1354/2007

Given i Helsingfors den 21 december 2007

Lag om ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i lagen av den 30 december 2002 om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) 1 kap. 5 § 1 mom. 11 och 12 punkten, 2 kap. 6 § 2 mom. 3 punkten, 3 kap. 4 och 6 §, 4 kap. 4 § 1 mom., 5 kap. 4 § 2 mom., 6 kap. 4 § 2 mom. och 10 kap. 4 § 1 mom.,

av dem 1 kap. 5 § 1 mom. 11 punkten sådan den lyder i lag 1217/2005, 1 kap. 5 § 1 mom. 12 punkten sådan den lyder i lag 970/2003, 3 kap. 4 § sådan den lyder delvis ändrad i lagarna 1330/2004 och 459/2005 samt 3 kap. 6 § sådan den lyder delvis ändrad i lag 608/2004, samt

fogas till 1 kap. 5 § 1 mom., sådant det lyder delvis ändrat i nämnda lagar 970/2003, 459/2005 och 1217/2005, en ny 13 punkt och till 4 kap. 3 § ett nytt 3 mom., som följer:

1 kap.

Allmänna bestämmelser

5 §
Definitioner

I denna lag avses med


11) högsta förhöjda lönesubvention den subvention som avses i 7 kap. 9 § 3 mom. i lagen om offentlig arbetskraftsservice,

12) väderhinder sådant hinder för utförande av arbete i anställningsförhållande inom byggnads- och skogsbranscherna som enbart och direkt orsakas av köld och på grund av vilket arbetsgivaren inte är skyldig att betala lön i enlighet med 2 kap. 12 § 2 mom. i arbetsavtalslagen, och

13) arbetstidsbank ett företags- eller arbetsplatsspecifikt, skriftligen överenskommet arbetstidsarrangemang för arbetstagare genom vilket det är möjligt att spara arbetstid, intjänad ledighet eller penningersättningar som omvandlats till ledig tid genom att kombinera dessa och ta ut betald ledighet eller lyfta penningersättning.


2 kap.

Arbetskraftspolitiska förutsättningar för erhållande av förmåner

6 §
Studier

Som heltidsstudier betraktas


3) yrkesinriktade studier och andra studier, när studiernas omfattning enligt studieplanen i genomsnitt är minst fem studiepoäng eller tre studieveckor per studiemånad eller, om studiernas omfattning inte har dimensionerats i studiepoäng eller studieveckor, när omfattningen enligt undervisningsprogrammet är i genomsnitt minst 25 veckotimmar.


3 kap.

Allmänna begränsningar för erhållande av förmåner

4 §
Hindrande sociala förmåner

För en och samma tid kan betalas endast en arbetslöshetsförmån enligt denna lag. Förhöjd förtjänstdel och grunddagpenningens förhöjningsdel enligt 6 kap. 3 § betalas inte för den tid för vilken den arbetssökande betalas tillägg för sysselsättningsplan enligt 6 kap. 3 a §. Grunddagpenning betalas inte för den tid för vilken den arbetssökande betalas inkomstrelaterad dagpenning.

Berättigad till arbetslöshetsförmåner är inte en arbetssökande

1) som får förtida ålderspension eller individuell förtidspension enligt folkpensionslagen eller arbetspensionslagarna eller ålderspension på grundval av anställningsår som berättigar till full pension, eller ålderspension,

2) som får arbetslöshetspension,

3) som har rätt till moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen eller som har beviljats ledighet för havandeskap och barnsbörd eller för vård av barn eller som får specialvårdspenning,

4) för den tid han eller hon får avträdelsestöd enligt lagen om avträdelsestöd för lantbruksföretagare (1293/1994) eller lagen om stöd för upphörande med att bedriva jordbruk (612/2006),

5) som får rehabiliteringspenning enligt lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/2005) eller enligt de lagar, den pensionsstadga eller de pensionsbestämmelser som avses i 1 kap. 3 § i lagen om pension för arbetstagare (395/2006), eller ersättning för inkomstbortfall enligt rehabiliteringsbestämmelserna i olycksfalls- eller trafikförsäkring eller i lagen om skada, ådragen i militärtjänst (404/1948), eller

6) för den tid han eller hon får utbildningsstöd enligt lagen om offentlig arbetskraftsservice.

En arbetssökande har utan hinder av 2 mom. 1 punkten rätt till arbetslöshetsförmån om han eller hon får ålderspension på grund av att han eller hon har uppnått den avgångsålder som avses i 8 § 1 mom. i lagen om statens pensioner (1295/2006).

6 §
Andra begränsningar

En ekonomisk förmån från arbetsgivaren som baserar sig på ett avtal eller motsvarande arrangemang mellan arbetsgivaren och arbetstagaren i anslutning till att anställningsförhållandet upphör, hindrar att arbetslöshetsförmåner beviljas för den tid, räknat från det att anställningsförhållandet upphörde, över vilken förmånen periodiseras på basis av lönen i det senaste anställningsförhållandet. Om den ekonomiska förmånen från arbetsgivaren har betalts efter att anställningsförhållandet upphörde, kan periodiseringen göras räknat från den tidpunkt då den ekonomiska förmånen betalades. Periodiseringen ska härvid motsvara en sådan periodisering av den förmån som betalts efter att anställningsförhållandet upphörde och som görs räknat från det att anställningsförhållandet upphörde. Utbildning som arbetsgivaren ordnat eller anskaffat beaktas inte som förmån.

