1173/2009

Given i Helsingfors den 18 december 2009

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om ett program för kontroll av salmonella hos broilrar och kalkoner

I enlighet med jord- och skogsbruksministeriets beslut föreskrivs med stöd av lagen av den 18 januari 1980 om djursjukdomar (55/1980), 29 § 2 mom. och 34 § 4 mom. i foderlagen av den 8 februari 2008 (86/2008) samt 10 § 1 mom. och 44 § 1 mom. i lagen av den 27 juni 1997 om medicinsk behandling av djur (617/1997):

1 kap.

Allmänna bestämmelser

1 §
Syfte och tillämpningsområde

Syftet med denna förordning är att förhindra att salmonellasmitta sprids till människor från broilrar, kalkoner och livsmedel som fås från dem samt att reglera förekomsten så att salmonellasmitta förekommer hos mindre än en procent av broiler- och kalkonflockarna årligen.

Förordningen innehåller bestämmelser om Finlands nationella kontrollprogram för kontroll av salmonella hos broilrar och kalkoner i elitgeneration, far- och morföräldraled, föräldraled och produktionsled, vilket förutsätts i artikel 5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2160/2003 om bekämpning av salmonella och vissa andra livsmedelsburna zoonotiska smittämnen.

Denna förordning tillämpas i uppfödningsstall och värpstall för broilrar och kalkoner avsedda för avel, kläckerier för broilrar och kalkoner samt uppfödningsstall för broilrar och kalkoner avsedda för produktion.

2 §
Förhållande till andra författningar

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om kraven på primärproduktion för säkerställande av livsmedelssäkerheten (134/2006) innehåller bestämmelser om primärproducenters skyldighet att bokföra de provtagningar och undersökningsresultat som ingår i programmet för salmonellakontroll samt lämna uppgifter om programmet till slakterier, små slakterier och förpackningsanläggningar för ägg.

3 §
Definitioner

I denna förordning avses med

1) salmonellabakterie alla bakterier som hör till salmonella-gruppen,

2) fågel broiler eller kalkon,

3) avelsbroiler eller avelskalkon en fågel i elitgeneration, far- eller morföräldraled eller föräldraled,

4) kläckägg ägg av avelsbroilrar och avelskalkoner, avsedda för kläckning,

5) dagsgammal kyckling en mindre än 72 timmar gammal fågel,

6) flock fåglar som hålls inomhus i samma luftrum eller som hålls utomhus i samma utrymmen eller samma inhägnad och utgör en enhetlig epidemiologisk enhet,

7) epidemiologisk enhet fåglar som utgör en enhetlig enhet med avseende på spridning av salmonellasmitta,

8) djurhållningsplats en eller flera byggnader, inhägnader eller andra platser där fåglar hålls, uppföds eller hanteras, dock inte slakterier,

9) uppfödningsstall för avelsbroilrar och avelskalkoner djurhållningsplats eller en del av en djurhållningsplats där avelsbroilrar eller avelskalkoner föds upp från dagsgamla kycklingar till värpstadiet,

10) värpstall för avelsbroilrar och avelskalkoner djurhållningsplats eller en del av en djurhållningsplats för avelsbroilrar och avelskalkoner i värpstadiet,

11) uppfödningsstall för produktion djurhållningsplats eller en del av en djurhållningsplats där broilrar och kalkoner föds upp från dagsgamla kycklingar fram till slaktålder,

12) kläckeri djurhållningsplats eller en del av en djurhållningsplats där kläckägg ruvas och kycklingar kläcks, samt

13) officiell provtagning provtagning i närvaro och under uppsikt av den kommunalveterinär som övervakar att programmet följs.

4 §
Myndighetstillsyn

Kommunalveterinären övervakar att programmet för salmonellakontroll följs på djurhållningsplatserna inom sitt verksamhetsområde.

Kommunalveterinären ska besöka djurhållningsplatserna åtminstone med de intervall som föreskrivs i denna förordning. Under dessa kontrollbesök ska veterinären se till att en officiell provtagning utförs och kontrollera de uppgifter om produktionen, fåglarnas hälsotillstånd, provtagningar och resultat från laboratorieundersökningar som samlats in på djurhållningsplatsen samt kontrollera de produktionshygieniska förhållandena på djurhållningsplatsen. Kommunalveterinären ska skriva en kontrollrapport över varje kontrollbesök vilken innefattar de faktorer som kontrollerats vid besöket, iakttagelser gällande produktionshygienen, eventuella brister i produktionshygienen samt de råd och uppmaningar som givits. Djurhållningsplatsens ägare eller innehavare ska få en kopia av kontrollrapporten.

Om kommunalveterinären upptäcker brister i de produktionshygieniska förhållandena på djurhållningsplatsen eller i genomförandet av kontrollprogrammet, ska han eller hon genast ge råd om hur bristerna kan rättas till. Om väsentliga brister konstateras i genomförandet av kontrollprogrammet och de trots kommunalveterinärens uppmaning inte har avhjälpts innan nästa fågelparti mottagits, kan kommunalveterinären genomföra alla prov som ska tas enligt kontrollprogrammet i form av officiella provtagningar under högst ett år framöver.

