1705/2009

Given i Helsingfors den 29 december 2009

Lag om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

I enlighet med Riksdagens beslut föreskrivs:

1 kap

Allmänna bestämmelser

1 §
Tillämpningsområde

I denna lag föreskrivs om statsandelar och statsunderstöd som beviljas kommuner, samkommuner, registrerade sammanslutningar, stiftelser eller statliga affärsverk för driftskostnader och anläggningsprojekt samt om annan finansiering av sådan verksamhet som regleras i

1) gymnasielagen (629/1998),

2) lagen om yrkesutbildning (630/1998),

3) yrkeshögskolelagen (351/2003) och lagen om yrkespedagogisk lärarutbildning (356/2003),

4) lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (631/1998),

5) ungdomslagen (72/2006),

6) idrottslagen (1054/1998),

7) museilagen (729/1992), samt

8) teater- och orkesterlagen (730/1992).

För verksamhet som avses i lagen om yrkesutbildning, lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning, yrkeshögskolelagen och lagen om yrkespedagogisk lärarutbildning beviljas inte sådant statsunderstöd för anläggningsprojekt som avses i 5 kap. För andra kostnader än driftskostnader för lokaler, inventarier och annan lös egendom som används i sådan verksamhet som avses i de nämnda lagarna beviljas finansiering enligt 25 och 26 §.

I denna lag bestäms om kommunens kalkylerade självfinansieringsandel av driftskostnaderna för sådan undervisningsverksamhet som avses i 1 § 1 mom. 1, 2 och 3 punkten (kommunens självfinansieringsandel).

2 §
Tillämpning av lagen i vissa fall

På statsandelen för driftskostnaderna för sådan förskoleundervisning och grundläggande utbildning som avses i lagen om grundläggande utbildning (628/1998), sådan grundläggande konstundervisning som avses i lagen om grundläggande konstundervisning (633/1998) och som finansieras enligt antalet undervisningstimmar, sådana allmänna bibliotek som avses i bibliotekslagen (904/1998) och sådan kulturverksamhet som avses i lagen om kommunernas kulturverksamhet (728/1992) tillämpas det som bestäms i lagen om statsandel för kommunal basservice (1704 /2009).

Utan hinder av vad som bestäms i 1 mom., föreskrivs i denna lag om finansieringen av

1) sådan påbyggnadsundervisning som avses i 5 § i lagen om grundläggande utbildning,

2) sådan förberedande undervisning som enligt 5 § i lagen om grundläggande utbildning ordnas för invandrare före den grundläggande utbildningen,

3) sådan förskoleundervisning och grundläggande utbildning som enligt lagen om grundläggande utbildning ordnas för andra än läropliktiga,

4) de tilläggskostnader som föranleds av grundläggande utbildning för elever som omfattas av sådan förlängd läroplikt som avses i 25 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning och för gravt handikappade och andra handikappade elever,

5) det tillägg för internatskola som betalas då undervisning enligt lagen om grundläggande utbildning ordnas vid en internatskola och den skolhemsersättning som betalas till privata anordnare av grundläggande utbildning,

6) det tillägg som betalas för sådan flexibel grundläggande utbildning som avses i 5 § i lagen om grundläggande utbildning,

7) inledandet av verksamheten hos en privat anordnare av grundläggande utbildning,

8) sådan morgon- och eftermiddagsverksamhet som avses i lagen om grundläggande utbildning,

9) sådan undervisning som avses i lagen om grundläggande utbildning och som ordnas utomlands, samt

10) sådan grundläggande konstundervisning som avses i 11 § 3 mom. i lagen om grundläggande konstundervisning och som finansieras enligt antalet undervisningstimmar.

I denna lag föreskrivs också om

1) statsunderstöd som beviljas enligt prövning och andra statsunderstöd som beviljas sådana privata anordnare av grundläggande utbildning som avses i 7 § i lagen om grundläggande utbildning,

2) statsunderstöd som avses i lagen om grundläggande konstundervisning,

3) statsunderstöd som beviljas kommunerna för sådan centralbiblioteks- och landskapsbiblioteksuppgift eller andra särskilda uppgifter som avses i 4 § i bibliotekslagen samt för utvecklings- och försöksverksamhet, samt

4) statsunderstöd som avses i lagen om kommunernas kulturverksamhet.

I denna lag föreskrivs dessutom om statsunderstöd för sådana anläggningsprojekt som hänför sig till grundläggande utbildning, allmänna bibliotek, kommunernas kulturverksamhet och grundläggande konstundervisning.

3 §
Definitioner

I denna lag avses med

1) undervisningsverksamhet anordnande av verksamhet enligt de lagar som nämns i 1 § 1―4 punkten och sådan verksamhet enligt lagen om grundläggande utbildning som avses i 2 § 1―4 och 8―10 punkten,

2) kulturverksamhet verksamhet enligt de lagar som nämns i 1 § 5―8 punkten, samt med

3) privat utbildningsanordnare eller anordnare av annan verksamhet en registrerad sammanslutning, en stiftelse eller ett statligt affärsverk.

4 §
Förhållandet till lagen om statsandel för kommunal basservice

På sådan finansiering som avses i denna lag tillämpas lagen om statsandel för kommunal basservice till de delar som bestäms i denna lag och i lagen om statsandel för kommunal basservice.

2 kap

Finansiering av driftskostnader

5 §
Grunden för beräkning av finansieringen

Finansieringen för driftskostnaderna bestäms enligt kalkylerade grunder. Finansieringen bestäms

1) för gymnasier, grundläggande yrkesutbildning och yrkeshögskolor på basis av antalet studerande samt de per studerande bestämda priserna per enhet,

2) för yrkesinriktad tilläggsutbildning på basis av det antal studerandeårsverken eller undervisningstimmar som fastställts för utbildningsanordnaren som grund för beräkning av statsfinansieringen samt det per studerandeårsverke eller undervisningstimme bestämda priset per enhet, samt för sådan läroavtalsutbildning som ordnas som yrkesinriktad tilläggsutbildning på basis av antalet studerande och det per studerande bestämda priset per enhet,

3) för i lagen om grundläggande utbildning avsedd påbyggnadsundervisning, förberedande undervisning som ordnas för invandrare före den grundläggande utbildningen, förskoleundervisning och grundläggande utbildning som ordnas för andra än läropliktiga samt undervisning som ordnas utomlands, grundläggande utbildning för gravt handikappade och grundläggande utbildning som ordnas vid en internatskola samt för flexibel grundläggande utbildning på basis av antalet elever och det per elev bestämda priset per enhet,

4) för sådan morgon- och eftermiddagsverksamhet som avses i lagen om grundläggande utbildning på basis av antalet ledda timmar och det per timme bestämda priset per enhet,

5) för sådan grundläggande konstundervisning som finansieras enligt antalet undervisningstimmar på basis av antalet undervisningstimmar och det per undervisningstimme bestämda priset per enhet,

6) för idrottsverksamhet och ungdomsarbete på basis av kommunens invånarantal och det per invånare bestämda priset per enhet, samt

7) för museer, teatrar och orkestrar på basis av det antal kalkylerade årsverken som fastställts för institutionen i fråga och det per kalkylerat årsverke bestämda priset per enhet.

6 §
Kommunens statsandel och grunden för statsandelen för gymnasieutbildning, grundläggande yrkesutbildning och yrkeshögskolor

För kostnader som föranleds av de verksamheter som nämns i 5 § 1 punkten beviljas kommunen i statsandel det belopp som fås när grunden för kommunens statsandel, som beräknats enligt 2 mom., minskas med kommunens finansieringsandel som beräknats enligt 8 §.

Grunden för kommunens statsandel fås genom sammanräkning av

1) produkten av antalet studerande inom gymnasieutbildning som ordnas av kommunen och det per studerande bestämda priset per enhet för gymnasieutbildningen i kommunen,

2) produkterna av antalet studerande inom grundläggande yrkesutbildning som ordnas av kommunen samt de per studerande bestämda priserna per enhet som beräknats särskilt för utbildning som ordnas i form av läroavtalsutbildning och för annan grundläggande yrkesutbildning, samt

3) produkterna av antalet studerande vid kommunens yrkeshögskolor samt de per studerande bestämda priserna per enhet för yrkeshögskolorna.

7 §
Finansiering av gymnasieutbildning och grundläggande yrkesutbildning som ordnas av samkommuner och privata utbildningsanordnare samt finansiering av yrkeshögskolor

För sådana verksamheter som avses i 5 § 1 punkten beviljas samkommuner och privata utbildningsanordnare finansiering till ett belopp som motsvarar statsandelsgrunden och som beräknats på det sätt som föreskrivs i 6 § 2 mom. enligt antalet studerande hos utbildningsanordnaren och enligt priserna per enhet.

