352/2010

Given i Helsingfors den 14 maj 2010

Lag om tillämpning av Europeiska unionens lagstiftning om samordning av de sociala trygghetssystemen

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 kap.

Allmänna bestämmelser

1 §
Tillämpningsområde

I denna lag föreskrivs om institutionernas, myndigheternas och organens behörighet och uppgifter samt om elektroniskt informationsutbyte vid tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 987/2009 om tillämpningsbestämmelser till förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen.

2 §
Definitioner

I denna lag avses med

1) grundförordningen Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen,

2) tillämpningsförordningen Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 987/2009 om tillämpningsbestämmelser till förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen,

3) enhet som tillhandahåller offentlig hälso- och sjukvård och offentliga sjukhustjänster sjukvårdsdistrikt samt hälsovårdscentraler, sjukhus eller någon annan verksamhetsenhet inom hälso- och sjukvården med en kommun eller en samkommun som huvudman,

4) vårdförmån offentlig hälso- och sjukvård och offentliga sjukhustjänster, rehabilitering som ordnas eller ersätts av Folkpensionsanstalten och sjukvårdsersättningar enligt sjukförsäkringslagen (1224/2004) och lagen om olycksfallsförsäkring (608/1948),

5) särskilda icke avgiftsfinansierade kontanta förmåner förmåner som anges för Finland i bilaga X till grundförordningen,

6) elektronisk handling strukturerad elektronisk handling enligt artikel 1.2 led d i tillämpningsförordningen.

Vad som i denna lag föreskrivs om en medlemsstat gäller också andra stater där grundförordningen eller tillämpningsförordningen tillämpas.

2 kap.

Behörighetsbestämmelser

3 §
Behörig myndighet

I Finland är social- och hälsovårdsministeriet den behöriga myndighet som avses i artikel 1 led m i grundförordningen.

4 §
Behöriga institutioner i fråga om förmåner

I grundförordningens artikel 1 q led i och ii avsedda behöriga institutioner i Finland är enligt social trygghetsförmån

1) i fråga om sjukdomsförmåner, moderskapsförmåner och likvärdiga faderskapsförmåner

a) i ärenden som gäller vårdförmåner enheter som tillhandahåller offentlig hälso- och sjukvård och offentliga sjukhustjänster samt Folkpensionsanstalten till den del det är fråga om sjukvårdsersättningar enligt sjukförsäkringslagen, rehabilitering som ordnas eller ersätts av Folkpensionsanstalten och ersättning för kostnaderna för sjukdoms- och moderskapsförmåner som ges med stöd av grundförordningen samt den behöriga olycksfallsförsäkringsanstalten eller Olycksfallsförsäkringsanstalternas förbund till den del det är fråga om sjukvårdsersättningar enligt lagen om olycksfallsförsäkring,

b) i ärenden som gäller kontantförmåner Folkpensionsanstalten,

2) i fråga om förmåner vid invaliditet

a) i ärenden som gäller sjukpension enligt folkpensionssystemet Folkpensionsanstalten,

b) i ärenden som gäller invalidpensioner enligt arbetspensionssystemet den arbetspensionsanstalt som är behörig enligt arbetspensionslagarna,

3) i fråga om förmåner vid ålderdom

a) i ärenden som gäller ålderspensioner enligt folkpensionssystemet Folkpensionsanstalten,

b) i ärenden som gäller ålderspensioner enligt arbetspensionssystemet den arbetspensionsanstalt som är behörig enligt arbetspensionslagarna,

4) i fråga om familjepensionsförmåner

a) i ärenden som gäller familjepensioner enligt folkpensionssystemet Folkpensionsanstalten,

b) i ärenden som gäller familjepensioner enligt arbetspensionssystemet den arbetspensionsanstalt som är behörig enligt arbetspensionslagarna,

5) i fråga om förmåner vid olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar den behöriga olycksfallsförsäkringsanstalten eller Olycksfallsförsäkringsanstalternas förbund,

6) i fråga om arbetslöshetsförmåner

a) i ärenden som gäller grundtrygghetssystemet inom arbetslöshetsförsäkringen Folkpensionsanstalten,

b) i ärenden som gäller det inkomstrelaterade systemet inom arbetslöshetsförsäkringen den behöriga arbetslöshetskassan,

7) i fråga om förmåner vid förtidspensionering den arbetspensionsanstalt som är behörig enligt arbetspensionslagarna,

8) i fråga om familjeförmåner Folkpensionsanstalten,

9) i fråga om särskilda icke avgiftsfinansierade kontanta förmåner Folkpensionsanstalten.