Länsveterinären övervakar genomförandet av kontrollprogrammet inom sitt verksamhetsområde.

5 §
Användning av vacciner och mikrobläkemedel

Vacciner får inte användas för förebyggande av salmonellasmitta hos fåglar.

Mikrobläkemedel får inte användas för att förebygga, utrota eller behandla salmonella. Om mikrobläkemedel har använts i flocken för andra ändamål kan salmonellaproven tas först då karenstiden för läkemedlet gått ut.

2 kap.

Leverans till laboratoriet och undersökning av proverna

6 §
Provtagning och leverans av proverna till laboratoriet

Djurhållningsplatsens ägare eller innehavare svarar för den provtagning som avses i denna förordning och leverans av proverna för undersökning vid ett laboratorium, om inte något annat föreskrivs.

Prover som levereras till ett laboratorium ska åtföljas av följande uppgifter:

1) provtagningsplats och provtagningstid samt provtagare,

2) typ av prov och provens antal,

3) uppgifter om huruvida det är fråga om ett grundläggande prov, myndighetsprov, ytterligare prov eller något annat prov,

4) flockens ålder och flocksignum,

5) uppgifter om vilken fjäderfäart och generation och vilket produktionsskede flocken tillhör, samt

6) djurhållningsplatsens innehavare och ägare samt deras kontaktuppgifter.

7 §
Undersökning av proven

De prover som avses i denna förordning ska undersökas med avseende på salmonellabakterier i laboratorier som godkänts av Livsmedelssäkerhetsverket. Som undersökningsmetod ska metoden ISO 6579:2002/ändring 1:2007 användas, dock inte i fråga om foderprov.

8 §
Fastställande av undersökningsresultaten

Det laboratorium som utfört undersökningen ska omedelbart leverera alla isolerade salmonellabestånd och provtagningsuppgifter som hänför sig till dem till Livsmedelssäkerhetsverket för typning och fastställande av resultaten.

3 kap.

Grundläggande provtagning

9 §
Grundläggande provtagning i uppfödningsstall för avelsbroilrar och avelskalkoner

Prover ska tas av flockar med dagsgamla kycklingar genast då flocken anlänt till ett uppfödningsstall för avelsbroilrar eller avelskalkoner. Proverna tas av pappersunderlag eller annat underlagsmaterial från kycklingarnas transportlådor på det sätt som anges i punkt 1 i bilaga I. Om underlagsmaterial inte används tas prover av transportlådornas yta på det sätt som avses i punkt 1 i bilaga I.

Prover tas av varje flock då fåglarna är fyra veckor gamla samt två veckor innan fåglarna flyttas till ett värpstall för avelsbroilrar eller avelskalkoner eller innan värpstadiet börjar. Provtagningen består av två par sockprov i enlighet med punkt 2 i bilaga I. Flocken får inte flyttas till värpstallet eller ägg sändas till kläckeriet innan undersökningsresultaten är färdiga eller om resultaten är positiva.

Kommunalveterinären ska göra ett kontrollbesök i uppfödningsstall för avelsbroilrar och avelskalkoner en gång om året, varvid de prover som avses i 2 mom. tas som officiell provtagning från varje lämplig gammal flock.

10 §
Grundläggande provtagning i värpstall för avelsbroilrar och avelskalkoner

I värpstall för avelsbroilrar och avelskalkoner ska prover tas från varje flock med två veckors intervall. Provtagningen består av ett par sockprov i enlighet med punkt 2 i bilaga I samt av strykningsdammprov i enlighet med punkt 4 i bilaga I.

Om fåglarna ska slaktas, ska den sista provtagningen i värpstallet utföras så att besiktningsveterinären för ett slakteri eller ett litet slakteri får kännedom om undersökningsresultaten innan fåglarna levereras för slakt.

Kommunalveterinären ska en gång per år göra ett kontrollbesök i värpstallet för avelskalkoner, när fåglarna i åtminstone en flock är 30―45 veckor gamla. Då ska de prover som avses i 1 mom. tas av alla föräldraflockar som officiell provtagning.

Kommunalveterinären ska göra kontrollbesök i värpstallet för avelsbroilrar så att officiell provtagning kan tas två gånger från alla flockar under värpningsskedet.

11 §
Grundläggande provtagning i kläckerier

I kläckerier ska prover tas av produktionsmiljön i enlighet med en skriftlig kontrollplan som godkänts av kommunalveterinären. Proven tas i enlighet med punkt 5 i bilaga I.

Kommunalveterinären ska göra ett kontrollbesök i kläckeriet minst en gång om året varvid de prover som avses i 1 mom. tas som officiell provtagning.

