311/2011

Utfärdad i Helsingfors den 8 april 2011

Lag om utsläppshandel

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 kap.

Allmänna bestämmelser

1 §
Lagens syfte

Syftet med denna lag är att på ett kostnadseffektivt och ekonomiskt sätt främja minskningen av utsläppen av växthusgaser.

Genom denna lag genomförs Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG, nedan utsläppshandelsdirektivet, med undantag för bestämmelserna om handel med utsläppsrätter för luftfart.

2 §
Tillämpningsområde

Denna lag tillämpas på koldioxidutsläpp från följande verksamheter och dessutom på sådana andra växthusgasutsläpp som anges särskilt i anslutning till de verksamheter som nämns i 25—28 punkten:

1) förbränning av bränsle i anläggningar med en sammanlagd tillförd effekt på mer än 20 megawatt, med undantag av förbränning av avfall i anläggningar som iakttar villkoren för förbränningsanläggningar för avfall i enlighet med de villkor som tagits in i ett miljötillstånd enligt miljöskyddslagen (86/2000),

2) raffinering av mineralolja,

3) produktion av koks,

4) rostning, sintring och pelletering av metallhaltig malm, inklusive sulfid malm,

5) järn- och ståltillverkning, inklusive stränggjutning, om produktionskapaciteten överstiger 2,5 ton per timme,

6) produktion eller bearbetning av järnmetaller, inklusive ferrolegeringar, där förbränningsenheter med en sammanlagd tillförd effekt på mer än 20 megawatt används,

7) produktion eller bearbetning av icke-järnmetaller, inklusive legeringar, där förbränningsenheter med en sammanlagd tillförd effekt, inklusive bränslen som används som reduktionsmedel, på mer än 20 megawatt används,

8) produktion av cementklinker i roterugn med en produktionskapacitet som överstiger 500 ton per dag, eller i andra typer av ugnar med en produktionskapacitet som överstiger 50 ton per dag,

9) produktion av kalk eller bränning av dolomit eller magnesit i roterugn eller i andra typer av ugnar med en produktionskapacitet som överstiger 50 ton per dag,

10) tillverkning av glas, inklusive glasfibrer, om smältningskapaciteten överstiger 20 ton per dag,

11) tillverkning av keramiska produkter genom bränning, om produktionskapaciteten överstiger 75 ton per dag,

12) tillverkning av mineralull som görs av glas, sten eller slagg, om smältningskapaciteten överstiger 20 ton per dag,

13) torkning eller bränning av gips eller framställning av gipsplattor och andra gipsprodukter, där förbränningsenheter med en sammanlagd tillförd effekt på mer än 20 megawatt används,

14) framställning av pappersmassa av trä eller andra fibermaterial,

15) framställning av papper eller kartong, om produktionskapaciteten överstiger 20 ton per dag,

16) produktion av kimrök, som inbegriper förkolning av organiska ämnen, där förbränningsenheter med en sammanlagd tillförd effekt på mer än 20 megawatt används,

17) produktion av ammoniak,

18) produktion av organiska baskemikalier i stor skala genom krackning, reformering, delvis eller full oxidation eller genom liknande processer och där produktionskapaciteten överstiger 100 ton per dag,

19) produktion av vätgas och syntesgas genom reformering eller partiell oxidation och där produktionskapaciteten överstiger 25 ton per dag,

20) produktion av natriumkarbonat och natrium bikarbonat,

21) avskiljning av växthusgaser från anläggningar som omfattas av denna lag för transport och geologisk lagring i en lagringsanläggning som är godkänd enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/31/EG om geologisk lagring av koldioxid och ändring av rådets direktiv 85/337/EEG, Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG, 2001/80/EG, 2004/35/EG, 2006/12/EG och 2008/1/EG samt förordning (EG) nr 1013/2006, nedan direktivet om geologisk lagring av koldioxid,

22) transport av växthusgaser via pipelines för geologisk lagring i en lagringsanläggning som är godkänd enligt direktivet om geologisk lagring av koldioxid,

23) geologisk lagring av växthusgaser i lagringsanläggningar som är godkända enligt direktivet om geologisk lagring av koldioxid,

24) produktion av sekundäraluminium där förbränningsenheter med en sammanlagd tillförd effekt på mer än 20 megawatt används,

25) produktion av primäraluminium, samt utsläpp av perfluorkarboner från produktionen,

26) produktion av salpetersyra, samt dikväveoxidutsläpp från produktionen,

27) produktion av adipinsyra, samt dikväveoxidutsläpp från produktionen,

28) produktion av glyoxal och glyoxalsyra, samt dikväveoxidutsläpp från produktionen.

Om en anläggning eller en del av anläggningen används i en verksamhet för vilken något tröskelvärde i form av sammanlagd tillförd effekt för förbränningsenheterna enligt 1 mom. inte anges, avgörs frågan om huruvida verksamheten omfattas av tillämpningsområdet för denna lag i första hand utifrån det tröskelvärde för produktionskapacitet som nämns i 1 mom. Denna lag tillämpas dock på anläggningens enheter som förbränner bränsle och vars sammanlagda tillförda effekt överstiger 20 megawatt i enlighet med 1 mom. 1 punkten också i det fall att anläggningens produktionskapacitet understiger produktionskapaciteten enligt 1 mom.

Denna lag tillämpas inte på en anläggning eller en del av en anläggning vars huvudsakliga syfte är att undersöka, utveckla eller prova nya produkter eller metoder. Denna lag tillämpas inte heller på en anläggning som uteslutande använder biomassa med undantag för när anläggningen eller förbränningsenheten startas eller stoppas.

Bestämmelser om utsläppshandel för luftfarten finns i lagen om handel med utsläppsrätter för luftfart (34/2010).

3 §
Sammanräkning av kapaciteten

Om flera olika verksamheter som omfattas av samma punkt i 2 § 1 mom. bedrivs i samma anläggning, avgörs frågan om huruvida verksamheterna omfattas av tillämpningsområdet för denna lag utifrån den sammanräknade kapaciteten.

Om frågan huruvida en anläggning omfattas av tillämpningsområdet för denna lag avgörs utifrån den sammanlagda tillförda effekten hos förbränningsenheter enligt 2 § 1 mom., sammanräknas de tillförda effekterna hos samtliga tillhörande tekniska enheter i vilka bränsle förbränns. När den sammanlagda tillförda effekten beräknas beaktas inte förbränningsenheter vars tillförda effekt är mindre än 3 megawatt och inte heller enheter som uteslutande använder biomassa med undantag för när enheten startas eller stoppas.

Om en anläggning omfattas av lagens tillämpningsområde med stöd av 2 § 1 mom., tillämpas denna lag på samtliga enheter inom anläggningen eller inom delar av anläggningen i vilka bränsle förbränns, dock inte på enheter som iakttar villkoren för förbränningsanläggningar för avfall i enlighet med de villkor som tagits in i ett miljötillstånd enligt miljöskyddslagen.

4 §
Tillämpningen av lagen på anläggningar som anslutits till ett fjärrvärmenät

Denna lag tillämpas på en anläggning med en sammanlagd tillförd effekt som underskrider den som nämns i 2 § 1 mom. 1 punkten, när det huvudsakliga syftet med anläggningen är att producera värme för ett fjärrvärmenät, om

1) den tillförda effekten i minst en anläggning som anslutits till samma fjärrvärmenät överskrider 20 megawatt och den anläggningen producerar värme i huvudsak för fjärrvärmenätet,

2) den anläggning som nämns i 1 punkten har anslutits till fjärrvärmenätet senast den 30 april 2010, och

3) Europeiska kommissionen, nedan kommissionen, godkänner att anläggningen i fråga inbegrips i systemet för handel med utsläppsrätter.

5 §
Avskiljning och sjötransport av utsläpp

Om utsläppen från en anläggning avskiljs i enlighet med 2 § 1 mom. 21 punkten och transporteras sjövägen för geologisk lagring inom Europeiska unionen, kan denna lag på ansökan från anläggningens verksamhetsutövare tillämpas på ovan nämnda avskiljning, transport och lagring av utsläpp, under förutsättning att kommissionen godkänner att avskiljningen, transporten och lagringen av utsläpp inkluderas i systemet för handel med utsläppsrätter.

En ansökan enligt 1 mom. ska lämnas in till arbets- och näringsministeriet. Närmare bestämmelser om innehållet i ansökan och om verifiering, övervakning och rapportering av utsläpp utfärdas vid behov genom förordning av arbets- och näringsministeriet.

6 §
Definitioner

I denna lag avses med

1) växthusgaser koldioxid, metan, dikväveoxid, fluorkolväten, perfluorkarboner och svavelhexafluorid samt andra gasformiga beståndsdelar i atmosfären, både naturliga och antropogena, som absorberar och återkastar infraröd strålning,

2) utsläpp utsläpp i atmosfären av växthusgaser från en anläggning,

3) en mängd som motsvarar ett ton koldioxid eller ett ton koldioxidekvivalenter ett ton koldioxid eller en mängd av någon annan växthusgas som har samma potential för global uppvärmning som ett ton koldioxid,

4) utsläppsrätt den rätt som avses i utsläppshandelsdirektivet att i atmosfären släppa ut ett ton koldioxidekvivalenter under en bestämd period,

5) handelsperiod en period för vilken det avgiftsfritt har beviljats eller kommer att beviljas eller annars tilldelas utsläppsrätter,

6) anläggning en fast, teknisk enhet där en eller flera av de verksamheter som anges i 2 § bedrivs, liksom annan därmed direkt förknippad verksamhet, som tekniskt eller funktionellt är knuten till denna och som kan påverka utsläpp och föroreningar,

7) förbränning varje oxidation av bränslen, oavsett hur den värme, el eller mekaniska energi som produceras genom denna process används, och all annan direkt därtill anknuten verksamhet, inbegripet rening av rökgaser,

8) verksamhetsutövare en fysisk eller juridisk person som utövar ett faktiskt bestämmande inflytande över verksamheten i en anläggning,

9) elproducent en anläggning som den 1 januari 2005 eller senare har producerat el för försäljning till tredje part och i vilken ingen verksamhet som anges i 2 § bedrivs utom förbränning av bränsle,

10) en anläggnings produktionskapacitet den produktionsmängd inom den industriella produktionen som en anläggning eller en del av en anläggning kan producera under ett år om den är i drift 24 timmar i dygnet under 365 dagar med full nominell effekt och som anges närmare i kommissionens rättsakt om gratis tilldelning av utsläppsrätter,

11) standardfaktor för kapacitetsutnyttjande den tid för användning av produktionskapaciteten som anges årligen för varje sektor eller del av sektor i enlighet med kommissionens rättsakt om gratis tilldelning av utsläppsrätter,