För sådan gymnasieutbildning som en privat utbildningsanordnare såsom särskild utbildningsuppgift har ålagts att ordna på något annat språk än finska eller svenska beviljas utbildningsanordnaren i statsandel ett belopp som motsvarar 57 procent av produkten av antalet studerande och priset per enhet i fråga om sådana studerande som enligt lagen om hemkommun (201/1994) inte har någon hemkommun i Finland.

8 §
Kommunens självfinansieringsandel av driftskostnaderna för gymnasieutbildning, yrkesutbildning och yrkeshögskolor.

Kommunens självfinansieringsandel av driftskostnaderna för gymnasieutbildning, grundläggande yrkesutbildning och yrkeshögskolor utgör under åren 2008―2011 58,11 procent av det belopp som fås när det belopp som beräknats enligt 2 och 3 mom. divideras med landets invånarantal och det därigenom erhållna beloppet multipliceras med kommunens invånarantal.

Vid beräkning av kommunens självfinansieringsandel sammanräknas de grunder för kommunens statsandel som avses i 6 § 2 mom. och till det därigenom erhållna beloppet adderas

1) för samkommuner och privata utbildningsanordnare de belopp som motsvarar statsandelsgrunderna och som beräknats enligt 7 § 1 mom., samt

2) för statliga läroanstalter och universitetens övningsskolor de belopp som motsvarar statsandelsgrunderna och som beräknats på basis av de genomsnittliga priser per enhet som med stöd av 23 § föreskrivs för de verksamheter som avses i 5 § 1 punkten.

Vid beräkning av kommunens självfinansieringsandel beaktas inte

1) studerande som enligt lagen om hemkommun inte har någon hemkommun i Finland eller som har sin hemkommun på Åland,

2) studerande för vilka undervisning ordnas utomlands med stöd av 3 § 1 mom. i gymnasielagen, eller

3) studerande i yrkespedagogisk lärarutbildning, och inte heller kostnader som föranleds av denna utbildning.

9 §
Finansiering av fristående examina i vissa fall

Angående finansieringen av examina som avläggs i anslutning till utbildning som enligt lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning förbereder för sådana yrkesinriktade grundexamina som avläggs i form av fristående examina gäller det som bestäms om finansiering av grundläggande yrkesutbildning i 25 §. Om en yrkesinriktad grundexamen avläggs utan förberedande utbildning, gäller angående finansieringen av examen det som i 49 § 3 mom. bestäms om finansiering av fristående examina som avläggs utan förberedande utbildning.

10 §
Statsandelen för driftskostnaderna för yrkesinriktad tilläggsutbildning

För driftskostnaderna för annan yrkesinriktad tilläggsutbildning än sådan som avses i 2 och 3 mom. beviljas en sådan utbildningsanordnare som avses i lagen om yrkesutbildning eller lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning i statsandel 85,60 procent av det belopp som fås genom sammanräkning av produkterna av det antal studerandeårsverken som fastställts för utbildningsanordnaren som grund för beräkning av statsandelen och de per studerandeårsverke bestämda priserna per enhet. För sådan utbildning som ordnas i syfte att utveckla kompetensen hos personalen vid ett företag eller en annan sammanslutning utgör statsandelen emellertid 47,23 procent av det belopp som beräknas på nämnda sätt. Genom förordning av statsrådet utfärdas bestämmelser om hur de studerandeårsverken som läggs till grund för statsandelen fastställs.

För driftskostnaderna för sådan yrkesinriktad tilläggsutbildning som ordnas i form av läroavtalsutbildning beviljas utbildningsanordnaren i statsandel det belopp som fås när antalet studerande som genomgår utbildningen multipliceras med de per studerande bestämda priserna per enhet för utbildningen.

För driftskostnaderna för en särskild yrkesläroanstalt beviljas utbildningsanordnaren i statsandel det belopp som fås när det antal undervisningstimmar som fastställts för utbildningsanordnaren som grund för beräkning av finansieringen multipliceras med det per undervisningstimme bestämda priset per enhet.

11 §
Finansiering av påbyggnadsundervisning enligt lagen om grundläggande utbildning

För sådan påbyggnadsundervisning som avses i 5 § i lagen om grundläggande utbildning beviljas kommunen, samkommunen eller en privat utbildningsanordnare som har fått tillstånd att ordna grundläggande utbildning finansiering till ett belopp som fås när grunddelen av den hemkommunersättning som i enlighet med 38 § i lagen om statsandel för kommunal basservice fastställts för den kommun där utbildningsanordnarens grundläggande utbildning huvudsakligen ordnas, multiplicerad med talet 1,21, multipliceras med antalet elever inom påbyggnadsundervisningen för den grundläggande utbildningen.

12 §
Finansiering av förberedande undervisning som ordnas för invandrare före den grundläggande utbildningen

För sådan förberedande undervisning som avses i 5 § i lagen om grundläggande utbildning och som ordnas för invandrare före den grundläggande utbildningen beviljas kommunen, samkommunen eller en privat utbildningsanordnare som har fått tillstånd att ordna grundläggande utbildning finansiering till ett belopp som fås när grunddelen av den hemkommunersättning som i enlighet med 38 § i lagen om statsandel för kommunal basservice fastställts för den kommun där utbildningsanordnarens grundläggande utbildning huvudsakligen ordnas, multiplicerad med talet 2,39, multipliceras med antalet studerande.

13 §
Finansiering av förskoleundervisning och grundläggande utbildning för andra än läropliktiga

För sådan förskoleundervisning och grundläggande utbildning som ordnas för andra än läropliktiga beviljas kommunen, samkommunen eller en privat utbildningsanordnare finansiering till ett belopp som fås när grunddelen av den hemkommunersättning som i enlighet med 38 § i lagen om statsandel för kommunal basservice fastställts för den kommun där utbildningen huvudsakligen ordnas, multiplicerad med talet 1,35, multipliceras med elevantalet.

För sådan utbildning som avses i 46 § 1 mom. i lagen om grundläggande utbildning minskas grunddelen av den hemkommunersättning som avses i 1 mom. med 49 procent. Minskningen gäller dock inte i fråga om studerande vid internatskolor eller elever inom förskoleundervisning.

För sådana slutförda läroämnen som avses i 46 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning och som ingår i den grundläggande utbildningens lärokurs beviljas en sådan anordnare av grundläggande utbildning som avses i 1 mom. ett belopp som fås när det pris per enhet som fastställts inom ramen för statsbudgeten multipliceras med det kalkylerade elevantalet. Genom förordning av statsrådet utfärdas bestämmelser om hur slutförda läroämnen eller kurser omvandlas till ett kalkylerat elevantal.

14 §
Förhöjning för elever som omfattas av förlängd läroplikt inom den grundläggande utbildningen

Utöver vad som i lagen om statsandel för kommunal basservice och i 13 § 1 mom. i denna lag bestäms om den statsandel som beviljas för driftskostnaderna för sådan utbildning som hänför sig till den 11-åriga läroplikt som avses i 25 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning, beviljas kommunen, samkommunen eller en privat utbildningsanordnare som fått tillstånd att ordna grundläggande utbildning som förhöjning för den nämnda utbildningen ett belopp som fås när det grundpris som avses i 54 § i lagen om statsandel för kommunal basservice multiplicerat med 2,41, multipliceras med antalet elever som avses i denna paragraf och utökas med grundpriset för den grundläggande utbildningen, multiplicerat med 1,45, multiplicerat med antalet gravt handikappade elever.

15 §
Tillägg för internatskola och skolhemsförhöjning

För elever som erbjuds inkvartering och måltider vid en internatskola som ordnar sådan utbildning som avses i lagen om grundläggande utbildning beviljas kommunen, samkommunen eller en privat utbildningsanordnare ett belopp som motsvarar 26 procent av det genomsnittliga pris per enhet som föreskrivs för grundläggande yrkesutbildning i 23 §.

För elever som får undervisning vid ett skolhem beviljas en sådan privat anordnare av grundläggande utbildning som enligt tillståndet att ordna grundläggande utbildning såsom särskild utbildningsuppgift har ålagts att ordna skolhemsundervisning tilläggsfinansiering till ett belopp som fås när det grundpris som avses i 54 § i lagen om statsandel för kommunal basservice, multiplicerat med 1,51, multipliceras med antalet elever som får skolhemsundervisning.

16 §
Tillägg för flexibel grundläggande utbildning

För de tilläggskostnader som föranleds av flexibel grundläggande utbildning kan kommunen, samkommunen eller en privat utbildningsanordnare, utöver vad som i lagen om statsandel för kommunal basservice bestäms om statsandelen för grundläggande utbildning, beviljas ett belopp som fås när det antal elever som deltar i den flexibla grundläggande utbildningen multipliceras med det per elev bestämda priset per enhet för den nämnda utbildningen.

