445/2010

Given i Helsingfors den 27 maj 2010

Statsrådets förordning om miljöskyddskrav för energiproducerande enheter med en bränsleeffekt som understiger 50 megawatt

I enlighet med statsrådets beslut, fattat på föredragning från miljöministeriet, föreskrivs med stöd av 12 och 65 § i miljöskyddslagen av den 4 februari 2000 (86/2000), sådana de lyder i lag 253/2010:

1 §
Tillämpningsområde

Denna förordning tillämpas på energiproducerande enheter som använder fast, flytande eller gasformigt bränsle och vars bränsleeffekt är

1) minst 5 megawatt men mindre än 50 megawatt, och

2) minst 1 megawatt men mindre än 5 megawatt, om den energiproducerande enheten är belägen på samma anläggningsområde som andra enheter och deras sammanlagda bränsleeffekt överskrider 5 megawatt eller om den utgör en del av sådan verksamhet som annars omfattas av miljötillståndsplikt.

Förordningen tillämpas som minimikrav för miljöskyddet på verksamhet för vilken det behövs tillstånd enligt 28 § i miljöskyddslagen (86/2008). Den tillämpas även på verksamhet som registreras med stöd av 65 § i miljöskyddslagen.

Förordningen tillämpas inte på

1) anläggningar på vilka statsrådets förordning om avfallsförbränning (362/2003) tillämpas,

2) anläggningar där förbränningsprodukterna används direkt för uppvärmning, torkning eller behandling av föremål eller material, såsom uppvärmningsugnar och ugnar för värmebehandling,

3) efterförbränningsanläggningar, som är avsedda att rena rökgaser genom förbränning och som inte används som separata energiproducerande anläggningar, eller

4) förbränning av hela kadaver.

2 §
Definitioner

I denna förordning avses med

1) energiproducerande enhet en el- eller värmeproducerande panna, gasturbin eller förbränningsmotor antingen ensam eller tillsammans med en restvärmepanna; två eller flera pannor, gasturbiner eller förbränningsmotor antingen ensamma eller tillsammans med en restvärmepanna betraktas som en energiproducerande enhet, om rökgaserna från dem leds ut genom en gemensam innerskorsten,

2) energiproducerande anläggning en eller flera energiproducerande enheter som är belägna på samma anläggningsområde,

3) panna ett tryckkärl där den värme som uppkommer genom oxidation av bränslen, het gas eller en kemisk reaktion används för upphettning eller förångning av vätska,

4) gasturbin en roterande maskin som omvandlar värmeenergi till mekaniskt arbete och som huvudsakligen består av en kompressor och en förbränningskammare, där bränsle oxideras, och en turbin,

5) förbränningsmotor en anordning som omvandlar bränslets kemiska energi till mekanisk energi genom att det tryck som uppkommer vid förbränningen av bränslet omvandlas till mekanisk energi med hjälp av kolvar som rör sig i cylindrar,

6) restvärmepanna en anordning där den värme som rökgaserna i en gasturbin eller en förbränningsmotor alstrat används för upphettning eller förångning av vätska och som kan vara utrustad med stödbränning,

7) flerbränslepanna en panna som kan bränna två eller flera typer av bränslen samtidigt eller växelvis också annars än då pannan startas,

8) reserv- och spetslastanläggning en energiproducerande anläggning vars drifttid är högst 1500 timmar per år räknat som ett glidande medelvärde på fem år,

9) befintlig energiproducerande anläggning en energiproducerande anläggning som är i drift när denna förordning träder i kraft, eller en energiproducerande anläggning vars ansökan om miljötillstånd har kungjorts innan denna förordning träder i kraft,

10) ny energiproducerande anläggning en annan energiproducerande anläggning än en sådan som avses i 9 punkten.