12) klimatkonventionen Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändring (FördrS 61/1994),

13) avtalspart i bilaga I en avtalspart som är nämnd i bilaga I till klimatkonventionen och som har ett kvantifierat åtagande om begränsning av utsläpp eller skyldighet att minska utsläpp i enlighet med Kyotoprotokollet till Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändring (FördrS 13/2005), nedan Kyotoprotokollet, och som har ratificerat Kyotoprotokollet,

14) projektverksamhet sådan verksamhet som en eller flera av avtalsparterna i bilaga I har godkänt i enlighet med artikel 6 eller 12 i Kyotoprotokollet och de beslut som antagits i enlighet med Kyotoprotokollet,

15) utsläppsminskningsenhet en räkneenhet som härrör från en utsläppsminskning som uppnåtts genom projektverksamhet genomförd i en annan stat som är nämnd i bilaga I till klimatkonventionen och som har utfärdats i enlighet med artikel 6 i Kyotoprotokollet och de beslut som antagits i enlighet med Kyotoprotokollet,

16) certifierad utsläppsminskning en räkneenhet som härrör från en utsläppsminskning som uppnåtts genom projektverksamhet genomförd i en stat som inte omfattas av bilaga I till klimatkonventionen och som har utfärdats i enlighet med artikel 12 i Kyotoprotokollet och de beslut som antagits i enlighet med Kyotoprotokollet,

17) projektenhet en utsläppsminskningsenhet och certifierad utsläppsminskning,

18) kommissionens registerförordning förordning som antagits av kommissionen på grundval av artikel 19.3 i utsläppshandelsdirektivet,

19) kommissionens övervakningsförordning en förordning om övervakning av utsläpp som kommissionen antagit på grundval av artikel 14.1 i utsläppshandelsdirektivet,

20) kommissionens rättsakt om gratis tilldelning av utsläppsrätter kommissionens beslut om harmoniserade regler för gratis tilldelning av utsläppsrätter som antagits med stöd av artikel 10a.1, 10a.7, 10a.19 och 10a.20 i utsläppshandelsdirektivet, och

21) utsläppshandelsmyndighet Energimarknadsverket.

7 §
Verksamhetsutövarens allmänna skyldigheter

Verksamhetsutövaren ska

1) ansöka om tillstånd för utsläpp av växthusgaser för en anläggning,

2) övervaka utsläppen från sin anläggning, årligen utarbeta en rapport om utsläppen och sörja för att rapporten verifieras,

3) årligen till utsläppshandelsmyndigheten överlämna det antal utsläppsrätter som motsvarar de totala utsläppen från anläggningen under föregående kalenderår,

4) till arbets- och näringsministeriet sända in de uppgifter som behövs för fördelning och beviljande av de utsläppsrätter som tilldelas gratis och ansöka om utsläppsrätter,

5) till utsläppshandelsmyndigheten anmäla ändringar i anläggningens verksamhet, ändringar som gäller övervakningen av utsläppen och byte av verksamhetsutövare,

6) till arbets- och näringsministeriet anmäla minskningar i anläggningens verksamhet och partiellt upphörande av verksamheten med tanke på minskning av antalet utsläppsrätter som tilldelas gratis.

2 kap.

Tillstånd för utsläpp av växthusgaser

8 §
Behovet av tillstånd

En anläggning ska ha tillstånd för utsläpp av växthusgaser. Tillståndet beviljas av utsläppshandelsmyndigheten. Ett tillstånd beviljas tills vidare eller av särskilda skäl för viss tid.

Tillstånd ska sökas för de anläggningar som avses i 4 och 5 §, och tillstånd kan beviljas i enlighet med 9—11 § på villkor att tillståndet gäller förutsatt att kommissionen godkänner att anläggningarna i fråga inbegrips i systemet för handel med utsläppsrätter. Om kommissionens godkännande inte erhålls, förfaller behandlingen av tillståndsansökan eller, om tillstånd redan har beviljats, tillståndet för utsläpp av växthusgaser.

9 §
Tillståndsansökan

Till ansökan ska fogas med tanke på tillståndsprövningen nödvändiga uppgifter om anläggningen, dess verksamhet och utsläppskällor samt en plan för övervakning av utsläppen och för sändandet av rapporter om utsläppen till utsläppshandelsmyndigheten. Innan tillstånd beviljas ska dessutom en utredning om att verksamheten får utövas med stöd av föreskrifterna om miljöskydd ges in till utsläppshandelsmyndigheten. Bestämmelser om det närmare innehållet i tillståndsansökan utfärdas genom förordning av arbets- och näringsministeriet.

En tillståndsansökan ska lämnas in till utsläppshandelsmyndigheten minst sex månader innan verksamheten enligt planerna ska inledas.

Utsläppshandelsmyndigheten ska fatta beslut om tillstånd senast två månader efter det att ansökan och eventuella kompletteringar av den har getts in till utsläppshandelsmyndigheten.

10 §
Villkor för beviljande av tillstånd

Tillstånd för utsläpp av växthusgaser beviljas verksamhetsutövaren för en anläggning, om

1) verksamhetsutövarens planer för övervakning av utsläppen och för sändande av rapporterna om utsläppen till utsläppshandelsmyndigheten är tillräckliga och adekvata, och

2) verksamhetsutövaren får bedriva verksamheten med stöd av föreskrifterna om miljöskydd.

Utsläppstillstånd kan beviljas trots att ett beslut om tillstånd enligt miljöskyddslagen inte har vunnit laga kraft.

11 §
Tillståndsbeslut

Ett tillstånd för utsläpp av växthusgaser kan gälla en eller flera anläggningar som samma verksamhetsutövare har på samma förläggningsplats.

Ett tillstånd för utsläpp av växthusgaser kan av särskilda skäl gälla en eller flera anläggningar som innehas av flera verksamhetsutövare på samma förläggningsplats.

Om flera verksamhetsutövare gemensamt ansöker om ett utsläppstillstånd, svarar de solidariskt för att skyldigheterna enligt tillståndet fullgörs. Verksamhetsutövarna ska när de ansöker om tillstånd ange vem som svarar för kontakten med myndigheterna.

Tillståndet ska innehålla uppgifter om verksamhetsutövaren, utsläppen och deras källor, anläggningens verksamhet, anläggningens produktionskapacitet eller sammanlagda tillförda effekt och

1) de krav som gäller övervakning av utsläpp, i vilka anges övervakningsmetoder och övervakningsfrekvens, och

2) de krav som gäller sändandet av rapporterna om utsläppen till utsläppshandelsmyndigheten.

12 §
Ändring och justering av ett tillstånd

Verksamhetsutövaren ska på förhand till utsläppshandelsmyndigheten anmäla alla ändringar av verksamheten, ökningar eller betydande minskningar av kapaciteten eller ändringar av övervakningen av utsläpp, vilka kan förutsätta att tillståndet för utsläpp av växthusgaser ändras eller att de tillståndsvillkor som gäller övervakningen av utsläppen justeras.

Till följd av verksamhetsutövarens anmälan kan utsläppshandelsmyndigheten ändra tillståndet eller justera de tillståndsvillkor som gäller övervakning av utsläppen. Utsläppshandelsmyndigheten ska behandla ett ärende som gäller ändring av tillstånd och justering av tillståndsvillkor på samma sätt som en tillståndsansökan.

Utsläppshandelsmyndigheten justerar minst vart femte år villkoren för övervakning av utsläppen i utsläppstillståndet för växthusgaser och gör vid behov i samband med justeringen ändringar i de tillståndsvillkor som gäller övervakningen av utsläpp.

Om det i kommissionens övervakningsförordning förutsätts att tillståndsvillkoren justeras, ska utsläppshandelsmyndigheten uppmana verksamhetsutövaren att för justering av tillståndsvillkoren lägga fram en justerad plan för övervakning av utsläppen. Verksamhetsutövaren ska lämna in planen inom en tidsfrist som utsläppshandelsmyndigheten sätter ut.

13 §
Tillfälligt tillstånd för utsläpp av växthusgaser

En anläggning som kommer att ingå i systemet för handel med utsläppsrätter från och med 2013 och som vid denna lags ikraftträdande inte har något utsläppstillstånd för växthusgaser ska ha ett sådant tillstånd eller ett tillfälligt tillstånd för utsläpp av växthusgaser senast den 30 juni 2011. En anläggning som fått tillfälligt tillstånd ska ha tillstånd för utsläpp av växthusgaser senast den 1 januari 2013.

En anläggning som kommer att ingå i systemet för handel med utsläppsrätter från och med 2013 ska lämna en tillståndsansökan till utsläppshandelmyndigheten senast den 31 maj 2011. En anläggning som fått tillfälligt tillstånd för utsläpp av växthusgaser ska lämna in en ansökan om tillstånd för utsläpp av växthusgaser senast den 30 juni 2012.

För tillfälligt tillstånd för utsläpp av växthusgaser ska till tillståndsansökan fogas de upplysningar som anges i 9 § 1 mom., med undantag för planen för övervakning av utsläppen och för sändandet av rapporter om utsläppen.

Utsläppshandelsmyndigheten ska senast den 30 juni 2011 fatta beslut om beviljande av tillfälligt tillstånd för utsläpp av växthusgaser för en anläggning som från och med 2013 ska ingå i systemet för handel med utsläppsrätter. En sådan anläggning beviljas tillfälligt tillstånd för utsläpp av växthusgaser om utsläppshandelsmyndigheten inte hinner fatta beslut om tillstånd för utsläpp av växthusgaser senast den 30 juni 2011.

Tillfälligt tillstånd får beviljas utan det villkor som nämns i 10 § 1 mom. 1 punkten, och tillståndet innehåller inte de tillståndsvillkor som nämns i 11 § 4 mom. 1 och 2 punkten.

14 §
Byte av verksamhetsutövare

Om en ny verksamhetsutövare träder i stället för en verksamhetsutövare som beviljats tillstånd, ska den nya verksamhetsutövaren anmäla saken till utsläppshandelsmyndigheten. Utsläppshandelsmyndigheten ska med anledning av anmälan justera tillståndet för utsläpp av växthusgaser eller det tillfälliga tillståndet för utsläpp av växthusgaser inom 30 dagar från den dag då anmälan och nödvändiga utredningar har tillställts myndigheten eller från en senare tidpunkt som verksamhetsutövarna har kommit överens om. I tillståndet ska uppgifterna om den nya verksamhetsutövaren antecknas. Den nya verksamhetsutövaren ska svara för de skyldigheter som avses i 7 § och uppfyllande av de tillståndvillkor som avses i 11 § från och med den dag då tillståndet justerades.