17 §
Inledande av verksamhet som privat anordnare av grundläggande utbildning

För tiden från ingången av den månad under vilken verksamheten inleds till utgången av det räkenskapsår för vilket en privat anordnare av grundläggande utbildning som har fått tillstånd att ordna grundläggande utbildning inte får sådan hemkommunersättning som avses i 37 § i lagen om statsandel för kommunal basservice, beviljas utbildningsanordnaren för inledande av verksamheten ett belopp som motsvarar den nämnda ersättningen, beräknat enligt den kommun där den grundläggande utbildningen i huvudsak ordnas.

18 §
Finansiering av sådan utbildning enligt lagen om grundläggande utbildning som ordnas utomlands

För sådan utbildning som ordnas utomlands beviljas utbildningsanordnaren finansiering till ett belopp som fås när elevantalet multipliceras med det grundpris som avses 54 § i lagen om statsandel för kommunal basservice, eller det nämnda grundpriset höjt eller sänkt i enlighet med vad som bestäms genom förordning av statsrådet och undervisningsministeriet.

19 §
Statsandelen för driftskostnaderna för morgon- och eftermiddagsverksamhet

För driftskostnaderna för sådan morgon- och eftermiddagsverksamhet som avses i lagen om grundläggande utbildning beviljas den kommun som ordnar sådan verksamhet i statsandel 57 procent av det belopp som fås när antalet timmar som fastställts för denna verksamhet som grund för beräkning av statsandelen för kommunen multipliceras med det per timme bestämda priset per enhet.

20 §
Statsandelen för driftskostnaderna för sådan grundläggande konstundervisning som finansieras enligt antalet undervisningstimmar

För driftskostnaderna för sådan grundläggande konstundervisning som finansieras enligt antalet undervisningstimmar beviljas en kommun, samkommun, privat sammanslutning eller stiftelse som med stöd av 11 § 3 mom. i lagen om grundläggande konstundervisning har beviljats rätt till statsandel enligt antalet undervisningstimmar i statsandel 57 procent av det belopp som fås när det antal undervisningstimmar som fastställts för nämnda utbildning som grund för beräkning av statsandelen för utbildningsanordnaren multipliceras med det per undervisningstimme bestämda priset per enhet.

21 §
Statsandelen för driftskostnaderna för idrottsverksamhet och ungdomsarbete

För driftskostnaderna för idrottsverksamhet beviljas kommunen i statsandel 29,70 procent av det belopp som fås när kommunens invånarantal multipliceras med det per invånare bestämda priset per enhet för idrottsverksamhet.

För driftskostnaderna för ungdomsarbete beviljas kommunen i statsandel 29,70 procent av det belopp som fås när antalet kommuninvånare som är yngre än 29 år multipliceras med det per invånare bestämda priset per enhet för ungdomsarbete.

22 §
Statsandelen för driftskostnaderna för museer, teatrar och orkestrar

För driftskostnaderna för ett museum, en teater eller en orkester beviljas dess huvudman i statsandel 37 procent av det belopp som fås när det antal kalkylerade årsverken som fastställts för huvudmannen för museet, teatern eller orkestern multipliceras med det per årsverke bestämda priset per enhet för verksamheten i fråga.

3 kap

Priser per enhet för undervisningsverksamhet

23 §
Genomsnittliga priser per enhet

Genom förordning av statsrådet utfärdas årligen bestämmelser om de genomsnittliga priser per enhet för gymnasieutbildning, grundläggande yrkesutbildning, yrkeshögskolor och grundläggande konstundervisning som läggs till grund för finansieringen för det följande finansåret, i enlighet med vad som bestäms i 54 § 2 mom. och 57 § i lagen om statsandel för kommunal basservice.

Priserna per enhet bestäms av undervisningsministeriet. De priser per enhet som avses i 24―26 § i denna lag bestäms så att de belopp som beräknas enligt priserna per enhet och som läggs till grund för finansieringen sammanlagt motsvarar de belopp som beräknas på basis av de genomsnittliga priserna per enhet.

24 §
Priserna per enhet för gymnasier

De per studerande bestämda priserna per enhet för gymnasier beräknas vart fjärde år på basis av de riksomfattande totalkostnader som alla utbildningsanordnare har orsakats av gymnasieutbildningen under året före det år som föregår det då priserna per enhet bestäms. När priserna per enhet beräknas beaktas emellertid inte utgifterna för undervisning utomlands eller studerande som får sådan undervisning. När priserna per enhet beräknas beaktas 58 procent av antalet studerande som inlett studierna efter att de fyllt 18 år.

Priserna per enhet för kommuner och samkommuner graderas på basis av nyckeltalet för antalet studerande, i enlighet med vad som bestäms genom förordning av statsrådet. Priset per enhet för en privat utbildningsanordnare är detsamma som priset per enhet i den kommun där utbildningen huvudsakligen ordnas. Om kommunen inte ordnar gymnasieutbildning, beräknas priset per enhet för en privat anordnare av gymnasieutbildning på samma sätt som priset per enhet för kommunen. För undervisning som ordnas utomlands bestäms priset per enhet genom att det genomsnittliga pris per enhet som föreskrivs för gymnasieutbildning enligt 23 § graderas i enlighet med vad som bestäms genom förordning av statsrådet och vad undervisningsministeriet föreskriver med stöd av förordningen. Undervisningsministeriet kan dessutom höja priset per enhet på grundval av en särskild utbildningsuppgift som ålagts utbildningsanordnaren eller av andra särskilda skäl.

Om en anordnare av gymnasieutbildning med stöd av 4 § 2 mom. i gymnasielagen har ålagts ordna gymnasieutbildning vid en internatskola, höjs priset per enhet för elever som får inkvartering och måltider vid internatskolan, i enlighet med vad som bestäms genom förordning av statsrådet.

Priserna per enhet bestäms så att de belopp som fås när de priser per enhet som beräknats för utbildningsanordnarna multipliceras med antalet studerande hos utbildningsanordnarna sammanlagt motsvarar de riksomfattande totalkostnader som avses i 1 mom.

Under andra år än de som nämns i 1 mom. beräknas priserna per enhet i enlighet med vad som bestäms i denna paragraf, dock på basis av de totalkostnader som utretts vid beräkningen av priserna per enhet för det år som avses i 1 mom.

För en studerande som har inlett studierna efter att han eller hon fyllt 18 år är priset per enhet 58 procent av det per studerande bestämda pris per enhet som fastställts för utbildningsanordnaren i fråga. Detta gäller dock inte studerande som får gymnasieutbildning vid en internatskola. Undervisningsministeriet kan på grundval av en särskild utbildningsuppgift som påförts utbildningsanordnaren eller av något annat särskilt skäl höja ett sådant pris per enhet som avses i detta moment.

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om beräknandet av priserna per enhet.

Genom förordning av statsrådet bestäms om de grunder enligt vilka läroämnen som slutförs i enlighet med 20 § 3 mom. i gymnasielagen omvandlas till studerandeantal och beaktas i antalet sådana studerande som avses i 1 och 5 mom. i denna paragraf, vilka har inlett studierna efter det att de fyllt 18 år.

25 §
Priserna per enhet för grundläggande yrkesutbildning

De per studerande bestämda priserna per enhet för grundläggande yrkesutbildning beräknas vart fjärde år genom att de riksomfattande totalkostnader som yrkesutbildningsanordnarna under året före det år som föregår det då priserna per enhet bestäms har orsakats för utbildning enligt lagen om yrkesutbildning samt för utbildning som enligt lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning förbereder för sådana yrkesinriktade grundexamina som avläggs i form av fristående examina divideras med det totala antal studerande inom den nämnda utbildningen som läggs till grund för beviljandet av statsandelen under året i fråga. Under andra år beräknas priserna per enhet i enlighet med vad som bestäms i denna paragraf, dock på basis av de totalkostnader som utretts vid beräkningen av priserna per enhet för det år som avses i detta moment. När priserna per enhet beräknas beaktas inte kostnader för läroavtalsutbildning och inte heller studerande som genomgår sådan utbildning.

De per studerande bestämda priserna per enhet för grundläggande yrkesutbildning beräknas per utbildningsområde genom att de riksomfattande totalkostnader som alla yrkesutbildningsanordnare har orsakats för utbildningen inom respektive utbildningsområde divideras med det totala antalet studerande som fått utbildning inom utbildningsområdet under året i fråga. I de riksomfattande totalkostnaderna för respektive utbildningsområde inberäknas de avskrivningar för den grundläggande yrkesutbildningen som yrkesutbildningsanordnarna gjort enligt bokföringen. Om det inte är möjligt att utreda kostnaderna för utbildningen inom ett utbildningsområde, bestäms priset per enhet på basis av de kalkylerade kostnaderna för utbildningsområdet. Priserna per enhet graderas på basis av specialundervisning och andra faktorer som väsentligt inverkar på kostnaderna för utbildningen. Dessutom graderas priserna per enhet på basis av goda resultat i utbildningen. Den resultatbaserade graderingen bestäms på basis av studerandenas sysselsättning, övergång till fortsatta studier, avbrutna studier och studietider samt personalens behörighet och åtgärder för personalutveckling. Den andel som bestäms på basis av verksamhetens resultat utgör högst tre procent av de riksomfattande totalkostnader som avses i 1 mom. Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om beräknandet av priserna per enhet i enlighet med detta moment.