12 §
Grundläggande provtagning i broileruppfödningsstall

I broileruppfödningsstall varifrån fåglar sänds till ett slakteri eller ett litet slakteri, tas prover av varje flock under de tre sista veckorna innan flocken ska slaktas. Om flocken slaktas i flera omgångar och om tiden mellan omgångarna är längre än tre veckor ska nya prover alltid tas före en ny slaktomgång. Provtagningen består av två par sockprov i enlighet med punkt 2 i bilaga I. Provtagningen ska förläggas så att besiktningsveterinären för ett slakteri eller ett litet slakteri känner till undersökningsresultatet innan flocken levereras för slakt.

I broileruppfödningsstall som säljer eller överlåter kött av fjäderfä endast direkt till konsumenten tas proverna två gånger om året. Provtagningen består antingen av två par sockprov i enlighet med punkt 2 i bilaga I eller av träckprov i enlighet med punkt 3 i bilaga I.

Kommunalveterinären ska göra ett kontrollbesök en gång per år i sådana uppfödningsstall som avses i 1 mom. och en gång på två år i sådana uppfödningsstall som avses i 2 mom. Då ska de prover som avses i 1 och 2 mom. ersättas med officiell provtagning från varje lämplig gammal flock. Den officiella provtagningen består av ett par sockprov i enlighet med punkt 2 i bilaga I samt av strykningsdammprov i enlighet med punkt 4 i bilaga I.

13 §
Grundläggande provtagning i kalkonuppfödningsstall

I kalkonuppfödningsstall varifrån fåglar sänds till ett slakteri eller ett litet slakteri, tas prover av varje flock under de tre sista veckorna innan flocken ska slaktas. Om flocken slaktas i flera omgångar och om tiden mellan omgångarna är längre än tre veckor ska nya prover alltid tas före en ny slaktomgång. Provtagningen består av två par sockprov i enlighet med punkt 2 i bilaga I. Provtagningen ska förläggas så att besiktningsveterinären för ett slakteri eller ett litet slakteri känner till undersökningsresultatet innan flocken levereras för slakt.

I kalkonuppfödningsstall varifrån ett litet antal fåglar från samma flock upprepade gånger sänds till ett litet slakteri kan prover av flocken med avvikelse från bestämmelserna i 1 mom. tas med sex veckors intervall. Provtagningen består av två par sockprov i enlighet med punkt 2 i bilaga I.

Ett kalkonuppfödningsstall som säljer eller överlåter kött av fjäderfä endast direkt till konsumenten tas proverna två gånger om året. Provtagningen består antingen av två par sockprov i enlighet med punkt 2 i bilaga I eller av träckprov i enlighet med punkt 3 i bilaga I.

Kommunalveterinären ska göra ett kontrollbesök en gång per år i sådana uppfödningsstall som avses i 1 och 2 mom. och en gång på två år i sådana uppfödningsstall som avses i 3 mom. Då ska de prover som avses i 1, 2 och 3 mom. ersättas med officiell provtagning från varje lämplig gammal flock. Den officiella provtagningen består av ett par sockprov i enlighet med punkt 2 i bilaga I samt av strykningsdammprov i enlighet med punkt 4 i bilaga I.

4 kap.

Ytterligare provtagning då förekomst av salmonella har konstaterats eller misstänks

14 §
Ytterligare provtagning då salmonella konstaterats hos en flock på djurhållningsplatsen

Om salmonellabakterier har konstaterats hos en eller flera flockar på djurhållningsplatsen, ska kommunalveterinären så snart som möjligt ta prover från alla andra flockar på djurhållningsplatsen. Proverna behöver dock inte tas om flocken hör till den samma epidemiologiska enhet och samma åtgärder görs än till den salmonellapositiva flocken. Provtagningen utförs på samma sätt som en officiell grundläggande provtagning på djurhållningsplatsen. Kravet på provtagning av andra flockar gäller dock inte broileruppfödningsstall.

Utöver vad som anges i 1 mom. ska kommunalveterinären i ett kalkonuppfödningsstall ta prover av alla flockar under nästa produktionscykel i uppfödningsstallet. Provtagningen utförs på samma sätt som en officiell grundläggande provtagning i kalkonuppfödningstall.

15 §
Ytterligare provtagning i kläckerier

Om förekomst av salmonellabakterier har konstaterats vid undersökningen av prover som tagits i enlighet med 11 § av produktionsmiljön i ett kläckeri, ska kommunalveterinären i enlighet med punkt 5 i bilaga I ta prover från kläckeriets produktionsmiljö i syfte att kartlägga spridningen av smittan.

Om salmonellasmitta har konstaterats i ett värpstall för avelsbroilrar eller avelskalkoner från vilket kläckägg levereras till kläckeriet, ska kommunalveterinären i enlighet med punkt 5 i bilaga I ta prover från kläckeriets produktionsmiljö i syfte att kartlägga förekomsten av smittan. Likaså ska kommunalveterinären ta prover om salmonellasmitta har konstaterats i ett uppfödningsstall för avelsbroilar eller avelskalkoner eller ett uppfödningsstall för produktion till vilket dagsgamla kycklingar har levererats från kläckeriet, om man inte på annat sätt med säkerhet kan utesluta kläckeriet som eventuell smittokälla.