3 §
Innehållet i registreringsanmälan

En anmälan som avses i 65 § i miljöskyddslagen ska innehålla

1) verksamhetsutövarens namn och kontaktinformation,

2) anläggningens kontaktinformation och läge samt uppgifter om anläggningens omgivning,

3) uppgifter om planläggningen av området,

4) uppgifter om anläggningens miljötillstånd samt om andra gällande tillstånd, avtal, beslut och anmälningar,

5) uppgifter om anläggningens verksamhet, vilka bränslen som används och vilken teknik som används för att minska utsläpp,

6) uppgifter om utsläpp i luften,

7) uppgifter om skorstenshöjd och om grunderna för dimensioneringen av skorstenen,

8) uppgifter om behandlingen av avlopps- och regn- och smältvatten (dagvatten) samt om utsläpp i vatten eller avlopp,

9) uppgifter om upplagring av bränslen,

10) uppgifter om det avfall som verksamheten ger upphov till och om avfallshanteringen,

11) uppgifter om de kemikalier som används i verksamheten,

12) uppgifter om buller från verksamheten, effekterna av bullret samt om bullerbekämpningsåtgärder,

13 en kontrollplan,

14) en beredskapsplan för störningar och exceptionella situationer.

4 §
Plats för verksamheten

En energiproducerande enhet ska placeras i enlighet med kraven i 6 och 30 § i miljöskyddslagen.

5 §
Utsläppsgränsvärden för utsläpp i luften

Nya energiproducerande enheters utsläpp i luften av svaveldioxid, kväveoxider och partiklar får inte överskrida de utsläppsgränsvärden som anges i tabell 1 och 3 i bilaga 1.

Befintliga energiproducerande enheters utsläpp i luften av svaveldioxid, kväveoxider och partiklar får inte överskrida de utsläppsgränsvärden som fastställs enligt avsnitt 2 och 4 i bilaga 1.

Flerbränsleenheters utsläpp i luften av svaveldioxid, kväveoxider och partiklar får inte överskrida de utsläppsgränsvärden som fastställts enligt avsnitt 2 i bilaga 1.

För en energiproducerande enhet, där rökgaserna från två eller flera pannor leds ut genom innerskorstenen, fastställs utsläppsgränsvärdet på basis av den sammanlagda effekten.

Om huvudbränslet inte finns tillgängligt och enheten övergår till att använda enbart reservbränsle, ska utsläppsgränsvärdena för reservbränsle tillämpas på enhetens utsläpp.

6 §
Iakttagande av utsläppsgränsvärden

När en energiproducerande enhet är i normal drift ska de utsläppsgränsvärden som anges i bilaga 1 iakttas. Normal drift omfattar inte start- eller stopperioder vid enheten.

Utsläppsgränsvärdena anses ha iakttagits om

1) en kontrollplan enligt bilaga 2 genomförs vid enheten,

2) det med hjälp av kontinuerliga syre-, temperatur- och kolmonoxidmätare enligt bilaga 2 följs hur jämn förbränningen vid enheten är, och

3) resultaten av de periodiska mätningar som ska göras enligt bilaga 2 underskrider utsläppsgränsvärdena i bilaga 1.

7 §
Skorstenshöjd

Skorstenen på en energiproducerande enhet ska vara minst

1) 10 meter när det är fråga om en enhet som bränner lätt brännolja eller naturgas,

2) 30 meter när det är fråga om en enhet på minst 5 megawatt men högst 20 megawatt som bränner fast bränsle,

3) 40 meter när det är fråga om en enhet på minst 5 megawatt men högst 20 megawatt som bränner tung brännolja,

4) 40 meter när det är fråga om en enhet på mer än 20 megawatt.

Höjden på skorstenen på en energiproducerande enhet ska dessutom uppfylla följande villkor:

1) skorstenshöjden ska vara minst 2,5 gånger höjden på produktionsbyggnaden eller närmaste hinder av annat slag eller så ska den dimensioneras separat med hjälp av spridningsmodeller eller någon annan tillförlitlig metod, såsom ett skorstensnomogram för respektive bränsletyp,

2) genomströmningshastigheten för rökgas i varje skorsten i anläggningen ska vara minst 5 m/s,

3) den energiproducerande enheten får inte ensam orsaka mer än 20 procent av det riktvärde för luftkvaliteten per dygn som anges i statsrådets beslut om riktvärden för luftkvalitet och målvärde för svavelnedfall (480/1996).

