246/2009

Given i Helsingfors den 17 april 2009

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om ändring av jord- och skogsbruksministeriets förordning om bas- och tilläggsåtgärder i samband med miljöstödet samt miljöspecialstöd för jordbruket

I enlighet med jord- och skogsbruksministeriets beslut

ändras i jord- och skogsbruksministeriets förordning av den 26 april 2007 om bas- och tilläggsåtgärder i samband med miljöstödet samt miljöspecialstöd för jordbruket (503/2007) 2 § 1 mom., rubriken för 2 kap., 5―9 §, 14 §, 17 § 2 mom., 18 § 2 mom., 23 §, 25 § 3 mom., 26 § 2 och 3 mom., 27 § 2 och 3 mom., 28 § 2 och 3 mom., 29 § 1 och 3 mom., 32 § 4 mom., 34 § 3 och 4 mom., 38 § 4 mom., 41, 42 och 48 §, 49 c § 1 mom., tabellerna 3 och 4 i bilaga 1 samt bilaga 2,

av dem 2 § 1 mom., 49 c § 1 mom. och tabellerna 3 och 4 i bilaga 1 sådana de lyder i förordning 339/2008, 23 § sådan den lyder i förordning 157/2008 och 32 § 4 mom. sådant det lyder i förordning 662/2007, som följer:

2 §
Markkartering

Jordbrukaren ska med tanke på planering och uppföljning av odlingen göra en markkartering av de åkrar på lägenheten som odlas. Markkartering behöver inte göras i fråga om åkrar som inte odlas och icke odlade åkrar som sköts och som inte gödslas. Markkartering behöver inte göras i fråga om sådana på åker belägna specialstödsavtalsarealer för vilka stöd för basåtgärder inte betalas. Prov måste dock tas av icke odlade åkrar och nya åkrar som kommer i jordbrukarens besittning och som saknar gällande markkartering under den vegetationsperiod då odlingen inleds. En ny markkartering måste göras när fem år har förflutit sedan föregående provtagning.


2 kap.

Naturvårdsåkrar

5 §
Anläggning av fleråriga vallåkrar

Växtbeståndet på fleråriga vallåkrar ska anläggas senast den 30 juni genom sådd av utsäde av fleråriga vall- eller gräsväxter. Utsädesblandningen får innehålla högst 20 procent frön av kvävefixerande växter.

Växtbeståndet kan anläggas redan året innan med skyddssäd eller någon annan skyddsväxt eller genom insådd i stubben. Fleråriga vallåkrar kan också vara tidigare anlagd flerårig vall. En sparsam gödsling i enlighet med 3 kap. i samband med anläggningen av växtbeståndet är möjlig i syfte att åstadkomma ett täckande växtbestånd. Fleråriga vallåkrar ska bevaras minst två vegetationsperioder på samma skifte.

6 §
Skötsel av fleråriga vallåkrar

Årlig slåtter av växtbeståndet på fleråriga vallåkrar är inte obligatorisk. Slåtter ska dock utföras åtminstone vart tredje år. Dessutom ska buskar och träd hindras att växa på området. Om växtbeståndet slås, ska de vilda arternas levnadsförhållanden beaktas vid tidpunkten för och utförandet av slåttern, och därför ska slåttern utföras så att fåglarnas häckning och däggdjurens ungar inte störs. Slåtter får inte utföras så att man går runt skiftet från kanterna in mot centrum. Slåtterresterna får bärgas och utnyttjas ekonomiskt. Betesgång är tillåten om åkerns yta förblir gräs- och vallbevuxen året om.

På fleråriga vallåkrar får växtskyddsmedel inte användas. Fleråriga vallåkrar får inte bearbetas annat än i samband med anläggning eller brytande av växtbeståndet. Fleråriga vallåkrar får brytas efter det andra året från och med den 31 augusti eller den 15 juli, om växtbeståndet på fleråriga vallåkrar bryts med sådd av höstsådda grödor. Brytandet av växtbeståndet ska på hösten göras mekaniskt, genom plöjning eller bearbetning. Om nytt växtbestånd inte sås på hösten, ska bearbetningen göras så sent som möjligt på hösten. Det rekommenderas att växtbeståndet bryts först följande vår.