5 §
Utsedda behöriga institutioner och organ i fråga om tillämplig lagstiftning

I grundförordningens artikel 1 q led iii avsedda behöriga institutioner i Finland som utses av den behöriga myndigheten är

1) Pensionsskyddscentralen när bestämmelserna i grundförordningen och tillämpningsförordningen om tillämplig lagstiftning tillämpas i de fall som avses i 2 § 2 mom. 3 punkten i lagen om Pensionsskyddscentralen (397/2006),

2) Folkpensionsanstalten när bestämmelserna i grundförordningen och tillämpningsförordningen om tillämplig lagstiftning tillämpas i de fall som inte ingår i Pensionsskyddscentralens behörighet.

Pensionsskyddscentralen och Folkpensionsanstalten är de organ enligt artikel 16 i grundförordningen som utses av den behöriga myndigheten vid överenskommelse om undantag från den tillämpliga lagstiftningen i de fall som avses i 1 mom. På begäran av den berörda personen eller dennes arbetsgivare ska en ansökan som gäller tillämplig lagstiftning överföras till social- och hälsovårdsministeriet som avgör frågan i egenskap av behörig myndighet.

6 §
Utsedda behöriga institutioner för vissa fall av sökande av arbete

I grundförordningens artikel 1 q led iii avsedda behöriga institutioner i Finland som utses av den behöriga myndigheten är arbets- och näringsbyråerna, när artikel 55.4 i tillämpningsförordningen och artikel 64.1 led a i grundförordningen tillämpas.

I Finland är arbets- och näringsbyråerna de arbetsförmedlingar som avses i grundförordningen och tillämpningsförordningen.

7 §
Institution på bosättningsorten och institution på vistelseorten

I grundförordningens artikel 1 led r avsedda institutioner på bosättningsorten och på vistelseorten i Finland är enligt social trygghetsförmån

1) i fråga om sjukdomsförmåner, moderskapsförmåner och likvärdiga faderskapsförmåner

a) i ärenden som gäller vårdförmåner enheter som tillhandahåller offentlig hälso- och sjukvård och offentliga sjukhustjänster samt Folkpensionsanstalten till den del det är fråga om sjukvårdsersättningar enligt sjukförsäkringslagen, rehabilitering som ordnas eller ersätts av Folkpensionsanstalten och ersättning för kostnaderna för sjukdoms- och moderskapsförmåner som ges med stöd av grundförordningen,

b) i ärenden som gäller kontantförmåner Folkpensionsanstalten,

2) i fråga om förmåner vid invaliditet

a) i ärenden som gäller sjukpension enligt folkpensionssystemet Folkpensionsanstalten,

b) i ärenden som gäller invalidpensioner enligt arbetspensionssystemet Pensionsskyddscentralen och den arbetspensionsanstalt som är behörig enligt arbetspensionslagarna,

3) i fråga om förmåner vid ålderdom

a) i ärenden som gäller ålderspensioner enligt folkpensionssystemet Folkpensionsanstalten,

b) i ärenden som gäller ålderspensioner enligt arbetspensionssystemet Pensionsskyddscentralen och den arbetspensionsanstalt som är behörig enligt arbetspensionslagarna,

4) i fråga om familjepensionsförmåner

a) i ärenden som gäller familjepensioner enligt folkpensionssystemet Folkpensionsanstalten,

b) i ärenden som gäller familjepensioner enligt arbetspensionssystemet Pensionsskyddscentralen och den arbetspensionsanstalt som är behörig enligt arbetspensionslagarna,

5) i fråga om förmåner vid olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar Olycksfallsförsäkringsanstalternas förbund,

6) i fråga om arbetslöshetsförmåner

a) i ärenden som gäller grundtrygghetssystemet inom arbetslöshetsförsäkringen Folkpensionsanstalten,

b) i ärenden som gäller det inkomstrelaterade systemet inom arbetslöshetsförsäkringen den behöriga arbetslöshetskassan,

7) i fråga om familjeförmåner Folkpensionsanstalten,

8) i fråga om särskilda icke avgiftsfinansierade kontanta förmåner Folkpensionsanstalten.

