133/2008

Given i Helsingfors den 29 februari 2008

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om stöd för djurens välbefinnande åren 2008―2013

I enlighet med jord- och skogsbruksministeriets beslut föreskrivs med stöd av 11 § 4 mom. i lagen av den 8 december 1994 om verkställighet av Europeiska gemenskapens gemensamma jordbrukspolitik (1100/1994), sådant det lyder i lag 423/2007, samt 5 § 5 mom. i lagen av den 29 december 2006 om kompensationsbidrag, miljöstöd för jordbruket samt om vissa andra stöd som har samband med förbättrande av miljöns och landsbygdens tillstånd (1440/2006):

1 kap.

Allmänt

1 §
Tillämpningsområde

I denna förordning föreskrivs om det tekniska uppfyllandet inom jordbrukarens husdjursproduktion när det gäller grund- och tilläggsvillkoren för stödet för djurens välbefinnande som avses i artikel 36 i rådets förordning (EG) nr 1698/2005 om stöd för landsbygdutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU).

2 §
Definitioner

I denna förordning avses med

1) tjur ett minst sex månader gammalt nötkreatur av hankön,

2) köttnöt ett nötkreatur som hålls för köttproduktion,

3) mjölkko ett nötkreatur som används för mjölkproduktion och som har kalvat minst en gång,

4) kviga ett minst sex månader gammalt nötkreatur som inte har kalvat,

5) smågris ett svin från födseln till avvänjningen.

2 kap.

Grundvillkor

3 §
Hälsovårdsavtalets innehåll

Hälsovårdsavtalet ska omfatta följande helheter: det sektorspecifika innehållet i hälsovårdsarbetet, antalet besök som veterinären företar och innehållet i dem samt användning och överlåtelse av information.

4 §
Hälsovårdskrav som gäller sjukdomsskyddet

Gårdar med nötkreatur ska vara fria från salmonella- och BVD-infektioner och sådana gårdar som säljer livdjur ska dessutom vara fria ringormsinfektioner. En ringormsinfektion som konstateras på gården före förbindelseperioden inleds hindrar inte förbindelse till stödet, men infektionen ska börja saneras bort utan dröjsmål. I fråga om ringormsinfektioner gäller kravet dock inte gårdar där slutuppfödning av kalvar till köttnöt sker. Gårdar med svin ska vara fria från salmonella, grishosta, nyssjuka, dysenteri och skabb.

Om någon av de ovan nämnda infektionerna konstateras på gården under förbindelseperioden, ska jordbrukaren sanera bort den eller i övrigt handla i enlighet med de gårdsspecifika anvisningar som veterinären har meddelat gården i syfte att hindra att infektionen sprids.

På gårdar med svin ska läkemedel mot skabb inte användas. Suggorna på gården ska vaccineras mot rödsjuka två gånger per år. Suggorna ska behandlas mot endoparasiter enligt anvisningar.

Gården ska bekämpa fekala sjukdomsalstrare genom god utfodrings- och foderhygien samt genom att se till att det finns strö och att djuren hålls rena.

5 §
Import av foder och djurmaterial

Importerade foder som används på gården ska införskaffas från företag som finns med på positivlistan eller de ska på något annat sätt ha undersökts med avseende på salmonella i Finland. Med positivlistan avses den av Föreningen för bekämpning av djursjukdomar upprätthållna lista, som ges ut på riksnivå, över företag i foderbranschen som i sin verksamhet frivilligt visar att de behärskar riskbekämpning gällande salmonella. Jordbrukaren ska i samband med ett sådant hälsovårdsbesök som avses i 6 § i statsrådets förordning om stöd för djurens välbefinnande åren 2008―2013 (130/2008) för veterinären visa upp en redogörelse för att de importerade foder som används på gården har undersökts med avseende på salmonella, om dessa foder har införskaffats från något annat ställe än från de företag som finns på positivlistan. En motsvarande redogörelse ska vid behov visas upp för en myndighet som avses i 16 § i axel 2-lagen.

Gårdar med slaktsvinsstall kan ta emot grisar bara från sådana svinstallar med smågrisproduktion som åtminstone uppfyller de hälsovårdskrav som anges i statsrådets förordning om stöd för djurens välbefinnande åren 2008―2013 och i denna förordning.

Avelsdjur som köps eller flyttas till en gård med nötkreatur ska vara undersökta med avseende på salmonella i enlighet med veterinärens anvisningar. Undersökningen ska vara utförd högst två månader före flyttningen till gården. På gårdar med uppfödning av kalvar ska salmonellaundersökning årligen göras avdelningsvis i enlighet med veterinärens anvisningar.

6 §
Konstaterande av sjukdomskyddet i samband med ett hälsovårdsbesök

Veterinären ska under ett hälsovårdsbesök som avses i 6 § i statsrådets förordning om stöd för djurens välbefinnande åren 2008―2013 konstatera att gården ser till att smittsamma sjukdomar förebyggs på det sätt som avses i 4 och 5 §.

