592/2010

Given i Helsingfors den 10 juni 2010

Statsrådets förordning om skydd av nötkreatur

I enlighet med statsrådets beslut, fattat på föredragning från jord- och skogsbruksministeriet, föreskrivs med stöd av 4 § 2 mom., 5 § 2 mom. och 6 § 2 mom. i djurskyddslagen (247/1996):

1 §
Tillämpningsområde

I denna förordning föreskrivs om djurskydd vid nötkreaturshållning.

Utöver vad som föreskrivs i denna förordning finns bestämmelser om nötkreaturshållning i djurskyddsförordningen (396/1996).

2 §
Definitioner

I denna förordning avses med

1) kalv nötkreatur som är yngre än sex månader oavsett kön,

2) kviga ett minst åtta månader gammalt nötkreatur av honkön som inte har kalvat,

3) ko ett nötkreatur av honkön som har kalvat,

4) mjölkko en ko som i huvudsak hålls för mjölkproduktion,

5) tjur ett nötkreatur av hankön som är äldre än sex månader,

6) ungboskap nötkreatur som är över sex månader men under 22 månader, samt

7) köttdjur nötkreatur som hålls för köttproduktion.

3 §
Allmänna krav på förvaringsutrymmet

De inre ytorna av djurstallar och boxar avsedda för kreatursskötsel samt utrustning och anordningar för kreatursskötsel ska lätt kunna hållas rena och vid behov kunna desinfekteras. I ytbehandlingen får inte träskyddskemikalier, målarfärg eller andra medel användas på ett sådant sätt att de kan orsaka förgiftning hos nötkreaturen.

Byggnader, inhägnader, bås, boxar, utrustning och anordningar ska hållas i gott skick så att de varken skadar djuren eller äventyrar deras hälsa och välbefinnande. Nötkreaturens drivgångar och dörröppningar ska vara sådana att djuren kan röra sig obehindrat och att risken för att djuren ska skada sig är så liten som möjligt.

Djurstall, bås, boxar, utrustning och anordningar som är avsedda för kreatursskötsel ska hållas rena och vid behov desinfekteras. Gnagare och andra skadedjur ska bekämpas i djurstall. Nötkreaturen i ett djurstall ska i nödsituationer snabbt kunna utrymmas från förvaringsutrymmena.

4 §
Golv

Golvet i djurstallet ska vara sådant att flytande sekret avlägsnas på ett ändamålsenligt sätt eller absorberas väl i ströet. Vid behov ska nötkreaturens liggplats förses med strö.

Spaltgolv, gallergolv eller perforerade golv ska vara sådana att nötkreaturens klövar inte fastnar eller skadas på något annat sätt.

5 §
Förhållandena i djurstallet

Djurstallet ska ha en sådan ventilation att luftens fuktighet, dammängd eller halt av skadliga gaser inte stiger till en nivå som är skadlig. Temperaturen i djurstallet ska vara lämplig för djuren.

Om djurens hälsa och välbefinnande är beroende av ett maskinellt ventilationssystem, ska det i djurstallet vara möjligt att ordna tillräcklig ventilation med tanke på djurens hälsa och välbefinnande även vid störningar. Det maskinella ventilationssystemet ska då ha ett larmsystem som ger larm vid störningar. Larmsystemets funktion ska testas regelbundet.

Nötkreaturen får inte ständigt vara utsatta för buller som överstiger 65 decibel (dB(A)).

6 §
Anordningar och redskap

Anordningar och redskap samt hö- och andra utfodringsställningar som används vid nötkreaturshållning ska byggas och installeras så att de inte medför fara för nötkreaturen. Hö- och andra utfodringsställningar ska placeras så att de är inom räckhåll för alla djur. Om automatiska vattnings- eller utfodringssystem används, ska nötkreaturen vänjas vid att använda dem.

Förvaringsutrymmet för nötkreatur ska ha tillräckligt många dricksplatser. Vattenbehållarna, hoarna och vattningssystemen ska vara placerade i förvaringsutrymmet så att de är inom räckhåll för alla djur och inte orsakar dem någon fara. Vattenbehållarna, hoarna och vattningssystemen ska vara lätta att hålla rena.

I ett lösdriftsstall ska för varje påbörjat 10-tal mjölkkor finnas minst en vattenbehållare eller ett vattningssystem. För övriga än mjölkkor ska för varje påbörjat 20-tal nötkreatur finnas minst en vattenbehållare eller ett vattningssystem, dock så att det för en grupp om mer än 10 nötkreatur ska finnas minst två vattenbehållare eller vattningssystem. Om det i lösdriftsstallet används sådana vattenbehållare eller vattningssystem ur vilka flera nötkreatur kan dricka samtidigt, ska antalet dricksplatser motsvara det ovan avsedda antalet vattenbehållare eller vattningssystem. I kalla lösdriftsstallar ska vattenbehållarna eller vattningssystemen vara uppvärmbara.