Om endast en del av den verksamhet i anläggningen eller anläggningarna som ingår i ett tillstånd för utsläpp av växthusgaser eller ett tillfälligt tillstånd för utsläpp av växthusgaser övergår till den nya verksamhetsutövaren, ska de bestämmelser som gäller beviljande och ändring av tillstånd följas, med undantag för den tidsfrist som i 9 § 2 mom. ställts för ansökan om tillstånd. Utsläppshandelsmyndigheten ska med anledning av anmälan fatta beslut om beviljande och ändring av ett tillstånd inom 30 dagar från det att anmälan och nödvändiga utredningar och planer har tillställts myndigheten eller från en senare tidpunkt som verksamhetsutövarna har kommit överens om.

Den nya verksamhetsutövaren svarar i fråga om en anläggning som denne har bestämmande inflytande över för de skyldigheter som avses i 7 § och uppfyllandet av de tillståndsvillkor som avses i 11 § från och med den dag då denne beviljades tillstånd för utsläpp av växthusgaser. Om anläggningen har tillfälligt tillstånd för utsläpp av växthusgaser, svarar den nya verksamhetsutövaren i fråga om en anläggning som denne har bestämmande inflytande över för de skyldigheter som avses i 7 § 1 mom. 1 och 4—6 punkten.

15 §
Verksamhetsutövarens konkurs

Efter det att en anläggnings verksamhetsutövare försatts i konkurs svarar konkursboet för skyldigheterna enligt 7 § 2 och 5 punkten. Konkursboet ska dessutom till utsläppshandelsmyndigheten ge in en enligt 56 § upprättad och verifierad separat rapport om till vilka delar utsläppen under det föregående kalenderåret uppstått efter det att verksamhetsutövaren försattes i konkurs. Konkursboet är skyldigt att i enlighet med 7 § 3 punkten och 53 § överlämna det antal utsläppsrätter som motsvarar de verifierade utsläpp som uppstått efter det att anläggningens verksamhetsutövare försattes i konkurs.

16 §
Återkallande av ett tillstånd

Verksamhetsutövaren ska underrätta utsläppshandelsmyndigheten om att verksamheten vid anläggningen har upphört och om att ett tillstånd som gäller anläggningens verksamhet har upphört att gälla med stöd av 57 § i miljöskyddslagen eller om att ett tillstånd har återkallats med stöd av 59 § i miljöskyddslagen.

Utsläppshandelsmyndigheten ska återkalla tillstånd eller tillfälligt tillstånd för utsläpp av växthusgaser, om

1) det tillstånd som gäller anläggningens verksamhet har upphört att gälla med stöd av 57 § i miljöskyddslagen eller återkallats med stöd av 59 § i miljöskyddslagen,

2) anläggningen har upphört med sin verksamhet, eller

3) tillståndshavaren meddelar att verksamheten inte inleds.

De anläggningar där det är tekniskt omöjligt att bedriva verksamhet eller återuppta verksamheten ska anses ha upphört med sin verksamhet. I kommissionens rättsakt om gratis tilldelning av utsläppsrätter utfärdas bestämmelser om bestämmande av när en anläggning anses ha upphört med sin verksamhet. Närmare bestämmelser om en verksamhetsutövares skyldighet att underrätta utsläppshandelsmyndigheten om att verksamheten har upphört samt om tillämpningen av kommissionens rättsakt om gratis tilldelning av utsläppsrätter får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Utsläppshandelsmyndigheten kan återkalla ett tillstånd för utsläpp av växthusgaser, om

1) tillståndshavaren väsentligt har brutit mot sina skyldigheter som gäller årligt överlämnande av utsläppsrätter eller övervakning, anmälan och verifiering av utsläpp, och inte trots utsläppshandelsmyndighetens uppmaning fullgjort sina skyldigheter, eller

2) tillståndshavaren trots uppmaning från utsläppshandelsmyndigheten inte har anmält en utvidgning av anläggningen, ett upphörande eller en minskning av verksamheten eller andra ändringar av verksamheten eller av övervakningen av utsläpp, vilka kan förutsätta att utsläppstillståndet ändras eller tillståndsvillkoren justeras.

Ett ärende som gäller återkallande av utsläppstillstånd kan inledas av verksamhetsutövaren eller utsläppshandelsmyndigheten.

17 §
Förbud mot bokföring av utsläppsrätter

Utsläppshandelsmyndigheten får inte på anläggningens i 49 § avsedda konto i registret bokföra årliga utsläppsrätter enligt beslutet om beviljande av utsläppsrätter efter det att utsläppstillståndet för växthusgaser har återkallats. Utsläppshandelsmyndigheten får inte heller på en nedlagd anläggnings konto i registret efter det att verksamheten upphört bokföra det antal utsläppsrätter som enligt beslutet om beviljande av utsläppsrätter årligen ska bokföras, om inte anläggningens verksamhetsutövare visar utsläppshandelsmyndigheten att anläggningen kommer att återuppta produktionen inom en specificerad och rimlig tid. En anläggning som bedriver säsongsbunden verksamhet anses ha upphört med sin verksamhet, om det är tekniskt omöjligt för anläggningen att bedriva verksamhet eller att återuppta verksamheten.

3 kap.

Den totala kvantiteten utsläppsrätter och tilldelningsmetoder

18 §
Den totala kvantiteten utsläppsrätter

Kommissionen bestämmer och offentliggör den totala årliga kvantiteten utsläppsrätter för 2013 för samtliga anläggningar inom Europeiska unionen som omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter (EU:s utsläppshandelssektor) i enlighet med artiklarna 9 och 9a i utsläppshandelsdirektivet. Efter 2013 minskar den totala kvantiteten utsläppsrätter årligen linjärt med 1,74 procent i enlighet med artikel 9 i utsläppshandelsdirektivet.

19 §
Metoderna för tilldelning av utsläppsrätter för handelsperioden 2013—2020

Under handelsperioden 2013—2020 tilldelas utsläppsrätterna inom hela Europeiska unionen enligt harmoniserade tilldelningsmetoder.

För de anläggningar som omfattas av lagens tillämpningsområde tilldelas utsläppsrätterna gratis i enlighet med kommissionens rättsakt om gratis tilldelning av utsläppsrätter enligt följande:

1) för elproduktion och till avskiljningsanläggningar, rörsystem och lagringsanläggningar för koldioxid endast för el som produceras med rökgaser,

2) för övriga verksamheter 2013, 80 procent av den kvantitet som beräknas i enlighet med kommissionens rättsakt om gratis tilldelning av utsläppsrätter och därefter med en lika stor minskning årligen så att 30 procent av utsläppsrätterna tilldelas gratis 2020,

3) till sektorer eller delsektorer som enligt kommissionens beslut med stöd av artikel 10a.13 i utsläppshandelsdirektivet anses löpa avsevärd risk för koldioxidläckage (koldioxidläckagesektor) den kvantitet i dess helhet som beräknats i enlighet med kommissionens rättsakt om gratis tilldelning av utsläppsrätter. Kommissionen kan ta med nya koldioxidläckagesektorer eller stryka sektorer i förteckningen över koldioxidläckagesektorer också under handelsperioden 2013—2020.

Antalet utsläppsrätter som tilldelas gratis för produktion av värme och kyla genom högeffektiv kraftvärme enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/8/EG om främjande av kraftvärme på grundval av efterfrågan på nyttiggjord värme på den inre marknaden för energi och om ändring av direktiv 92/42/EEG, nedan högeffektiv kraftvärme, och till de nya deltagare som avses i 27 § minskas årligen linjärt med 1,74 procent i enlighet med artikel 9 i utsläppshandelsdirektivet. Antalet utsläppsrätter som tilldelas gratis till andra anläggningar minskas vid behov genom att antalet utsläppsrätter multipliceras med den korrigeringsfaktor som kommissionen bestämmer för varje år med stöd av artikel 10a.5 i utsläppshandelsdirektivet.

De utsläppsrätter ska auktioneras ut som inte tilldelas gratis i enlighet med artikel 10a i utsläppshandelsdirektivet och kommissionens rättsakt om gratis tilldelning av utsläppsrätter, som utfärdats med stöd av direktivet, eller som inte används till att stödja de demonstrationsprojekt som avses i artikel 10a.8 i det direktivet.

4 kap.

Gratis tilldelning av utsläppsrätter för handelsperioden 2013—2020

20 §
Reglerna för gratis tilldelning av utsläppsrätter för handelsperioden 2013—2020

Kommissionen godkänner med stöd av artikel 10a.1 i utsläppshandelsdirektivet harmoniserade regler för gratis tilldelning av utsläppsrätter för handelsperioden 2013—2020. Bestämmelser om genomförandet av kommissionens rättsakt om gratis tilldelning av utsläppsrätter får vid behov utfärdas genom förordning av statsrådet.

Kommissionen godkänner för varje sektor eller delsektor, i den mån detta är möjligt, riktmärken som ska fungera som incitament till att minska utsläppen av växthusgaser och till att införa mer energieffektiv teknik. Dessutom beaktar kommissionen den mest energieffektiva tekniken, ersättningsmöjligheter, alternativa produktionsmetoder, högeffektiv kraftvärme, effektiv användning av energin från rökgaser, användning av biomassa samt avskiljning och lagring av koldioxid, om det finns anläggningar för avskiljning och lagring av koldioxid. Riktmärken godkänns för produkter och inte för insatsvaror. Vid godkännandet av riktmärken utgår man från den genomsnittliga effekten hos anläggningar som hör till den 10 procent av anläggningarna inom varje sektor eller delsektor inom Europeiska unionen som är mest effektiva 2007—2008.

När de utsläppsrätter som årligen ska tilldelas en anläggning eller en del av en anläggning beräknas, multipliceras riktmärket med medianen eller medelvärdet av den årliga produktionsmängden under den period som anges i kommissionens rättsakt om gratis tilldelning av utsläppsrätter och på det sätt som föreskrivs där eller med produkten av standardfaktorn för kapacitetsutnyttjande och produktionskapaciteten eller med något annat tal som beskriver anläggningens årsproduktion eller årliga drift.

För anläggningar eller delar av anläggningar på vilka de av kommissionen godkända riktmärkena inte tillämpas beräknas de utsläppsrätter som ska tilldelas gratis enligt andra tilldelningsregler som anges i kommissionens rättsakt om gratis tilldelning av utsläppsrätter.

21 §
Beräkning av utsläppsrätter per anläggning

I fråga om de anläggningar som senast den 30 juni 2011 beviljats ett tillstånd för utsläpp av växthusgaser enligt 11 § eller ett tillfälligt tillstånd för utsläpp av växthusgaser enligt 13 § beräknas de utsläppsrätter som ska tilldelas gratis i enlighet med 2 och 3 mom. i denna paragraf.