7 §
Anläggning av mångfaldsåkrar

Mångfaldsåkrar ska anläggas genom sådd av utsädesblandningar av ängsväxter, viltväxter eller landskapsväxter senast den 30 juni. Viltväxter och landskapsväxter ska sås varje år. Växtbeståndet på mångfaldsåkrar får inte anläggas det första året genom direktsådd i föregående års vall. Sådd i stubb och användning av inhemskt utsäde rekommenderas.

Utsädesblandningar av ängsväxter ska innehålla frön av rödven eller av fårsvingel och frön av minst en flerårig ängsväxt. Ängsväxterna kan vara ängsklocka, vitblära, rödklint, färgkulla, backnejlika, tjärblomster, ängsglim, ängsvädd, skogslyst, prästkrage, åkervädd, fyrkantig johannesört eller någon annan motsvarande ängsväxt. I blandningen kan dessutom finnas frön av ettåriga växter såsom luddvicker eller honungsfacelia. I utsädesblandningar av landskapsväxter ska ingå frön av åtminstone två följande växter: solros, honungsfacelia, blålusern, luktklöver, gullupin, luddvicker, blåklint, malva, ringblomma, kornvallmo, vit och gul sötväppling. I fröblandningar av viltväxter ska ingå frön av åtminstone två följande växter: spannmål, bovete, solros, oljelin, ärt, rybs, raps, senap, foderkål, foderraps, oljerättika, foderbetor (fodersockerbeta, rova eller turnips), höväxter och klöver. I en fröblandning av viltväxter bestående av höväxter och klöver ska alltid även ingå frö av någon ettårig växt som inte är en höväxt eller en klöver. Mångfaldsåkrar som har anlagts med utsädesblandningar av viltväxter får inte anläggas intill livligt trafikerade vägar.

En sparsam gödsling av mångfaldsåkrarna i enlighet med 3 kap. i samband med anläggningen av växtbeståndet är möjlig i syfte att åstadkomma ett täckande växtbestånd. Landskaps- och viltväxter kan odlas på samma skifte under en eller flera växtperioder. Landskaps- och viltväxter ska bevaras på skiftet åtminstone till följande vår efter sådden. Ängsväxter ska bevaras minst två vegetationsperioder på samma skifte.

8 §
Skötsel av mångfaldsåkrar

Slåtter av växtbeståndet på mångfaldsåkrar är inte obligatorisk. Buskar och träd ska hindras att växa på området. Om växtbeståndet slås, ska de vilda arternas levnadsförhållanden beaktas vid tidpunkten för och utförandet av slåttern, och därför får slåttern inte påbörjas före den 1 augusti. För att naturens mångfald ska beaktas ska slåttern utföras så att fåglarnas häckning och däggdjurens ungar inte störs. Slåtter får inte utföras så att man går runt skiftet från kanterna in mot centrum. Slåtterresterna får bärgas och utnyttjas ekonomiskt. Växtbeståndet på åkrar som besåtts med viltväxter ska användas för utfodring av vilt.

På mångfaldsåkrar får växtskyddsmedel inte användas. Mångfaldsåkrar får inte bearbetas annat än i samband med anläggning eller brytande av växtbeståndet. Växtbestånd bestående av landskaps- och viltgrödor får brytas följande vår efter sådden, växtbestånd bestående av utsäde av ängsväxter får brytas efter det andra året från och med den 31 augusti eller den 15 juli, om växtbeståndet bryts med sådd av höstsådda grödor. Brytandet av växtbeståndet ska göras mekaniskt, genom plöjning eller bearbetning. Om nytt växtbestånd inte sås på hösten, ska bearbetningen göras så sent som möjligt på hösten. Det rekommenderas att växtbeståndet bryts först följande vår.

9 §
Föremål för åtgärder

Jordbrukaren ska iaktta vad som i detta kapitel föreskrivs om gödsling som avser jordbruksgrödor och andra åkerskiften som inte odlas. I fråga om permanenta grödor och ett- eller fleråriga trädgårdsväxter gäller vad som föreskrivs i 4 kap.

14 §
Gödsling av trädesåker

Det är förbjudet att gödsla svartträda, stubbträda, ettårig grönträda och icke odlad åker. Om en trädesåker besås med höstsäd eller andra grödor som ska sås eller planteras på hösten och sedan skördas, kan skiftet i samband med sådden gödslas i enlighet med tabellerna 1, 2, 3 och 4 i bilagan.

17 §
Åkerrenar

Åkerrenen behöver inte slås. Om den hotar växa igen med sly, måste den dock alltid slås. Med hjälp av slåtter kan även spridningen av ogräs bekämpas. Om växtligheten på en åkerren slås får slåtterresterna utnyttjas ekonomiskt.