Höjden på skorstenen på en energiproducerande enhet ska dock alltid dimensioneras med hjälp av en spridningsmodell, om det på mindre än 500 meters avstånd från den energiproducerande enheten finns mer än 30 meter höga byggnader eller andra terränghinder eller om markytan ligger högre än detta, mätt från markytan vid produktionsbyggnaden.

8 §
Bullerbekämpning

Verksamheten vid en energiproducerande anläggning samt anslutande trafik, lossning och lastning samt hantering av bränslen ska planeras och placeras så att därav orsakade bullerolägenheter kan förhindras. Buller från verksamheten ska minskas enligt principen om bästa tillgängliga teknik genom användning av maskiner och anordningar med lägsta möjliga ljudeffekt samt genom dämpning av bullerkällorna. Spridning av buller från verksamheten ska förhindras genom byggnadstekniska åtgärder, och bullerkällorna ska riktas och placeras så att bullret orsakar så liten olägenhet som möjligt.

Verksamheten vid en energiproducerande anläggning ska ordnas så att det buller som verksamheten och trafiken i samband med den alstrar när anläggningen är i normal drift inte överskrider bullernivån LAeq 55 dB på dagen (kl. 7―22) och bullernivån LAeq 50 dB på natten (kl. 22―7). På områden som används för semesterboende, på naturskyddsområden, på campingplatser och på rekreationsområden utanför tätorterna får det buller verksamheten alstrar inte överskrida bullernivån LAeq 45 dB på dagen (kl. 7―22) och bullernivån LAeq 40 dB på natten (kl. 22―7). Om bullret till sin natur är slagartat eller smalbandigt, adderas 5 dB till mätnings- eller beräkningsresultatet innan det jämförs med gränsvärdet. Vid bedömning av bullersituationen ska också den bullernivå som andra källor på området ger upphov till beaktas.

9 §
Behandling och avledning av avloppsvatten från reningsutrustning

Verksamhetsutövaren ska kartlägga mängden och kvaliteten på den energiproducerande anläggningens avloppsvatten. Om det i verksamheten uppstår eller används ämnen som innehåller sådana ämnen som nämns i bilaga I till statsrådets förordning om ämnen som är farliga och skadliga för vattenmiljön (1022/2006), ska man försäkra sig om att sådana inte släpps ut i grundvattnet, vattenmiljön eller avloppet.

Avloppsvatten som bildas i rökgasskrubbrar och vid kondensering av rökgaser (kondensvatten) och som avleds i avloppet ska före avledningen neutraliseras, klarnas och filtreras. Kondensvatten som avleds i vattendrag ska före avledningen neutraliseras, klarnas och filtreras. Kondensvatten som avleds i diken ska före avledningen genomgå kemisk fällning, klarnas och filtreras.

Efter demineralisering ska det regenererade vattnet neutraliseras.

Sotningsvatten av engångsnatur ska förbehandlas genom neutralisering och klarning innan vattnet avleds till avloppet eller så ska vattnet uppsamlas och sändas för behandling till en plats som innehar behörigt tillstånd för detta.

Vatten från betning ska behandlas genom neutralisering innan vattnet avleds till avloppet eller så ska vattnet uppsamlas och sändas för behandling till en plats som innehar behörigt tillstånd för detta. Sköljvatten från betning kan avledas direkt i terrängen.

10 §
Behandling och avledning av oljehaltigt spillvatten

Vatten på områden där oljeprodukter hanteras och vatten i skyddsbassänger som omger oljecisterner samt annat vatten som kan innehålla olja ska avledas till en oljeavskiljare. Oljeavskiljare ska förses med ett larmsystem som anger när oljetråget är fullt. Systemets funktionsduglighet ska testas med minst ett års mellanrum.

