174/2008

Given i Helsingfors den 25 mars 2008

Inrikesministeriets förordning om ordnande och övervakning av polisens inhämtande av information

I enlighet med inrikesministeriets beslut föreskrivs med stöd av polislagen av den 7 april 1995 (493/1995) och 16 § 2 mom. i polisförvaltningslagen av den 14 februari 1992 (110/1992), sådant detta lagrum lyder i lag 69/2005:

Allmänna bestämmelser
1 §
Definition

Med polisens inhämtande av information avses i denna förordning sådan observation, teknisk observation, täckoperation, bevisprovokation genom köp, teleövervakning, teleavlyssning och användning av informationskällor som avses i 28 § i polislagen (493/1995).

Teknisk observation, teleövervakning och teleavlyssning
2 §
Protokoll över teknisk observation, teleövervakning och teleavlyssning

Den polisman eller undersökningsledare inom befälet som har föreslagit en åtgärd ska efter avslutad operation utan onödigt dröjsmål upprätta protokoll över den tekniska observationen, teleövervakningen eller teleavlyssningen.

I protokollet ska uppges

1) den person som gett order om eller beslutat att information ska inhämtas samt datum för ordern eller beslutet,

2) identifieringsuppgifterna för den som är föremål för inhämtande av information,

3) det brott om vilket information har inhämtats i syfte att förhindra eller avslöja brottet eller den situation som gäller teknisk observation enligt 31 § 4 mom., teleövervakning enligt 31 c § eller teleavlyssning enligt 31 d § i polislagen,

4) begynnelse- och avslutningstidpunkten för inhämtande av information,

5) att ett meddelande enligt 33 § 1 mom. i polislagen har lämnats eller orsaken till att meddelande inte lämnats,

6) att den granskning som avses i 34 § 1 mom. i polislagen och den undersökning som avses i 5 a kap. 12 § i tvångsmedelslagen (450/1987) har utförts och vem som har utfört den samt att den hantering av material som avses i 34 § 2 mom. i polislagen och i 11 § 1 mom. i lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet (761/2003) har utförts,

7) en bedömning av betydelsen av operationen med hänsyn till förebyggandet, avslöjandet och utredningen av brott och återfåendet av nyttan av brott.

Täckoperation
3 §
Ordnande av täckoperation

Täckoperationer genomförs av centralkriminalpolisen eller skyddspolisen.

Chefen för centralkriminalpolisen och chefen för skyddspolisen förordnar vid sina respektive enheter en polisman som hör till befälet att ansvara för genomförandet av täckoperationer.

Endast sådana polismän som genomgått av inrikesministeriet godkänd utbildning och som frivilligt åtar sig uppgiften och har lämpliga personliga egenskaper och tillräcklig kännedom om polisens arbete kan förordnas att utföra täckoperationer.

4 §
Beslut om täckoperation

Beslut om en täckoperation fattas av chefen för centralkriminalpolisen. Polisinrättningen gör en framställan hos chefen för centralkriminalpolisen om genomförande av en täckoperation i ärenden som ankommer på polisinrättningen.

Chefen för skyddspolisen fattar sådana beslut som avses i 1 mom. i ärenden som ankommer på skyddspolisen.

5 §
Framställan och plan angående täckoperation

I en framställan om täckoperation ska nämnas

1) den som föreslagit åtgärden,

2) den person eller persongrupp, tillräckligt specificerad, som är föremål för inhämtande av information,

3) det brott, tillräckligt specificerat, som ska förhindras, avslöjas eller utredas,

4) syftet med täckoperationen,

5) behovet av täckoperationen,

6) övriga uppgifter som behövs för att bedöma förutsättningarna för täckoperationen.

Över genomförandet av en täckoperation ska en sådan skriftlig plan göras upp som innehåller relevant och tillräckligt detaljerad information med hänsyn till beslutsfattandet om och genomförandet av täckoperationen.

Vid förändrade omständigheter ska framställan och planen vid behov ses över.

6 §
Beslut och protokoll angående täckoperation

Beslut om en täckoperation ska fattas skriftligen. I beslutet ska nämnas

1) den som föreslagit åtgärden,

2) den polisenhet som genomför täckoperationen och den polisman som ansvarar för genomförandet av operationen,

3) identifikationsuppgifterna för de polismän som genomför täckoperationen,

4) den person eller persongrupp, tillräckligt specificerad, som är föremål för inhämtande av information,

5) det brott, tillräckligt specificerat, som ska förhindras, avslöjas eller utredas,

6) syftet med täckoperationen,

7) begränsningar och villkor för täckoperationen.