18 §
Skyddsremsor

Det rekommenderas att skyddsremsan slås en gång under vegetationsperioden. Om skyddsremsan hotar växa igen med sly, måste den dock alltid slås. Med hjälp av slåtter kan även spridningen av ogräs bekämpas. Slåtterresterna bör helst föras bort från skyddsremsan och de får utnyttjas ekonomiskt.


23 §
Kartläggning av mångfaldsobjekt

Före utgången av det andra förbindelseåret måste jordbrukaren utföra en kartläggning av mångfaldsobjekten på gården. Kartläggningen utförs genom att Landsbygdsverkets blankett för ändamålet fylls i. På blanketten antecknas ur mångfaldssynpunkt viktiga objekt i närheten av gårdens produktionsbyggnader samt på och kring åkrar som innehas av jordbrukaren, t.ex. artrika ängar, åkerkanter och åkerrenar, vägrenar, kantzoner mellan åker och skog, bäckar, källor, våtmarker, gamla stengärdsgårdar, lador och alléer på åkermarker samt sådana områden som är viktiga för vilt och andra organismer som exempelvis permanenta betesmarker, icke odlade åkrar som sköts och icke odlade åkrar med artrik flora och fauna. På kartläggningsblanketten antecknas också gårdsbruksenhetens specialstödsavtal för främjande av naturens mångfald och omfattningen av dessa avtal. Kartläggningsobjekten ska förutom på blanketten också märkas ut på en karta, exempelvis på en basskifteskarta. Kartläggningen sparas på gården och visas på begäran upp för de myndigheter som övervakar stödet.

25 §
Preciserad kvävegödsling av jordbruksgrödor

Proven för analys ska i första hand tas från de jordbruksskiften på vilka stallgödsel har spridits föregående höst eller sådana skiften där förgrödan har varit vall, gröngödslingsvall eller baljväxter och som har plöjts eller bearbetats hösten innan. Om kravet på 30 procent av arealen inte uppfylls med detta, kan jordbrukaren ta prov från vilka skiften han vill. Det rekommenderas då att mängden lösligt kväve utreds på t.ex. de skiften där föregående års skörd blev mycket mindre än planerat med den genomförda gödslingen, eller om skörden på grund av väta lämnades obärgad helt och hållet, eller om det på skiftet har odlats en växt som eventuellt fått markens kväveinnehåll att stiga över det normala. Proven ska tas från de jordbruksskiften där mätning förutsätts, dock så att minst ett prov per fem hektar tas. Varje prov ska bestå av 15―25 delprov.


26 §
Växttäcke vintertid och reducerad bearbetning

Följande skiften uppfyller villkoret vad gäller växttäcke:

1) flerårig odlad vall och rörflen samt gröngödslingsvall som inte bearbetas på hösten,

2) på åker anlagda arealer med avtal enligt 40, 54 a eller 54 c § i statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket åren 2007―2013 (366/2007),

3) naturvårdsåkrar, vars växtbestånd bryts på våren,

4) fleråriga trädgårdsväxter såsom fleråriga bärväxter och fruktträd, havtorn och bäraronia samt fleråriga plantskoleväxter, prydnadsväxter, kryddväxter, medicinalväxter, frökryddor och snittgrönt,

5) odling av botten- och fånggrödor om skiftet plöjs eller bearbetas först följande vår,

6) stubb av spannmål, oljeväxter, frökryddor och spånadslin samt stubbträda, dock inte om höstråg, rågvete, höstvete eller speltvete, höstrybs eller höstraps har såtts i stubben eller på stubbträdan på hösten,

7) lin och hampa som bärgas på våren, och

8) icke odlad åker som sköts enligt systemet med gårdsstöd, om åkern får behålla sitt växttäcke över vintern.

Som växttäcke godkänns inte ett vallskifte eller icke odlad åker som sköts där växtbeståndet har förstörts på kemisk väg, och inte spannmåls- och oljeväxtskiften vars halm och stubb har bränts.