8 §
Förbindelseorgan

Förbindelseorgan enligt artikel 1.2 led b i tillämpningsförordningen är i Finland

1) Folkpensionsanstalten i ärenden som gäller sjukdomsförmåner, moderskapsförmåner och likvärdiga faderskapsförmåner, förmåner enligt folkpensionssystemet, familjeförmåner och arbetslöshetsförmåner, i fall som enligt bestämmelserna i grundförordningen och tillämpningsförordningen om tillämplig lagstiftning ingår i dess behörighet och i fråga om uppgifter som enligt bestämmelserna om återbetalning av förmåner i avdelning IV i tillämpningsförordningen tilldelats förbindelseorganet,

2) Pensionsskyddscentralen i ärenden som gäller arbetspensionssystemet och i fall som enligt bestämmelserna i grundförordningen och tillämpningsförordningen om tillämplig lagstiftning ingår i dess behörighet,

3) Olycksfallsförsäkringsanstalternas förbund i ärenden som gäller förmåner vid olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar och i fråga om uppgifter som enligt bestämmelserna om återbetalning av förmåner i avdelning IV i tillämpningsförordningen tilldelats förbindelseorganet.

9 §
Kontaktinstitution vid behandling av pensionsansökningar

I Finland är Pensionsskyddscentralen den kontaktinstitution som avses i artikel 47 i tillämpningsförordningen.

10 §
Indrivning

I Finland är Pensionsskyddscentralen den utsedda institution som avses i artikel 75.2 i tillämpningsförordningen när det är fråga om att en institution i en annan medlemsstat har begärt indrivning av försäkringspremier.

Pensionsskyddscentralen svarar för att utbetalningar som i denna lag avsedda myndigheter och institutioner eller myndigheter som beviljar utkomststöd har gjort till för stort belopp drivs in från pensioner som beviljas av någon annan medlemsstat.

3 kap.

Uppgifter och skyldigheter

11 §
Hur intyg och andra portabla handlingar ska utfärdas

Pensionsskyddscentralen ska utfärda följande intyg och handlingar:

1) intyg enligt artikel 19.2 i tillämpningsförordningen om tillämplig lagstiftning i fall som ingår i dess behörighet,

2) sammanfattning av pensionsbesluten enligt artikel 48.1 i tillämpningsförordningen.

Folkpensionsanstalten ska utfärda följande intyg och handlingar:

1) intyg enligt artikel 19.2 i tillämpningsförordningen om tillämplig lagstiftning, om det inte är Pensionsskyddscentralen som ska utfärda intyget,

2) intyg enligt artikel 55.1 i tillämpningsförordningen om rätt till arbetslöshetsförmåner till den del det är fråga om grundtrygghetssystemet inom arbetslöshetsförsäkringen,

3) intyg enligt artikel 54.1 i tillämpningsförordningen om försäkrings- och arbetsperioder,

4) europeiska sjukvårdskortet och intyg som temporärt ersätter kortet,

5) registreringsintyg enligt artikel 24 i tillämpningsförordningen för att få vårdförmåner,

6) intyg enligt artikel 29 i tillämpningsförordningen om en tidigare gränsarbetares rätt att få vård i den medlemsstat där han eller hon senast arbetade.

Den behöriga arbetslöshetskassan ska utfärda följande intyg:

1) intyg enligt artikel 55.1 i tillämpningsförordningen om rätt till arbetslöshetsförmåner i fråga om det inkomstrelaterade systemet inom arbetslöshetsförsäkringen,

2) intyg enligt artikel 54.1 i tillämpningsförordningen om försäkrings- och arbetsperioder.