För beräkning av utsläppsrätterna delas vid behov anläggningen och dess produktion in i flera delar på det sätt som förutsätts i kommissionens rättsakt om gratis tilldelning av utsläppsrätter. En anläggnings utsläppsrätter beräknas särskilt för delarna i anläggningen och dess produktion och anläggningens totala utsläppsrätter är lika med summan av de särskilt beräknade utsläppsrätterna.

De utsläppsrätter som ska beviljas anläggningen och en del av anläggningen och som motsvarar ett år beräknas så att

1) det riktmärke som kommissionen godkänt multipliceras på det sätt som förutsätts i kommissionens rättsakt om gratis tilldelning av utsläppsrätter med det tal som beskriver anläggningens eller en anläggningsdels årsproduktion eller årliga drift enligt 20 § 3 mom. eller så beräknas utsläppsrätterna i enlighet med sådana andra tilldelningsregler som avses i 20 § 4 mom.,

2) det antal utsläppsrätter som beräknats i enlighet med 1 punkten multipliceras år 2013 med 0,8, och åren därpå minskas antalet utsläppsrätter årligen med lika kvantiteter så att det antal utsläppsrätter som beräknats enligt 1 punkten multipliceras med 0,3 år 2020; koefficienten tillämpas dock inte på en anläggning eller del av en anläggning som det berörda året hör till de koldioxidläckagesektorer som kommissionen beslutat om med stöd av artikel 10a.13 i utsläppshandelsdirektivet,

3) det antal utsläppsrätter för en anläggning som erhållits i enlighet med 1 och 2 punkten multipliceras vid behov med den korrigeringsfaktor som kommissionen med stöd av artikel 10a.5 i utsläppshandelsdirektivet bestämt för varje år; antalet utsläppsrätter som årligen tilldelas gratis till en anläggning som klassificerats som elproducent för den produktion av värme eller kyla som sker genom högeffektiv kraftvärme minskas årligen linjärt med 1,74 procent i enlighet med artikel 9 i utsläppshandelsdirektivet och på denna tillämpas inte den korrigeringsfaktor som kommissionen bestämt.

22 §
Ansökan om utsläppsrätter samt de uppgifter som ska lämnas till ministeriet

Verksamhetsutövaren ska ansöka om de utsläppsrätter som tilldelas gratis genom en ansökan som riktas till arbets- och näringsministeriet. Verksamhetsutövare som har gemensamt utsläppstillstånd eller som i enlighet med 11 § 2 mom. gemensamt har ansökt om utsläppstillstånd ska ansöka gemensamt om utsläppsrätter.

För gratis tilldelning av utsläppsrätter ska verksamhetsutövaren i ansökan lämna behövliga uppgifter om anläggningen, dess verksamhet, källor till och utsläpp av växthusgaser, produkter som produceras i anläggningen och produktionsmängderna samt andra uppgifter som förutsätts i kommissionens rättsakt om gratis tilldelning av utsläppsrätter. Uppgifterna ska lämnas i den omfattning och form som anges i kommissionens rättsakt om gratis tilldelning av utsläppsrätter och de ska verifieras av en oberoende kontrollör på det sätt som förutsätts i kommissionens rättsakt. Närmare bestämmelser om innehållet i och verifikationen av uppgifterna och om det sätt på vilket uppgifterna ska lämnas utfärdas genom förordning av arbets- och näringsministeriet.

För handelsperioden 2013—2020 ska ansökan lämnas in inom tre månader från denna lags ikraftträdande. Tidsfristen kan förlängas genom förordning av arbets- och näringsministeriet, om kommissionens eventuella riktlinjer och elektroniska tabeller för genomförandet av kommissionens rättsakt om gratis tilldelning av utsläppsrätter inte har utfärdats vid lagens ikraftträdande.

23 §
Preliminärt antal utsläppsrätter

Arbets- och näringsministeriet bereder det preliminära antal utsläppsrätter som ska tilldelas verksamhetsutövarna för åren 2013—2020 i enlighet med de tilldelningsregler som anges i 21 § utifrån de uppgifter som verksamhetsutövarna lämnat. På det preliminära antalet utsläppsrätter tillämpas inte den korrigeringsfaktor som för varje år fastställs av kommissionen med stöd av artikel 10a.5 i utsläppshandelsdirektivet.

För beräkning av korrigeringsfaktorn beräknar ministeriet också kalkylmässiga utsläppsrätter per anläggning på vilka den koefficient som avses i 21 § 3 mom. 2 punkten inte tillämpas.

Arbets- och näringsministeriet fattar beslut om det preliminära antalet utsläppsrätter och det antal kalkylmässiga utsläppsrätter som ska anmälas till kommissionen. Kalkylerna per anläggning görs vid behov i den form som kommissionen kräver. Av det preliminära antalet utsläppsrätter per anläggning ska framgå vilka tilldelningsregler och i kalkylen använda uppgifter som beräkningarna av antalet utsläppsrätter baserar sig på.

Arbets- och näringsministeriet informerar verksamhetsutövaren om beslutet om det preliminära antal utsläppsrätter som beviljas anläggningen.

24 §
Anmälan om nationella genomförandeåtgärder till kommissionen

Arbets- och näringsministeriet offentliggör elektroniskt och tillställer kommissionen senast den 30 september 2011 en förteckning över anläggningar som omfattas av denna lags tillämpningsområde och uppgift per anläggning om det i 23 § avsedda preliminära antalet utsläppsrätter som tilldelas gratis och kalkylmässiga antalet utsläppsrätter.

Utifrån de nationella genomförandeåtgärder som medlemsstaterna i Europeiska unionen meddelat bestämmer kommissionen med stöd av artikel 10a.5 i utsläppshandelsdirektivet vid behov en korrigeringsfaktor för varje år.

25 §
Beslut om beviljande av utsläppsrätter

Arbets- och näringsministeriet fattar beslut om det antal utsläppsrätter per anläggning som beviljas gratis för åren 2013—2020 efter det att kommissionen med stöd av artikel 10a.5 i utsläppshandelsdirektivet angett korrigeringsfaktorn för varje år. Ett villkor för beviljandet av utsläppsrätter är att kommissionen inte har avvisat förslaget om att anläggningen antecknas i den förteckning som avses i 24 § 1 mom.

Av beslutet om beviljande av utsläppsrätter ska framgå

1) antalet utsläppsrätter per anläggning som beviljas gratis för vart och ett av åren,

2) de tilldelningsregler och i kalkylen använda uppgifter som beräkningarna av antalet utsläppsrätter baserar sig på,

3) vid behov andra motiveringar till beslutet än de som anges i 2 punkten.

Arbets- och näringsministeriet ändrar det antal utsläppsrätter som anges i beslutet om beviljande av utsläppsrätter efter det att beslutet meddelats, om de produkter som produceras i anläggningen eller en del av anläggningen inbegrips i förteckningen över de koldioxidläckagesektorer som beslutats av kommissionen med stöd av artikel 10a.13 i utsläppshandelsdirektivet eller om en sektor som hör till koldioxidläckagesektorerna genom kommissionens beslut stryks från förteckningen. Dessutom ändrar ministeriet antalet utsläppsrätter, om ändringar som görs i utsläppshandelsdirektivet eller kommissionens rättsakt om gratis tilldelning av utsläppsrätter kräver det. Antalet utsläppsrätter som tilldelas gratis ändras för de år som berörs av kommissionens beslut om ändring av koldioxidläckagesektorerna eller av ändringar i kommissionens rättsakt om gratis tilldelning av utsläppsrätter eller i direktivet.

26 §
Delgivning av och information om beslutet om beviljande av utsläppsrätter

Beslutet om beviljande av utsläppsrätter ska delges verksamhetsutövaren och ges in till utsläppshandelsmyndigheten.

Arbets- och näringsministeriet offentliggör elektroniskt en förteckning över de anläggningar som beviljats gratis utsläppsrätter och över de utsläppsrätter per anläggning som beviljats gratis.

5 kap.

Nya deltagare samt upphörande eller minskning av verksamheten vid anläggningar

27 §
Nya deltagare under handelsperioden 2013—2020

Av det antal utsläppsrätter som enligt artikel 10a.7 i utsläppshandelsdirektivet reserverats för nya deltagare i hela Europeiska unionen beviljas gratis utsläppsrätter för handelsperioden 2013—2020 i enlighet med kommissionens rättsakt om gratis tilldelning av utsläppsrätter enligt följande:

1) för de anläggningar som efter den 30 juni 2011 beviljats ett tillstånd för utsläpp av växthusgaser enligt 11 § eller ett tillfälligt tillstånd för utsläpp av växthusgaser enligt 13 §, och

2) för en betydande utvidgning av en anläggning som anges i kommissionens rättsakt om gratis tilldelning av utsläppsrätter.

28 §
Beräkning av utsläppsrätterna för nya deltagare

Nya deltagare tilldelas utsläppsrätter för handelsperioden 2013—2020 i enlighet med kommissionens rättsakt om gratis tilldelning av utsläppsrätter. Bestämmelser om genomförandet av kommissionens rättsakt om gratis tilldelning av utsläppsrätter utfärdas genom förordning av statsrådet.

För beräkning av utsläppsrätterna delas vid behov anläggningen och dess produktion eller utvidgning av anläggningen upp i flera delar i enlighet med kommissionens rättsakt om gratis tilldening av utsläppsrätter. Utsläppsrätterna för en anläggning eller en betydande utvidgning av anläggningen beräknas separat för anläggningen och för delarna av anläggningen, och nya deltagares sammanlagda utsläppsrätter fås av summan av de separat beräknade utsläppsrätterna.

Utsläppsrätterna för ett år för en anläggning eller en del av anläggningen eller en utvidgning av anläggningen beräknas så att

1) det riktmärke som kommissionen godkänt multipliceras med produkten av standardfaktorn för kapacitetsutnyttjande och produktionskapaciteten eller med något annat tal som beskriver anläggningens eller en anläggningsdels årsproduktion eller så beräknas utsläppsrätterna i enlighet med sådana andra tilldelningsregler som avses i 20 § 4 mom.,

2) det antal utsläppsrätter som beräknats enligt 1 punkten multipliceras år 2013 med 0,8 och åren därpå med ett tal som minskar stegvis för varje år så att det antal utsläppsrätter som beräknats enligt 1 punkten år 2020 multipliceras med 0,3; koefficienten tillämpas dock inte på en anläggning eller del av en anläggning som det berörda året hör till de koldioxidläckagesektorer som kommissionen beslutat om med stöd av artikel 10a.13 i utsläppshandelsdirektivet,

3) det antal utsläppsrätter för en anläggning eller del av en anläggning som erhållits i enlighet med 1 och 2 punkten minskas årligen linjärt med 1,74 procent i enlighet med artikel 9 i utsläppshandelsdirektivet.

