1200/2007

Given i Helsingfors den 7 december 2007

Lag om ändring av lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i lagen av den 28 juni 1994 om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (559/1994) 2 § 1 mom. 2 punkten och 3 mom., 2 kap., 24 b § 1 mom., 26 och 37 § samt 39 § 2 mom.,

av dem 2 kap. sådant det lyder jämte ändringar, 24 b § 1 mom. sådant det lyder i lag 1030/2000 och 26 § sådan den lyder i sistnämnda lag och i lag 1261/2005, samt

fogas till 2 § ett nytt 4 mom., till lagen en ny 3 § i stället för den 3 § som upphävts genom nämnda lag 1030/2000 samt en ny 18 a § som följer:

2 §
Yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården

I denna lag avses med yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården


2) den som med stöd av denna lag har rätt att använda i förordning av statsrådet avsedd yrkesbeteckning för en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården (yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning).


Utan hinder av 2 mom. kan även den som studerar för yrket i fråga tillfälligt sköta en legitimerad yrkesutbildad persons uppgifter under ledning och tillsyn av en legitimerad yrkesutbildad person med rätt att självständigt utöva yrket i fråga. I fråga om en sådan studerande iakttas då i tillämpliga delar vad som nedan i denna lag föreskrivs om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården. Närmare bestämmelser om förutsättningarna för att sköta en legitimerad yrkesutbildad persons uppgifter utfärdas genom förordning av statsrådet.

En tjänsteleverantör enligt 9 § får utan hinder av 2 mom. temporärt och sporadiskt sköta legitimerade yrkesutbildade personers uppgifter eller temporärt och sporadiskt använda yrkesbeteckning för en yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning. På tjänsteleverantören tillämpas då vad som nedan i denna lag föreskrivs om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården.

3 §
Andra nordiska medborgares rätt att vara verksamma som yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården i Finland

I fråga om nordiska medborgares rätt att vara verksamma som yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården i Finland gäller vad som bestäms i överenskommelsen om gemensam nordisk arbetsmarknad för viss hälso- och sjukvårdspersonal och veterinärer (FördrS 2/1994).

2 kap.

Rätt att vara verksam som yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården

Person som har genomgått sin utbildning i Finland
4 §
Rätt att utöva läkar-, tandläkar-, specialist- och specialtandläkaryrket på grundval av utbildning som genomgåtts i Finland

En person som i Finland har genomgått grundutbildning som leder till läkar- eller tandläkaryrket beviljas av Rättsskyddscentralen för hälsovården på ansökan rätt att utöva läkar- eller tandläkaryrket som legitimerad yrkesutbildad person under ledning och tillsyn av en legitimerad yrkesutbildad person med rätt att självständigt utöva yrket i fråga, vid en sådan verksamhetsenhet för hälso- och sjukvård som avses i 2 § 4 punkten i lagen om patientens ställning och rättigheter (785/1992) eller en sådan verksamhetsenhet inom socialvården som avses i 24 § i socialvårdslagen (710/1982).

En läkare som i Finland har genomgått särskild utbildning för allmänpraktiserande läkare eller motsvarande i förordning av statsrådet avsedd utbildning beviljas av Rättsskyddscentralen för hälsovården på ansökan rätt att självständigt utöva allmänläkaryrket som legitimerad yrkesutbildad person. På motsvarande sätt beviljar Rättsskyddscentralen för hälsovården på ansökan en tandläkare som i Finland har fullgjort den praktiska tjänstgöring som föreskrivs genom förordning av statsrådet rätt att självständigt utöva tandläkaryrket som legitimerad yrkesutbildad person.

En person som i Finland avlagt en examen som avses i förordning av statsrådet beviljas av Rättsskyddscentralen för hälsovården på ansökan rätt att utöva specialist- eller specialtandläkaryrket som legitimerad yrkesutbildad person.

5 §
Rätt att utöva vissa andra yrken inom social- och hälsovården och rätt att använda yrkesbeteckning på grundval av utbildning som genomgåtts i Finland

En person som i Finland har genomgått en utbildning som leder till provisors-, psykolog-, talterapeut-, näringsterapeut-, farmaceut-, sjukskötar-, barnmorske-, hälsovårdar-, fysioterapeut-, laboratorieskötar-, röntgenskötar-, munhygienist-, ergoterapeut-, optiker- eller tandteknikeryrket beviljas av Rättsskyddscentralen för hälsovården på ansökan rätt att utöva yrket i fråga som legitimerad yrkesutbildad person.