När ett anställningsförhållande på heltid som varat längre än två veckor upphör, hindrar semesterersättning som betalas enligt lag, kollektivavtal eller tjänstekollektivavtal att arbetslöshetsförmåner beviljas för den tid, räknat från det att anställningsförhållandet upphörde, över vilken förmånen periodiseras på basis av lönen i det senaste anställningsförhållandet. Om semesterersättning har betalts efter att anställningsförhållandet upphörde, kan periodiseringen göras räknat från den tidpunkt då semesterersättningen betalades.

Penningersättning som betalts ur en arbetstidsbank inom två månader innan en heltidspermittering börjar eller under permitteringen hindrar att arbetslöshetsförmån beviljas för den tid över vilken penningersättningen periodiseras. Penningersättningen periodiseras över de permitteringsdagar som utgör permitteringstiden enligt meddelandet om permittering. Om penningersättningen har betalts under permitteringen, kan periodiseringen göras räknat från den tidpunkt då penningersättningen betalades.

Den periodisering som avses i 1―3 mom. görs genom att den ekonomiska förmånen, semesterersättningen eller penningersättningen divideras med dagslönen i det senaste anställningsförhållandet. Lönen bestäms i tilllämpliga delar på samma sätt som den lön som ligger till grund för inkomstrelaterad dagpenning, men från inkomsterna görs inget avdrag till följd av arbetstagares pensionsavgift och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie. För periodiseringen räknas vid behov de förmåner som avses i 1 och 2 mom. samman.

4 kap.

Jämkade och minskade arbetslöshetsförmåner

3 §
Begränsningar

I den arbetstid som avses i 1 och 2 mom. beaktas arbetstid som sparats i och tagits ut från en arbetstidsbank.

4 §
Inkomst som skall beaktas vid jämkning

Vid jämkning beaktas som inkomst lön eller annat vederlag som ska betraktas som förvärvsinkomst och som har fåtts som ersättning för arbete. Som ett sådant vederlag betraktas också inkomster som sparats i eller tagits ut från en arbetstidsbank. Om inkomsterna av företagsverksamhet under jämkningsperioden inte kan påvisas på ett tillförlitligt sätt, kan de uppskattas på grundval av beskattningsuppgifterna.


5 kap.

Förutsättningar för erhållande av arbetslöshetsdagpenning

4 §
Arbete som skall räknas in i löntagares arbetsvillkor

Kraven för arbetstid uppfylls, om arbetstiden i ett eller flera arbeten är sammanlagt minst 18 timmar eller när den ordinarie arbetstiden i periodarbete enligt arbetsavtalet under en utjämningsperiod är i genomsnitt sammanlagt minst 18 timmar per kalendervecka. I arbetsvillkoret inräknas en sådan period om fyra på varandra följande kalenderveckor under vilken arbetstiden uppgår till sammanlagt minst 80 timmar fördelad på varje kalendervecka, om personen i fråga begär detta skriftligt innan arbetsvillkoret blir uppfyllt. I arbetstiden inräknas inte den arbetstid som har sparats i en arbetstidsbank.


6 kap.

Arbetslöshetsdagpenningens belopp och varaktighet

4 §
Lön som ligger till grund för löntagares inkomstrelaterade dagpenning

Som den lön som ligger till grund för den inkomstrelaterade dagpenningen beaktas lön och annat vederlag som ska betraktas som förvärvsinkomst och som har betalts som ersättning för arbete. Som lön som ligger till grund för dagpenningen beaktas inte besparingar i en arbetstidsbank eller penningersättning som tagits ut därifrån. Om arbetsgivaren har dragit av en arbetstagares skuld till arbetstidsbanken från lönen, räknas den lön som ligger till grund för dagpenningen från den lön som gällde före avdraget.


10 kap.

Bestämmelser om utbildningsdagpenning

4 §
Förutsättningar som gäller utbildningen

Utbildning som främjar yrkesfärdigheterna är utbildning som omfattar minst 36 studiepoäng eller 20 studieveckor i en följd och som ordnas vid en läroanstalt under offentlig tillsyn som följer:

1) utbildningen leder till yrkesinriktad grundexamen, yrkeshögskoleexamen eller påbyggnadsexamen vid yrkeshögskola,

2) utbildningen utgör förberedelse för yrkes- eller specialyrkesexamen eller yrkesinriktad grundexamen som avläggs som fristående examen,

3) utbildningen utgör annan yrkesinriktad tillläggsutbildning enligt lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning än sådan som avses i 2 punkten,

4) utbildningen utgör i lagen om yrkesutbildning avsedd hushållsundervisning som ordnas på annat sätt än som yrkesinriktad grundutbildning eller förberedande och rehabiliterande undervisning och handledning som ordnas för handikappade studerande, eller

5) specialiseringsstudier som ordnas såsom fortbildning vid yrkeshögskolor och universitet eller pedagogiska studier som leder till lärarbehörighet.



Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.

Lagens 3 kap. 6 § 3 mom. tillämpas på penningersättning som betalts ur en arbetstidsbank under denna lags giltighetstid.

Lagens 4 kap. 3 § 3 mom. och 4 § 1 mom. tilllämpas på arbetstid och inkomster som sparats och tagits ut under denna lags giltighetstid.

Lagens 6 kap. 4 § 2 mom. tillämpas om arbetsvillkoret för en arbetstagare har uppfyllts under lagens giltighetstid.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 136/2007
ShUB 28/2007
RSv 129/2007

Helsingfors den 21 december 2007

Republikens President
TARJA HALONEN

Social- och hälsovårdsminister
Liisa Hyssälä

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.