238/2008

Given i Helsingfors den 18 april 2008

Lag om ändring av lagen om beskattningsförfarande

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i lagen av 18 december 1995 om beskattningsförfarande (1558/1995) 26 d §, 62 § 2―4 mom., 64, 66, 67, 69, 73 och 81 §, 85 § 4 mom., 88 § 1, 3 och 4 mom., 89 § 1 och 5 mom. samt 90 § 1 mom.,

av dem 26 d § sådan den lyder i lag 1067/2003, 62 § 2 mom., 69 och 73 §, 85 § 4 mom. och 90 § 1 mom. sådana de lyder i lag 505/1998, 62 § 4 mom. sådant det lyder i lag 536/1996, 64 § sådan den lyder i nämnda lag 505/1998 och i lag 1079/2005, 66 § sådan den lyder i lag 1165/2002, 67 § sådan den lyder i nämnda lag 1079/2005, 81 § sådan den lyder i lag 857/2005, 88 § 1, 3 och 4 mom. sådana de lyder i lag 565/2004 och 89 § 5 mom. sådant det lyder i lag 907/2001, som följer:

26 d §
Hörande av skattetagare och delgivning av beslut

Skattetagare och Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt hörs och delges beslut så att Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt ges tillfälle att ta del av beskattningshandlingarna, om inte något annat bestäms på något annat ställe i skattelagstiftningen.

62 §
Rätt till ändringssökande

Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt och kommunen har rätt att söka ändring i beskattningen samt i fastställandet av sammanslutningens inkomst och förmögenhet och fördelningen av dem. Församlingen har rätt att söka ändring i kyrkobeskattningen och Folkpensionsanstalten har rätt att söka ändring i försäkrads sjukförsäkringspremie.

Rätt att söka ändring i ett samfunds eller samfälld förmåns beskattning har den kommun som är samfundets eller den samfällda förmånens hemkommun. Om makar har olika hemkommuner, har båda makars hemkommun och hemförsamling rätt att på kommunens och församlingens vägnar söka ändring i beskattningen av makarna.

En kommun, en församling eller Folkpensionsanstalten får dock inte söka ändring till den del Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt i enlighet med 85 § 4 mom. har meddelat att enheten inte utnyttjar sin rätt att söka ändring i ärendet, om inte förhandsbeskedet bygger på felaktiga eller bristfälliga uppgifter.

64 §
Tidsfristen för rättelseyrkande

Den skattskyldige eller någon annan som har rätt att söka ändring ska framställa rättelseyrkande inom fem år räknat från ingången av året efter det då beskattningen av den skattskyldige slutförts. Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt, kommunen, församlingen och Folkpensionsanstalten ska dock framställa rättelseyrkande inom ett år räknat från ingången av året efter det då beskattningen av den skattskyldige slutförts.

Över skatteverkets beslut om ändring av beskattningen får utan hinder av den tid som anges i 1 mom. framställas rättelseyrkande inom 60 dagar räknat från den dag då den som har rätt att söka ändring fick del av beslutet. Beslutet kan delges utan användning av mottagningsbevis, varvid det anses ha delgivits den sjunde dagen efter det att beslutet lämnades in till posten, om inte något annat visas. I fråga om Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt, kommunen, församlingen och Folkpensionsanstalten räknas tiden dock från det att beslutet fattades.

66 §
Besvär till förvaltningsdomstolen

Den skattskyldige eller någon annan som har rätt att söka ändring får över ett beslut som har meddelats med anledning av ett rättelseyrkande anföra besvär hos den förvaltningsdomstol till vars domkrets den skattskyldiges eller sammanslutningens hemkommun enligt 5 § hör. Om personer på vilka inkomstskattelagens bestämmelser om makar tillämpas har sin hemkommun inom domkretsen för olika förvaltningsdomstolar, ska ändring i rättelsenämndens beslut sökas hos den förvaltningsdomstol till vars domkrets hemkommunen för den av makarna hör enligt vilken det behöriga skatteverket bestäms med stöd av 6 § 3 mom. Om ingen förvaltningsdomstol skulle vara behörig att behandla besvären, söks ändring hos Helsingfors förvaltningsdomstol.

Besvärsskriften ska tillställas förvaltningsdomstolen eller skatteverket inom besvärstiden. Skatteverket ska utan dröjsmål vidarebefordra den inlämnade besvärsskriften och de handlingar som ligger till grund för beskattningen till förvaltningsdomstolen.

67 §
Besvärstid

Den skattskyldige eller någon annan som har rätt att söka ändring ska anföra besvär inom fem år räknat från ingången av året efter det då beskattningen av den skattskyldige slutförts. Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt, kommunen, församlingen och Folkpensionsanstalten ska emellertid anföra besvär inom ett år räknat från ingången av året efter det då beskattningen av den skattskyldige slutförts. Utan hinder av den ovan angivna tiden får dock besvär över beslut på rättelseyrkande anföras inom 60 dagar från den dag då den som har rätt att söka ändring fick del av beslutet. Beslutet kan delges utan användning av mottagningsbevis, varvid det anses ha delgivits den sjunde dagen efter det att beslutet lämnades in till posten, om inte något annat visas. Besvärstiden för de myndigheter som nämns ovan räknas från det att beslutet fattades.

