339/2008

Given i Helsingfors den 22 maj 2008

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om ändring av jord- och skogsbruksministeriets förordning om bas- och tilläggsåtgärder i samband med miljöstödet samt miljöspecialstöd för jordbruket

I enlighet med jord- och skogsbruksministeriets beslut

ändras i jord- och skogsbruksministeriets förordning av den 26 april 2007 om bas- och tilläggsåtgärder i samband med miljöstödet samt miljöspecialstöd för jordbruket (503/2007) 2 § 1 mom., 35 och 40 §, tabellerna 3 och 4 i bilaga 1, av dem 35 § sådan den lyder i förordning 157/2008 och tabellerna 3 och 4 i bilaga 1 sådana de lyder i förordning 662/2007, samt

fogas till förordningen nya 49 a―49 d § som följer:

2 §
Markkartering

Jordbrukaren skall med tanke på planering och uppföljning av odlingen göra en markkartering av de åkrar på lägenheten som odlas. Markkartering behöver inte göras i fråga om åkrar som inte odlas, icke odlade åkrar som sköts och trädesåkrar som inte gödslas. Markkartering behöver inte göras i fråga om sådana på åker belägna specialstödsavtalsarealer för vilka stöd för basåtgärder inte betalas. Prov måste dock tas av icke odlade åkrar och trädesåkrar samt nya åkrar som kommer i jordbrukarens besittning under den vegetationsperiod då odlingen inleds. En ny markkartering måste göras när fem år har förflutit sedan föregående provtagning.


35 §
Preciserad kvävegödsling av trädgårdsväxter

Jordbrukaren ska mäta mängden lösligt kväve på våren före vårgödslingen och under vegetationsperioden före tillskottsgödslingarna. För varje jordbruksskifte utförs en separat analys. Om mängden lösligt kväve i marken överstiger 20 kg per hektar före vårgödslingen ska den andel som överstiger 20 kg dras av från den årliga kvävegivan för skiftet. Minskningen görs utgående från gödslingsvillkoren enligt 4 kap. som gårdsbruksenheten följer. Jordbrukaren kan analysera eller låta analysera mängden lösligt kväve med hjälp av en metod för snabbestämning, en så kallad kväveportfölj, eller beställa en laboratorieanalys av mängden lösligt kväve. Med metoden för snabbmätning avses den utrustning som är avsedd för analys av mängden vattenlösligt kväve i åkermarken och vars analysresultat visar mängden vattenlösligt kväve i åkermarken i kilogram per hektar. Laboratorieanalysen ska utföras vid ett laboratorium som har specialiserat sig på kväveanalyser. Mätresultaten ska föras in i de skiftesvisa anteckningar som avses i 4 §.

40 §
Metoder för hantering av avrinningsvatten

Metoderna för hantering av avrinningsvatten är reglerbar dränering, reglerbar underbevattning och återanvändning av avrinningsvatten. Över åtgärder som utförs ska föras skötseldagbok, i vilken ska antecknas de åtgärder i anslutning till reglering, skötsel och underhåll som utförts.

49 a §
Effektiviserad minskning av näringsbelastningen

Åkerskiften som ingår i avtalet får inte gödslas eller behandlas med bekämpningsmedel och växttäcket ska bibehållas på åkerskiftena året om. För att sänka fosforhalten i marken ska växtligheten föras bort från de åkerskiften som ingår i avtalet. Hö ska föras bort från skiftet minst en gång under vegetationsperioden, vallväxtlighet två gånger. Vid slåtter ska naturens mångfald beaktas så att fåglarnas häckning och däggdjurens ungar inte störs. Därför får slåtter inte utföras så att man går runt skiftet från kanterna in mot centrum. Betesgång kan i enskilda fall godkännas som skötselmetod på ett åkerskifte som ingår i avtalet, om inga vattenvårdshinder föreligger. Då ska åkern vara gräs- och vallbevuxen året om och skiftet ska vid behov gärdas in på den sida som gränsar mot vatten. För att trygga växtlighetens tidiga utveckling i samband med den första sådden av vall- eller gräsväxtlighet är det tillåtet att använda högst 50 kg kväve per hektar. För uppföljning av ändringar i fosforsituationen ska en markkartering utföras med minst tre års intervaller. Minst ett prov per påbörjad hektar åker ska tas.