Den behöriga olycksfallsförsäkringsanstalten ska utfärda intyg enligt artikel 33 i tillämpningsförordningen om rätt till vårdförmåner vid olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar.

Arbets- och näringsbyråerna ska utfärda följande intyg:

1) intyg enligt första stycket i artikel 55.4 i tillämpningsförordningen om att den berörda personen har anmält sig som arbetssökande,

2) intyg enligt andra stycket i artikel 55.4 i tillämpningsförordningen om faktorer som kan påverka rätten till förmåner,

3) intyg enligt tredje stycket i artikel 55.4 i tillämpningsförordningen om uppföljningen av den arbetslösa personens situation, om personen fortfarande är registrerad hos arbetsförmedlingen och om personen följer de kontrollförfaranden som fastställts.

12 §
Uppgifter som behövs för att påföra avgifter

På begäran av Skatteförvaltningen ska Folkpensionsanstalten intyga huruvida den berörda personen är försäkrad i Finland enligt sjukförsäkringslagen eller, om Finland svarar för sjukvårdskostnaderna för personen, enligt grundförordningen.

13 §
Intyg om rätt att få vårdförmåner i Finland

På begäran av en enhet som tillhandahåller offentlig hälso- och sjukvård och offentliga sjukhustjänster eller den berörda personen ska Folkpensionsanstalten utreda personens rätt att få vård och på grundval av artikel 19.2 i tillämpningsförordningen utfärda ett intyg över rätten att få vårdförmåner i Finland. Folkpensionsanstalten kan också utfärda intyget på eget initiativ. Intyget är bindande för enheter som tillhandahåller offentlig hälso- och sjukvård och offentliga sjukhustjänster.

14 §
Tillstånd till vård i en annan medlemsstat

Folkpensionsanstalten beviljar åt en person det tillstånd till vård som är lämplig utanför medlemsstaten där personen är bosatt, som avses i artikel 26 i tillämpningsförordningen, utifrån ett bindande utlåtande från en enhet som tillhandahåller offentlig hälso- och sjukvård och offentliga sjukhustjänster.

Ändring i Folkpensionsanstaltens beslut om tillstånd som avses i 1 mom. får sökas så som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen (586/1996).

4 kap.

Elektroniskt informationsutbyte och kontaktpunkt

15 §
Kontaktpunkt

I Finland finns den kontaktpunkt som avses i artikel 1.2 i tillämpningsförordningen vid Folkpensionsanstalten.

16 §
Hur kontaktpunkten ska anlitas

De myndigheter, institutioner och organ som denna lag gäller ska i sitt elektroniska informationsutbyte anlita kontaktpunkten enligt vad som bestäms i artikel 4 i tillämpningsförordningen.

17 §
Folkpensionsanstaltens uppgifter och ansvar som kontaktpunkt

För verksamheten som kontaktpunkt ska Folkpensionsanstalten ha nödvändig datateknisk kapacitet, se till att informationsutbytet håller tillräckligt hög nivå i fråga om informationssäkerhet och ha hand om kontaktpunktens informationssystem för de myndigheters, institutioners och organs räkning som avses i denna lag. Folkpensionsanstalten kan också tillhandahålla tjänster för informationssystemet för dessa myndigheter, institutioner och organ.

Folkpensionsanstalten ska svara för den allmänna verksamheten på kontaktpunkten, se till att verksamheten är lagenlig och dessutom svara för att uppgifterna i informationssystemet är användbara, integrerade och är oförändrade och att de skyddas, bevaras och i förekommande fall förstörs.

Folkpensionsanstalten ska se till att det vid kontaktpunkten finns nödvändiga reservsystem med tanke på störningar i verksamheten och verksamheten under exceptionella förhållanden.

Folkpensionsanstalten ska samla in logguppgifter för kontroll av hur i uppgifterna i informationssystemet används.

Folkpensionsanstalten ska föra statistik över de elektroniska handlingar som kontaktpunkten behandlar och förmedlar för att fördela de kostnader som avses i 25 §.