7 §
Djurens skötsel

Jordbrukaren ska på sin gård bedriva systematisk för produktionsinriktningen lämplig produktionskontroll. Vid utfodringen av djuren ska en skriftlig utfodringsplan följas som baserar sig på kalkyler där djurens tillväxt- och produktionsstadium har beaktats.

Vattenflödet ska mätas i samband med det hälsovårdsbesök som avses i 6 § i statsrådets förordning om stöd för djurens välbefinnande åren 2008―2013, minst en gång per år.

3 kap.

Tilläggsvillkor

8 §
Brandbekämpnings- och räddningsplan

Gårdens husdjursbyggnader ska ha ändamålsenligt installerade brandlarm som planerats för förhållandena i husdjursbyggnaderna och vars larm kan höras eller tas emot på annat sätt under alla tider på dygnet. Det ska finnas tillräckligt med brandvarnare i förhållande till husdjursbyggnadens storlek och de ska vara godkända av försäkringsbolagen. Dessutom ska gården ha en skriftlig brandbekämpnings- och räddningsplan av vilken det framgår åtminstone var brandvarnarna är placerade, tillvägagångssätten och utrymningsvägar för djuren i nödsituationer samt vilken räddnings- och brandbekämpningsutrustning som behövs på gården och var den är placerad. En kopia av brandbekämpnings- och räddningsplanen ska lämnas för kännedom till den lokala räddningsmyndigheten.

9 §
Främjande av de förhållanden under vilka kalvar hålls, inbegriper utrymmeskrav

Kalvar ska hållas i gruppboxar, om inte avskiljande från gruppen är befogat av veterinärmedicinska skäl eller på grund av aggressivt beteende hos djuren. Efter att orsaken undanröjts ska kalven återplaceras i gruppboxen. Det är inte tillåtet att i en och samma box hålla djur vars ålder skiljer sig markant från varandra eller som annars befinner sig långt från varandra på den sociala rangskalan. I gruppboxarna ska varje kalv ha åtminstone följande yta att röra sig på:

kalvens ålder (mån.) utrymme (m2/djur)
0―3 1,8
3―6 2,1

Av den yta som nämns i 1 mom. ska minst hälften bestå av en välströad, ren, halkfri och mjuk liggplats med helt golv. Rummet eller liggplatsen ska kunna värmas.

Kalvar som anländer till en gård där mellan- eller slutuppfödning av köttnöt bedrivs ska efter ankomsten födas upp till minst två månaders ålder i en separat avdelning som fylls satsvis och är försedd med egen ventilation. På gårdar som bedriver slutuppfödning kan kalvarna flyttas till kalvavdelningen också kontinuerligt, om det finns särskilda skäl för det som kan konstateras i samband med ett hälsovårdsbesök som avses i 6 § i statsförordning om stöd för djurens välbefinnande åren 2008―2013. En kalv som får mjölk eller mjölknäring att dricka ska få vätskan genom att suga på en napp. Om kalven avhornas får hornanlaget förstöras endast med användning av adekvat smärtlindring som ges av en veterinär.

10 §
Främjande av de förhållanden under vilka kalvar hålls

I fråga om den tilläggsåtgärd som gäller främjande av de förhållanden under vilka kalvar hålls ska villkoren i 9 § iakttas med undantag av utrymmeskraven för gruppboxar.

11 §
Större möjligheter för uppbundna nötkreatur att röra sig

Uppbundna nötkreatur ska ha ett sådant bindsle som inte begränsar de för arten utmärkande rörelserna när djuret äter, sköter sin kropp, lägger sig och stiger upp. Det är inte tillåtet att använda halsramar eller andra bindslen som hindrar djuret från att röra sig i längdriktningen eller i sidled.

12 §
Främjande av de förhållanden under vilka minst sex månader gamla nötkreatur hålls

För varje nötkreatur som är minst sex månader gammalt ska det finnas en ströad och mjuk liggplats med helt golv. I en och samma box får det inte hållas nötkreatur som är av olika kön, frånsett avelstjurar, eller som befinner sig långt från varandra på den sociala rangskalan.

13 §
Betesgång under växtperioden och rastning om vintern för nötkreatur

Nötkreatur som är minst sex månader gamla ska släppas på bete under minst sextio dagar under en period som börjar den 1 maj och slutar den 30 september. Köttnöt och och sådana mjölkkor och kvigor som hålls uppbundna ska också rastas utomhus minst två gånger per vecka, när vädret medger det. Betesgången för tjurar kan bytas ut mot rastning. I så fall ska rastgårdens yta per tjur som hålls där vara minst 6 m2. Ytan ska dock vara minst 50 m2.