16 §
Ytterligare provtagning i andra djurhållningsplats då salmonella har konstaterats i kläckeriet

Om salmonella har konstateras i provet tas av produktionsmiljön i kläckeriet i enlighet med 11 § ska kommunalveterinär ta vid behov prov från värpstall för avelsbroilrar och avelskalkoner som har sändas kläckägg till kläckeriet och från uppfödningsstall för avelsbroilrar, avelskalkoner och produktion som har mottagit kycklingar fån kläckeriet. När man värderar behoven till provtagningen ska man iakttaga platsen i kläckeriet var salmonellasmittan har funnits och den provtagningsfrekvensen i kläckeriet. Provtagningen utförs på samma sätt som en officiell grundläggande provtagning på djurhållningsplatsen.

17 §
Ytterligare provtagning vid misstanke om salmonellakontaminerat foder

Om foder som har levererats till djurhållningsplatsen av grundad anledning misstänks innehålla salmonellabakterier eftersom salmonellabakterien har konstaterats i produktion eller utdelning av foder, ska fodermiljöprover tas från djurhållningsplatsens foderförråd och foderutdelningsanordningar i enlighet med punkt 7 i bilaga I. Livsmedelssäkerhetsverket ansvarar för att provtagning ordnas.

Dessutom ska kommunalveterinären från alla flockar på djurhållningsplatsen ta prover som motsvarar en officiell grundläggande provtagning. Om salmonella konstaterats i fodermiljöprover men inte i prover från flockar ska man ta nya prover från flockar efter användningen av kontaminerat foder har slutats.

18 §
Ytterligare provtagning på grund av andra misstankar

Om salmonellasmitta konstateras på en djurhållningsplats hos andra djur än broilrar eller kalkoner, i prov av djurhållningsplatsens produktionsmiljö eller hos en person som permanent bor på gården eller deltar i skötseln av djuren på djurhållningsplatsen, ska kommunalveterinären utföra en officiell provtagning på djurhållningsplatsen. Provtagningen utförs på motsvarande sätt som en officiell grundläggande provtagning på djurhållningsplatsen.

Om kommunalveterinären på grund av kliniska symptom eller av andra orsaker än de som nämns ovan misstänker salmonellasmitta bland fåglar på en djurhållningsplats, ska veterinären utföra en officiell provtagning på djurhållningsplatsen. Provtagningen utförs på motsvarande sätt som en officiell grundläggande provtagning på djurhållningsplatsen.

Om Salmonella Gallinarium-smitta eller Salmonella Pullorum-smitta misstänks hos fåglar på en djurhållningsplats, ska man vid provtagningen och undersökningen av proverna med avvikelse från bestämmelserna i 7 § använda metoder som lämpar sig för undersökning av dessa bakterier.

19 §
Ytterligare provtagning vid misstanke om felaktigt undersökningsresultat

Om förekomst av salmonellabakterier har konstaterats vid undersökningen av ett prov som tagits på en djurhållningsplats, men kommunalveterinären på grund av att Livsmedelssäkerhetsverket eller ett annat laboratorium meddelat misstankar om laboratoriekontamination eller av någon annan motsvarande orsak misstänker att resultatet är felaktigt, ska veterinären utföra en ny provtagning i enlighet med punkt 8 i bilaga I.

Om undersökningsresultatet av ett prov som tagits för salmonellakontroll på en djurhållningsplats är negativt, men kommunalveterinären misstänker att resultatet är felaktigt, ska veterinären utföra en ny provtagning på djurhållningsplatsen i enlighet med punkt 8 i bilaga I.

Utöver de prover som nämns i 1 och 2 mom. ska kommunalveterinären som prov ta minst fem slumpmässigt utvalda fåglar. Fåglarna sänds för undersökning med avseende på rester av mikrobläkemedel till Livsmedelssäkerhetsverket eller till ett laboratorium som godkänts av Livsmedelssäkerhetsverket och vars kompetensområde omfattar sådana undersökningar. Proven behöver dock inte undersökas om salmonella konstaterats i de prov som avses i 1 eller 2 mom.

5 kap.

Begränsande föreskrifter och åtgärder för att utrota smittan

20 §
Begränsande föreskrifter

Om det vid laboratorieundersökningar konstaterats förekomst av salmonellabakterier i prover som tagits i värpstall eller uppfödningsstall för avelsbroilrar och avelskalkoner eller i uppfödningsstall för produktion från de utrymmen där fåglarna hållits eller från foderförråd och foderutdelningsanordningar, ska kommunalveterinären meddela beslut om begränsande föreskrifter för den djurhållningsplats som konstaterats vara salmonellapositiv. Kommunalveterinären ska meddela beslut om begränsande föreskrifter redan före laboratorieundersökningarna av proverna från djurhållningsplatsen, om det finns grundad anledning att misstänka salmonellasmitta på djurhållningsplatsen.