Om det antal utsläppsrätter som reserverats för nya deltagare tar slut ska det antal utsläppsrätter som beräknas enligt 2 mom. minskas eller utsläppsrätter inte tilldelas på det sätt som bestämts i kommissionens rättsakt om gratis tilldelning av utsläppsrätter.

29 §
Ansökan om utsläppsrätter för nya deltagare samt de uppgifter som ska lämnas till ministeriet

Verksamhetsutövaren ska ansöka om de utsläppsrätter för nya deltagare som tilldelas gratis genom en ansökan som riktas till arbets- och näringsministeriet. Verksamhetsutövare som har gemensamt utsläppstillstånd eller som i enlighet med 11 § 2 mom. gemensamt har ansökt om utsläppstillstånd ska ansöka gemensamt om utsläppsrätter. Bestämmelser om tidpunkten för insändande av ansökan och om andra förfaranden i samband med ansökan om utsläppsrätter utfärdas genom förordning av statsrådet.

För gratis tilldelning av utsläppsrätter ska verksamhetsutövaren i ansökan lämna behövliga uppgifter om anläggningen eller utvidgning av anläggningen, när anläggningen eller dess utvidgning tagits i drift, de produkter som produceras vid anläggningen och annan verksamhet vid anläggningen samt andra uppgifter som förutsätts enligt kommissionens rättsakt om gratis tilldelning av utsläppsrätter. Uppgifterna ska lämnas in på det sätt som anges i kommissionens rättsakt om gratis tilldelning av utsläppsrätter. Närmare bestämmelser om innehållet i och verifieringen av uppgifterna utfärdas genom förordning av arbets- och näringsministeriet.

30 §
Preliminärt antal utsläppsrätter som tilldelas nya deltagare

Arbets- och näringsministeriet bereder det preliminära antal utsläppsrätter som tilldelas nya deltagare gratis för handelsperioden 2013—2020 i enlighet med de tilldelningsregler som anges i 28 § utifrån de uppgifter som verksamhetsutövarna lämnat.

Arbets- och näringsministeriet fattar beslut om det preliminära antalet utsläppsrätter. Kalkylerna per anläggning görs vid behov i den form som kommissionen kräver. Av det preliminära antalet utsläppsrätter per anläggning ska framgå de tilldelningsregler och i kalkylen använda uppgifter som beräkningarna av antalet utsläppsrätter baserar sig på.

Arbets- och näringsministeriet informerar verksamhetsutövaren om beslutet om det preliminära antal utsläppsrätter som beviljas anläggningen och ger in beslutet till kommissionen.

31 §
Beslut om beviljande av utsläppsrätter till en ny deltagare

Arbets- och näringsministeriet fattar beslut om det antal utsläppsrätter som nya deltagare beviljas gratis för handelsperioden 2013—2020 efter det att kommissionen har slagit fast att den nya deltagaren i fråga kan beviljas utsläppsrätter. Av beslutet om beviljande av utsläppsrätter ska framgå

1) antalet utsläppsrätter som den nya deltagaren beviljas gratis för vart och ett av åren,

2) de tilldelningsregler och i kalkylen använda uppgifter som beräkningarna av antalet utsläppsrätter baserar sig på,

3) vid behov andra motiveringar till beslutet än de som anges i 2 punkten.

Ett villkor för att utsläppsrätterna beviljas är att anläggningen har beviljats tillstånd till utsläpp av växthusgaser eller att tillståndet har ändrats eller justerats till följd av en ändring av anläggningen.

Arbets- och näringsministeriet ändrar det antal utsläppsrätter som anges i beslutet om beviljande av utsläppsrätter efter det att beslutet meddelats, om de produkter som produceras i anläggningen eller en del av anläggningen inbegrips i förteckningen över de koldioxidläckagesektorer som beslutats av kommissionen med stöd av artikel 10a.13 i utsläppshandelsdirektivet eller om en sektor som hör till koldioxidläckagesektorerna genom kommissionens beslut stryks från förteckningen. Dessutom ändrar ministeriet antalet utsläppsrätter, om ändringar som görs i utsläppshandelsdirektivet eller kommissionens rättsakt om gratis tilldelning av utsläppsrätter kräver det. Antalet utsläppsrätter som tilldelas gratis ändras för de år som berörs av kommissionens beslut om ändring av koldioxidläckagesektorerna eller av ändringar i kommissionens rättsakt om gratis tilldelning av utsläppsrätter eller i direktivet.

32 §
Delgivning av och information om beslutet om beviljande av utsläppsrätter

Beslutet om beviljande av utsläppsrätter ska delges verksamhetsutövaren och ges in till utsläppshandelsmyndigheten.

Arbets- och näringsministeriet offentliggör elektroniskt uppgifterna om anläggningar och utvidgning av anläggningar samt det antal gratis utsläppsrätter som beviljats anläggningarna i fråga av det antal utsläppsrätter som reserverats för nya deltagare.

33 §
Minskning av anläggningars verksamhet

Med stöd av artikel 10a.1 och 10a.20 i utsläppshandelsdirektivet definierar kommissionen i rättsakten om gratis tilldelning av utsläppsrätter partiell nedläggning av verksamheten vid en anläggning och betydande minskning av en anläggnings kapacitet, vilka leder till att antalet utsläppsrätter minskar. Antalet gratis beviljade utsläppsrätter som anläggningen tilldelats för handelsperioden 2013—2020 minskas till följd av den partiella nedläggningen av verksamheten eller minskningen av kapaciteten på det sätt som anges i kommissionens rättsakt om gratis tilldelning av utsläppsrätter. Verksamhetsutövaren ska till arbets- och näringsministeriet anmäla en partiell nedläggning av verksamheten vid anläggningen eller en betydande minskning av anläggningens kapacitet.

Bestämmelser om genomförandet av kommissionens rättsakt om gratis tilldelning av utsläppsrätter samt om innehållet i och tidpunkten för insändandet av de uppgifter som ska tillställas ministeriet utfärdas genom förordning av statsrådet.

34 §
Beslut om minskning av antalet utsläppsrätter

Arbets- och näringsministeriet fattar beslut om minskning av antalet utsläppsrätter som beviljats gratis för en anläggning till följd av en sådan partiell nedläggning av verksamheten eller minskning av en anläggnings kapacitet som avses i 33 §. Av beslutet ska framgå

1) hur mycket antalet gratis beviljade utsläppsrätter minskas för vart och ett av åren och vilket det antal utsläppsrätter är som beviljas anläggningen för vart och ett av åren efter ändringen,

2) vilka kriterier enligt 33 § och i kalkylen använda uppgifter som beräkningarna om minskning av antalet utsläppsrätter baserar sig på,

3) vid behov andra motiveringar till beslutet än de som anges i 2 punkten.

35 §
Delgivning av och information om beslutet om minskning av antalet utsläppsrätter

Beslutet om minskning av antalet utsläppsrätter ska delges verksamhetsutövaren och ges in till utsläppshandelsmyndigheten och kommissionen.

Arbets- och näringsministeriet offentliggör elektroniskt uppgifterna om minskning av antalet utsläppsrätter för en anläggning och det antal gratis utsläppsrätter som anläggningen beviljas för vart och ett av åren efter ändringen.

6 kap.

Auktionering av utsläppsrätter under handelsperioden 2013—2020

36 §
Utsläppsrätter som ska auktioneras ut och auktioneringsförfarande

Finlands andel av de utsläppsrätter för handelsperioden 2013—2020 som auktioneras ut ska auktioneras ut via en auktionsplattform som väljs gemensamt av kommissionen och medlemsstaterna i Europeiska nionen. Kommissionen beräknar i enlighet med artikel 10.2 i utsläppshandelsdirektivet det antal utsläppsrätter som Finland ska auktionera ut.

Auktionen ska genomföras på ett öppet, samordnat, kostnadseffektivt, icke diskriminerande och förutsebart sätt så att alla aktörer har lika förutsättningar för att delta i auktionen. Det språk som används vid auktioneringen är engelska. Auktionerna kan genomföras med hjälp av elektroniska system.

Utöver vad som i denna lag föreskrivs om genomförande av auktioner och reglerna för auktioner och deltagandet i auktioner iakttas kommissionens förordning om tidsscheman, administration och andra aspekter av auktionering av utsläppsrätter för växthusgaser, nedan auktionsförordningen, som utfärdats med stöd av artikel 10 i utsläppshandelsdirektivet. Genom förordning av statsrådet får vid behov utfärdas bestämmelser om verkställigheten av auktionsförordningen.

Energimarknadsverket svarar i Finland för den nationella informationen om genomförandet av auktioner och för den eventuella utbildningen i hur auktioner genomförs.

37 §
Auktionsförrättare

Statsrådet beslutar om vem som är auktionsförrättare. Arbets- och näringsministeriet meddelar kommissionen den valda auktionsförrättarens namn och kontaktuppgifter.

I enlighet med auktionsförordningen auktionerar auktionsförrättaren ut de utsläppsrätter som för Finlands del ska utauktioneras enligt 36 § 1 mom. Auktionsplattformen ansvarar för genomförandet av auktionerna.

Auktionsförrättaren tar emot Finlands auktionsintäkter och redovisar intäkterna till staten.

38 §
Auktionsövervakare

En auktionsövervakare förordnas för högst fem år efter ett gemensamt upphandlingsförfarande mellan kommissionen och Europeiska unionens medlemsstater. Auktionsövervakarens efterträdare ska förordnas minst tre månader innan auktionsövervakarens förordnande löper ut eller avslutas.

Auktionsövervakarens uppgift är att övervaka varje auktion som genomförs enligt auktionsförordningen. Närmare bestämmelser om auktionsövervakarens uppgifter finns i auktionsförordningen.

39 §
Rätt att delta i en auktion

Endast fysiska eller juridiska personer som enligt auktionsförordningen är behöriga att lägga bud och som med stöd av den förordningen fått tillstånd att lägga bud får själva lägga bud direkt i en auktion.

Följande fysiska eller juridiska personer har rätt att ansöka om tillstånd att lägga direkta bud i auktioner:

1) en verksamhetsutövare eller en luftfartygsoperatör som har ett verksamhetsutövardepåkonto och som lägger bud för egen räkning, inbegripet moderföretag, dotterföretag eller anknutna företag som ingår i samma grupp av företag som verksamhetsutövaren eller luftfartygsoperatören,

2) värdepappersföretag, som är godkända enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG om marknader för finansiella instrument och om ändring av rådets direktiv 85/611/EEG och 93/6/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG samt upphävande av rådets direktiv 93/22/EEG, och som lägger bud för sin egen eller för sina kunders räkning,

3) kreditinstitut som är godkända enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/48/EG om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut, och som lägger bud för sin egen eller för sina kunders räkning,

4) företagsgrupper av personer som nämns i 1 punkten som lägger bud för egen räkning och fungerar som agent för sina medlemmar,

5) offentliga juridiska personer eller statligt ägda företag som utövar bestämmande inflytande över sådana juridiska personer som nämns i 1 punkten.