Om åtgärden inte tillåter dröjsmål, kan ett beslut som avses i 1 mom. fattas också på något annat sätt. Beslutet ska dock ges i skriftlig form utan onödigt dröjsmål.

Vid förändrade omständigheter ska beslutet vid behov ses över. Beslut om avslutande av en täckoperation ska fattas skriftligen.

Den polisman inom befälet som har ansvarat för genomförandet av täckoperationen ska efter avslutad operation utan onödigt dröjsmål upprätta protokoll över genomförandet av denna. I protokollet ska nämnas

1) den person som beslutat om täckoperationen och datum för beslutet,

2) identifikationsuppgifterna för de personer som genomför täckoperationen,

3) begynnelse- och avslutningstidpunkten för operationen,

4) operationens centrala skeden,

5) täckoperationer i bostäder,

6) vilket slag av vilseledande eller förtäckta registeranteckningar som har gjorts eller använts och vilket slag av falska dokument som har framställts eller använts,

7) en sådan bedömning av betydelsen av operationen som görs av den som föreslagit åtgärden eller en av honom förordnad polisman som hör till befälet.

Bevisprovokation genom köp
7 §
Ordnande av bevisprovokation genom köp

Bevisprovokationer genom köp genomförs av en polisinrättning som inrikesministeriet förordnat, av centralkriminalpolisen eller skyddspolisen.

Chefen för den polisinrättning som inrikesministeriet förordnat, för centralkriminalpolisen eller skyddspolisen förordnar vid sina respektive enheter en polisman som hör till befälet att ansvara för genomförandet av bevisprovokationer genom köp.

Endast sådana polismän som genomgått av inrikesministeriet godkänd utbildning och som frivilligt åtar sig uppgiften och har lämpliga personliga egenskaper och tillräcklig kännedom om polisens arbete kan förordnas att utföra bevisprovokation genom köp.

8 §
Plan och beslut angående genomförande av bevisprovokation genom köp

Över genomförandet av bevisprovokation genom köp ska en skriftlig plan göras upp om detta är nödvändigt med hänsyn till operationens omfattning eller andra motsvarande skäl.

Beslut om genomförande av bevisprovokation genom köp ska fattas skriftligen. Beslutet fattas av en i 7 § 2 mom. avsedd till befälet hörande polisman som ansvarar för genomförande av bevisprovokation genom köp.

I beslutet ska nämnas

1) den polisman som beslutat om bevisprovokation genom köp samt datum för beslutet och beslutets innehåll,

2) den polisenhet som genomför bevisprovokation genom köp,

3) identifikationsuppgifterna för de polismän som genomför bevisprovokation genom köp,

4) begränsningar och villkor för genomförandet av operationen.

Om åtgärden inte tillåter dröjsmål, kan ett beslut som avses i 2 mom. fattas också på något annat sätt. Beslutet ska dock ges i skriftlig form utan onödigt dröjsmål.

Vid förändrade omständigheter ska planen och beslutet angående genomförande av bevisprovokation genom köp vid behov ses över.

9 §
Protokoll över bevisprovokation genom köp

Den polisman inom befälet som har ansvarat för genomförande av bevisprovokationen genom köp ska efter avslutad operation utan onödigt dröjsmål upprätta protokoll över genomförandet av denna. I protokollet ska nämnas

1) den person som beslutat om bevisprovokationen genom köp samt datum för beslutet om operationen och för genomförandet av operationen,

2) operationens centrala skeden,

3) den person eller persongrupp som varit föremål för en bevisprovokation genom köp,

4) resultatet av bevisprovokationen genom köp samt föremål, ämnen eller annan egendom som polisen omhändertagit och en utredning av de åtgärder som vidtagits med avseende på dem,

5) den ersättning som erbjudits eller använts,

6) vilket slag av vilseledande eller förtäckta registeranteckningar som har gjorts eller använts och vilket slag av falska dokument som har framställts eller använts,

7) en sådan bedömning av betydelsen av operationen som görs av den som beslutat om bevisprovokationen genom köp.

10 §
Beslut om bevisprovokation genom köp

Angående bevisprovokation genom köp beslutar chefen för den polisinrättning som inrikesministeriet förordnat, för centralkriminalpolisen eller skyddspolisen eller en av chefen förordnad polisman som hör till befälet.

Beslut om bevisprovokation genom köp ska fattas skriftligen. I beslutet ska nämnas

1) den person eller persongrupp som är föremål för en bevisprovokation genom köp,

2) de föremål och ämnen eller egendom som bevisprovokationen genom köp gäller,

3) det brott som ska förhindras, avslöjas eller utredas,

4) syftet med bevisprovokationen genom köp,

5) giltighetstiden för beslutet,

6) begränsningar och villkor för bevisprovokationen genom köp.