Genom begränsande föreskrifter förbjuds mottagande av fåglar till djurhållningsplatsen, flyttning av fåglar mellan olika byggnader på djurhållningsplatsen, flyttning av fåglar från djurhållningsplatsen med undantag av överlåtelse för slakt i enlighet med jord- och skogsbruksministeriets förordning om köttbesiktning (38/VLA/2006) eller förstöring eller hantering i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställa produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel och om upphävande av förordning (EG) nr 1774/2002, nedan biproduktsförordningen. Dessutom förbjuds överlåtelse av äggen för kläckning eller användning för andra ändamål än för äggprodukter som pastöriseras vid en anläggning som tillverkar äggprodukter eller för att förstöras eller hanteras i enlighet med biproduktsförordningen. I beslutet meddelas också föreskrifter om andra nödvändiga åtgärder för att utrota salmonella och förhindra spridningen.

Om kommunalveterinären efter en kontroll konstaterar att de olika flockarna och delarna på djurhållningsplatsen kan anses som skilda epidemiologiska enheter, kan beslutet om begränsande föreskrifter utfärdas så att de gäller endast den flock och den del där salmonellasmitta konstaterats. En flock kan anses som en separat epidemiologisk enhet om man vid skötseln av olika flockar använder skilda skyddsskor och skyddskläder och om det inte mellan flockarna finns direkt förbindelse genom foderutdelningsanordningar, andra anordningar eller annan utrustning. Ytterligare ska föder till flockar komma från olikt foderförråd om salmonellasmittan är foderburen. Kommunalveterinären ska dock ta prover av alla andra flockar på djurhållningsplatsen på det sätt som anges i 14 §. Om salmonella konstateras i flockarna ska de begränsande föreskrifterna utvidgas att gälla även dem.

21 §
Återkallande av begränsande föreskrifter

Kommunalveterinären ska återkalla ett beslut om begränsande föreskrifter som meddelats med anledning av grundad misstanke, om salmonellabakterier inte har konstaterats vid provtagningen på djurhållningsplatsen. Om salmonellabakterier har konstaterats bara i proven från foder eller fodermiljön, kommunalveterinären återkallar beslutet om begränsande föreskrifter, när provtagningen från flockar har förnyats i enlighet med 17 § 2 mom. Kommunalveterinären återkallar beslutet om begränsande föreskrifter som meddelats med anledning av konstaterad förekomst av salmonellabakterier, om salmonellabakterier inte konstateras i samband med att Livsmedelssäkerhetsverket fastställer undersökningsresultatet i enlighet med 8 § eller om undersökningsresultatet med avseende på salmonella och mikrobläkemedelsrester vid ny provtagning i enlighet med 19 § är negativt eller då följande åtgärder vidtagits:

1) de utrymmen där den flocken under begränsande föreskrifter hållits har tömts och utrymmena och utrustningen har rengjorts och desinficerats efter planen som kommunalveterinären har godkänt,

2) fågelspillning, använt strö och överblivet foder i produktionsutrymmena har avlägsnats från de utrymmen där fåglarna hållits och har hanterats på ett sådant sätt att spridningen av salmonellasmittan kan förhindras; vid hanteringen eller förstöringen av spillning och använt strö ska även kraven i biproduktsförordningen iakttas,

3) ytrenhetsprover i enlighet med punkt 6 i bilaga I har tagits i utrymmena som officiell provtagning och resultaten av salmonellaundersökningen är negativa, samt

4) dessutom i de fall då salmonella konstaterats i foder eller fodermiljöprover, har foderförråd och foderutdelningsanordningar har rengjorts och desinficerats och myndigheterna tagit nya fodermiljöprover i enlighet med punkt 7 i bilaga 1 och resultaten av salmonellaundersökningen är negativa.

I samband med återkallandet av föreskrifterna kontrollerar kommunalveterinären hur hygieniska djurhållningsplatsens produktionssätt är och hur väl sjukdomsskyddet fungerar samt ger vid behov råd gällande korrigerande åtgärder.

22 §
Åtgärder för att utrota sjukdomen i kläckerier

I ett kläckeri där salmonellabakterier har konstaterats ska man utföra en grundlig rengöring och desinficering efter planen som kommunalveterinären har godkänt samt vidta andra nödvändiga åtgärder i syfte att utrota smittan. Efter rengöringen och desinficeringen ska ytrenhetsprov i enlighet med punkt 6 i bilaga I tas som officiell provtagning.

Om det i ett kläckeri finns kläckägg som värpts av en föräldraflock som smittats med salmonella eller dagsgamla kycklingar som kläckts ur sådana ägg, ska de avlägsnas från kläckeriet och förstöras eller hanteras i enlighet med biproduktsförordningen.

Dessutom kontrollerar kommunalveterinären hur hygieniska kläckeriets produktionssätt är och hur väl sjukdomsskyddet fungerar samt ger vid behov råd gällande korrigerande åtgärder.

6 kap.