Om det utgående vattnet från en oljeavskiljare leds till vattentjänstverkets avlopp, ska det behandlas i en oljeavskiljare av klass II enligt standard SFS-EN-858-1 så att kolvätehalten i det utgående vattnet är under 100 mg/l.

Om det utgående vattnet från en oljeavskiljare inte leds till ett avlopp, ska det behandlas i en oljeavskiljare av klass I enligt standard SFS-EN-858-1 så att kolvätehalten i det utgående vattnet är under 5 mg/l. Efter det kan vattnet ledas till ett dagvattenavlopp eller i vattendrag.

I avloppet ska det omedelbart efter oljeavskiljaren finnas en provtagningsbrunn med avstängningsventil genom vilken den energiproducerande anläggningens avloppsvatten kan förhindras att rinna ut i vattentjänstverkets avlopp eller i något annat av den energiproducerande anläggningens utsläppsställen för avloppsvatten. Provtagningsbrunnen med avstängningsventil ska placeras, märkas och skyddas så att man har obehindrat tillträde till den. Avstängningsventilen ska utan dröjsmål kunna stängas under alla förhållanden.

Avskiljare som används för behandling av vatten ska hållas i funktionsdugligt skick och tömmas minst en gång per år.

11 §
Behandling och avledning av annat avloppsvatten

Fastighetens hushållsavloppsvatten ska avledas till vattentjänstverkets avlopp. Bestämmelser om behandlingen av hushållsavloppsvatten i områden utanför avloppsnätet finns i statsrådets förordning om behandling av hushållsavloppsvatten i områden utanför vattenverkens avloppsnät (542/2003).

Dagvatten från den energiproducerande anläggningens gårdsplan ska hindras att rinna ner i avlopp som leds in i oljeavskiljare.

Upplag av fasta bränslen utomhus ska ha ett ogenomträngligt underlag och vara försedda med ett dagvattensystem för avskiljning av fasta partiklar.

12 §
Hantering och upplagring av fasta bränslen

Upplagring, hantering och transport av fasta bränslen ska ordnas så att verksamheten inte orsakar dammolägenhet, luktolägenhet, nedskräpning eller brandrisk.

Stationer som tar emot frästorv och andra motsvarande finfördelade bränslen ska vara belägna i en sluten hall eller i någon annan motsvarande lokal i syfte att förhindra damm- och andra miljöolägenheter.

13 §
Upplagring av flytande bränslen

Följande krav ska uppfyllas vid upplagring av flytande bränslen:

1) flytande bränslen ska lagras i lämpliga dubbelmantlade cisterner som är godkända för upplagring av bränslet i fråga eller i cisterner som är placerade i en tät skyddsbassäng,

2) skyddsbassängens volym ska dimensioneras så att bassängen vid läckage rymmer minst 1,1 gånger vätskevolymen för den största cisternen i bassängen,

3) cisternernas skick ska inspekteras regelbundet,

4) cisternerna ska utrustas med överfyllningsskydd och dubbelmantlade cisterner dessutom med läckagedetektorer,

5) för att förhindra eventuell spridning av läckage ska det reserveras absorptionsämnen och bekämpningsredskap för bränsleuppsamling.

I fråga om upplagring och hantering av flytande bränslen föreskrivs dessutom i lagen om säkerhet vid hantering av farliga kemikalier och explosiva varor (390/2005) och med stöd av den.