Om åtgärden inte tillåter dröjsmål, kan ett beslut som avses i 2 mom. fattas också på något annat sätt. Beslutet ska dock ges i skriftlig form utan onödigt dröjsmål.

Vid förändrade omständigheter ska beslutet om bevisprovokationen genom köp vid behov ses över.

Användning av informationskällor
11 §
Ordnande och genomförande av användning av informationskällor

Chefen för en polisinrättning, chefen för centralkriminalpolisen eller chefen för skyddspolisen beslutar om ordnande av användning av informationskällor.

Chefen för polisinrättningen, chefen för centralkriminalpolisen och chefen för skyddspolisen förordnar vid sina respektive enheter en polisman som hör till befälet att ansvara för genomförandet av användningen av informationskällor.

Användning av en informationskälla ska registreras.

I fråga om andra uppgiftsområden än skyddspolisens uppgiftsområde är centralkriminalpolisen nationell central för den internationella användningen av informationskällor och svarar för utvecklandet av användningen av informationskällor på nationell nivå.

12 §
Godkännande och registrering av informationskällor

Den till befälet hörande polisman som ansvarar för genomförandet av användningen av informationskällor beslutar om godkännande av en informationskälla.

Den person som godkänns som informationskälla ska registreras. Registreringen får inte leda till att hemlighållandet av informationskällans identitet äventyras. Beslut om registrering av en informationskälla en i 1 mom. avsedd polisman fattas av.

13 §
Beslut om betalning av arvode till en informationskälla

Beslut om betalning av arvode till en informationskälla fattas av förmannen för den polisman tillhörande befälet som ansvarar för genomförandet av användningen av informationskällor.

Förhindrande av att inhämtandet av information uppdagas
14 §
Beslut om införande av vilseledande eller förtäckta registeranteckningar och om framställande av falska dokument

Beslut om vilseledande eller förtäckta registeranteckningar i ett register som en myndighet för och beslut om framställande av ett falskt myndighetsdokument fattas av chefen för centralkriminalpolisen. Polisinrättningen gör en framställan hos chefen för centralkriminalpolisen om införande av en registeranteckning och om framställande av ett dokument i ärenden som ankommer på polisinrättningen.

I fråga om införande av andra än i 1 mom. avsedda vilseledande eller förtäckta registeranteckningar eller framställande av falska dokument beslutar chefen för den polisinrättning som inrikesministeriet förordnat eller chefen för centralkriminalpolisen eller en av chefen förordnad polisman som hör till befälet.

Chefen för skyddspolisen fattar sådana beslut som avses i 1 och 2 mom. i ärenden som ankommer på skyddspolisen.

15 §
Registrering och övervakning av användningen av vilseledande eller förtäckta registeranteckningar och av falska dokument

Chefen för en i 14 § 1―3 mom. avsedd polisenhet förordnar inom sin enhet den polisman inom befälet som ska svara för användningen av vilseledande eller förtäckta registeranteckningar och av falska dokument.

Användningen av sådana vilseledande eller förtäckta registeranteckningar och sådana falska dokument som avses i 14 § 1―3 mom. ska registreras.

Den polisenhet som har beslutat om användning av vilseledande eller förtäckta registeranteckningar och falska dokument ska övervaka användningen av de vilseledande eller förtäckta registeranteckningarna och falska dokumenten.

16 §
Överenskommelse om de allmänna principerna för vilseledande eller förtäckta registeranteckningar samt rättelse av sådana anteckningar

Centralkriminalpolisen och skyddspolisen ska med dem som är registeransvariga för de i 14 § 1 mom. avsedda registren komma överens om de allmänna principerna för vilseledande eller förtäckta registeranteckningar samt rättelse av sådana anteckningar.

Centralkriminalpolisen, skyddspolisen och den av inrikesministeriet förordnade polisinrättningen ska vid behov med dem som är registeransvariga för de i 14 § 2 mom. avsedda registren komma överens om de allmänna principerna för vilseledande eller förtäckta registeranteckningar samt rättelse av sådana anteckningar.

17 §
Förteckningar över vilseledande eller förtäckta registeranteckningar och falska dokument samt korrigering av vilseledande eller förtäckta registeranteckningar och förstöring av falska dokument

Centralkriminalpolisen och skyddspolisen ska föra bok över de vilseledande eller förtäckta registeranteckningar och falska dokument som avses i 14 § 1 mom., övervaka deras användningsändamål och se till att vilseledande eller förtäckta registeranteckningar korrigeras och att falska dokument som blivit onödiga förstörs.