27 §
Växttäcke vintertid

Följande skiften uppfyller villkoret vad gäller växttäcke:

1) flerårig odlad vall och rörflen samt gröngödslingsvall som inte bearbetas på hösten,

2) på åker anlagda arealer med avtal enligt 40, 54 a eller 54 c § i statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket åren 2007―2013,

3) naturvårdsåkrar, vars växtbestånd bryts på våren,

4) fleråriga trädgårdsväxter såsom fleråriga bärväxter och fruktträd, havtorn och bäraronia samt fleråriga plantskoleväxter, prydnadsväxter, kryddväxter, medicinalväxter, frökryddor och snittgrönt,

5) stubb av spannmål, oljeväxter, frökryddor och spånadslin samt stubbträda, dock inte om höstråg, rågvete, höstvete eller speltvete, höstrybs eller höstraps har såtts i stubben eller på stubbträdan på hösten,

6) lin och hampa som bärgas på våren, och

7) icke odlad åker som sköts enligt systemet med gårdsstöd, om åkern får behålla sitt växttäcke över vintern.

Som växttäcke godkänns inte ett vallskifte eller icke odlad åker som sköts där växtbeståndet har förstörts på kemisk väg, och inte spannmåls- och oljeväxtskiften vars halm och stubb har bränts.

28 §
Effektiverat växttäcke vintertid

Följande skiften uppfyller villkoret vad gäller växttäcke:

1) flerårig odlad vall och rörflen samt gröngödslingsvall som inte bearbetas på hösten,

2) på åker anlagda arealer med avtal enligt 40, 54 a eller 54 c § i statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket åren 2007―2013,

3) naturvårdsåkrar, vars växtbestånd bryts på våren,

4) fleråriga trädgårdsväxter såsom fleråriga bärväxter och fruktträd, havtorn och bäraronia samt plantskoleväxter, prydnadsväxter, kryddväxter, medicinalväxter, frökryddor och snittgrönt,

5) stubb av spannmål, oljeväxter, frökryddor och spånadslin samt stubbträda, dock inte om höstråg, rågvete, höstvete eller speltvete, höstrybs eller höstraps har såtts i stubben eller på stubbträdan på hösten,

6) lin och hampa som bärgas på våren, och

7) icke odlad åker som sköts enligt systemet med gårdsstöd, om åkern får behålla sitt växttäcke över vintern.

Som växttäcke godkänns inte ett vallskifte eller icke odlad åker som sköts där växtbeståndet har förstörts på kemisk väg, och inte spannmåls- och oljeväxtskiften vars halm och stubb har bränts.

29 §
Mångsidigare odling

Minst 10 procent av gårdsbruksenhetens miljöstödsberättigande åkerareal ska årligen bestå av vall eller gräsbevuxna områden. Med dessa avses odlade vallar, gröngödslingsvallar, gräsbevuxna icke odlade åkrar som sköts samt områden med avtal som avses i 40 och 54 a § i statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket åren 2007―2013. Vallarealen om 10 procent kan finnas på samma skifte under hela förbindelseperioden. Naturvårdsåkrar och arealer med avtal om skyddszon samt åkrar som omfattas av avtal som avses i 54 a § i statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket åren 2007―2013 kan dock tillsammans med ovan nämnda vallar sammanlagt finnas på samma skifte under hela förbindelseperioden i en omfattning av högst 15 procent av den miljöstödsberättigande arealen.


Inom ramen för denna tilläggsåtgärd räknas som skilda växtarter bland annat höstvete, vårvete, speltvete, rågvete, vårråg, höstråg, korn, havre, bovete, majs, sockermajs, vårrybs, höstrybs, vårraps, höstraps, solros, sojaböna, oljelin, ärt, bondböna, sötlupin, vicker, rörflen, potatis, sockerbeta, foderkål, lin, hampa, humle, tobak, nässla, oljedådra, kummin, senap, ett- eller flerårig vall samt beten, gröngödslingsvall och icke odlad åker som sköts. I fråga om frilandsgrönsaker, bärväxter, fruktväxter, kryddväxter, prydnadsväxter och medicinalväxter samt snittgrönt räknas varje botanisk art som en separat växtart.


32 §
Näringsbalans

Näringsbalansen räknas ut för åkergrödor men inte för trädgårdsväxter eller frökryddor. För naturvårdsåkrar och andra improduktiva åkrar görs årlig näringsbalans inte upp.

34 §
Odling av fånggrödor

Som fånggröda kan sås korn, havre, rajgräs eller andra gräs- och vallväxter, foderraps, rybs, honungsfacelia, vitsenap, oljerättika, calientesenap, tagetes eller klöver eller utsädesblandningar av dessa. Fånggrödan ska sås efter skörden av den egentliga odlingsväxten och senast den 15 augusti. Fånggrödan ska sparas på skiftet fram till vegetationsperiodens utgång, dock senast till den 1 oktober, varefter skiftet får bearbetas eller plöjas.