69 §
Hörande av skattetagare då besvären behandlas

Den förvaltningsdomstol som behandlar ett besvärsärende ska med anledning av besvär som anförts av den skattskyldige bereda Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt tillfälle att avge bemötande och vid behov genmäle.

Utöver vad som i 34 § 2 mom. i förvaltningsprocesslagen föreskrivs om avgörande av ett ärende utan att en part hörs, kan förvaltningsdomstolen avgöra besvären utan att höra Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt, om skattebeloppet med anledning av den skattskyldiges besvär kan ändras med högst 3 000 euro.

73 §
Fastställelse av ändringsgrund

Om någon genom ett beslut på rättelseyrkande eller besvär har förklarats vara skattskyldig eller om ett beskattningsbeslut har ändrats, ska den myndighet som gör ändringen fastställa ändringsgrunden. En kopia av högsta förvaltningsdomstolens eller förvaltningsdomstolens ovan nämnda beslut ska tillställas förvaltningsdomstolen, Skatteförvaltningens ifrågavarande enhet, Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt och, om beslutet gäller kommunalbeskattningen, kommunen.

81 §
Ändringssökande på skattetagarnas vägnar

Rätt att söka ändring i beskattningen av en person som ska beskattas som begränsat skattskyldig för hela skatteåret har Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt eller, om beskattningen har verkställts av Ålands skattebyrå vid Sydvästra Finlands skatteverk, vederbörande kommun på Åland.

85 §
Sökande av förhandsbesked hos skatteverket

Innan förhandsbeskedet delges sökanden, ska skatteverket inhämta meddelande av Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt om enheten utnyttjar sin rätt att söka ändring i beskattning som har verkställts så som avses i förhandsbeskedet. Meddelandet ska inhämtas och lämnas utan dröjsmål, och anteckning om meddelandet ska göras i beslutet om förhandsbesked.


88 §
Skattelättnad

Skatteförvaltningen kan på ansökan bevilja befrielse från statsskatt samt från samfunds inkomstskatt och kommunen kan bevilja befrielse från kommunalskatt. Befrielsen kan beviljas helt eller delvis.


Om befrielse har beviljats från skatt som nämns i 1 mom., gäller befrielsebeslutet även skattetillägg, dröjsmålsränta, ränta som motsvarar dröjsmålsränta, restavgift, förseningsränta, uppskovsränta, samfundsränta och kvarskatteränta. Skatteförvaltningen kan särskilt bevilja befrielse från de påföljder som avses ovan, även då de har redovisats eller borde redovisas till en annan skattetagare än staten.

Finansministeriet kan överta avgörandet av ett principiellt viktigt ärende som handläggs av Skatteförvaltningen.


89 §
Lindring av internationell dubbelbeskattning

Om en i Finland bosatt person, en i Finland bosatt persons dödsbo, ett inhemskt samfund eller en inhemsk sammanslutning har nödgats betala skatt i utlandet för sådan utomlands förvärvad inkomst eller där befintlig förmögenhet, för vilken han även beskattats här, kan Skatteförvaltningen i ömmande fall eller då det annars finns skäl därtill, för att förhindra eller lindra dubbelbeskattning helt eller delvis bevilja befrielse från statsskatt och, efter att ha hört kommunen och församlingen, även från kommunal- och kyrkoskatt som hänför sig till den nämnda inkomsten eller förmögenheten.


Finansministeriet får bestämma att Skatteförvaltningen ska avgöra sådana ansökningar som avses i 3 mom., om det belopp som ansökan om befrielse gäller är högst 50 000 euro. Finansministeriet får dock överta avgörandet av ett principiellt viktigt ärende.


90 §
Skatteuppskov

Skatteförvaltningen kan av särskilda skäl och under de förutsättningar som nämns i 88 eller 89 § på ansökan bevilja uppskov med betalning av skatt. Skatteförvaltningen beviljar uppskov på de villkor som finansministeriet bestämmer. Ministeriet får också överta avgörandet av ett ärende och bestämma villkoren i ett beslut som det meddelar med anledning av ansökan.



Denna lag träder i kraft den 1 maj 2008.

Lagens 66 och 69 § träder i kraft den 1 januari 2009. Bestämmelserna tillämpas på de besvärsärenden som blir anhängiga den dag lagen träder i kraft eller därefter. Med skatteombud avses dock från och med den 1 maj 2008 Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt.

RP 148/2007
FiUB 5/2008
RSv 25/2008

Helsingfors den 18 april 2008

Republikens President
TARJA HALONEN

Finansminister
Jyrki Katainen

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.