Priserna per enhet för sådan orienterande och förberedande utbildning som enligt lagen om yrkesutbildning ordnas före den grundläggande yrkesutbildningen, undervisning och handledning som ordnas för handikappade studerande i tränings- och rehabiliteringssyfte samt förberedande utbildning som ordnas för invandrare inför den grundläggande yrkesutbildningen bestäms genom gradering av det genomsnittliga pris per enhet som föreskrivs för grundläggande yrkesutbildning i 23 §. Närmare bestämmelser om beräknandet av priserna per enhet utfärdas genom förordning av statsrådet. Genom förordning av statsrådet utfärdas särskilda bestämmelser om graderingen av priserna per enhet för ovan nämnd utbildning när det gäller sådan utbildning som ordnas på basis av en särskild utbildningsuppgift som har ålagts yrkesutbildningsanordnaren med stöd av 20 § 2 mom. och 9 § i lagen om yrkesutbildning.

När en utbildningsanordnare ordnar utbildning inom två eller flera sådana utbildningsområden som avses i 2 mom., eller sådan utbildning som avses i 3 mom., bestäms priset per enhet för utbildningsanordnaren enligt ett med antalet studerande vägt medeltal som beräknas på basis av antalet studerande inom de olika utbildningsområdena och inom den utbildning som avses ovan samt på basis av de priser per enhet som avses i 2 och 3 mom. Priset per enhet höjs på basis av att studerandena erbjuds inkvarteringsförmån. Undervisningsministeriet kan dessutom på basis av en särskild utbildningsuppgift som ålagts utbildningsanordnaren eller av andra särskilda skäl höja priset per enhet. Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om beräknandet av priset per enhet i enlighet med detta moment.

Priserna per enhet bestäms så att de belopp som fås när priserna per enhet multipliceras med antalet studerande inom varje utbildningsområde och inom den utbildning som avses i 3 mom. sammanlagt motsvarar de riksomfattande totalkostnader som avses i 1 mom.

Priset per enhet för sådan grundläggande yrkesutbildning som ordnas i form av läroavtalsutbildning utgör 63,13 procent av det genomsnittliga pris per enhet som föreskrivs för grundläggande yrkesutbildning i 23 §. Det pris per enhet som avses i detta moment höjs för specialundervisning i enlighet med vad som bestäms genom förordning av statsrådet.

26 §
Priserna per enhet för yrkeshögskolor

De per studerande bestämda priserna per enhet för yrkeshögskolor beräknas vart fjärde år genom att de riksomfattande totalkostnader som orsakats alla yrkeshögskolor under året före det år som föregår det då priset per enhet bestäms divideras med det totala kalkylerade antalet studerande under nämnda år, vilket bestäms enligt den överenskommelse som avses i 8 § 2 mom. i yrkeshögskolelagen och utgör grund för beviljandet av statsandel.

I de riksomfattande totalkostnader som avses i 1 mom. inberäknas de avskrivningar för yrkeshögskoleverksamheten som yrkeshögskolornas huvudmän gjort enligt bokföringen. Genom förordning av statsrådet utfärdas vid behov närmare bestämmelser om inberäknandet av avskrivningar i de riksomfattande totalkostnaderna.

Priserna per enhet bestäms så att de belopp som fås när priserna per enhet multipliceras med det kalkylerade antal studerande som bestäms enligt 1 mom. sammanlagt motsvarar de riksomfattande totalkostnader som beräknas enligt 1 och 2 mom.

Priset per enhet för en yrkeshögskola består av de andelar som bestäms enligt det kalkylerade antalet studerande och antalet examina som avlagts vid yrkeshögskolan. Den andel som bestäms enligt antalet studerande utgör 70 procent och den andel som bestäms enligt antalet examina utgör 30 procent. Undervisningsministeriet kan av särskilda skäl höja priset per enhet för en yrkeshögskola. Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om beräknandet av priset per enhet.

Under andra år än de som avses i 1 mom. beräknas priserna per enhet i enlighet med vad som bestäms i denna paragraf, dock på basis av de totalkostnader som använts vid beräkningen av priserna per enhet för det år som avses i 1 mom.

27 §
Priserna per enhet för yrkesinriktad tilläggsutbildning

De per studerandeårsverke bestämda priserna per enhet för sådan i 10 § 1 mom. avsedd yrkesinriktad tilläggsutbildning som ordnas vid en läroanstalt beräknas på basis av det genomsnittliga pris per enhet som föreskrivs för grundläggande yrkesutbildning i 23 § 1 mom., särskilt för frivillig tilläggsutbildning och för personalutbildning. Priserna per enhet graderas i fråga om utbildning som hör till olika prisgrupper och i fråga om specialundervisning, i enlighet med vad som bestäms genom förordning av statsrådet. Undervisningsministeriet kan dessutom av särskilda skäl höja priset per enhet.

Undervisningsministeriet bestämmer årligen inom ramen för statsbudgeten priserna per enhet för sådan yrkesinriktad tilläggsutbildning som ordnas i form av läroavtalsutbildning, särskilt för utbildning som förbereder för en yrkesexamen eller specialyrkesexamen och särskilt för annan yrkesinriktad tilläggsutbildning. De priser per enhet som avses i detta moment höjs i fråga om specialundervisning, i enlighet med vad som bestäms genom förordning av statsrådet.

De priser per enhet för yrkesinriktad tilläggsutbildning som avses i 1 och 2 mom. graderas på basis av verksamhetens resultat. Den andel som bestäms på basis av resultatet utgör högst tre procent av utbildningsanordnarnas sammanlagda kalkylerade grund för statsandelen för yrkesinriktad tilläggsutbildning. Beloppet av den statsandel som baserar sig på verksamhetens resultat bestäms på basis av avlagda examina. Vid beräkning av den resultatbaserade finansieringen för sådan yrkesinriktad tilläggsutbildning som ordnas vid en läroanstalt beaktas dessutom den prisgrupp som avses i 1 mom. och andelen avlagda examna inom varje prisgrupp. Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om fastställandet av den resultatbaserade finansieringen och om maximibeloppen för den resultatbaserade finansieringens andel för olika utbildningsanordnare.

Undervisningsministeriet fastställer årligen det per undervisningstimme bestämda priset per enhet för särskilda yrkesläroanstalter enligt priset per enhet för det föregående året justerat till den beräknade kostnadsnivån det år då priset per enhet tillämpas. Priset per enhet graderas på basis av faktorer som väsentligt påverkar kostnaderna för utbildningen, i enlighet med vad som bestäms genom förordning av statsrådet.

28 §
Priserna per enhet för sådan grundläggande konstundervisning som finansieras enligt antalet undervisningstimmar

De priser per enhet för grundläggande konstundervisning som avses i 20 § beräknas vart fjärde år genom att de riksomfattande totalkostnaderna för den grundläggande konstundervisningen under året före det år som föregår det då priset per enhet bestäms divideras med det totala antal undervisningstimmar som hållits året före det år som föregår det då priset per enhet bestäms. Under andra år beräknas priserna per enhet på basis av de priser per enhet som bestämts för det föregående året, med beaktande av det som bestäms i 23 §.

29 §
Priserna per enhet för grundläggande utbildning

Undervisningsministeriet fastställer årligen de per elev bestämda priser per enhet som avses i 11―14 och 18 §.

Undervisningsministeriet fastställer årligen inom ramen för statsbudgeten priset för sådan flexibel grundläggande utbildning som avses i 16 §.

30 §
Priset per enhet för morgon- och eftermiddagsverksamhet

Undervisningsministeriet fastställer årligen inom ramen för statsbudgeten det per ledd timme bestämda priset per enhet för sådan morgon- och eftermiddagsverksamhet som avses i lagen om grundläggande utbildning.

31 §
Kostnader som inte beaktas vid beräkningen av priser per enhet

Som driftskostnader för gymnasier, yrkesutbildning, yrkeshögskolor och sådan grundläggande konstundervisning som finansieras enligt antalet undervisningstimmar betraktas inte

1) kostnader för sådana anläggningsprojekt som avses i denna lag eller kostnader för förvärv eller hyra av markområden,

2) kostnader för ordnande av skolskjuts för studerande,

3) mervärdesskatt som ingår i anskaffningspriset för varor och tjänster,

4) kostnader för skötsel av lån eller kalkylerade räntor och avskrivningar,

5) kostnader för vilka lagstadgad statsfinansiering beviljas särskilt,

6) avgifter till den som ordnar verksamhet enligt de lagar som nämns i 1 § eller enligt lagen om fritt bildningsarbete (632/1998), om de kostnader som anordnarna orsakats för den verksamhet som utgör grund för avgifterna beaktas när priserna per enhet räknas ut,

7) kostnader för avgiftsbelagd service som tillhandahålls av den som ordnar verksamhet enligt någon av de lagar som nämns i 1 §, eller

8) andra förvaltningskostnader än sådana som direkt hänför sig till verksamhet enligt de lagar som nämns i 1 §.