Utredning av smittokällan och smittospridningen

23 §
Epidemiologisk utredning

Om förekomst av salmonellasmitta konstaterats på en djurhållningsplats ska länsveterinären utreda den eventuella källan till salmonellasmittan och den eventuella smittospridningen från den ursprungliga källa och djurhållningsplats där smittan konstaterats. På basis av den epidemiologiska utredningen ska vid behov även andra än de ytterligare provtagningar som nämns i 14―18 § utföras.

24 §
Salmonellaprovtagning av foder

Om förekomst av salmonellasmitta har konstaterats på en djurhållningsplats ska man ta prover av fjäderfäfodret för salmonellaundersökning i syfte att utreda smittokällan, om man inte med säkerhet kan utesluta fodret som eventuell smittokälla eller on foder har redan konstaterats till smittokällen. Kommunalveterinären ska då underrätta Livsmedelssäkerhetsverket, som ansvarar för ordnandet av provtagningen, om salmonellasmittan. Foderproverna ska tas från silon, säckar eller andra lagringsställen för foder.

Om salmonella konstateras i de prover som avses i 1 mom. ska länsveterinären i samarbete med Livsmedelssäkerhetsverket utreda den eventuella källan till salmonellabakterien.

7 kap.

Insamling av information samt meddelanden

25 §
Uppgifter som samlas in på djurhållningsplatserna

I uppfödningsstall och värpstall för avelsbroilrar och avelskalkoner samt uppfödningsstall för produktion ska en förteckning föras över flockar i olika uppfödningsskeden samt antalet fåglar i flockarna. Ur förteckningen ska framgå vilket datum fåglarna har anlänt till djurhållningsplatsen, fåglarnas ursprungsplats, antalet fåglar som tagits emot, deras ålder eller kläckningsdag samt datum för slakt eller avlivning. Då en flock har anlänt till djurhållningsplatsen ska detta meddelas till kommunalveterinären inom två veckor. En plan med datumen för ankomsten av nya fåglar kan alternativt också meddelas kommunalveterinären på förhand för nästa kalenderår. Dessutom ska djurhållningsplatsen på begäran lämna ett sammandrag av föregående års flockantal till Livsmedelssäkerhetsverket.

I kläckerier ska en förteckning över kläckägg föras, ur vilken framgår från vilken föräldraflock kläckäggen härstammar, till vilket uppfödningsstall dagsgamla kycklingar ur kläckäggen har levererats och när detta har skett. Då dagsgamla kycklingar överlåts från kläckeriet ska uppfödningsstallet få information om vilken föräldraflocks ägg de dagsgamla kycklingarna härstammar från.

De förteckningar som nämns i 1―2 mom. ska förvaras på djurhållningsplatsen i minst två år. Förteckningarna och övriga uppgifter som behövs för den övervakning som avses i denna förordning ska visas upp för kommunalveterinären i samband med kontrollbesök och på begäran även för länsveterinären.

26 §
Uppgifter som kommunalveterinären samlar in

Kommunalveterinären ska föra en förteckning över meddelanden från djurhållningsplatserna, kontrollbesök, officiella provtagningar, granskningar av produktionshygienen, anvisningar och uppmaningar som har givits samt begränsande föreskrifter som har utfärdats och återkallats. Dessa uppgifter ska meddelas länsveterinären i samband med den månadsrapport som avses i 8 § i jord- och skogsbruksministeriets veterinär- och livsmedelsavdelnings beslut om djursjukdomar som ska bekämpas och om anmälan om djursjukdomar (1346/1995).

27 §
Uppgifter som laboratorierna samlar in och anmälningsskyldighet som gäller dem

Ett laboratorium som utför undersökningar ska upprätthålla ett register över undersökningar av de prover som avses i denna förordning samt över undersökningsresultaten.

Laboratoriet ska meddela undersökningsresultaten av alla sådana prov som avses i denna förordning till djurhållningsplatsens ägare eller innehavare samt omedelbart meddela konstaterad förekomst av salmonella till djurhållningsplatsens ägare eller innehavare och till den kommunalveterinär som övervakar djurhållningsplatsen. Laboratoriet ska varje månad sända uppgifter till Livsmedelssäkerhetsverket om alla prover och undersökningsresultat som avses i denna förordning. Dessutom ska laboratoriet före utgången av januari följande år till Livsmedelssäkerhetsverket lämna ett sammandrag av antalet djurhållningsplatser och flockar som undersökts grupperade enligt djurart, generation och produktionsskede.

28 §
Livsmedelssäkerhetsverkets anmälningsskyldighet

Livsmedelssäkerhetsverket ska omedelbart anmäla fastställd förekomst av salmonella till länsveterinären i det område där djurhållningsplatsen är belägen, den kommunalveterinär som övervakar djurhållningsplatsen, det laboratorium som sänt provet samt djurhållningsplatsens ägare eller innehavare.

29 §
Uppgifter som Livsmedelssäkerhetsverket samlar in

Livsmedelssäkerhetsverket lämnar årligen ut uppgifter gällande salmonellakontrollprogrammet för den rapport som avses i artikel 9 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/99/EG om övervakning av zoonoser och zoonotiska smittämnen, om ändring av rådets beslut 90/424/EEG och om upphävande av rådets direktiv 92/117/EEG.