En person som i Finland har genomgått en utbildning som leder till ett i förordning av statsrådet avsett yrke har rätt att använda yrkesbeteckningen i fråga. Om den utbildning som leder till yrket i fråga inte har reglerats, får yrkesbeteckningen användas under förutsättning att Rättsskyddscentralen för hälsovården på ansökan har godkänt utbildningen enligt vad som närmare föreskrivs genom förordning av statsrådet.

Person som har genomgått sin utbildning i någon annan stat inom Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet
6 §
Rätt att utöva läkar- eller tandläkaryrket med stöd av principen om automatiskt erkännande

Den som är medborgare i en stat inom Europeiska unionen (EU-stat) eller en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-stat) och som har avlagt grundexamen för läkare eller tandläkare i någon annan EU- eller EES-stat än Finland beviljas av Rättsskyddscentralen för hälsovården på ansökan rätt att i Finland utöva läkar- eller tandläkaryrket som legitimerad yrkesutbildad person under ledning och tillsyn av en legitimerad yrkesutbildad person med rätt att självständigt utöva yrket i fråga, vid en sådan verksamhetsenhet som avses i 4 § 1 mom.

Den som är medborgare i en EU- eller EES-stat och som på grundval av en utbildning i någon annan EU- eller EES-stat än Finland, vilken motsvarar särskild utbildning för allmänpraktiserande läkare eller utbildning för tandläkare, i staten i fråga har tilldelats ett i gemenskapens bestämmelser om erkännande avsett bevis på formella kvalifikationer som i staten i fråga krävs för erhållande av rätt att självständigt vara verksam som allmänläkare eller tandläkare, beviljas av Rättsskyddscentralen för hälsovården på ansökan rätt att i Finland självständigt utöva allmänläkar- eller tandläkaryrket som legitimerad yrkesutbildad person.

Den som är medborgare i en EU- eller EES-stat och som på grundval av en utbildning i någon annan EU- eller EES-stat än Finland i staten i fråga har tilldelats ett i gemenskapens bestämmelser om erkännande avsett bevis på formella kvalifikationer som i staten i fråga krävs för erhållande av rätt att utöva specialist- eller specialtandläkaryrket, beviljas av Rättsskyddscentralen för hälsovården på ansökan rätt att i Finland självständigt utöva specialist- eller specialtandläkaryrket som legitimerad yrkesutbildad person inom de specialistkompetensområden för läkare och tandläkare som nämns i gemenskapens bestämmelser om erkännande och som gäller i Finland.

I denna lag avses med gemenskapens regler för erkännande bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer, nedan yrkeskvalifikationsdirektivet, och de bestämmelser i kommissionens förordningar som ansluter sig till genomförandet av direktivet.

7 §
Rätt att utöva provisors-, sjukskötar- eller barnmorskeyrket med stöd av principen om automatiskt erkännande

Den som är medborgare i en EU- eller EES-stat och som på grundval av den utbildning som han eller hon har genomgått i någon annan EU- eller EES-stat än Finland i denna stat har tilldelats ett i gemenskapens bestämmelser om erkännande avsett bevis på formella kvalifikationer, som i staten i fråga krävs för erhållande av rätt att självständigt vara verksam som provisor, sjukskötare eller barnmorska, beviljas av Rättsskyddscentralen för hälsovården på ansökan rätt att utöva provisors-, sjukskötar- eller barnmorskeyrket som legitimerad yrkesutbildad person i Finland.

8 §
Rätt att utöva yrken inom social- och hälsovården och rätt att använda yrkesbeteckning med stöd av den generella ordningen för erkännande

Den som är medborgare i en EU- eller EES-stat och som på grundval av den utbildning han eller hon har genomgått i någon annan EU- eller EES-stat än Finland i denna stat har tilldelats ett i gemenskapens bestämmelser om erkännande avsett examensbevis eller något annat utbildningsbevis som ska ges samma innebörd och som i staten i fråga krävs för erhållande av rätt att utöva psykolog-, talterapeut-, näringsterapeut-, farmaceut-, hälsovårdar-, fysioterapeut-, laboratorieskötar-, röntgenskötar-, munhygienist-, ergoterapeut-, optiker- eller tandteknikeryrket, beviljas av Rättsskyddscentralen för hälsovården på ansökan rätt att utöva yrket i fråga som legitimerad yrkesutbildad person i Finland.