14 §
Avfallshantering

Avfallshanteringen vid en energiproducerande anläggning ska ordnas i enlighet med avfallslagen (1072/1993) och de förordningar som har utfärdats med stöd av dem så att verksamheten inte medför nedskräpning av miljön, förorening av marken eller olägenhet för hälsan eller miljön. Det ska då särskilt ses till att

1) återvinningsbart avfall insamlas separat från annat avfall och sänds för återvinning,

2) problemavfall och annat miljöfarligt avfall uppsamlas och hålls avskilt från varandra, sorteras, förpackas och märks enligt sina egenskaper samt lagras i ett övertäckt eller på annat sätt vattentätt utrymme på ett ogenomträngligt underlag,

3) flyg- och bottenaskans lämplighet för att föras till avstjälpningsplats och för återvinning följs och askan lagras separat i silor eller i andra motsvarande slutna utrymmen,

4) transport av aska ordnas så att det inte uppstår dammolägenhet i anläggningens omgivning,

5) aska som används som gödselfabrikat lagras, förvaras och transporteras så att kraven i lagen om gödselfabrikat (539/2006) uppfylls,

6) olje- och annat problemavfall förs till ändamålsenlig behandling eller återvinning minst en gång per år,

7) ett transportdokument för transport av problemavfall upprättas enligt vad som föreskrivs i statsrådets beslut om uppgifter som skall lämnas om problemavfall samt om förpackning och märkning av problemavfall (659/1996),

8) problemavfall och annat avfall sänds för återvinning eller behandling till en anläggning som enligt miljötillståndet får ta emot sådant avfall.

15 §
Exceptionella situationer

Verksamhetsutövaren ska på förhand förbereda sig för exceptionella situationer, för vilka det ska finnas en verksamhetsplan. Det ska finnas anvisningar för verksamhet som medför risk för förorening av miljön.

Bestämmelser om anmälningsskyldighet finns i 62 § i miljöskyddslagen.

Verksamhetsutövaren ska utan dröjsmål vidta de korrigerings- eller bekämpningsåtgärder som en exceptionell situation förutsätter i syfte att förhindra förorening av miljön och motverka skadlig miljöpåverkan. En utredning av effekterna av en exceptionell situation ska vid behov inledas i den omfattning som situationen förutsätter på det sätt som avtalas med den kommunala miljövårdsmyndigheten. Efter exceptionella situationer ska korrigerande åtgärder klarläggas för att liknande fall inte ska uppkomma.

Bestämmelser om de föreskrifter som ska meddelas med anledning av en anmälan finns i 64 § i miljöskyddslagen.

16 §
Kontroll av verksamheten samt av dess utsläpp och miljöpåverkan

Verksamhetsutövaren ska ha en kontrollplan, som ska innehålla uppgifter om driftskontroll av den energiproducerande anläggningen, kontroll av utsläpp och kontroll av miljöpåverkan. Kontrollplanen ska också innehålla uppgifter om hur kontrolluppgifterna inlämnas till den kommunala miljövårdsmyndigheten och även till närings-, trafik- och miljöcentralen, om anläggningen är tillståndspliktig och regionförvaltningsverket är behörig tillståndsmyndighet. Anläggningens verksamhet samt dess utsläpp och miljöpåverkan ska kontrolleras i enlighet med bilaga 2 till denna förordning.

Rökgasutsläpp från energiproducerande enheter ska mätas inom tolv månader efter det att verksamheten inleddes eller väsentliga ändringar i verksamheten gjordes. Mätningar ska efter det utföras med jämna mellanrum i enlighet med bilaga 2.

Nivån på det buller som verksamheten vid och trafiken i samband med den energiproducerande anläggningen alstrar ska mätas genom en engångsmätning inom tolv månader efter det att verksamheten inleddes. Mätningarna ska utföras då anläggningen är i normal drift i enlighet med bilaga 2.

Verksamhetsutövaren ska sända anläggningens kontrollplan till tillståndsmyndigheten i samband med att miljötillstånd söks eller till den kommunala miljövårdsmyndigheten i samband med att registreringsanmälan inlämnas. Planen kan kompletteras senare och den ska uppdateras.

17 §
Bokföring och tillhandahållande av information

Verksamhetsutövaren ska föra bok över den energiproducerande enhetens verksamhet i enlighet med kontrollplanen och bilaga 2. Ett sammandrag av bokföringen ska bevaras fem år och på begäran visas upp för den kommunala miljövårdsmyndigheten.

