprövning får sökas så som anges i 96 §.

48 §
Rätt att leda in avloppsvatten på annans område

I miljötillståndet är det möjligt att bevilja rätt att leda in avloppsvatten i ett dike eller en rännil på någon annans område, om avledningen inte medför oskälig olägenhet för andra och är motiverad i tekniskt och ekonomiskt avseende. Rätt att leda in avloppsvatten i ett öppet dike eller en rännil får inte beviljas, om diket eller rännilen befinner sig i omedelbar närhet av en tomt, en byggplats, en badstrand eller något motsvarande område för särskilt bruk. Bestämmelser om skyldigheten att underhålla bädden och kostnadsansvaret för vattenavledningen för den som avleder avloppsvatten finns i 103 c §.

Om avledningen av avloppsvatten förutsätter att ett avloppsrör eller dike anläggs på någon annans område och denne inte ger sitt samtycke, ska i tillståndet under de förutsättningar som avses i 1 mom. beslutas om beviljande av nyttjanderätt till det område som behövs. På ersättning för skada, olägenhet och annan förlust av förmån tillämpas 13 kap. i vattenlagen. På nyttjanderätten tillämpas 2 kap. 12 och 13 § och 17 kap. i vattenlagen.

Måste det för avledning av avloppsvatten enligt denna paragraf anläggas ett dike eller ett rör under en landsväg, gata, järnväg eller annan rälsbana eller under en kabel eller ett gasrör, ska för ärendet behövliga villkor förenas med tillståndet. I fråga om anläggande och underhåll av ett dike eller rör gäller vad som bestäms i 5 kap. 13 § i vattenlagen. Är det med beaktande av ärendets omfattning eller av någon annan orsak inte möjligt att avgöra ärendet i samband med miljötillståndet, ska ärendet på tjänstens vägnar hänskjutas till avgörande vid en dikningsförrättning eller till den kommunala miljövårdsmyndigheten så som bestäms i 5 kap. 4 och 5 § i vattenlagen.

49 §
Villkor om avloppsrör

Tillståndet ska i enlighet med vattenlagen vid behov förenas med villkor om byggande av avloppsrör och om den nyttjanderätt som behövs för ändamålet. Villkoret meddelas med iakttagande av 3 kap. i vattenlagen. På ersättning för skada, olägenhet och annan förlust av förmån tillämpas 13 kap. i vattenlagen. På nyttjanderätten tillämpas 2 kap. 12 och 13 § och 17 kap. i vattenlagen.

58 §
Ändring av tillstånd

Den myndighet som har beviljat ett tillstånd ska på ansökan av tillståndshavaren, en tillsynsmyndighet, den myndighet som bevakar allmänt intresse eller den som orsakats olägenhet ändra tillståndet, om


3 a) grunderna för ett tillståndsvillkor visar sig vara felaktiga och en ändring av villkoret inte påkallar behov av att på nytt pröva förutsättningarna för beviljande av tillståndet,


När det gäller ändring av fiskevårdsskyldighet eller fiskerihushållningsavgift gäller vad som föreskrivs i 3 kap. 22 § i vattenlagen. Om det vid ett sådant ersättningsförfarande som avses i 68 § i denna lag har framkommit ny utredning om grunderna för fiskevårdsskyldigheten eller fiskerihushållningsavgiften, kan regionförvaltningsverket samtidigt på tjänstens vägnar ta upp ändringen av skyldigheten eller avgiften till behandling oberoende av vad som annars föreskrivs om ändring och översyn av villkor.


66 §
Tillämpliga bestämmelser

Vad som i detta kapitel föreskrivs om vattendrag gäller i tillämpliga delar också diken, källor och konstgjorda vattenområden samt sådana rännilar som avses i 1 kap. 3 § 1 mom. 6 punkten i vattenlagen.