Den som är medborgare i en EU- eller EES-stat och som på grundval av den utbildning han eller hon har genomgått i någon annan EU- eller EES-stat än Finland i denna stat har tilldelats ett i gemenskapens bestämmelser om erkännande avsett examensbevis eller något annat utbildningsbevis som ska ges samma innebörd och som i staten i fråga krävs för erhållande av rätt att utöva yrkena i fråga, beviljas av Rättsskyddscentralen för hälsovården på ansökan rätt att använda en i förordning av statsrådet avsedd yrkesbeteckning för en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården.

Utöver vad som föreskrivs i 1 och 2 mom. har Rättsskyddscentralen för hälsovården möjligheten att för sökanden bestämma en anpassningsperiod eller ett lämplighetsprov på det sätt som anges i lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer (1093/2007). Sökanden får välja om han eller hon vill slutföra en anpassningsperiod eller genomgå ett lämplighetsprov som kompensationsåtgärd. Närmare bestämmelser om anpassningsperioden och lämplighetsprovet utfärdas genom förordning av statsrådet. För lämplighetsprovet tas ut en avgift enligt lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992).

Om en medborgare i en EU- eller EES-stat som har genomgått utbildning för läkare, tandläkare, provisor, sjukskötare eller barnmorska i en EU- eller EES-stat inte uppfyller villkoren för automatiskt erkännande av yrkeskvalifikationer av en orsak som nämns i gemenskapens bestämmelser om erkännande, tillämpas 3 mom. på honom eller henne. Om en kompensationsåtgärd krävs av sökanden, kan Rättsskyddscentralen för hälsovården dock bestämma om sökanden ska slutföra en anpassningsperiod eller genomgå ett lämplighetsprov.

9 §
Temporärt och sporadiskt tillhandahållande av tjänster

En yrkesutövare som är lagligen etablerad i en EU- eller EES-stat och som har laglig rätt att självständigt utöva ett yrke enligt 6―8 § i denna lag, kan i Finland temporärt eller sporadiskt tillhandahålla tjänster inom ramen för yrket i fråga. Han eller hon ska dock göra en skriftlig förhandsanmälan till Rättsskyddscentralen för hälsovården när han eller hon temporärt och sporadiskt i Finland börjar tillhandahålla tjänster inom ramen för sitt yrke. Detsamma gäller en medborgare i en EU- eller EES-stat som har laglig rätt att i någon annan EU- eller EES-stat än Finland självständigt utöva ett i förordning av statsrådet avsett yrke för en yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning, om han eller hon vill använda en i förordning av statsrådet avsedd yrkesbeteckning för en yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning när han eller hon temporärt och sporadiskt i Finland tillhandahåller tjänster inom ramen för sitt yrke.

Anmälan är i kraft ett år och ska förnyas om personen har för avsikt att fortsätta tillhandahålla tjänster. När en person har för avsikt att tillhandahålla tjänster första gången ska till anmälan fogas handlingar som visar att tjänsteleverantören har rätt att lagligt verka i etableringsstaten och uppfyller övriga villkor för tillhandahållande av tjänster enligt yrkeskvalifikationsdirektivet. Om en omständighet som påverkar rätten att tillhandahålla tjänster ändras på ett avgörande sätt ska tjänsteleverantören lämna in handlingar om detta till Rättsskyddscentralen för hälsovården. Närmare bestämmelser om lämnande av anmälan och de handlingar som ska fogas till den utfärdas genom förordning av statsrådet.

För att säkerställa patientsäkerheten får Rättsskyddscentralen för hälsovården kontrollera tjänsteleverantörens yrkeskvalifikationer innan tjänsterna tillhandahålls första gången. Kontrollen av yrkeskvalifikationer gäller dock inte de yrkesutövare som avses i 6 och 7 § och som omfattas av det automatiska erkännandet av yrkeskvalifikationer. Rättsskyddscentralen för hälsovården ska besluta om resultatet av kontrollen inom en månad från det att anmälan om tillhandahållande av tjänster och de handlingar som har fogats till anmälan har mottagits, eller inom motsvarande tid meddela tjänsteleverantören att yrkeskvalifikationerna inte kontrolleras eller att ytterligare utredningar i ärendet behövs. Om ärendets avgörande förutsätter ytterligare utredningar, ska beslutet om resultatet av kontrollen av yrkeskvalifikationerna fattas inom två månader från det att tillräcklig utredning har mottagits. Tillhandahållandet av tjänster kan påbörjas om beslut inte har fattats eller meddelande inte har lämnats inom den tid som avses ovan.