Centralkriminalpolisen, skyddspolisen och den av inrikesministeriet förordnade polisinrättningen ska föra bok över de vilseledande eller förtäckta registeranteckningar och falska dokument som avses i 14 § 2 mom., övervaka deras användningsändamål och se till att vilseledande eller förtäckta registeranteckningar korrigeras och att falska dokument som blivit onödiga förstörs.

Särskilda bestämmelser
18 §
Övervakning av polisens inhämtande av information

Inrikesministeriet och den polisenhet som bedriver inhämtande av information övervakar i denna förordning avsett inhämtande av information som polisen bedriver.

Inrikesministeriet tillsätter en grupp för att bistå ministeriet med uppgift att övervaka i synnerhet täckoperationer, bevisprovokationer genom köp, användning av informationskällor och förhindrande av att inhämtande av information avslöjes och som består av representanter för polisens högsta ledning, centralkriminalpolisen, skyddspolisen och polisinrättningen i Helsingfors. Till medlemmar i gruppen kallas en av justitieministeriet utsedd representant för domstolsväsendet, en av riksåklagaren utsedd representant för åklagarväsendet, en av Tullstyrelsen utsedd representant för tullverket och en av staben för gränsbevakningsväsendet utsedd representant för gränsbevakningsväsendet.

Gruppen har i uppgift att

1) följa verksamheten och utbildningen,

2) behandla i verksamheten uppdagade omständigheter som är viktiga med avseende på lagstiftningen eller laglighetsövervakningen samt att rapportera dessa omständigheter till inrikesministeriet,

3) lägga fram utvecklingsförslag,

4) delta i beredningen av den berättelse som med stöd av 32 a § 3 mom., 33 § 3 mom. och 33 a § 5 mom. i polislagen avges till riksdagens justitieombudsman.

19 §
Rapporter om täckoperationer och bevisprovokationer genom köp

Centralkriminalpolisen och skyddspolisen ska årligen göra upp en rapport om användningen av täckoperationer. En av inrikesministeriet förordnad polisinrättning, centralkriminalpolisen eller skyddspolisen ska årligen göra upp en rapport om användningen av bevisprovokationer genom köp. Rapporterna ska sändas till inrikesministeriet årligen före utgången av januari månad.

I den i 1 mom. avsedda rapporten ska nämnas

1) antalet beslut om inhämtande av information,

2) det brott som ska förhindras, avslöjas eller utredas,

3) antalet personer som varit föremål för inhämtande av information,

4) täckoperationer i bostäder,

5) betydelsen av operationen,

6) de problem, utvecklingsbehov och andra viktiga omständigheter som framkommit i samband med operationerna.

20 §
Rapporter om vilseledande eller förtäckta registeranteckningar och om falska dokument

Centralkriminalpolisen, skyddspolisen och den polisinrättning som inrikesministeriet förordnat ska årligen göra upp en rapport om vilseledande eller förtäckta registeranteckningar som införts och falska dokument som framställts. Den polisenhet som har beslutat om användningen av registeranteckningar och dokument skall årligen göra upp en rapport om användningen av registeranteckningar och dokument. Rapporterna ska sändas till inrikesministeriet årligen före utgången av januari månad.

I den i 1 mom. avsedda rapporten ska nämnas

1) antalet vilseledande eller förtäckta registeranteckningar och antalet falska dokument samt deras beskaffenhet specificerad enligt metoden för inhämtande av information,

2) de problem, utvecklingsbehov och andra viktiga omständigheter som framkommit i samband med operationerna.

21 §
Rapporter om användning av informationskällor

Polisinrättningen, centralkriminalpolisen och skyddspolisen ska årligen göra upp en rapport om användningen av informationskällor. Rapporten ska sändas till inrikesministeriet årligen före utgången av januari månad.

I den i 1 mom. avsedda rapporten ska nämnas

1) antalet beslut om registrering av informationskällor,

2) betydelsen av operationen,

3) de problem, utvecklingsbehov och andra viktiga omständigheter som framkommit i samband med operationerna.

Ikraftträdande
22 §
Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den 1 april 2008.

Genom denna förordning upphävs inrikesministeriets förordning av den 7 juni 2001 om ordnande och övervakning av täckoperationer samt bevisprovokation genom köp (499/2001).

Helsingfors den 25 mars 2008

Inrikesminister
Anne Holmlund

Överinspektör
Keijo Suuripää

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.