Om de juridiska personer som nämns i 2 mom. 2 och 3 punkten lägger bud för sina kunders räkning, ska de säkerställa att kunderna är behöriga att ansöka om tillstånd att lägga direkta bud. Detsamma gäller också för alla senare kunder i kedjan som lägger indirekta bud i auktionerna.

Följande fysiska eller juridiska personer har inte rätt att ansöka om tillstånd att lägga direkta eller indirekta bud i auktioner:

1) auktionsförrättare,

2) auktionsplattformar och de clearing- och avvecklingssystem som är kopplade till dem,

3) personer som direkt eller indirekt i hög grad kan påverka ledningen för de juridiska personer som nämns i 1 eller 2 punkten,

4) personer som arbetar för dem som nämns i 1 eller 2 punkten.

Auktionsövervakaren eller personer som direkt eller indirekt i hög grad kan påverka ledningen för auktionsövervakaren samt personer som arbetar för auktionsövervakaren i samband med auktionerna får inte heller delta i någon auktion direkt eller indirekt.

Närmare bestämmelser om villkoren för tillstånd att lägga bud, ansökan om tillstånd att lägga bud och behandlingen av den, avslag på ansökan om tillstånd, upphävande och avbrytande av ett tillstånd samt om övervakning av auktionsplattformens förhållande till budgivare finns i auktionsförordningen.

7 kap.

Användning av projektenheter under handelsperioden 2013—2020

40 §
Överföring av rätten att använda projektenheter från perioden 2008—2012 till perioden 2013—2020

En verksamhetsutövare för en anläggning som under handelsperioden 2008—2012 omfattats av lagen om utsläppshandel (683/2004) får använda projektenheter upp till det maximiantal som anges i beslutet om beviljande av utsläppsrätter för perioden 2008—2012 också under perioden 2013—2020 till den del det maximala antalet projektenheter inte har använts för fullgörande av skyldigheten enligt 53 § i denna lag under perioden 2008—2012.

41 §
Begränsningar som gäller projektenheter

En verksamhetsutövare kan inte använda projektenheter som genererats genom markanvändning, förändrad markanvändning, skogsbruksverksamhet eller kärnkraftsprojekt.

42 §
Deltagande i projektverksamhet samt annat förvärvande av projektenheter

För att fullgöra sin skyldighet enligt 53 § 1 mom. kan verksamhetsutövaren använda projektenheter som verksamhetsutövaren har förvärvat genom projekt som denne deltar i eller som verksamhetsutövaren har förvärvat på något annat sätt.

43 §
Projektverksamhet som genomförs i Finland

Utsläppsminskningsenheter kan inte beviljas för minskning eller begränsning av utsläpp från en anläggning som omfattas av tillämpningsområdet för denna lag.

44 §
Överlåtelse av projektenheter för fullgörande av skyldighet

En verksamhetsutövare som använder projektenheter för att fullgöra sin skyldighet enligt 53 § 1 mom. ska överföra projektenheter från sitt i 49 § avsedda depåkonto i registret till det statliga depåkontot i registret på det sätt som bestäms i kommissionens registerförordning.

45 §
Utredning om projektenheternas ursprung

Verksamhetsutövarens skyldighet är att säkerställa att de projektenheter som den använder i enlighet med 44 § inte härstammar från sådan verksamhet som avses i 41 §. Verksamhetsutövaren ska på utsläppshandelsmyndighetens begäran lämna in en utredning om projektenheternas ursprung. Utsläppshandelsmyndigheten kan förbjuda användningen av projektenheterna till dess att den har fått en utredning om projektenheternas ursprung.

8 kap.

Register

46 §
Förande av register

Utsläppshandelsmyndigheten är registeransvarig för den nationella registerfunktionen inom ramen för Europeiska unionens register enligt artikel 19 i utsläppshandelsdirektivet, i syfte att säkerställa att årsregistrering, innehav, överlåtelse och annullering av utsläppsrätter bokförs noggrant. Utsläppshandelsmyndigheten kan till en utomstående överlåta uppgifter som anknyter till förvaltningen av den nationella registerfunktionen.

Registret är också nationellt register för bokföring av utsläppsenheter enligt Kyotoprotokollet, om inte något annat bestäms i kommissionens registerförordning. Utsläppshandelsmyndigheten är också ansvarig registermyndighet enligt Kyotoprotokollet.

I fråga om upprättande och förande av registret samt registerfunktionerna iakttas kommissionens registerförordning.

47 §
Registrets anslutning till kommissionens registersystem

De nationella registerfunktionerna är anslutna till kommissionens registersystem som genomför automatiska kontroller av alla transaktioner i registersystemet för att säkerställa att årsregistreringen, överlåtelsen och annulleringen av utsläppsrätter sker i överensstämmelse med bestämmelserna.

Registersystemet består av elektroniska databaser som innehåller gemensamma uppgifter med hjälp av vilka årsregistreringen, innehavet, överlåtelsen och annulleringen av utsläppsrätter följs och det kan säkerställas att överlåtelserna inte är oförenliga med skyldigheter enligt Kyotoprotokollet.

48 §
De krav som gäller registret och bokföringen av utsläppsenheter

I fråga om införandet i registret av årsregistreringen av utsläppsrätter samt innehavet, överlåtelsen och annulleringen av utsläppsrätter och projektenheter samt allmänhetens rätt att bekanta sig med de uppgifter som ingår i registret och uppgiftssekretessen finns bestämmelser i kommissionens registerförordning. Genom förordning av statsrådet får vid behov föreskrivas om verkställande av kommissionens registerförordning.

49 §
Innehav och överlåtelse av utsläppsrätter

En fysisk eller juridisk person kan inneha utsläppsrätter. I registret bokförs separat utsläppsrätterna för varje sådan person på vars konto utsläppsrätter årligen utfärdas eller till eller från vilket sådana överlåts.

Utsläppsrätter kan överlåtas mellan personer inom Europeiska unionen. Utsläppsrätterna kan överlåtas mellan personer inom Europeiska unionen och personer i tredjeländer, om utsläppsrätter i enlighet med utsläppshandelssystemen i tredjeländer har erkänts stämma överens med det förfarande som avses i artikel 25 i utsläppshandelsdirektivet.

9 kap.

Registrering, överlämnande och annullering av utsläppsrätter samt deras giltighet

50 §
Årlig registrering av utsläppsrätter

Utsläppshandelsmyndigheten registrerar årligen senast den 28 februari det antal utsläppsrätter som stämmer överens med beslutet om beviljande av utsläppsrätter för en anläggning på utsläppstillståndshavarens registerkonto för anläggningen i fråga.

Ett villkor för att utsläppsrätter ska få registreras är att anläggningen har ett giltigt tillstånd för utsläpp av växthusgaser.

Utsläppsrätter får inte registreras på kontot för en anläggning som i enlighet med 17 § har upphört med sin verksamhet.

51 §
Registrering av utsläppsrätter på en ny deltagare

Utsläppshandelsmyndigheten registrerar årligen senast den 28 februari det antal utsläppsrätter som stämmer överens med beslutet om beviljande av utsläppsrätter på en ny deltagares konto i registret. Ett villkor för att utsläppsrätterna ska registreras är att anläggningen har beviljats tillstånd till utsläpp av växthusgaser eller att tillståndet har ändrats till följd av en ändring av anläggningen.

52 §
Registrering av utsläppsrätter när verksamhetsutövaren byts

När verksamhetsutövaren i en anläggning byts ut, registreras de utsläppsrätter som årligen ska registreras och som stämmer överens med det beslut som avses i 25 eller 31 § på den nya verksamhetsutövarens registerkonto för anläggningen från den tidpunkt då den nya verksamhetsutövaren har antecknats i tillståndet för utsläpp av växthusgaser i enlighet med 14 § 1 mom.

Alla utsläppsrätter som är förenliga med det beslut som avses i 25 eller 31 § och som ska registreras årligen registreras på den tidigare verksamhetsutövarens registerkonto för anläggningen, om endast en del av verksamheten i en eller flera anläggningar som ingår i samma tillstånd för utsläpp av växthusgaser övergår till en ny verksamhetsutövare. Den nya och den tidigare verksamhetsutövaren kan dock komma överens om att en del av utsläppsrätterna registreras på kontot för den nya verksamhetsutövarens anläggning efter det att den nya verksamhetsutövaren har beviljats tillstånd för utsläpp av växthusgaser i fråga om den överlåtna verksamheten. Ett skriftligt avtal om detta ska ges in till utsläppshandelsmyndigheten.

53 §
Skyldighet att överlämna utsläppsrätter och utsläppsrätternas giltighet

Verksamhetsutövaren ska årligen senast den 30 april till det register som avses i 46 § överlämna det antal utsläppsrätter som motsvarar de utsläpp som varje anläggning har gett upphov till under föregående kalenderår och som har verifierats i enlighet med 10 kap. De utsläppsrätter som överlämnas får inte vara sådana utsläppsrätter som tilldelats inom systemet för handel med utsläppsrätter för luftfart. Bestämmelserna i 5 § i lagen om beräknande av laga tid (150/1930) tillämpas inte på tidsfristen.

Verksamhetsutövaren kan fullgöra sin skyldighet enligt 1 mom. genom att överlämna utsläppsrätter som den behöriga myndigheten i Finland eller i någon annan stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet har beviljat eller utauktionerade utsläppsrätter eller utsläppsrätter som har beviljats i ett tredjeland, om utsläppsrätterna i tredjelandet har erkänts i enlighet med artikel 25 i utsläppshandelsdirektivet.

Verksamhetsutövaren kan fullgöra sin skyldighet enligt 1 mom. till det maximiantal som anges i 40 § genom att använda projektenheter så som föreskrivs i 44 §.

Skyldigheten att överlämna utsläppsrätter gäller inte i förhållande till utsläpp som verifierats som avskilda och transporterade för permanent lagring till en anläggning som har giltigt tillstånd i enlighet med direktivet om geologisk lagring av koldioxid.

Utsläppsrätter som beviljats den 1 januari 2013 eller senare är giltiga för utsläpp under perioder av åtta år med början den 1 januari 2013.

54 §
Annullering av utsläppsrätter

Utsläppshandelsmyndigheten annullerar utsläppsrätter som har överlämnats i enlighet med 53 § 1 mom. efter överlämnandet.