Om väsentlig skillnad föreligger mellan den utbildning som tjänsteleverantören genomgått och den utbildning som förutsätts för utövande av yrket i fråga i Finland ska, i den mån denna skillnad äventyrar patientsäkerheten, Rättsskyddscentralen för hälsovården erbjuda tjänsteleverantören möjlighet att genom lämplighetsprov visa att han eller hon förvärvat den kunskap eller kompetens som fattas. Möjligheten att visa yrkeskvalifikationer ska erbjudas så att tillhandahållandet av tjänster kan påbörjas inom en månad från det att beslutet om kontroll av yrkeskvalifikationer har fattats.

Efter det att tjänsteleverantörens yrkeskvalifikationer har kontrollerats ska en yrkesbeteckning som avses i denna lag eller i förordning av statsrådet användas när tjänster tillhandahålls. På motsvarande sätt ska yrkesutövare som omfattas av det automatiska erkännandet av yrkeskvalifikationer använda en yrkesbeteckning som avses i denna lag när de erbjuder tjänster enligt denna paragraf. Om Rättsskyddscentralen för hälsovården har avstått från att kontrollera yrkeskvalifikationer, ska vid användning av en yrkesbeteckning tillämpas vad som föreskrivs i lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer.

10 §
En tredjelandsmedborgare som har genomgått sin utbildning i en EU- eller EES-stat

Bestämmelserna i 6―9 § tillämpas också på erkännande av yrkeskvalifikationer och tillhandahållande av tjänster som grundar sig på gemenskapens lagstiftning om ställningen för andra än medborgare i EU- eller EES-staterna, när en medborgare av en sådan stat har genomgått sin utbildning huvudsakligen i en EU- eller EES-stat.

Rättsskyddscentralen för hälsovården kan av särskilda skäl och på de villkor som den bestämmer bevilja någon annan än en i 1 mom. avsedd medborgare från en annan stat än en EU- eller EES-stat, som har genomgått sin utbildning i en EU- eller EES-stat, tillstånd att utöva yrke i de uppgifter som avses i 4 § eller 5 § 1 mom. eller rätt att i Finland vara verksam som legitimerad yrkesutbildad person, under förutsättning att sökanden har den kompetens som uppgiften förutsätter och som föreskrivs genom förordning av statsrådet samt tillräckliga språkkunskaper. På motsvarande sätt kan Rättsskyddscentralen för hälsovården på ansökan bevilja någon annan än en i 1 mom. avsedd medborgare från en annan stat än en EU- eller EES-stat, som i en EU- eller EES-stat har genomgått en sådan utbildning som leder till ett i förordning av statsrådet avsett yrke och som Rättsskyddscentralen för hälsovården har godkänt, rätt att i Finland använda en i förordning av statsrådet avsedd yrkesbeteckning för en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården, under förutsättning att sökanden har sådana språkkunskaper som uppgiften förutsätter.

Förutsättningar för en person som har genomgått sin utbildning i en stat utanför Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet att vara verksam som yrkesutbildad person
11 §
Erkännande av utbildning som en medborgare i en EU- eller EES-stat har genomgått i en stat utanför EU eller EES

En medborgare i en EU- eller EES-stat, som i en stat utanför EU eller EES har genomgått en av Rättsskyddscentralen för hälsovården godkänd utbildning som leder till läkar- eller tandläkaryrket och som har visat att han eller hon uppfyller eventuella andra kompetenskrav som föreskrivs genom förordning av statsrådet, beviljas av Rättsskyddscentralen för hälsovården på ansökan rätt att i Finland utöva yrket i fråga som legitimerad yrkesutbildad person under ledning och tillsyn av en legitimerad yrkesutbildad person med rätt att självständigt utöva yrket i fråga, vid en sådan verksamhetsenhet som avses i 4 § 1 mom.