Driftskostnaderna för de utbildningsformer som avses i 1 mom., för vilka finansiering beviljas i Europeiska gemenskapernas budget, får betraktas som sådana driftskostnader som finansieras med stöd av denna lag till den del de inte täcks av den finansiering som beviljas i Europeiska gemenskapernas budget och den motsvarande särskilda nationella finansiering som beviljas i statsbudgeten.

Från driftskostnaderna för de utbildningsformer som avses i 1 mom. avdras ett belopp som motsvarar de statsandelar som med stöd av 44 § 1 och 2 mom. beviljats utbildningsanordnarna för verksamheten i fråga det år då kostnaderna beräknas. Från yrkeshögskolornas driftskostnader avdras ett belopp som motsvarar den finansiering som beviljats med stöd av 33 § 1 mom. i yrkeshögskolelagen.

Utan hinder av 1 mom. 4 punkten gäller i fråga om de avskrivningar som en yrkesutbildningsanordnare och en huvudman för en yrkeshögskola gjort enligt bokföringen vad som bestäms i 25 § 2 mom. och 26 § 2 mom.

32 §
Beaktande av mervärdesskatten i priserna per enhet för privata utbildningsanordnare

För privata utbildningsanordnare höjs priserna per enhet för gymnasier, yrkesutbildning, yrkeshögskolor och grundläggande konstundervisning så att höjningen motsvarar den andel som den mervärdesskatt som de privata utbildningsanordnarna betalat utgör av de mervärdesskattefria kostnader som dessa utbildningsformer orsakar de privata utbildningsanordnarna.

För en privat huvudman för en yrkeshögskola och en privat anordnare av yrkesutbildning kan priset per enhet på ansökan höjas i fråga om en sådan fastighet och sådana anläggningstillgångar som en kommun eller samkommun har överlåtit till en privat sammanslutning eller stiftelse för verksamhet som avses i denna lag, så att förhöjningen multiplicerad med det antal studerande som läggs till grund för bestämmandet av finansieringen högst motsvarar beloppet av den mervärdesskatt som betalas för de överlåtelser som sker för nämnda ändamål.

För en privat anordnare av grundläggande utbildning höjs de priser per enhet och priser som avses i 11―18 § så att höjningen motsvarar den andel som den mervärdesskatt som de privata utbildningsanordnarna betalat utgör av de mervärdesskattefria kostnader som de privata utbildningsanordnarna orsakas.

Den förhöjning som avses i 1 och 2 mom. beaktas inte när de genomsnittliga priserna per enhet föreskrivs enligt 23 § 1 mom. och inte heller när priserna per enhet bestäms enligt 2 mom. i nämnda paragraf. Den förhöjning som avses i 2 mom. beaktas inte heller när kommunens självfinansieringsandel bestäms eller när den mervärdesskatteandel som avses i 1 mom. räknas ut.

4 kap

Priser per enhet för kulturverksamhet

33 §
Priset per enhet för idrottsverksamhet

Undervisningsministeriet fastställer årligen inom ramen för statsbudgeten det per kommuninvånare bestämda priset per enhet för idrottsverksamhet.

34 §
Priset per enhet för ungdomsarbete

Undervisningsministeriet fastställer årligen inom ramen för statsbudgeten det pris per enhet för ungdomsarbete som bestäms per kommuninvånare som inte har fyllt 29 år.

35 §
Priset per enhet för museer, teatrar och orkestrar

Priserna per enhet för museer, teatrar och orkestrar beräknas särskilt för varje form av konst- och kulturinstitution vart fjärde år, genom att driftskostnaderna för institutionernas verksamhet under året före det år som föregår det då priset per enhet bestäms divideras med kulturinstitutionernas totala antal faktiska årsverken under samma kalenderår. Undervisningsministeriet bestämmer priset per enhet i enlighet med den beräknade kostnadsnivån för finansåret och så att de förändringar i verksamhetens omfattning och art som föranleds av statens åtgärder i tillämpliga delar beaktas i enlighet med vad som bestäms i 23 § 1 mom. Som pris per enhet under andra år fastställs det pris per enhet som fastställts för föregående år justerat med de förändringar i kostnadsnivån samt i verksamhetens omfattning och art som avses i 1 mom.

I fråga om beräkningen av priserna per enhet gäller dessutom det som bestäms i 31 § 1 mom.

Vid beräkningen av priserna per enhet avdras från kostnaderna ett belopp som motsvarar de statsunderstöd som beviljats huvudmännen för institutionerna med stöd av 44 § 1 och 2 mom. i denna lag, 6 a § 2 och 3 mom. i teater- och orkesterlagen samt 4 a § i museilagen för institutionernas verksamhet det år då kostnaderna beräknas.

I fråga om mervärdesskatt gäller i tillämpliga delar vad som bestäms i 32 § 1 och 4 mom. Priset per enhet höjs dock inte för mervärdesskattskyldiga privata sammanslutningar eller stiftelser.

5 kap

Statsunderstöd för anläggningsprojekt

36 §
Anläggningsprojekt

Med anläggningsprojekt avses byggande, förvärv eller grundlig reparation av lokaler som utgör en funktionell helhet, eller motsvarande åtgärder som berör sådana lokaler, samt anskaffning av lös egendom i samband med en nämnd åtgärd, om åtgärdens beräknade totalkostnader uppgår till minst det belopp som statsrådet fastställt genom förordning.

Förvärv av markområden betraktas inte som anläggningsprojekt.

Anskaffning av annan lös egendom än sådan som avses i 1 mom. betraktas inte som anläggningsprojekt. Anskaffning av bokbussar och bokbåtar betraktas dock som anläggningsprojekt.

En åtgärd som avses i 1 mom., vars beräknade kostnader underskrider det belopp som statsrådet fastställt genom förordning, kan betraktas som ett anläggningsprojekt om finansieringen av projektet med hänsyn till invånarantalet och den ekonomiska situationen i kommunen eller i samkommunens medlemskommuner skulle bli synnerligen betungande för kommunen eller samkommunen. Detsamma gäller i tillämpliga delar anläggningsprojekt som genomförs av privata utbildningsanordnare eller anordnare av annan verksamhet och den statsandel som beviljas för detta.

37 §
Projektplan

En projektplan ska utarbetas över anläggningsprojektet och tillställas statsbidragsmyndigheten. Projektplanen ska innehålla en allmän beskrivning av projektet, en utredning om behovet av att genomföra projektet och om när det kan genomföras, samt planskisser och en kostnadskalkyl. De lokaler som projektet omfattar ska specificeras i planen (rumsprogram).

Undervisningsministeriet kan utfärda sådana bestämmelser om projektplanen och ansökningshandlingarna som gäller bedömningen av projektets funktionalitet, tekniska standard, säkerhet och energieffektivitet.

38 §
Fastställande av statsunderstödets maximibelopp

Om statsbidragsmyndigheten anser att anläggningsprojektet behövs och att det finns statsekonomiska förutsättningar för finansiering av det, kan statsbidragsmyndigheten innan statsunderstödet beviljas fastställa hur stort statsunderstöd som högst beviljas för projektet, utgående från de uppskattningar om projektets behövliga omfattning och skäliga kostnader som grundar sig på den projektplan som avses i 37 §.

39 §
Tillstånd att påbörja projekt

Statsbidragsmyndigheten kan av särskilda skäl på ansökan besluta att ett anläggningsprojekt får påbörjas innan beslutet om beviljande av statsunderstöd har fattats.

40 §
Ansökan om statsunderstöd

En ansökan om statsunderstöd för ett anläggningsprojekt ska riktas till statsbidragsmyndigheten och tillställas den behöriga närings-, trafik- och miljöcentralen före utgången av året före det år vars budget ligger till grund för ansökan om statsandel, om inte undervisningsministeriet bestämmer något annat. En uppskattning av vid vilken tidpunkt projektet kan genomföras ska fogas till ansökan.

41 §
Projektredovisning

Statsunderstödstagaren ska inom sex månader efter att anläggningsprojektet har genomförts tillställa statsbidragsmyndigheten en redovisning över det genomförda projektet. Om redovisningen inte lämnas in inom utsatt tid, kan statsbidragsmyndigheten besluta att statsunderstödets slutpost, som inte ännu har betalats, helt eller delvis kan lämnas obetald.

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om projektredovisningens innehåll.

42 §
Finansieringsplan för anläggningsprojekt

Undervisningsministeriet utarbetar årligen för de följande fyra åren en riksomfattande finansieringsplan för anläggningsprojekt som hänför sig till undervisnings- och kulturverksamhet. Finansieringsplanen omfattar de anläggningsprojekt som är ämnade att genomföras under planeringsperioden, kalenderårsvis i den ordning som de ska genomföras, samt en beräkning av projektens statsunderstöd.