En fysisk eller juridisk person på vars konto i registret utsläppsrätter finns kan skriftligen be utsläppshandelsmyndigheten att annullera dem. Utsläppshandelsmyndigheten ska utan dröjsmål annullera utsläppsrätterna.

Utsläppshandelsmyndigheten ska fyra månader efter det att varje handelsperiod gått ut annullera de för respektive handelsperiod beviljade och registrerade utsläppsrätter som inte har annullerats i enlighet med 1 eller 2 mom.

55 §
Ersättande av annullerade utsläppsrätter

Utsläppshandelsmyndigheten ska registrera utsläppsrätterna på respektive konto i registret för handelsperioden 2013—2020 och därpå följande perioder för att ersätta de utsläppsrätter som fanns på kontot från föregående handelsperiod och som annullerats i enlighet med 54 § 3 mom.

10 kap.

Övervakning, anmälan och verifiering av utsläpp

56 §
Övervakning av, rapport om och verifiering av utsläpp

Verksamhetsutövaren ska på ett heltäckande, samstämmigt, tillförlitligt och exakt sätt övervaka de utsläpp från sin anläggning som faller inom lagens tillämpningsområde och göra upp en rapport över dem för varje kalenderår i enlighet med denna lag och de bestämmelser som utfärdats med stöd av den och i enlighet med kommissionens övervakningsförordning och villkoren i tillståndet för utsläpp av växthusgaser.

Verksamhetsutövaren ska sörja för att utsläppsrapporten verifieras och för att rapporten för ett kalenderår och kontrollörens utlåtande om den ges in till utsläppshandelsmyndigheten senast den 31 mars året efter kalenderåret.

Verksamhetsutövaren ska bereda kontrollören tillträde till samtliga lokaler och utrymmen i verksamhetsutövarens besittning som inte omfattas av hemfriden och som är föremål för verifiering samt lämna kontrollören alla uppgifter som behövs för verifieringsuppgiften.

57 §
Kontrollör som ska användas

Verksamhetsutövaren ska vid verifieringen av utsläppsrapporten använda en kontrollör som har godkänts i Finland med stöd av denna lag.

58 §
Utförandet av verifieringsuppgifterna

Verifieringen gäller omfattningen, tillförlitligheten, trovärdigheten och exaktheten hos en anläggnings övervakningssystem, de uppgifter som övervakningssystemen producerar och de anmälda utsläppsmängderna.

Kontrollören ska utföra sin uppgift med yrkesskicklighet och eftersträva god praxis samt beakta denna lag och de bestämmelser, anvisningar och rekommendationer som utfärdas med stöd av den samt den förordning som kommissionen antagit med stöd av artikel 15 i utsläppshandelsdirektivet, nedan kommissionens förordning om verifiering av utsläpp.

Kontrollören ska följa utvecklingen av de bestämmelser, standarder och förfaranden som gäller utsläppshandeln.

Kontrollören kan i verifieringsuppgiften använda sig av utomstående personer. Kontrollören svarar också för de personers verksamhet som har bistått denne.

Bestämmelser om kontrollörens utförande av offentliga förvaltningsuppgifter finns i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003), förvaltningslagen (434/2003) och språklagen (423/2003).

59 §
Verifieringsutlåtande

Kontrollören tar fram ett utlåtande över utsläppsrapporten, där det konstateras om rapporten är tillfredsställande eller inte. Av utlåtandet ska framgå de faktorer som är väsentliga med tanke på verifieringen. Utsläppsrapporten kan anses tillfredsställande, om den har gjorts upp i enlighet med 56 § 1 mom. och kontrollören kan konstatera att övervakningen av utsläpp har skett i enlighet med den godkända övervakningsplanen så att samtliga utsläppskällor omfattas och att det inte finns väsentliga brister, fel eller feltolkningar i uppgifterna och att de totala utsläppen inte har meddelats väsentligt felaktigt.

60 §
Bedömning av utsläppsmängden i en situation där ett fel förekommit

Utsläppshandelsmyndigheten ska bedöma vilken verkan en felaktig övervakning kan ha haft på de totala utsläppsmängderna från en anläggning, om de krav på övervakning av utsläpp som ingår i tillståndsbeslutet för anläggningen och som avses i 11 § 4 mom. 1 punkten inte har följts vid övervakningen av anläggningens utsläpp, och om kraven inte kan följas retroaktivt i samband med att utsläppsrapporten utarbetas. Bedömningen görs i ton koldioxidekvivalenter och den ska motiveras.

61 §
Godkännande av kontrollör

Utsläppshandelsmyndigheten godkänner de kontrollörer som omfattas av tillämpningsområdet för denna lag.

En förutsättning för att en kontrollör ska godkännas är att

1) kontrollören är funktionellt och ekonomiskt oberoende,

2) kontrollören till sitt förfogande har tillräckligt med yrkesskicklig och opartisk personal,

3) kontrollören har kunskaper att i sin verksamhet tillämpa förfaranden för, bestämmelser om, standarder för och anvisningar om övervakning och verifiering av utsläpp,

4) kontrollören känner till utsläppskällorna för verksamheterna på sitt behörighetsområde, sätten på vilka utsläpp uppstår och sätten att bestämma vilka uppgifter som krävs vid fastställande av utsläpp och de krav som gäller fastställande, beräkning och rapportering av totala utsläpp,

5) kontrollören har den utrustning och de instrument och system som verksamheten kräver,

6) kontrollören har med tanke på verksamhetens art och omfattning tillräckliga ekonomiska resurser för att organisera verksamheten på adekvat sätt och för att täcka eventuellt skadeståndsansvar, och

7) kontrollören är en i Finland registrerad juridisk person eller en del av en sådan juridisk person.

Den som ansöker om godkännande som kontrollör ska genom en bedömning av ett utomstående ackrediteringsorgan som utnämnts i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93, nedan ackrediteringsförordningen, visa att den uppfyller de krav som anges i 1 mom.

I beslutet om godkännande anges kontrollörens behörighetsområde och ställs vid behov också andra icke-diskriminerande villkor på verksamheten som säkerställer att uppgifterna sköts korrekt.

62 §
Godkännande av en kontrollör som ackrediterats i någon annan stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet

Utsläppshandelsmyndigheten godkänner en kontrollör som har ackrediterats i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om

1) kontrollören i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet har ackrediterats för verifieringsuppgifter enligt utsläppshandelsdirektivet,

2) verksamheten utövas i form av en sammanslutning, och

3) kontrollören har ackrediterats av ett utomstående ackrediteringsorgan som utnämnts i enlighet med ackrediteringsförordningen.

I beslutet om godkännande anges kontrollörens behörighetsområde och ställs vid behov också andra icke-diskriminerande villkor på verksamheten som säkerställer att uppgifterna sköts korrekt.

63 §
Kontrollörens anmälningsskyldighet

Kontrollören ska till utsläppshandelsmyndigheten anmäla alla sådana ändringar i sin verksamhet som kan inverka på villkoren för att godkänna kontrollören.

64 §
Återkallande av godkännandet av en kontrollör

Om en kontrollör inte uppfyller kraven enligt 61 eller 62 § eller handlar väsentligt i strid med denna lag eller bestämmelser som utfärdats med stöd av den eller med villkoren i beslutet om godkännande, ska utsläppshandelsmyndigheten uppmana kontrollören att rätta sin verksamhet inom en tid som myndigheten sätter ut. Myndigheten kan återkalla ett godkännande, om kontrollören inte inom utsatt tid har fått sin verksamhet att stämma överens med denna lag eller de bestämmelser som utfärdats med stöd av den samt med tillståndsvillkoren.

65 §
Bemyndigande att utfärda förordning

På övervakningen av utsläpp och utsläppsrapporten tillämpas kommissionens övervakningsförordning. På godkännandet av kontrollörer och utförandet av verifieringsuppgifter tillämpas kommissionens förordning om verifiering av utsläpp.

Närmare bestämmelser om verkställandet av de förordningar av kommissionen som nämns i 1 mom. samt om övervakningen av utsläpp, utsläppsrapporten, verifieringsutlåtandet, förfarandet för godkännande av kontrollörer, villkoren för godkännande av kontrollörer och utförandet av verifieringsuppgifter får vid behov utfärdas genom förordning av arbets- och näringsministeriet.

11 kap.

Övervakning och påföljder

66 §
Styrning och tillsyn

Arbets- och näringsministeriet sörjer för den allmänna styrningen av och tillsynen över verkställigheten av denna lag.

Utsläppshandelsmyndigheten har till uppgift att övervaka att denna lag och de bestämmelser som utfärdats med stöd av den följs.

67 §
Insyns- och granskningsrätt

Oberoende av den sekretess som föreskrivs i lag har utsläppshandelsmyndigheten rätt att ur det datasystem för miljövårdsinformation som avses i 27 § i miljöskyddslagen och av verksamhetsutövarna och kontrollörerna få de uppgifter som är nödvändiga för övervakningen och för verkställandet av denna lag.

Oberoende av den sekretess som föreskrivs i lag har arbets- och näringsministeriet rätt att av utsläppshandelsmyndigheten, ur det datasystem för miljövårdsinformation som avses i 27 § i miljöskyddslagen och av verksamhetsutövarna få de uppgifter som är nödvändiga för verkställandet av denna lag och tillsynen av att denna lag följs.

För övervakning av att bestämmelserna i denna lag och de bestämmelser som utfärdats med stöd av den följs har utsläppshandelsmyndigheten rätt att utföra granskningar i de lokaler och utrymmen som verksamhetsutövaren besitter och som inte omfattas av hemfriden. Verksamhetsutövaren ska på krav från den myndighet som utför granskningen visa upp de handlingar och registreringar i datasystemet och ordna tillträde till de anordningar och utrustningar som kan ha betydelse vid övervakningen av att denna lag eller de bestämmelser som utfärdats med stöd av den följs. Den tjänsteman som utför granskningen har rätt att gratis ta kopior av de handlingar som ska granskas och utskrifter av de registreringar som finns i datasystemet.

68 §
Avgift för överskriden utsläppsrätt

Utsläppshandelsmyndigheten ska ålägga verksamhetsutövaren att till staten betala en avgift för överskriden utsläppsrätt, om verksamhetsutövaren inte senast den 30 april överlämnar ett antal utsläppsrätter som motsvarar verksamhetsutövarens utsläpp under föregående kalenderår.

Överskridningsavgiften är 100 euro per ton koldioxidekvivalenter för vilket utsläppsrätter inte har överlämnats. Den avgift för överskridning av utsläppsrätten som tillämpas på de utsläppsrätter som beviljas den 1 januari 2013 eller senare ska höjas i enlighet med förändringarna i det europeiska konsumentprisindexet.