Verksamhetsutövaren ska årligen före utgången av februari inlämna en årsrapport till den kommunala miljövårdsmyndigheten, där det ska ges uppgifter om

1) mängd och kvalitet för varje enskild energiproducerande enhet i fråga om de bränslen och kemikalier som har använts,

2) energiproduktionen,

3) drifttider vid de olika energiproducerande enheterna,

4) de totala utsläppen av svaveldioxid (SO2), kväveoxider (NO2) och partiklar samt koldioxid (CO2foss och CO2bio), vilka baserar sig på mätningar eller beräkningar som grundar sig på bränsleuppgifter,

5) mängd och kvalitet i fråga om den aska och annat avfall verksamheten givit upphov till samt till vilka platser askan och avfallet förts,

6) mängd och kvalitet i fråga om det avloppsvatten som verksamheten givit upphov till,

7) bullermätningar,

8) exceptionella situationer och de åtgärder som har vidtagits med anledning av dem,

9) deltagande i gemensam kontroll av luftkvalitet och buller,

10) resultaten av andra utsläpps- och uppföljningsmätningar, om dessa inte separat har sänts till tillsynsmyndigheten.

18 §
Meddelande om nedläggning av verksamheten

Verksamhetsutövaren ska underrätta den kommunala miljövårdsmyndigheten om att verksamheten läggs ned och lägga fram en plan för hur den energiproducerande enheten och konstruktionerna ska avlägsnas samt för hur eventuell förorening av marken och grundvattnet klarläggs.

Efter det att verksamheten har lagts ned ska verksamhetsområdet försättas i sådant skick att det inte medför olägenhet för hälsan eller annan förorening av miljön eller risk för detta. Verksamhetsområdet ska snyggas upp och avfall och problemavfall som lagrats på området transporteras för återvinning eller behandling på det sätt som föreskrivs i avfallslagen. I fråga om skyldigheterna efter avslutad verksamheten iakttas bestämmelserna i miljöskyddslagen.

19 §
Anmälan om ändringar i verksamheten

Verksamhetsutövaren ska utan dröjsmål underrätta den kommunala miljövårdsmyndigheten om ändringar i verksamheten som är väsentliga för tillsynen.

20 §
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Denna förordning träder i kraft den 1 juni 2010.

Denna förordning tillämpas på verksamheten vid befintliga energiproducerande enheter från och med den tidpunkt då

1) miljötillstånd för väsentlig ändring av verksamheten vid den energiproducerande enheten ska sökas med stöd av 28 § 3 mom. i miljöskyddslagen,

2) en ansökan om justering av tillståndsvillkoren ska göras i enlighet med 55 § 2 mom. i miljöskyddslagen, eller

3) ett miljötillstånd behöver ändras med stöd av 58 § 1 mom. i miljöskyddslagen.

Trots vad som föreskrivs i 2 mom. tillämpas denna förordning på de energiproducerande enheter som avses i momentet i fråga dock senast från och med den 1 januari 2018.

När denna förordning träder i kraft förfaller en sådan anhängig tillståndsansökan för en energiproducerande enhet som ännu inte har kungjorts, och myndigheten registrerar verksamheten i datasystemet för miljövårdsinformation samt underrättar verksamhetsutövaren om detta, utom i fråga om verksamhet som avses i 30 § 4 mom. i miljöskyddslagen.

En sådan tillståndsansökan för en energiproducerande enhet som är anhängig när denna förordning träder i kraft och som har kungjorts ska behandlas enligt de bestämmelser som gällde vid denna förordnings ikraftträdande, och denna förordning ska tillämpas på verksamheten i enlighet med 2 och 3 mom.

Helsingfors den 27 maj 2010

Bostadsminister
Jan Vapaavuori

Konsultative tjänsteman
Sirpa Salo-Asikainen

Bilagor 1 och 2

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.