På åkerskiften som ingår i avtalet är det tillåtet att odla fleråriga gräs- och vallväxter. Utsädesblandningen får innehålla högst 20 procent frön av kvävefixerande växter. Växtligheten får inte förnyas genom bearbetning under avtalsperioden, men vallväxtligheten kan förnyas utan bearbetning, genom direktsådd. Flyghavre inom ett område som ingår i avtalet ska bekämpas i enlighet med en bekämpningsplan för flyghavre med hjälp av växtskyddsmedel eller mekaniskt.

Jordbrukaren ska utarbeta en separat plan för genomförandet av åtgärderna. Genomförandet av åtgärderna ska föras in i de skiftesvisa anteckningar som avses i 4 §.

49 b §
Placering av flytgödsel i åker

Flytgödsel eller urin ska spridas ut med utrustning som skär en skåra i åkerns yta och låter flytgödseln eller urinen rinna in i skåran eller sprutar in den dit. Det är också godtagbart att använda myllningsutrustning som är kopplad till en enhet som sprider ut flytgödsel eller urin.

49 c §
Långvarig vallodling på torvåkrar

På avtalsområdet ska vall- och gräsväxter odlas under hela avtalsperioden. Vall- eller gräsväxtlighet kan anläggas med eller utan skyddsväxt under den växtperiod som föregår ingåendet av avtalet eller så kan den anläggas under det första avtalsåret. Växtligheten får inte förnyas genom bearbetning under avtalsperioden. Vallväxtligheten kan dock förnyas utan bearbetning, genom direktsådd.

Växtligheten ska bärgas årligen och den får användas. Vid slåtter ska naturens mångfald beaktas så att fåglarnas häckning och däggdjurens ungar inte störs. Därför får slåtter inte utföras så att man går runt skiftet från kanterna in mot centrum. Betesgång på avtalsområdet är tillåtet, men då ska man se till att åkern behåller sitt växttäcke. Vid gödsling ska begränsningar med anledning av jordbrukarens förbindelse gällande miljöstöd och eventuella avtal som avses i 39 § iakttas. Vid fosforutjämning kan endast en två år lång utjämningsperiod tillämpas.

49 d §
Utbildning i växtskyddsfrågor

Utbildning i aktuella växtskyddsfrågor i anslutning till minimikraven för miljöstöd för jordbruket, nedan växtskyddsutbildning, kan arrangeras av enskilda, företag, föreningar, sammanslutningar, läroanstalter, rådgivningsorganisationer och motsvarande. Växtskyddsutbildningen godkänns av den TE-central inom vars område utbildningen arrangeras. I enskilda fall kan växtskyddsutbildningen godkännas också av den TE-central inom vars verksamhetsområde de jordbrukare som utbildningen är riktad till finns.

För en utbildningsdag ska namnges en huvudansvarig utbildare. Alla utbildare ska ha utbildning på minst institutnivå eller yrkeshögskolenivå inom naturbruk eller miljöbranschen eller någon annan utbildning som TE-centralen godkänner som tillräcklig med hänsyn till det ämne som ska behandlas.

Utbildningsarrangören ska ge jordbrukaren ett intyg över deltagandet i utbildningen. Av intyget ska framgå tidpunkt, längd och innehåll för utbildningsdagen samt uppgift om att det har varit fråga om en av TE-centralen godkänd utbildning som uppfyller minimikraven för miljöstöd.