En bottengröda eller fånggröda får inte användas för att anlägga flerårig vall, gröngödslingsvall eller vall som ingår i icke odlade åkrar som sköts.

38 §
Anläggning och skötsel av skyddszon

Vid förnyandet av växtligheten på skyddszoner ska målet vara att ett växttäcke uppkommer så snabbt som möjligt. Vid avlägsnandet av besvärliga ogräs ska mekaniska metoder tillgripas i första hand. Punktvis behandling kan tillåtas av särskilda skäl. TE-centralen ska underrättas om punktvis behandling innan åtgärden vidtas. I ett sådant fall ska målet vid åstadkommandet av ny växtlighet vara att ett växttäcke uppkommer så snabbt som möjligt.


41 §
Förutsättningar för odling vid ekologisk produktion

Till en ansökan om avtal som gäller ekologisk produktion ska fogas växtföljdsplanen för den ekologiska produktionen. Planen ska grunda sig på kraven i artikel 63 i kommissionens förordning (EG) nr 889/2008 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 834/2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter med avseende på ekologisk produktion, märkning och kontroll. Växtföljdsplanen kan ändras under avtalsperioden under förutsättning att förordningen om ekologiskt jordbruk iakttas.

42 §
Begränsningar som gäller trädning och gödsling vid ekologisk produktion

På en gårdsbruksenhet som har ett avtal om ekologisk produktion eller ett avtal om ekologisk produktion och ekologisk husdjursproduktion är svartträda tillåten endast om det, i syfte att säkerställa växttäcket under vintern efter vegetationsperioden i fråga, på arealen efter svartträdningen sås höstsäd eller en sådan gröda som bildar ett tillräckligt växtbestånd och effektivt utnyttjar den lösliga fosforn och kvävet i bearbetningsskiktet, exempelvis gräs eller vårsäd.

48 §
Uppfödning av lantraser

Instanser som för sådana tillförlitliga kontroll- eller registersystem som avses i 52 § 1 mom. i statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket åren 2007―2013 är Faba Jalostus i fråga om öst-, väst- och nordfinsk boskap, ProAgria-centralerna i fråga om får av finsk lantras eller kajanalandsfår, ProAgria-centralerna och Föreningen Ålandsfår rf i fråga om ålandsfår, Finlands Hippos i fråga om finska hästar och Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi i fråga om höns av lantras. Endast de ovan nämnda registerförarna får ge ett sådant intyg som avses i bilaga 2 till förordningen över att en lantras är rasren. I fråga om getter av finsk lantras godkänns en anmälan från jordbrukaren.

49 c §
Långvarig vallodling på torvåkrar

På avtalsområdet ska vall- och gräsväxter odlas under hela avtalsperioden. Vall- eller gräsväxtlighet kan anläggas med eller utan skyddsväxt under den växtperiod som föregår ingåendet av avtalet eller så kan den anläggas under det första avtalsåret. Växtligheten får inte förnyas genom bearbetning under avtalsperioden. Vallväxtligheten kan dock förnyas utan bearbetning, genom direktsådd. Täckdikning är tillåten på avtalsområdet. Områden med växtlighet som skadats eller förstörts i samband med täckdikning ska genast efter dikningen besås med vall- eller gräsväxter.



Denna förordning träder i kraft den 22 april 2009.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