69 §
Ställande av säkerhet i ersättningsärenden

I ett tillståndsbeslut som avses i 68 § ska andra sökande än staten, en kommun eller en samkommun åläggas att innan den i tillståndet angivna verksamheten inleds eller, om den redan har inletts, inom en av tillståndsmyndigheten bestämd tid ställa godtagbar säkerhet för att de skador som verksamheten orsakar blir ersatta. I fråga om ställande och frigivande av säkerhet samt justering av säkerhetsbeloppet gäller 11 kap. 20 § i vattenlagen.

74 §
Behandling av ersättningsärenden hos tillståndsmyndigheterna

För avgörande av ersättningsfrågor som gäller förorening av vattendrag kan det i enlighet med 11 kap. 16 § i vattenlagen beslutas att särskild utredning ska inhämtas.

På ersättningsärenden tillämpas dessutom 13 kap. 16—18 § i vattenlagen.

84 §
Åtgärder vid överträdelser eller försummelser

Om åläggandet gäller tillståndspliktig verksamhet och tillståndsärendet enligt 39 § ska undergå gemensam behandling, meddelas åläggandet enligt bestämmelserna om förvaltningstvång i 14 kap. i vattenlagen. Om åläggandet gäller endast iakttagandet av en förpliktelse som anges i denna lag eller i bestämmelser som har utfärdats med stöd av den, ska det emellertid meddelas i enlighet med denna lag.


103 c §
Avledning av avloppsvatten på annans område

Om avloppsvatten leds in i ett dike eller en rännil på någon annans område, är den som avleder avloppsvattnet för sin del skyldig att dra försorg om underhållet av det dike eller den rännil som används för avledandet. Den som avleder avloppsvatten ska utföra de arbeten för utvidgning, iståndsättning och underhåll av bädden som avledandet av avloppsvatten föranleder samt även i övrigt se till att avledandet av avloppsvatten inte medför sådan olägenhet som till skäliga kostnader kan undvikas. Den som avleder avloppsvatten ska dessutom underhålla avloppsrör som anlagts på någon annans område samt övriga rör och anläggningar som anlagts för avledande av avloppsvatten.

Om fler än en leder in avloppsvatten i ett dike eller en rännil eller om avledandet av avloppsvattnet medför en sådan nytta för markägaren i form av dikning som inte är obetydlig, är nyttotagarna var för sig skyldiga att delta i dikesunderhållet på det sätt som i 5 kap. i vattenlagen bestäms om samfälld dikning. Andra än den som avleder avloppsvatten kan inte åläggas att delta i åtgärder som är nödvändiga för avledande av avloppsvattnet. Vid behov ska en dikningssammanslutning bildas i enlighet med 5 kap. i vattenlagen.

I miljötillståndet kan beslutas om det närmare innehållet i den skyldighet som åläggs den som avleder avloppsvatten. Om tillståndet inte innehåller behövliga villkor eller om avledandet av avloppsvatten grundar sig på något annat än tillståndspliktig verksamhet, beslutar den kommunala miljövårdsmyndigheten om det närmare innehållet i skyldigheten med iakttagande av vad som i 5 kap. i vattenlagen bestäms om dikning. En meningsskiljaktighet som gäller underhållet av bädden avgörs av den kommunala miljövårdsmyndigheten med iakttagande i tillämpliga delar av vad som i 5 kap. i vattenlagen bestäms om dikning.

Om rätt att leda in avloppsvatten i ett dike eller en rännil eller att anlägga avloppsrör eller dike har beviljats med stöd av 48 eller 49 §, får avledandet av avloppsvatten inte hindras eller försvåras på grund av byggande eller någon annan åtgärd. I fråga om dike och avloppsrör för avledande av avloppsvatten gäller dessutom vad som bestäms i 5 kap. 10 § i vattenlagen.


Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 277/2009
MiUB 22/2010
RSv 355/2010

  Helsingfors den 27 maj 2011

Republikens President
TARJA HALONEN

Justitieminister
Tuija Brax

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.