Nötkreatur som hålls ute året om ska ha ändamålsenliga mat- och vattenbehållare. Vattenbehållarna eller vattningssystemen ska vara uppvärmbara, om det inte på annat sätt kan säkerställas att dricksvattnet inte fryser och att det hålls vid lämplig temperatur.

I förvaringsutrymmen för nötkreatur får elektriska kodressörer inte användas.

7 §
Förvaringsutrymme för kalvar

Kalvar som är under två veckor gamla ska ha en välströad bädd.

Kalvar som är äldre än åtta veckor får inte hållas i enskilda kättar, om det inte föreligger veterinärmedicinska skäl för det.

Om en kalv som är under åtta veckor gammal hålls i en ensambox, ska boxens väggar vara sådana att de tillåter ögonkontakt och direkt beröring med de andra nötkreaturen. Av veterinärmedicinska skäl kan en kalv dock hållas i en box med kompakta väggar. Boxen för en kalv som ska hållas i en ensambox ska ha minst samma bredd som kalvens mankhöjd och boxens längd ska vara minst kalvens längd mätt från mulspetsen till den bakre spetsen på tuber ischii(sittbenet) multiplicerat med 1,1.

För kalvar som föds upp i grupp ska det utrymme som kalvarna förfogar över vara sådant att djuren kan vända sig runt och utan svårigheter ligga ned. I boxen ska det fria utrymmet vara minst 1,5 kvadratmeter för varje kalv under 150 kilogram, minst 1,7 kvadratmeter för varje kalv minst 150 kilogram men under 220 kilogram och minst 1,8 kvadratmeter för varje kalv minst 220 kilogram.

8 §
Stallar med bås för bundna djur

Båset ska vara tillräckligt långt och brett så att djuret kan stå och ligga ned på ett jämnt underlag. Den främre hälften av båset för en bunden ko, kviga och tjur ska ha helt golv.

9 §
Lösdriftsstallar

Nötkreaturens drivningsvägar och rasthagar ska vara sådana att uppkomsten av beteendeproblem på grund av den sociala rangskalan förhindras.

Om foder inte hela tiden finns tillgängligt, ska alla nötkreatur i lösdriftsstallarna kunna äta samtidigt under utfodringstiden. I lösdriftsstallarna ska foderbordets kant ha en längd av minst 70 centimeter per vuxet djur och minst 40 centimeter för djur som hör till ungboskapen. Vid fri tillgång till foder ska foderbordets kant ha en längd på minst 40 centimeter per vuxet djur och minst 30 centimeter per djur som hör till ungboskapen.

10 §
Fållor och beten

Gångvägarna från djurstallet till fållan och betet ska vara trygga för nötkreaturen och sådana att nötkreaturen inte smutsar ner sig i onödan under någon av årstiderna.

Nötkreatur i fållor och på beten ska ha möjlighet att komma in i ett tillräckligt stort skydd mot ogynnsamma väderförhållanden. Om nötkreaturen inte fritt kan förflytta sig till skyddet, ska ägaren eller innehavaren av nötkreaturen se till att de kommer i skydd mot ogynnsamma väderförhållanden.

Fållornas och betenas inhägnader ska vara trygga för nötkreaturen och av ett material som är lämpligt för nötkreaturen. Stängslen ska hållas i gott skick så att nötkreaturen inte skadar sig eller rymmer. Elstängslen ska byggas och underhållas så att de inte medför onödigt lidande för nötkreaturen.

Nötkreatur som hålls ute året om ska med beaktande av rasens behov och miljöförhållandena i sina förvaringsutrymmen ha ett ändamålsenligt skydd mot ogynnsamma väderförhållanden. I skyddet ska finnas ett liggområde som är ströat och så stort att alla djur ryms där och kan ligga ned samtidigt. Ströet ska bytas eller tillsättas tillräckligt ofta. Liggområdet ska hållas tillräckligt torrt och får inte frysa till.

11 §
Omsorg om djurens välbefinnande

Särskild uppmärksamhet ska ägnas inspektion av djurens hälsa och välbefinnande när djuren är högdräktiga eller vid kalvning och vid stora förändringar av vårdförhållandena. Kalvar och nötkreatur som hålls bundna ska inspekteras minst två gånger om dagen.

Nötkreatur ska inspekteras individuellt om det är nödvändigt på basis av en allmän inspektion. Djurens klövar ska inspekteras tillräckligt ofta och vid behov verkas.