8 kap.

Särskilda bestämmelser

30 §
Kostnader och ersättningar

Djurhållningsplatsens ägare eller innehavare svarar för de kostnader som förorsakas av sådana grundläggande provtagningar och undersökningar av proven som avses i denna förordning.

Provtagnings- och undersökningskostnader för prover som ingår i ytterligare provtagningar betalas av statens medel, med undantag för de fodermiljöprover som avses i 17 och 21 §.

För kostnaderna för planering och genomförande av de desinfektions- och rengöringsåtgärder som behövs för att utrota smittan svarar djurhållningsplatsens ägare eller innehavare.

31 §
Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den 1 februari 2010. Förordningens 17 § 1 mom. träder i kraft den 1 maj 2010.

Genom denna förordning upphävs jord- och skogsbruksministeriets förordning av den 13 december 2006 om ett program för kontroll av salmonella hos höns, broilrar och kalkoner (1148/2006) jämte ändringar.

32 §
Övergångsbestämmelser

För provtagning av flockar som förekommer då denna förordning träder i kraft kan under flockens återstående tid de metoder användas som varit i bruk före ikraftträdandet.

Laboratoriet behöver inte för år 2009 års del lämna det årliga sammandrag av undersökningsuppgifterna som krävs enligt 27 § till Livsmedelssäkerhetsverket.

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2160/2003 (32003R2160); EUT nr L 325, 12.12.2003, s. 1
Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/99/EG (32003L0099); EUT nr L 325, 12.12.2003, s. 31
Kommissionens förordning (EG) nr 1003/2005 (32005R1003); EUT nr L 170, 1.7.2005, s. 12
Kommissionens förordning (EG) nr 1177/2006 (32006R1177); EUT nr L 212, 2.8.2008, s. 3
Kommissionens förordning (EG) nr 646/2007 (32007R646); EUT nr L 151, 13.6.2007, s.21
Kommissionens förordning (EG) nr 584/2008 (32008R584); EUT nr L 162, 21.6.2008, s. 3
Kommissionens förordning (EG) nr 213/2009 (32009R213); EUT nr L 73, 19.3.2009, s. 5

Helsingfors den 18 december 2009

Jord- och skogsbruksminister
Sirkka-Liisa Anttila

Veterinärråd
Terhi Laaksonen

Bilaga 1

PROVTAGNINGSMETODER

I fråga om förpackning och sändning av proverna ska särskilt överenskommas med det laboratorium som utför undersökningen. Proven ska helst sändas till laboratoriet under provtagningsdagen. Om detta inte är möjligt ska proverna förvaras avkylda innan de sänds iväg. Undersökningen av proven i laboratoriet ska inledas utan dröjsmål, dock senast inom 72 timmar efter provtagningen.

1. Provtagning av dagsgamla kycklingar i uppfödningsstall för avelsbroilrar och avelskalkoner

Av flockar av dagsgamla kycklingar ska prover tas omedelbart efter att flocken anlänt till uppfödningsstallet för avelsbroilrar och avelskalkoner. Från de dagsgamla kycklingarnas transportlådor ska tio pappersunderlag tas som prover för varje flock som samtidigt anländer från kläckeriet. Pappersunderlagen ska vikas ihop och sättas i plastpåsar fem och fem. Om annat underlag än papper används i transportlådorna, tas ur motsvarande antal lådor ett prov av underlagsmaterialet så att det kan sammanslås till två samlingsprov. Om underlagsmaterial inte används i transportlådorna ska sammanlagt tio strykningsprov tas från bottnen av lådorna. Proven sammanslås till två samlingsprov. Strykningsproven ska tas från en yta på sammanlagt minst 1 m2. För strykningsproven används sterila fuktade provtagningssvampar, dukar, skumplasttärningar eller gasvävskompresser.

2. Sockprov

De sockor som används vid provtagningen ska ha tillräcklig absorptionsförmåga. För sockprovtagning kan man också använda absorberande tubsockor eller tubgasväv.

Sockorna ska fuktas före provtagningen. De kan fuktas med rent dricksvatten som kan konsumeras av människor, sterilt vatten eller en speciell lösning (0,8 % NaCl, 0,1 % peptonvatten).

Vid provtagning av avelsuppfödningsflockar samt vid provtagning av broiler- och kalkonuppfödningsflockar göras av ägare eller innehavare används två par sockor. Det utrymme där den flock som ska undersökas hålls ska delas in i två sektorer. Inom vardera sektorn går man omkring med ett par sockor i alla delar av sektorn. De båda sockparen ska sättas i skilda plastpåsar och undersökas separat i laboratoriet. Ett undantag utgör uppfödningsstall varifrån kött av fjäderfä överlåts endast direkt till konsumenten, varvid de båda paren sockor ska sammanslås till ett samlingsprov.

Vid provtagning av flockar i värpstall för avelsbroilrar och avelskalkoner samt vid officiell provtagning av broiler- och kalkonuppfödningsflockar används ett par sockor. Man ska gå omkring med ett par sockor i hela det utrymme där den flock som undersöks hålls.