För den finansieringsplan som utarbetas för anläggningsprojekten ska närings-, trafik- och miljöcentralen, på basis av förslag som inkommit från utbildningsanordnare och andra anordnare av verksamhet enligt de lagar som nämns i 1 och 2 § och beträffande läroanstaltsprojekt på basis av den skyndsamhetsordning som fastställts av landskapsförbundet, upprätta en förteckning över de anläggningsprojekt som är ämnade att genomföras inom dess verksamhetsområde. Projekten antecknas i förteckningen enligt deras uppskattade skyndsamhetsordning. Förslagen för förteckningen ska tillställas den behöriga närings-, trafik- och miljöcentralen före utgången av året före förteckningen upprättas.

En finansieringsplan behöver inte upprättas om det anslag som har anvisats för statsunderstöd för anläggningsprojekt är av ringa betydelse.

43 §
Gemensamma anläggningsprojekt

Då ett anläggningsprojekt som är gemensamt för flera förvaltningsområden genomförs ska de behöriga statsbidragsmyndigheterna vidta behövliga åtgärder för att projektet i sin helhet ska kunna inledas samma år.

6 kap

Särskilda statsunderstöd

44 §
Statsunderstöd

För inledande och utveckling av verksamhet enligt de lagar som nämns i 1 och 2 § samt för försök som gäller sådan verksamhet, för behövliga specialuppgifter i samband med verksamheten eller för uppnående av utbildningspolitiska syften kan statsunderstöd beviljas inom ramen för det anslag som anvisats för ändamålet i statsbudgeten.

En anordnare av verksamhet enligt de lagar som nämns i 1 och 2 § kan beviljas extra statsunderstöd inom ramen för det anslag som anvisats för ändamålet i statsbudgeten. Utöver vad som bestäms om hemkommunersättning i lagen om allmän statsandel för kommunal basservice, kan en privat anordnare av grundläggande utbildning beviljas extra understöd för utjämning av de verkningar som ändringarna av statsandelssystemet medför.

För sådan centralbiblioteks- och landskapsbiblioteksuppgif som avses i bibliotekslagen beviljas kommunen, inom ramen för det anslag som anvisats för ändamålet i statsbudgeten, i statsunderstöd ett belopp som i det närmaste motsvarar de tilläggskostnader som orsakas av de nämnda uppgifterna.

45 §
Statsunderstöd för undervisning på samiska och i samiska samt vissa andra statsunderstöd

Kommunerna inom samernas hembygdsområde och andra utbildningsanordnare som är verksamma inom detta område beviljas årligen, enligt vad som statsrådet fastställer genom förordning, statsunderstöd för de kostnader som föranleds av undervisning på samiska och i samiska inom den grundläggande utbildningen, i gymnasierna och inom yrkesutbildningen. Statsunderstöden ska sammanlagt motsvara de genomsnittliga kostnaderna för avlönandet av den undervisningspersonal som behövs för nämnda undervisning.

Anordnare av verksamhet enligt lagen om grundläggande utbildning eller gymnasielagen beviljas, inom ramen för det anslag som anvisats för ändamålet i statsbudgeten, statsunderstöd för sådan undervisning i modersmål och i finska eller svenska som andra språk som ges elever med främmande språk som modersmål samt för stödjande av annan undervisning för dessa elever, när undervisningen utgör ett komplement till förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen, samt för undervisning i modersmål för samiskspråkiga och romanispråkiga elever.

Kommunen eller en registrerad förening beviljas statsunderstöd för de kostnader som inom ramen för gränskommunsamarbetet orsakas av finska elevers skolgång i Sverige.

Genom förordning av undervisningsministeriet utfärdas närmare bestämmelser om grunderna för fastställandet av de statsunderstöd som avses i 2 och 3 mom.

46 §
Statsunderstöd för ordnande av fristående examina som avläggs utan förberedande utbildning

En sammanslutning eller stiftelse som med en examenskommission har ingått ett sådant avtal om ordnande av fristående examina som avses i 7 § 3 mom. i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning, men som inte får statsandel för ordnandet av examina, kan beviljas statsunderstöd för ordnande av sådana fristående examina som avses i 8 § och som avläggs utan förberedande utbildning. Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om statsunderstödet.

47 §
Tillämpning av statsunderstödslagen

På statsunderstöd som beviljas med stöd av denna lag tillämpas statsunderstödslagen (688/2001), om inte något annat bestäms i denna lag.

7 kap

Särskilda bestämmelser

48 §
Beräkning av antalet elever, studerande och examina

För gymnasier och yrkesutbildning beräknas finansieringen för finansåret enligt det genomsnittliga antalet studerande året före finansåret. För grundläggande yrkesutbildning beräknas finansieringen för finansåret dock högst i enlighet med det totala antal studerande som anges i tillståndet att ordna utbildning. Dessutom kan sådana kalkylerade förändringar i antalet studerande beaktas som orsakas av lag eller förordning, en föreskrift eller ett beslut av en statlig myndighet som grundar sig på lag eller förordning, eller av statsbudgeten. Vid beräkningen av priserna per enhet tillämpas dock antalet elever och studerande hösten året före finansåret. När verksamheten inleds beräknas finansieringen enligt det kalkylerade antalet elever och studerande med undantag för elever för sådana läroämnen inom den grundläggande utbildningen som avses i 13 § 3 mom.

För yrkeshögskolor beräknas finansieringen för finansåret och priserna per enhet på basis av det antal studerande som bestäms enligt den överenskommelse som avses i 8 § 2 mom. i yrkeshögskolelagen, antalet avlagda examina vid yrkeshögskolorna samt antalet utexaminerade från yrkespedagogisk lärarutbildning.

För sådan grundläggande utbildning som finansieras enligt denna lag beräknas finansieringen för finansåret enligt elevantalet den 20 september året innan.

En elev eller en studerande kan under samma tid räknas som en sådan elev eller studerande som utgör grund för finansiering inom endast en utbildning som omfattas av tillämpningsområdet för denna lag.

De elever och studerande som inte har anmälts till statsbidragsmyndigheten inom utsatt tid kan lämnas obeaktade vid beräkningen av det antal elever och studerande som utgör grund för finansieringen.

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om beräknandet av de antal elever, studerande och examina som ska användas vid bestämmandet av finansieringen.

49 §
Fastställande av antalet prestationer som används vid beräkning av finansieringen

Undervisningsministeriet fastställer årligen inom ramen för statsbudgeten det antal studerandeårsverken, läroavtal i anslutning till tilläggsutbildning som ordnas i form av läroavtalsutbildning, undervisningstimmar, ledda timmar och årsverken som läggs till grund för finansieringen för det följande finansåret. Undervisningsministeriet fastställer antalet studerandeårsverken och läroavtal inom tilläggsutbildningen, utgående från de antal studerandeårsverken och läroavtal som fastställts i tillståndet att ordna utbildning enligt 5 § 2 mom. i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning.

Undervisningsministeriet kan vid fastställandet av det antal studerandeårsverken som avses i 10 § 1 mom. och som läggs till grund för finansieringen av yrkesinriktad tilläggsutbildning ge utbildningsanordnaren anvisningar i fråga om utbildningsutbudet. Vid fastställandet av studerandeårsverkena för utbildningsanordnarna ska ministeriet säkerställa att finansieringen för yrkesinriktad tilläggsutbildning i regionalt avseende fördelas jämlikt i enlighet med utbildningsbehovet. Innan ministeriet fattar beslut om huruvida en utbildningsanordnare kan beviljas sådan finansiering som grundar sig på antalet studerandeårsverken, ska ett utlåtande av den behöriga närings-, trafik- och miljöcentralen inhämtas om saken.

Vid fastställandet av det antal studerandeårsverken som läggs till grund för finansieringen av sådan yrkesinriktad tilläggsutbildning som avses i 10 § 1 mom., beaktas de yrkesexamina och specialyrkesexamina som avläggs såsom fristående examina utan förberedande utbildning, i enlighet med vad som bestäms genom förordning av statsrådet.

50 §
Beviljande och justering av finansiering

Undervisningsministeriet beviljar utan ansökan kommunen eller en annan anordnare av verksamhet enligt någon av de lagar som nämns i 1 och 2 § de statsandelar som avses i 6, 10 och 19―22 § samt sådan finansiering för driftskostnader som avses i 7 och 11―18 §.

Undervisningsministeriet justerar före utgången av finansåret den finansiering som beviljats enligt 1 mom., med undantag för den finansiering som beviljats yrkeshögskolor, så att den överensstämmer med det genomsnittliga antalet elever och studerande under finansåret. Finansieringen för grundläggande yrkesutbildning justeras dock så att den högst motsvarar det totala antal studerande som fastställts i tillståndet att ordna yrkesutbildning. Finansieringen för grundläggande utbildning, med undantag för sådana läroämnen inom den grundläggande utbildningen som avses i 13 § 3 mom. och sådan flexibel grundläggande utbildning som avses i 16 §, justeras i enlighet med det genomsnittliga elevantalet den 20 september det år som föregår finansåret och elevantalet den 20 september under finansåret.