Helsingfors den 17 april 2009

Jord- och skogsbruksminister
Sirkka-Liisa Anttila

Regeringssekreterare
Suvi Ruuska

Bilaga 1

Tabell 3. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till vallar och andra grödor
Södra och Mellersta Finland Norra Finland
Spridningstid Ler och mjäljordar Grova mineraljordar Organogena jordar Ler och mjäljordar Grova mineraljordar Organogena jordar
Vallar
Fleråriga vallar, ettårigt rajgräs, grönfoderspannmål Vid bärgande av två skördar 200 200 160 200 200 160
och rajgräs eller övrig vallväxt Vid bärgande av tre eller flera skördar 240 230 190 230 230 190
Bete: Fler- eller ettåriga betesvallar 200 200 170 170 170 150
Grönfoderspannmål, helsäd På våren 120 100 90 100 90 80
Helsäd: höstvete På hösten 30 30 20
och rågvete På våren 140 130 70
Övriga vallar 120 100 90 100 90 80
Anläggning av vall
Anläggning på våren
Anläggning med skyddsväxt Till skyddsväxten högst kvävemängden i den sortvisa tabellen (1)
Anlägging utan På våren 80 80 70 80 80 70
skyddsväxt 2:a spridningen 30 30 30 30 30 30
Anläggning på sommaren Vid anläggning 60 60 50 60 60 40
Anläggning på hösten På hösten före 10.9. 30 30 30 30 30 30
Anläggning av naturvårdsåker, gröngödslingsåker och flerårig grönträda 50 50 40 50 50 40
Utsädesvall På våren 110 110 60 90 80 40
Rörflen för energibruk
Anläggningsåret På våren 60 60 40 60 50 40
Skördeåren 90 80 60 80 80 60
Knöl- och rotväxter
Sockerbeta På våren 140 140 120
Potatis
Stärkelsepotatis, skördenivå 35 ton/ha På våren 105 105 70 105 105 70
Stärkelsepotatis, skördenivå 40 ton/ha På våren 120 120 80 120 120 80
Tidig potatis På våren 60 60 60 60 60 60
Tidig potatis + fånggröda På våren 80 80 80 80 80 80
Övrig potatis, skördenivå 35 ton/ha På våren 85 85 60 85 85 60
Övrig potatis, skördenivå 40 ton/ha På våren 100 100 70 100 100 70
Övriga åkerväxter 110 100 60 100 90 60
Tabell 4. Maximigivor av fosfor (kg/ha/år) på basis av bördighetsklass
- övriga fodervallar
Gröda Bördighets-klass
Dålig Rätt dålig Försvarlig Tillfreds-ställande God Hög Betänkligt hög
Råg, vete, oljeväxter, baljväxter 32 24 20 12 8 - -
Korn 34 26 22 14 10 - -
Havre, vallfröodling 28 20 16 8 4 - -
Korn/havre/vete blandsäd 31 23 19 11 7 - -
Helsädensilage 40 32 24 16 12 - -
Vallanläggning med skyddsväxt 52 44 36 28 20 - -
Vallanläggning: på våren utan skyddssäd, på sommaren eller hösten 36 32 28 24 15
Vall på våren innan sommaranläggning 16 12 8 4 - - -
Ettåriga fodervallar 40 32 24 16 12 - -
Flerårig vall
- bete 32 24 16 8 - - -
40 32 24 16 8 - -
Potatis 70 70 70 55 35 20 -
Sockerbeta 63 63 60 43 26 14 -
Spånadslin 32 24 20 12 8 - -
Rörflen, anläggningsåret 50 40 30 20 10 - -
Rörflen, under skördeåren 30 20 15 10 5 - -
Anläggning av naturvårdsåker, gröngödslingsvall och flerårig grönträda 28 20 16 8 4 - -
Övriga växter 30 20 15 10 5 - -

Man kan inte göra justeringar på basis av skördenivån om det inte i tabellen finns ett värde för fosforn.

Bilaga 2

Intyg över renrashet

Ras Intyget ufärdas av Intyg över renrashet/anteck- ningar i intyget som bevisar renrasheten
Öst-, väst- och nordfinsk boskap Faba Jalostus 1) Stambok eller
2) Besättningsintyg/S
Får av finsk lantras ProAgria-centralerna 1) Förteckning över stöd för lant- raser/SS1 eller 2) Släktintyg/SS1
Kajanalandsfår ProAgria-centralerna 1) Förteckning över stöd för lantraser/SS1 färgkod Y (obero- ende av om koden följs av preci- serande nummer), KK 1, K eller
2) Släktintyg/SS1 färgkod Y (oberoende av om koden följs av preciserande nummer), KK1, K
Ålandsfår ProAgria-centralerna 1) Förteckning över stöd för lant- raser/AA1
2) Släktintyg/AA1 eller
eller
Föreningen Ålandsfår rf 1) Besättningsblankett eller
2) Stambokskort
Finsk lantrasget Jordbrukaren egen anmälan Blnr 218L, föräldrar eller far/morföräldrar ska vara finska lantrasgetter
Häst av finsk ras Finlands Hippos Registreringsbevis eller hästpass för finsk häst
Hönor av finsk lantras Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi (MTT) Registreringsbevis för programmet för bevarande av lantrashöns

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.