Utsläppshandelsmyndigheten kan tills vidare låta bli att besluta om en överskridningsavgift, om verksamhetsutövaren har begärt omprövning av verifieringsutlåtandet eller ändring har sökts i ett beslut som kontrollören har fattat med anledning av en begäran om omprövning. Överskridningsavgiften ska bestämmas när det antal utsläppsrätter som verksamhetsutövaren är skyldig att överlämna har avgjorts på ett sätt som har vunnit laga kraft.

69 §
Verkställande av överskridningsavgiften

Överskridningsavgiften är direkt utsökbar. Föreskrifter om indrivning av avgiften finns i lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007). Verkställandet av överskridningsavgiften sköts av Rättsregistercentralen.

Genom förordning av statsrådet får närmare bestämmelser utfärdas om anmälningsskyldighet mellan myndigheterna gällande överskridningsavgiften, återbetalning av överskridningsavgiften och andra motsvarande omständigheter som är nödvändiga med tanke på verkställandet av avgiften.

70 §
Övriga påföljder som gäller försummelse av överlämnandet av utsläppsrätter

Verksamhetsutövaren ska överlämna ett antal utsläppsrätter som motsvarar de utsläpp som avses i 68 § 1 och 2 mom. och som överskrider de överlämnade utsläppsrätterna. Överlämnandet ska göras senast i samband med att utsläppsrätterna för följande år överlämnas. I fråga om överlämnande och annullering av en utsläppsrätt följs bestämmelserna i 53 och 54 §.

Utsläppshandelsmyndigheten offentliggör årligen uppgifter om de verksamhetsutövare som inte har överlämnat utsläppsrätter i enlighet med 53 § 1 mom.

Utsläppshandelsmyndigheten kvittar de utsläppsrätter som finns på kontot för en anläggning som drivits av en verksamhetsutövare som försatts i konkurs, om verksamhetsutövaren eller konkursboet inte senast den 30 april överlämnar det antal utsläppsrätter som motsvarar anläggningens utsläpp under det föregående kalenderåret eller kalenderåren före det, till den del det finns utsläppsrätter för kalenderåren i fråga som inte överlämnats. Från anläggningens konto kvittas i första hand det antal utsläppsrätter som motsvarar de utsläpp som uppstått efter konkursens början.

Utsläppshandelsmyndigheten kan låta bli att kvitta de utsläppsrätter som under kalenderåret i fråga registrerats på anläggningens konto, om konkursboet fortsätter verksamheten vid anläggningen.

71 §
Förbud att överlåta utsläppsrätter

Utsläppshandelsmyndigheten ska förbjuda en verksamhetsutövare att överlåta utsläppsrätter, om verksamhetsutövaren inte senast den 31 mars har lämnat in en verifierad rapport om föregående års utsläpp som konstaterats vara tillfredsställande. Förbudet gäller en enskild anläggning. Förbudet gäller tills vidare, till dess en rapport som har verifierats i enlighet med 59 § har lämnats in till utsläppshandelsmyndigheten.

Om en verksamhetsutövare försätts i konkurs, får utsläppsrätter inte överlåtas från kontot för en anläggning som var i den verksamhetsutövarens besittning förrän konkursboet eller anläggningens nya verksamhetsutövare har överlämnat det antal icke överlämnade utsläppsrätter som motsvarar utsläppen för tiden före konkursen och under konkurstiden.

Utsläppshandelsmyndigheten kan på ansökan av konkursboet bestämma att begränsningen av överlåtelse enligt 2 mom. gäller endast de icke överlämnade utsläppsrätterna för de föregående kalenderåren samt det antal utsläppsrätter som motsvarar de verifierade utsläpp som uppstått under kalenderåret och ett antal utsläpp som enligt utsläppshandelsmyndighetens uppskattning kommer att uppstå under kalenderåret.

72 §
Administrativt tvång

Utsläppshandelsmyndigheten kan ålägga den som bryter mot denna lag eller mot en bestämmelse som utfärdats med stöd av den att rätta till sin försummelse eller annars fullgöra sin skyldighet. Andra skyldigheter än skyldigheten att överlämna utsläppsrätter kan förenas med vite eller hot om att verksamheten avbryts helt eller delvis eller att en åtgärd som lämnats ogjord utförs på den försumliges bekostnad.

Föreskrifter om vite, hot om avbrott och hot om tvångsutförande finns i viteslagen (1113/1990).

73 §
Utsläppshandelsförseelse

Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet

1) försummar att ansöka om ett i 8 § avsett tillstånd för utsläpp av växthusgaser eller tillfälligt tillstånd för utsläpp av växthusgaser,

2) försummar att göra anmälan enligt 12 § 1 mom. eller 14 eller 16 § eller anmäler felaktiga uppgifter,

3) lämnar in felaktiga uppgifter för tilldelning av och beslut om utsläppsrätter som tilldelas gratis,

4) för minskning av antalet utsläppsrätter försummar att lämna in de uppgifter som avses i 33 § eller i den förordning som utfärdats med stöd av den eller lämnar in felaktiga uppgifter om partiell nedläggning eller minskning av verksamheten vid anläggningen,

5) försummar att i enlighet med 45 § lämna in en utredning om projektenheternas ursprung till utsläppshandelsmyndigheten,

6) försummar att lämna utredning enligt 15 eller 56 § eller insända verifieringsutlåtande enligt de paragraferna eller anmäler felaktiga uppgifter, eller

7) försummar att visa upp de handlingar och registreringar som avses i 67 § 3 mom.,

ska, om inte strängare straff för gärningen föreskrivs någon annanstans i lag, för utsläppshandelsförseelse dömas till böter.

Den som bryter mot ett förbud eller åläggande som har utfärdats med stöd av denna lag och förenats med vite kan lämnas obestraffad för samma gärning.

74 §
Utsläppshandelsmyndighetens avgifter

Utsläppshandelsmyndigheten har rätt att ta ut en avgift för behandling av ett tillstånd, en anmälan, ett godkännande eller ett annat ärende enligt lag. Utsläppshandelsmyndigheten har dessutom rätt att ta ut en avgift för uppgifter som gäller skötseln av kontona i det register som avses i 46 §.

Bestämmelser om utsläppshandelsmyndighetens avgiftsbelagda prestationer och om de avgifter som ska tas ut för dem finns i lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992).

12 kap.

Överklagande och verkställande av beslut

75 §
Överklagande av utsläppshandelsmyndighetens beslut

Ett beslut som utsläppshandelsmyndigheten har meddelat med stöd av denna lag får överklagas genom besvär på det sätt som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen (586/1996).

Ett beslut som utsläppshandelsmyndigheten med stöd av 16 § 2 och 4 mom. har meddelat om återkallande av ett tillstånd ska trots överklagande följas i fråga om förbudet enligt 17 § att registrera utsläppsrätter, om inte besvärsmyndigheten bestämmer något annat.

Ett förbud mot överlåtelse av utsläppsrätter som utsläppshandelsmyndigheten har meddelat med stöd av 71 § ska följas trots överklagande, om inte besvärsmyndigheten bestämmer något annat.

En avgift som utsläppshandelsmyndigheten har fastställt för en offentligrättslig prestation får överklagas på det sätt som föreskrivs i lagen om grunderna för avgifter till staten.

76 §
Sökande av ändring i ett beslut av en kontrollör

Omprövning av verifieringsutlåtandet får sökas hos kontrollören inom 14 dagar från det sökanden delgivits utlåtandet. Till utlåtandet ska fogas anvisningar om hur man begär omprövning.

Ett beslut som kontrollören har meddelat i ett omprövningsförfarande får överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen.

77 §
Överklagande av arbets- och näringsministeriets beslut

Beslut som arbets- och näringsministeriet har meddelat med stöd av denna lag får överklagas genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen på det sätt som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen.

Högsta förvaltningsdomstolen ska behandla besvären skyndsamt.

Beslut av arbets- och näringsministeriet ska följas trots överklagande. De befogenheter att avbryta eller förbjuda verkställandet eller annars bestämma om verkställandet som fullföljdsdomstolen har med stöd av förvaltningsprocesslagen tillämpas inte på verkställandet av beslutet.

13 kap.

Ikraftträdande

78 §
Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2011.

Lagens 1 kap., 8—12, 14—17 och 33—35 § samt 7 och 9—12 kap. träder i kraft den 1 januari 2013.

Lagens 8 kap. träder i kraft den 1 januari 2012.

Genom denna lag upphävs lagen om utsläppshandel (683/2004).

Bestämmelserna i 1 kap., 8—11, 61, 62 och 65 §, 73 § 1 mom. 1 och 3 punkten, 74 §, 75 § 1 och 4 mom. och 77 § tillämpas dock på beredningen och beviljandet av tillstånd för utsläpp av växthusgaser för handelsperioden 2013—2020, godkännandet av kontrollörer för handelsperioden 2013—2020 och beredning av tilldelningen av utsläppsrätter och beviljandet av utsläppsrätter för handelsperioden 2013—2020.

79 §
Övergångsbestämmelser

En hänvisning till lagen om utsläppshandel i någon annan lag avser efter denna lags ikraftträdande en hänvisning till denna lag.

På de rättigheter och skyldigheter för anläggningarnas verksamhetsutövare, kontrollörerna och myndigheterna som gäller handelsperioderna 2005—2007 och 2008—2012 och på tillsynen, påföljderna, överklagandet och verkställigheten av beslut i anslutning till dem tillämpas lagen om utsläppshandel (683/2004).

En verksamhetsutövare vars anläggning ingår i systemet för handel med utsläppsrätter från och med 2013 ska för sin anläggning ansöka om ett tillstånd för utsläpp av växthusgaser eller ett tillfälligt tillstånd för utsläpp av växthusgaser på det sätt som anges i 13 §. De skyldigheter som nämns i 7 § 1 mom. 2 och 3 punkten tillämpas på verksamhetsutövaren för den anläggningen från ingången av 2013.

Handels- och industriministeriets förordning om övervakning av koldioxidutsläpp och om den rapport som skall utarbetas om utsläppen (647/2007) och handels- och industriministeriets förordning om förfarandet för godkännande av kontrollörer av koldioxidutsläpp och om utförandet av kontrolluppgifter under utsläppshandelsperioden 2008—2012 (888/2007), vilka har utfärdats med stöd av lagen om utsläppshandel (683/2004), förblir i kraft tills något annat bestäms med stöd av denna lag.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 315/2010
EkUB 42/2010
RSv 315/2010
Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG; nr L 275, 25.10.2003, s. 32
Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/29/EG; nr L 140, 5.6.2009, s. 63

  Helsingfors den 8 april 2011

Republikens President
TARJA HALONEN

Näringsminister
Mauri Pekkarinen

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.