18 §
Den registeransvariges uppgifter och ansvar

Varje myndighet, institution och organ är registeransvarig för de av sina egna uppgifter som behandlas i informationssystemet vid kontaktpunkten och svarar för att samla in logguppgifter om sina egna uppgifter och om de elektroniska handlingar som förmedlas till dem eller som de får tillgång till via kontaktpunkten för att det ska kunna kontrolleras hur uppgifterna används.

19 §
Rätt att använda kontaktpunktens informationssystemtjänst

Folkpensionsanstalten ska utan dröjsmål ge inkomna elektroniska handlingar vidare till de behöriga myndigheterna, institutionerna eller organen.

Myndigheterna, institutionerna och organen har rätt att ur informationssystemet få elektroniska handlingar som ingår i deras behörighet och som behövs för att de ska kunna tillämpa grundförordningen och tillämpningsförordningen.

I egenskap av institution som driver kontaktpunkten har Folkpensionsanstalten rätt att öppna inkomna elektroniska handlingar, om det är nödvändigt för att ta reda på vem som är behörig institution eller behörigt förbindelseorgan eller för att tillhandahålla en tjänst som avses i 17 § 1 mom. Folkpensionsanstalten har också rätt att öppna en elektronisk handling om den inte har behandlats eller det finns någon annan särskild orsak att öppna den.

Olycksfallsförsäkringsanstalternas förbund och Pensionsskyddscentralen har rätt att öppna elektroniska handlingar som ingår i deras behörighet, om det är nödvändigt för att ta reda på vem som är behörig olycksfallsförsäkringsanstalt eller arbetspensionsanstalt.

20 §
Personers rätt att få information

Var och en har rätt att kontrollera vilka uppgifter och vilka elektroniska handlingar enligt denna lag som har lagrats i informationssystemet om honom eller henne. Bestämmelser om denna rätt finns i 26―28 § i personuppgiftslagen (523/1999).

21 §
Behandling och bevarande av personuppgifter

För verksamheten vid kontaktpunkten har Folkpensionsanstalten rätt att behandla uppgifter i informationssystemet i överensstämmelse med användningsändamålet för systemet.

I arkivlagen (831/1994) eller annan lagstiftning föreskrivs om bestämmande av förvaringstiden för handlingar.

22 §
Uppgifter ur befolkningsdatasystemet

För verksamheten vid kontaktpunkten har Folkpensionsanstalten rätt att trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i rätten till information få de uppgifter som avses i 13 § i lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster (661/2009) och tillägg, ändringar och korrigeringar till dem, med undantag av de uppgifter som avses i 11, 15 och 17―20 punkten i 1 mom. i den nämnda paragrafen samt andra kontaktuppgifter enligt 22 punkten samt yrke. Dessutom har Folkpensionsanstalten rätt att få de uppgifter som avses i 17 § 1 mom. 1 och 3 punkten i den nämnda lagen och tillägg, ändringar och korrigeringar till dem.

Folkpensionsanstalten har rätt att få de uppgifter som avses i 1 mom. avgiftsfritt. Om uppgifterna ska vara i ett bestämt format och detta orsakar den som lämnar ut uppgifterna väsentliga merkostnader, ska kostnaderna emellertid ersättas.

5 kap.

Administration av och fördelning av kostnaderna för det elektroniska informationsutbytet

23 §
Samarbetsgrupp

För utveckling, administration och kostnadsfördelning i fråga om det elektroniska informationsutbytet ska social- och hälsovårdsministeriet för tre år i sänder tillsätta en samarbetsgrupp med sex medlemmar. Social- och hälsovårdsministeriet, arbets- och näringsministeriet, Folkpensionsanstalten, Pensionsskyddscentralen, Olycksfallsförsäkringsanstalternas förbund och Arbetslöshetskassornas samorganisation ska vara företrädda i samarbetsgruppen. Utöver medlemmarna kan social- och hälsovårdsministeriet förordna högst två experter på förslag av de aktörer som är företrädda i gruppen. Samarbetsgruppen ska ha tillräckligt stor sakkunskap i Europeiska unionens lagstiftning om social trygghet, den nationella lagstiftningen om social trygghet och informationssystem.