3. Träckprov i uppfödningsstall varifrån kött av fjäderfä överlåts direkt till konsumenten

I broiler- och kalkonuppfödningsstall varifrån kött av fjäderfä överlåts direkt till konsumenten kan man vid provtagning av flockarna använda träckprov i stället för den sockmetod som beskrivs i punkt 2. Av färsk spillning tas för varje flock slumpvis 100 enskilda prover som väger minst 1 gram. Alla enskilda prov sammanslås till ett prov och sätts i samma plastpåse.

4. Strykningsdammprov i värpstall för avelsbroilrar och avelskalkoner och uppfödningsstall för produktion

Vid tagning av strykningsdammprov används en eller flera fuktade tygsvabbar eller svampar med en ytareal på totalt minst 900 cm2. Strykningsdammprovet ska samlas från flera ställen på insidan av det utrymme där flocken hålls från horisontella och vertikala ytor med synlig dammförekomst. Man ska samla så mycket damm att tygsvabbarna eller svamparna helt täcks av damm. Alla tygsvabbar eller svampar från samma flock sätts i samma plastpåse.

5. Prov av produktionsmiljön i kläckeriet

Syftet med proven av produktionsmiljön är att följa med förekomsten av salmonella under produktionen i kläckeriet. Provtagningen består av dammprov och strykningsprov. Strykningsproven utförs på kläckeriets ytstrukturer med sterila fuktade provtagningssvampar, dukar, skumplasttärningar eller gasvävskompresser.

När provtagningsplanen utarbetas ska man särskilt beakta de olika skedena av kläckäggshanteringen samt ställen som är av betydelse med avseende på spridning av salmonellabakterier. Proverna ska tas i tillräcklig mängd från olika delar av kläckeriet (t.ex. utrymmen för mottagning och förvaring av ägg, ruvningsmaskiner, utrymmen där dagsgamla kycklingar hålls och hanteras, gångar, ventilationsrör, avlopp och kläckningsmaskiner).

Vid dammprovtagningen samlas dundamm separat från kläckningsrummet och det rum där dagsgamla kycklingar sorteras. Ett dammprov ska väga ca 10―15 gram.

Provtagningsställena ska framgå ur följebrevet till proverna. Fram till undersökningen ska proverna förvaras svalt, väl förslutna och skyddade för ljus. De ska utan dröjsmål sändas till undersökningslaboratoriet.

6. Ytrenhetsprov

Syftet med ytrenhetsprovet är att kontrollera att rengöringen och desinficeringen har gett önskat resultat. Proven utförs genom att strykningsprov tas med en steril fuktad provtagningssvamp, dukar, skumplasttärning eller gasvävskompress på djurhållningsplatsens konstruktioner då anläggningen efter konstaterandet av salmonellabakterier har rengjorts och desinficerats. Proven ska tas först när utrymmena är synligt rena och torra.

Renhetsproven ska tas på ytstrukturer i djurhållningsplatsen, i synnerhet på kritiska ställen där salmonella lätt kan få fäste. Proverna ska tas i tillräckligt stor mängd från olika delar av djurhållningsplatsen (t.ex. konstruktionernas fogar, olika slags hörn, ventilationskanalernas öppningar och avlopp). Fram till undersökningen ska proverna förvaras svalt, väl förslutna och skyddade för ljus. De ska utan dröjsmål sändas till undersökningslaboratoriet.

7. Fodermiljöprov

Från varje fodersystem på djurhållningsplatsen tas ca 5―20 fodermiljöprover. Proverna tas genom att med en fuktad svamp, skumplasttärning eller duk kraftigt gnida det som ska undersökas. Proverna sätts i skilda plastpåsar.

Proverna tas i tillämpliga delar från följande ställen:

Fodersilon

- nedre delen av silon från foderspiralens utgångsställe och/eller ovanför spjället

- innerytan av silons tak/cyklon eller dammrörets mynning/dammpåse

Sädestorkar

- om misstänkt smittat foder har lagrats eller hanterats i sädestork; kanterna vid kippgropen i torken, elevatorn samt övre delen av silon som fodret lagrats i (luckan)

Utrustning som används vid foderhantering

- foderblandarens/kvarnens matningstratt

- foderblandarens inre yta

- fodervåg; ovansidan och behållarens inre del

Utfodringsanordningar

- påfyllningstrattarnas inre yta

- öppningarna vid foderspiralen i hallen för de foderrör som leder ned från spiralen till utfodringsapparaterna

8. Ny provtagning vid misstanke om felaktigt undersökningsresultat

Från en flock tas fem par sockprov. Varje sockpar sätts i en skild plastpåse och undersöks separat. Dessutom tas två strykningsdammprov i enlighet med punkt 4. Dammproven sätts i skilda plastpåsar och undersöks separat. Om det inte finns tillräckligt med synligt damm, ska i stället för dammproven tas ytterligare två sockpar, som undersöks separat.

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.