14 §
Sjuk-, behandlings- och kalvningsboxar för nötkreatur

För ett sjukt eller skadat nötkreatur ska det finnas ett separat utrymme där djuret kan återhämta sig. För varje påbörjat tiotal av mjölk- eller dikor ska det finnas tillgång till åtminstone en fristående box eller motsvarande utrymme. I fråga om köttnöt ska det finnas fristående sjukboxutrymme av åtminstone 10 m2 för varje påbörjat hundratal djur. För kalvande nötkreatur ska det finnas en kalvningsbox dit djuret förflyttas under högdräktigheten och där det är möjligt att hålla uppsikt över hur kalvningen fortskrider. Storleken på en kalvningsbox för en mjölk- eller diko är minst 10 m2 och dess kortaste sida ska vara minst 3 meter. De ovan nämnda boxarna kan konstrueras för användning av flera djur gemensamt, men det bör finnas beredskap att ingärda något djur för sig.

Boxarna ska utrustas så att

1) liggunderlaget är välströat, mjukt och skyddat mot drag och har helt golv,

2) det vid behov är möjligt att värma rummet eller djuret till exempel med rörelement, strålningsvärmare eller värmefläkt,

3) det djur som är i boxen kan se andra nötkreatur,

4) det djur som ska skötas kan fixeras snabbt och hanteras, till exempel medicineras, undersökas eller märkas, på ett tryggt sätt,

5) det bakom djuret finns ett tillräckligt utrymme för att assistera kalvningen; om detta inte kan genomföras med hjälp av flyttbara boxväggar ska boxen vara minst 3,5 meter lång, och

6) det är möjligt att mjölka mjölkkor med maskin.

15 §
Betesgång eller rastning för sinsuggor och gyltor

Om vädret medger ska sinsuggor och gyltor rastas utomhus dagligen mellan den 1 maj och den 30 september eller minst två gånger i veckan året om. Sinsuggor och gyltar ska ha möjlighet att böka och att vältra sig om sommaren.

16 §
Betäckning och inseminering av suggor och gyltor

Suggor och gyltor ska betäckas eller insemineras i ett lösdriftsstall eller i en gruppbox där suggorna och gyltorna hålls från avvänjningen tills följande dräktighet säkerställts. Insemineringshäckar får användas bara under själva insemineringen. I utfodringsboxar ska den sammanlagda fria golvytan utanför utfodringshäckarna vara minst 2,25 m2 per djur, där minst 1,3 m2 per djur ska utgöra ströat liggunderlag med helt golv. Om djuren hålls i grupper med under sex individer ska den sammanlagda fria golvytan som finns till djurens förfogande vara tio procent större än den yta det är räknat att djuren behöver.

17 §
Krav på utrymme och liggplatser i fråga om dräktiga svin

Dräktiga suggor och gyltor ska hållas i lösdriftsstall eller gruppboxar. Dräktiga suggor och gyltar ska i utfodringsboxar ha minst 2,25 m2 sammanlagd fri golvyta utanför utfodringsboxarna per djur räknat, där minst 1,3 m2 per djur ska utgöra ströat liggunderlag med helt golv. Om djuren hålls i grupper med under sex individer ska den sammanlagda fria golvytan som finns till djurens förfogande vara tio procent större än den yta det är räknat att djuren behöver.

18 §
Fri grisning för suggor

Grisningsboxens yta ska vara minst 6 m2, där minst hälften ska bestå av ströat helt golv. Av denna yta ska minst 1 m2 vara sådan att smågrisarna där kan söka skydd för suggan. Ändamålsenlig uppvärmning ska ordnas för smågrisarna. Grisningshäcken kan användas tillfälligt i högst sju dygn efter grisningen, om det finns ett godtagbart skäl till det såsom aggressiva eller oroliga suggor.

19 §
Sjukbox för svin

För sjuka svin ska det finnas tillgång till en fristående sjukbox. Sjukboxarna kan vara grupp- eller ensamboxar. Gruppboxarna ska kunna delas upp. Det ska finnas minst en sjukbox för varje påbörjat femtiotal suggor och minst fem sjukplatser för varje påbörjat hundratal slaktsvin. I sjukboxen ska det finnas en välströad och mjuk liggplats som är skyddad mot drag och har helt golv.

20 §
Bättre förhållanden för svinen i boxarna

Avvanda grisar i mellanuppfödningsstadiet ska indelas i avdelningar enligt åldersgrupp. Temperaturen ska kunna regleras i enlighet med grisarnas ålder. Svinen ska ha en ströad liggplats med helt golv där alla ryms att ligga samtidigt. Som strö ska till exempel halm, spån, torv, rivet papper eller hö användas. Det ska hela tiden finnas tillräckligt med strö.

4 kap.

Ikraftträdande

21 §
Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den 5 mars 2008.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

Helsingfors den 29 februari 2008

Jord- och skogsbruksminister
Sirkka-Liisa Anttila

Överinspektör
Suvi Ruuska

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.