51 §
Utbetalning av finansiering för driftskostnader

Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning utbetalar den finansiering för driftskostnader som avses i 50 § 1 och 2 mom. till kommunen eller en annan anordnare av verksamhet enligt någon av de lagar som nämns i 1 och 2 §, i enlighet med vad som bestäms i 49 § i lagen om statsandel för kommunal basservice. Statsunderstöd betalas före utgången av kalenderåret.

52 §
Beviljande och utbetalning av statsunderstöd för anläggningsprojekt

Statsbidragsmyndigheten beviljar på ansökan en anordnare av verksamhet enligt någon av de lagar som nämns i 1 och 2 § statsunderstöd för anläggningsprojekt, om inte något annat bestäms särskilt.

Det statsunderstöd som beviljats för ett anläggningsprojekt betalas i huvudsak genom utbetalningar under den tid projektet pågår samt i form av en slutpost, om inte statsbidragsmyndigheten med stöd av 2 mom. beslutar något annat. Statsunderstödets slutpost utbetalas då statsbidragsmyndigheten har granskat den projektredovisning som avses i 41 §.

Det statsunderstöd som beviljats för ett anläggningsprojekt kan också betalas i lika stora årliga poster under sju år från och med kalenderåret efter det då projektet slutfördes. Varje årlig post betalas före utgången av mars och utökas med en årlig ränta som beräknas på den obetalda delen av statsunderstödet. Den årliga räntan motsvarar grundräntan och räknas från den första årliga postens betalningsdag. Den som ansöker om statsunderstöd ska meddela om den ger sitt samtycke till att statsunderstödet betalas på det sätt som avses i momentet.

53 §
Återbetalning av statsunderstöd för anläggningsprojekt

Det kan bestämmas att en sådan proportionell del av den anskaffade egendomens gängse värde som motsvarar det statsunderstöd som har erhållits för ett anläggningsprojekt ska återbetalas till staten om egendomen överlåts till någon annan, verksamheten avslutas eller det syfte för vilket egendomen används varaktigt ändras och egendomen inte används för någon annan verksamhet som berättigar till statsunderstöd. Om egendomen överlåts till någon annan som använder den för sådan verksamhet som berättigar till statsunderstöd, behöver återbetalningsskyldighet till följd av denna överlåtelse inte påföras, om överlåtaren i samband med överlåtelsen av egendomen förbinder sig att svara för återbetalningsvillkoren även efter överlåtelsen eller om mottagaren förbinder sig till motsvarande återbetalningsvillkor som gäller egendomens överlåtare. Återbetalningsskyldighet påförs inte heller om det då en sådan åtgärd som avses i momentet inträffar har förflutit över 15 år sedan statsunderstödet beviljades.

Om sådan egendom för vilken statsunderstöd har erhållits förstörs eller skadas kan det bestämmas att en sådan proportionell del av försäkringsersättningen eller någon annan ersättning som motsvarar statsunderstödet ska återbetalas till staten eller dras av från statsunderstödet för ett nytt anläggningsprojekt. Återbetalningsskyldighet påförs dock inte och avdrag görs inte om det då olyckan inträffar har förflutit över 15 år sedan statsunderstödet beviljades.

Beslut om återbetalningsskyldighet och avdrag för ersättningar fattas av den statsbidragsmyndighet som avses i 57 §. Statsunderstödstagaren ska inom sex månader underrätta statsbidragsmyndigheten om sådana förändringar som avses i 1 och 2 mom. Om det senare framgår att denna underrättelse inte har gjorts inom utsatt tid, ska en sådan proportionell del av egendomens gängse värde som motsvarar statsandelen återbetalas till staten, jämte en årlig ränta som bestäms enligt 4 § 3 mom. i räntelagen (633/1982), om inte statsbidragsmyndigheten av särskilda skäl beslutar något annat.

Trots det som bestäms i denna paragraf om tidpunkten för återbetalning av statsunderstöd för anläggningsprojekt, gäller i fråga om villkoren för återbetalning av statsunderstöd för yrkesläroanstalters fastigheter och lösöre som staten överlåtit utan ersättning vad som överenskommits i överlåtelseavtalen.

54 §
Avbrytande av utbetalning

Statsbidragsmyndigheten kan besluta att utbetalningen av sådan finansiering som avses i denna lag avbryts, om

1) det är uppenbart att finansieringstagaren inte längre ordnar sådan verksamhet som ligger till grund för finansieringen eller att finansieringstagaren i väsentlig utsträckning verkar i strid med de lagar eller förordningar som gäller verksamheten i fråga eller de föreskrifter som har meddelats med stöd av dem,

2) de grunder enligt vilka finansieringen för ett bestämt ändamål har beviljats har förändrats väsentligt, eller

3) Europeiska gemenskapens lagstiftning förutsätter att utbetalningen avbryts.

55 §
Avgifter för stöduppgifter i anslutning till specialundervisning

Undervisningsministeriet beslutar om de avgifter som tas ut för sådana stöduppgifter i anslutning till specialundervisningen som avses i 39 § i lagen om grundläggande utbildning, i enlighet med vad som bestäms om offentligrättsliga prestationer i lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992).

56 §
Prestationer som inte betalas eller återkrävs

En prestation som understiger 2 000 euro och som baserar sig på ett beslut som fattats med stöd av denna lag betalas eller återkrävs inte.

57 §
Statsbidragsmyndigheten

I ärenden som gäller sådana driftskostnader som avses i denna lag är undervisningsministeriet statsbidragsmyndighet.

I ärenden som gäller anläggningsprojekt är undervisningsministeriet eller närings-, trafik- och miljöcentralen statsbidragsmyndighet, i enlighet med vad som bestäms genom förordning av statsrådet. Då undervisning ordnas utomlands är Nylands närings-, trafik- och miljöcentral behörig myndighet i ärenden som gäller anläggningsprojekt.

I ärenden som gäller andra statsunderstöd är undervisningsministeriet, utbildningsstyrelsen eller närings-, trafik- och miljöcentralen statsbidragsmyndighet, i enlighet med vad som bestäms genom förordning av statsrådet.

58 §
Tillställande och granskning av uppgifter

Kommunen, samkommunen och en privat verksamhetsanordnare ska tillställa statsbidragsmyndigheten de uppgifter baserade på budgeten, ekonomiplanen, bokslutet och verksamhetsberättelsen samt de övriga uppgifter om kostnaderna och verksamhetens omfattning som behövs för fastställandet av finansiering enligt denna lag. Närmare bestämmelser om de uppgifter som ska lämnas in kan utfärdas genom förordning av statsrådet.

Statsbidragsmyndigheten beslutar om de granskningar av finansieringstagarens verksamhet och ekonomi som ska utföras för konstaterande av riktigheten av de uppgifter som avses i 1 mom. Undervisningsministeriet kan ge utbildningsstyrelsen i uppdrag att utföra granskningar. Statsbidragsmyndigheten kan även ge en utomstående revisor i uppdrag att utföra granskningar. Revisorn ska vara en sådan godkänd revisor eller revisionssammanslutning som avses i lagen om revisorer inom den offentliga förvaltningen och ekonomin (467/1999) eller i revisionslagen (459/2007). Revisorn ska vara tillräckligt förtrogen med systemet för finansiering av utbildnings- och kulturverksamhet. En revisionssammanslutning ska utse en huvudansvarig revisor för granskningen.

Finansieringstagaren ska utan ersättning ge granskaren alla uppgifter och utredningar, handlingar, upptagningar och annat material som behövs för granskningen, samt även i övrigt bistå vid granskningen. Granskaren har rätt att i den omfattning som granskningen kräver få tillträde till de lokaler och områden som finansieringstagaren förfogar över eller använder för den verksamhet som är föremål för finansieringen. Granskning får dock inte utföras i lokaler som omfattas av hemfriden. Den som utför granskningen har rätt att omhänderta det material som är föremål för granskning, om granskningen kräver det. Ett protokoll ska upprättas över omhändertagandet av material i samband med granskningen. I protokollet ska syftet med omhändertagandet och det omhändertagna materialet nämnas. Materialet ska återlämnas utan dröjsmål när det inte längre behövs för granskningen.

Statsbidragsmyndigheten och utbildningsstyrelsen har rätt att vid granskningen få behövlig handräckning av polis- och utsökningsmyndigheterna.

En utomstående sakkunnig kan enligt beslut av statsbidragsmyndigheten bistå vid granskningen.

På utomstående revisorer och utomstående sakkunniga tillämpas förvaltningslagen (434/2003), språklagen (423/2003), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) samt 14 och 15 § i statstjänstemannalagen (750/1994).