Denna förordning träder i kraft den 28 maj 2008.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

Helsingfors den 22 maj 2008

Jord- och skogsbruksminister
Sirkka-Liisa Anttila

Regeringssekreterare
Suvi Ruuska

Bilaga 1

Tabell 3. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till vallar och andra grödor

Södra och Mellersta Finland Norra Finland
Spridningstid Ler och mjäljordar Grova mineraljordar Organogena jordar Ler och mjäljordar Grova mineraljordar Organogena jordar
Vallar
Fleråriga vallar, ettårigt rajgräs, grönfoderspannmål och rajgräs eller övrig vallväxt Vid bärgande av två skördar 200 200 160 200 200 160
Vid bärgande av tre eller flera skördar 240 230 190 230 230 190
Bete: Fler- eller ettåriga betesvallar 200 200 170 170 170 150
Grönfoderspannmål, helsäd På våren 120 100 90 100 90 80
Helsäd: höstvete och rågvete På hösten 30 30 20
På våren 140 130 70
Övriga vallar 120 100 90 100 90 80
Anläggning av vall
Anläggning på våren
Anläggning med skyddsväxt Till skyddsväxten högst kvävemängden i den sortvisa tabellen (1)
Anlägging utan skyddsväxt På våren 80 80 70 80 80 70
2:a spridningen 30 30 30 30 30 30
Anläggning på sommaren Vid anläggning 60 60 50 60 60 40
Anläggning på hösten På hösten före 10.9. 30 30 30 30 30 30
Anläggning av vilt- och landskapsträda, anläggning av gröngödslingsvall, grönträda och vallbevuxen icke odlad åker som sköts utan skyddssäd 50 50 40 50 50 40
Utsädesvall På våren 110 110 60 90 80 40
Rörflen för energibruk
Anläggningsåret På våren 60 60 40 60 50 40
Skördeåren 90 80 60 80 80 60
Knöl- och rotväxter
Sockerbeta På våren 140 140 120
Potatis
Stärkelsepotatis, skördenivå 35 ton/ha På våren 105 105 70 105 105 70
Stärkelsepotatis, skördenivå 40 ton/ha På våren 120 120 80 120 120 80
Tidig potatis På våren 60 60 60 60 60 60
Tidig potatis + fånggröda På våren 80 80 80 80 80 80
Övrig potatis, skördenivå 35 ton/ha På våren 85 85 60 85 85 60
Övrig potatis, skördenivå 40 ton/ha På våren 100 100 70 100 100 70
Övriga åkerväxter 110 100 60 100 90 60

Tabell 4. Maximigivor av fosfor (kg/ha/år) på basis av bördighetsklass

- bete- övriga fodervallar
Gröda Bördighets-klass
Dålig Rätt dålig Försvarlig Tillfreds-ställande God Hög Betänkligt hög
Råg, vete, oljeväxter, baljväxter 32 24 20 12 8 - -
Korn 34 26 22 14 10 - -
Havre, vallfröodling 28 20 16 8 4 - -
Korn/havre/vete blandsäd 31 23 19 11 7 - -
Helsädensilage 40 32 24 16 12 - -
Vallanläggning med skyddsväxt 52 44 36 28 20 - -
Vallanläggning: på våren utan skyddssäd, på sommaren eller hösten 36 32 28 24 15
Vall på våren innan sommaranläggning 16 12 8 4 - - -
Ettåriga fodervallar 40 32 24 16 12 - -
Flerårig vall
32 24 16 8 - - -
- övriga fodervallar 40 32 24 16 8 - -
Potatis 70 70 70 55 35 20 -
Sockerbeta 63 63 60 43 26 14 -
Spånadslin 32 24 20 12 8 - -
Rörflen, anläggningsåret 50 40 30 20 10 - -
Rörflen, under skördeåren 30 20 15 10 5 - -
Anläggning av vilt- och landskapsträda samt anläggning av gröngödslingsvall, grönträda och vallbevuxen icke odlad åker som sköts utan skyddssäd 28 20 16 8 4 - -
Övriga växter 30 20 15 10 5 - -

Man kan inte göra justeringar på basis av skördenivån om det inte i tabellen finns ett värde för fosforn.

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.