Samarbetsgruppen ska inom sig välja en ordförande. Den ska sammanträda minst två gånger om året och alltid när en företrädd aktör kräver det.

24 §
Samarbetsgruppens uppgifter

Samarbetsgruppen ska följa hur det elektroniska informationsutbytet fungerar, bedöma behovet av ändringar och utvecklingsåtgärder och senast inom september månad varje år enhälligt fastställa en årlig plan inklusive kostnadskalkyl för utvecklande av kontaktpunkten och genomförande av ändringarna.

Samarbetsgruppen ska årligen fastlägga de årliga utfallen och de totala faktiska kostnaderna för det elektroniska informationsutbytet, den allmänna administrationen av kontaktpunkten och de anlitade tjänsterna.

Samarbetsgruppen ska årligen senast inom april månad lämna social- och hälsovårdsministeriet ett förslag till kostnadsandel för varje aktör enligt vad som föreskrivs i 25 §.

25 §
Kostnadsfördelning

De gemensamma kostnaderna för användning och administration av kontaktpunkten ska årligen fördelas mellan de aktörer som har deltagit i informationsutbytet utifrån omfattningen på informationsutbytet och de anlitade tjänsterna. Kostnadsfördelningen ska då grunda sig på de totala faktiska kostnaderna och utfallen året innan.

Kostnaderna för utveckling, underhåll och ändringar ska fördelas mellan aktörerna utifrån hur mycket arbete de har orsakat. De gemensamma kostnaderna ska fördelas i relation till kostnaderna för användning och administration. Den berörda aktören ska stå för kostnaderna om en ändring bara gäller en aktör.

Kostnaderna för att bygga upp kontaktpunkten ska fördelas mellan aktörerna utifrån den arbetsmängd som respektive aktörers andel har orsakat. De gemensamma kostnaderna ska fördelas i relation till de beräknade kostnaderna för användning och administration.

På förslag av samarbetsgruppen ska social- och hälsovårdsministeriet fastställa de årliga utfall som avses i 24 § och kostnadsandelen för varje aktör utifrån dem.

26 §
Betalning av kostnadsandelar

Varje aktör ska årligen senast inom juni månad betala sin andel av kostnaderna till Folkpensionsanstalten efter det att kostnadsandelarna har fastställts.

6 kap.

Administrativa bestämmelser

27 §
Ersättande och indrivning av kostnaderna för vårdförmåner

Folkpensionsanstalten ska av statliga medel i enlighet med artikel 35 i grundförordningen och artiklarna 62―69 i tillämpningsförordningen ersätta den institution i en annan medlemsstat som har gett ut vårdförmåner för kostnaderna för förmånerna. Ersättningarna ska ges ut enligt de förfaranden som anges i 15 kap. i sjukförsäkringslagen.

28 §
Missbruk av det europeiska sjukvårdskortet

Folkpensionsanstalten kan vidta åtgärder för att driva in de kostnader som staten har åsamkats för vård med stöd av det europeiska sjukvårdskortet hos den som har använt sjukvårdskortet, trots att han eller hon visste eller borde ha vetat att kortet inte får användas.

Folkpensionsanstalten kan låta bli att driva in kostnaderna helt eller delvis, om det anses vara skäligt eller om kostnaderna för användningen av kortet är små för staten. Dessutom kan Folkpensionsanstalten låta bli att driva in kostnaderna efter ett beslut om att driva in kostnaderna också när det inte längre är ändamålsenligt att fortsätta driva in kostnaderna med hänsyn till personens ekonomiska situation eller när det skulle medföra oskäligt stora kostnader i relation till fordringen att fortsätta driva in kostnaderna.

Ett lagakraftvunnet beslut om indrivning får verkställas på samma sätt som en lagakraftvunnen dom.

29 §
Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 19 maj 2010. Bestämmelserna i 2 och 3 kap. tillämpas dock från och med den 1 maj 2010.

RP 34/2010
ShUB 8/2010
RSv 68/2010

Helsingfors den 14 maj 2010

Republikens President
TARJA HALONEN

Social- och hälsovårdsminister
Liisa Hyssälä

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.