På utomstående revisorer och utomstående sakkunniga tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar.

59 §
Förhandlingsförfarande

Innan undervisningsministeriet lägger fram sitt förslag till de anslag för statsandelar för driftskostnader som ska tas in i följande finansårs statsbudget ska ministeriet förhandla om priserna per enhet med Finlands Kommunförbund rf.

Ministeriet ska också förhandla med Finlands Kommunförbund rf om vilka uppgifter som ska anses vara behövliga när det gäller att bestämma och fastställa priserna per enhet samt bestämma statsandelarna, liksom om hur dessa uppgifter ska tillställas statsbidragsmyndigheten.

60 §
Rättelseförfarande och ändringssökande

En kommun, samkommun eller privat utbildnings- eller verksamhetsanordnare som får sådan statsandel eller finansiering som regleras i denna lag och som är missnöjd med ett beslut som har fattats med stöd av denna lag får inom tre månader efter att ha fått del av beslutet skriftligen yrka på rättelse i beslutet hos statsbidragsmyndigheten. Beslutet ska förses med anvisningar om hur man ska gå till väga när man yrkar på rättelse.

I ett beslut som har fattats med anledning av ett rättelseyrkande får ändring sökas genom besvär enligt förvaltningsprocesslagen (586/1996).

Till den del beslutet gäller de antal elever eller studerande som avses i 48 § 1―3 mom. får dock inte rättelse yrkas eller ändring sökas i beslutet.

Trots det som bestäms i 1 mom. gäller angående sökande av ändring i sådana statsunderstödsbeslut som har fattats med stöd av denna lag det som bestäms i statsunderstödslagen.

61 §
Betalning av en utebliven förmån

Om det efter den tid som föreskrivs för rättelseyrkande i 60 § kommer fram uppgifter som kommunen, samkommunen eller en privat utbildningsanordnare inte tidigare har haft kännedom om, och denna på grund av detta inte har fått sådan statsandel som den enligt lag hade haft rätt till, ska det uteblivna beloppet betalas. På beloppet betalas en årlig ränta enligt 3 § 2 mom. i räntelagen från ingången av den månad då statsandelen borde ha betalats.

Om den uteblivna förmånen är av ringa betydelse och utgifterna för betalningen av den inte skulle stå i proportion till sakens ekonomiska betydelse, betalas förmånen dock inte.

Undervisningsministeriet kan besluta att en utebliven förmån betalas senare i samband med utbetalningen av följande statsandel.

62 §
Återbetalning av en grundlös förmån

Om en sådan utbildningsanordnare eller anordnare av annan verksamhet som avses i 1 eller 2 § utan grund har beviljats statsandel eller finansiering med stöd av denna lag, ska undervisningsministeriet bestämma att det överbetalda beloppet ska återbetalas. På det belopp som ska återbetalas debiteras en årlig ränta enligt 3 § 2 mom. i räntelagen från ingången av den månad under vilken statsandelen har betalats.

Om den förmån som ska återbetalas är av ringa betydelse eller om det betraktas som oskäligt att kräva återbetalning eller debitera ränta, behöver det inte bestämmas att förmånen ska återbetalas.

Undervisningsministeriet kan besluta att en förmån som ska återbetalas avdras senare i samband med utbetalningen av följande års statsandel.

63 §
När betalningsskyldigheten upphör

Skyldigheten att betala en utebliven förmån eller återbetala en grundlös förmån upphör inom fem år från utgången av det finansår under vilket förmånen borde ha betalats eller betalades.

64 §
Tillämpning av vissa bestämmelser i lagen om statsandel för kommunal basservice

På sådan finansiering som avses i denna lag tillämpas dessutom följande bestämmelser i lagen om statsandel för kommunal basservice:

1) 55 § 2 mom. om nya och mera omfattande statsandelsåligganden,

2) 61 § 2 mom. om bestämmande av kommunens invånarantal,

3) 62 § 3 mom. om beviljande av statsandel vid ändring i kommunindelningen, samt

4) 63 § om bestämmande av statsandelen när en kommuns område delas.

Det som bestäms om kommuner i 1 mom. gäller i tillämpliga delar också samkommuner och privata anordnare av verksamhet enligt någon av de lagar som nämns i 1 och 2 §, vilka får finansiering med stöd av denna lag.

8 kap

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

65 §
Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.

Genom denna lag upphävs lagen av den 21 augusti 1998 om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (635/1998) jämte ändringar.

Lagen tillämpas första gången vid beviljande och utbetalning av finansiering för år 2010. De finansieringsbestämmelser som gäller när denna lag träder i kraft tillämpas på finansieringen för år 2009 och åren före det.

Trots det som bestäms i 3 mom. tillämpas de genomsnittliga priser per enhet som föreskrivs för gymnasieutbildning, yrkesutbildning, yrkeshögskolor, grundläggande konstundervisning och medborgarinstitut i den statsrådsförordning (724/2009) som utfärdats med stöd av 16 § i den lag om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet som var gällande innan denna lag trädde i kraft när priserna per enhet för nämnda utbildningar beräknas och bestäms för år 2010.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

66 §
Resultatbaserad finansiering för yrkesutbildning

Trots det som i 25 § 2 mom. bestäms om resultatbaserad finansiering för yrkesutbildning, tillämpas de bestämmelser som var gällande innan denna lag trädde i kraft på den resultatbaserade finansieringen för år 2010.

67 §
Finansiering av förberedande utbildning för grundläggande yrkesutbildning

Trots det som i 25 § 3 mom. bestäms om beräknandet av priserna per enhet, tillämpas år 2010 de bestämmelser som var gällande innan denna lag trädde i kraft på finansieringen av sådan orienterande och förberedande undervisning som ordnas före den grundläggande yrkesutbildningen, sådan undervisning och handledning som ordnas för handikappade studerande i tränings- och rehabiliteringssyfte samt sådan förberedande utbildning som ordnas för invandrare inför den grundläggande yrkesutbildningen.

68 §
Beaktandet av avskrivningar för yrkesutbildning och yrkeshögskolor i priserna per enhet

Om beloppet av sådana avskrivningar för yrkesutbildning som anordnare av grundläggande yrkesutbildning gjort enligt bokföringen under åren 2005 och 2009 är lägre än 831,32 euro om året per studerande och beloppet av sådana avskrivningar för yrkeshögskolor som huvudmännen för yrkeshögskolorna gjort enligt bokföringen under de ovan nämnda åren är lägre än 487,31 euro om året per sådan kalkylerad studerande som läggs till grund för statsandelen för yrkeshögskolor ska, trots det som bestäms i 25 § 2 mom. och 26 § 2 mom., det genomsnittliga priset per enhet för yrkesutbildning och yrkeshögskolor höjas, i enlighet med vad som vid behov bestäms genom förordning av statsrådet, med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de nämnda beloppen och de avskrivningar enligt bokföringen som beräknats per studerande. De nämnda beloppen har beräknats enligt kostnadsnivån för år 2005 och justeras årligen enligt de beräknade förändringarna i kostnadsnivån.

69 §
Tidigare beviljade obetalda statsandelar för anläggningsprojekt

De årliga statsandelar som beräknas per studerande och som före denna lags ikraftträdande har beviljats för anläggningsprojekt som hänför sig till yrkesutbildning eller yrkeshögskolor avdras vid beräkningen av de genomsnittliga priserna per enhet.

70 §
Statsbidragsmyndighet i ärenden som gäller anläggningsprojekt

Trots det som i 57 § 1 mom. bestäms om statsbidragsmyndigheten, svarar undervisningsministeriet för statsbidragsmyndighetens uppgifter i fråga om sådana anläggningsprojekt för vilka ministeriet har beviljat statsandel före denna lags ikraftträdande.

71 §
Återbetalning av statsandelar och statsunderstöd för anläggningsprojekt

Bestämmelserna i 53 § om återbetalning av statsunderstöd för anläggningsprojekt tillämpas på sådana i 53 § avsedda åtgärder som har vidtagits efter denna lags ikraftträdande och skador som har inträffat efter denna lags ikraftträdande. I fråga om statsandelar som har beviljats för anläggningsprojekt iakttas i tillämpliga delar det som bestäms om statsunderstöd i 53 §.

72 §
Fastställande av elevantalet inom den förberedande undervisning som ordnas för invandrare före den grundläggande utbildningen år 2010

Trots det som i 48 och 49 § bestäms om beräknande och justering av antalet elever inom sådan förberedande undervisning som ordnas för invandrare före den grundläggande utbildningen, vilket utgör grund för beräkning av finansieringen år 2010, utökas elevantalet med antalet elever inom utbildningen i fråga den 20 september 2009 multiplicerat med talet 0,5.

RP 174/2009
FvUB 19/2009
RSv 223/2009

Helsingfors den 29 december 2009

Republikens President
TARJA HALONEN

Förvaltnings- och kommunminister
Mari Kiviniemi

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.