Vid sammanslagning av grupper av nötkreatur eller när nya djur tillförs boskapen ska särskild uppmärksamhet fästas vid eventuella beteendeproblem till följd av omställningar i de sociala relationerna.

Djuren ska vänjas vid att hållas ute småningom, och djur som är ovana vid kyla får inte flyttas från ett varmt förvaringsställe direkt till utehållning under den kalla årstiden.

12 §
Uppbindning av nötkreatur

De anordningar eller redskap med vilka djuren binds ska vara justerade så att djuren kan ligga ned, stå upp, äta, dricka och sköta sin kropp. De anordningar eller redskap med vilka djuren binds ska anpassas så att djuren inte stryps eller skadas på annat sätt.

Bindslen, klavar och tjuder ska hållas rena och i gott skick.

Kalvar får inte hållas uppbundna i bås, kättar eller andra konstruktioner annat än tillfälligt under högst en timme medan djuret utfodras eller sköts på annat sätt.

Kalvar får inte förses med mulbinda. Nötkreaturens svansar får inte hållas bundna fortlöpande.

13 §
Vattning och utfodring av nötkreatur

Foder som ges till nötkreatur ska vara näringsrikt och balanserat.

En kalv ska utfodras och få dricka minst två gånger om dagen. En sjuk eller skadad kalv ska hela tiden ha tillgång till färskt vatten. Vid varm väderlek ska dock alla kalvar ha tillgång till färskt vatten hela tiden. Nötkreaturens vattenbehållare och vattningssystem ska hållas rena. Urin och avföring får inte förorena fodret eller dricksvattnet.

I kalvfodret ska finnas tillräckligt med järn så att kalvens blod har en genomsnittlig hemoglobinhalt om minst 4,5 millimol per liter blod. En kalv ska från två veckors ålder dagligen få stråfoder. Mängden stråfoder ska ökas så att till en åtta veckor gammal kalv ges minst 50 gram och till en 20 veckor gammal kalv minst 250 gram stråfoder om dagen.

14 §
Kalvning

Gödselrännan bakom en bunden kviga eller ko ska täckas före kalvningen.

En kalv ska få råmjölk eller någon ersättande produkt så fort som möjligt efter födseln, dock senast inom sex timmar från födseln.

15 §
Mjölkning

Rikligt mjölkande mjölkkor ska mjölkas minst två gånger om dagen.

16 §
Avhorning hos kalvar som är yngre än fyra veckor

Destruktion av hornanlagen hos en kalv som är yngre än fyra veckor är tillåten endast genom kall- eller varmbränning. De instrument eller anordningar som används vid bränningen ska hållas rena och funktionsdugliga.

När varmbränning används ska brännjärnet vara glödande hett under hela bränningen och hornämne får brännas under högst 20 sekunder. Varje hornämne får brännas endast en gång. Under bränningen ska man se till att kalven inte kan röra på huvudet.

17 §
Betesgång och rastning

Mjölkkor samt kvigor som föds upp huvudsakligen för mjölkproduktion och som hålls uppbundna, ska under minst 60 dagar släppas på bete eller beredas någon annan ändamålsenlig plats för rastning under en period som börjar den 1 maj och slutar den 30 september. Rastningsplatsen ska vara minst 6 kvadratmeter per nötkreatur. Ytan ska dock alltid vara minst 50 kvadratmeter.

Regionförvaltningsverket kan bevilja befrielse från det krav att ordna bete eller en plats för rastning som avses i 1 mom., om produktionsenheten inte till sitt förfogande har lämplig betesmark, eller om någon annan ändamålsenlig plats för rastning inte rimligen kan ordnas, eller om uppfyllandet av kravet är oskäligt av orsaker som hänför sig till trafiken, terrängen eller avstånden. Befrielse beviljas för högst tre år åt gången, och den återkallas om förutsättningarna för beviljandet upphör.

18 §
Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2010.

Genom denna förordning upphävs 18 § i djurskyddsförordningen (396/1996), sådan denna paragraf lyder delvis ändrad i förordningar 171/2005 och 191/2010 samt jord- och skogsbruksministeriets beslut om djurskyddskrav vid nötkreaturshållning (455/1997).

Rådets beslut 78/923/EEG (31978D0923); EGT nr L 323, 17.11.1978, s. 12,
Rådets beslut 92/583/EEG (31992D0583); EGT nr L 395, 31.12.1992, s. 21,
Rådets direktiv 98/58/EG (31998L0058); EGT nr L 221, 8.8.1998, s. 23
Rådets direktiv 2008/119/EG (32008L0119); EUT nr L 10, 15.1.2009, s. 7.

Helsingfors den 10 juni 2010

Jord- och skogsbruksminister
Sirkka-Liisa Anttila

Biträdande avdelningschef
Riitta Heinonen

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.