En i 1 mom. avsedd läkare, som har genomgått särskild utbildning för allmänpraktiserande läkare enligt 4 § 2 mom. eller en motsvarande utbildning i en stat utanför EU eller EES som Rättsskyddscentralen för hälsovården har godkänt, beviljas av Rättsskyddscentralen för hälsovården på ansökan rätt att i Finland självständigt utöva allmänläkaryrket som legitimerad yrkesutbildad person. På motsvarande sätt beviljar Rättsskyddscentralen för hälsovården en i 1 mom. avsedd tandläkare som har fullgjort den praktiska tjänstgöring som avses i 4 § 2 mom. rätt att i Finland självständigt utöva yrket som legitimerad tandläkare.

Rättsskyddscentralen för hälsovården beviljar på ansökan rätt att i Finland utöva specialist- eller specialtandläkaryrket som legitimerad yrkesutbildad person i de specialiteter som gäller i Finland för den som är medborgare i en EU- eller EES-stat och som har genomgått sådan motsvarande utbildning i en stat utanför EU eller EES som Rättsskyddscentralen för hälsovården har godkänt och som har visat att han eller hon uppfyller eventuella andra kompetenskrav som föreskrivs genom förordning av statsrådet.

En medborgare i en EU- eller EES-stat som i en stat utanför EU eller EES har genomgått en motsvarande av Rättsskyddscentralen för hälsovården godkänd utbildning och som har visat att han eller hon uppfyller eventuella andra kompetenskrav som föreskrivs genom förordning av statsrådet, beviljas av Rättsskyddscentralen för hälsovården på ansökan rätt att i Finland utöva ett i 5 § 1 mom. avsett yrke som legitimerad yrkesutbildad person. En medborgare i en EU- eller EES-stat som i en stat utanför EU eller EES har genomgått en utbildning som Rättsskyddscentralen för hälsovården har godkänt, beviljas på motsvarande sätt av Rättsskyddscentralen för hälsovården på ansökan rätt att i Finland använda en i förordning av statsrådet avsedd yrkesbeteckning för en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården.

Utan hinder av 1―4 mom. beviljar Rättsskyddscentralen för hälsovården på ansökan rätt att i Finland utöva ett i 4 § eller 5 § 1 mom. avsett yrke som legitimerad yrkesutbildad person eller rätt att i Finland använda en i förordning av statsrådet avsedd yrkesbeteckning för en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården för den som är medborgare i en EU- eller EES-stat och som på grundval av den utbildning han eller hon har genomgått i en stat utanför EU eller EES i någon annan EU- eller EES-stat än Finland har beviljats rätt att utöva yrket i fråga, under förutsättning att personen har utövat yrket i en EU- eller EES-stat under minst tre år efter det att rätten beviljades. Vid beviljandet av rätt tillämpas vad som föreskrivs i 8 § 4 mom.

12 §
Tillämpning av gemenskapens bestämmelser om erkännande i vissa fall

Bestämmelserna i detta kapitel om medborgare i EU- och EES-stater tillämpas också på sådant erkännande av yrkeskvalifikationer som grundar sig på ett avtal som Europeiska gemenskaperna och dess medlemsstater har ingått med en annan avtalspart.

13 §
En tredjelandsmedborgare som har genomgått sin utbildning i en stat utanför EU eller EES

Rättsskyddscentralen för hälsovården kan av särskilda skäl och på de villkor som den bestämmer bevilja en person som inte är medborgare i en EU- eller EES-stat och som har genomgått sin utbildning i en stat utanför EU eller EES, tillstånd att utöva yrke i de uppgifter som avses i 4 § eller 5 § 1 mom. eller rätt att i Finland vara verksam som legitimerad yrkesutbildad person, under förutsättning att sökanden har den kompetens som uppgiften förutsätter och som föreskrivs genom förordning av statsrådet samt tillräckliga språkkunskaper. På motsvarande sätt kan en person som inte är medborgare i en EU- eller EES-stat och som i en stat utanför EU eller EES har genomgått en sådan utbildning som leder till ett i förordning av statsrådet avsett yrke och som Rättsskyddscentralen för hälsovården har godkänt, av Rättsskyddscentralen för hälsovården på ansökan beviljas rätt att i Finland använda en i förordning av statsrådet avsedd yrkesbeteckning för en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården, under förutsättning att sökanden har sådana språkkunskaper som uppgiften förutsätter.

Gemensamma bestämmelser
14 §
Specialistkompetens

Legitimerad yrkesutbildad person med specialistkompetens är en finsk medborgare eller en utlänning som i Finland har genomgått en utbildning som ger specialistkompetens, eller en finsk medborgare eller en medborgare i någon annan EU- eller EES-stat som i någon annan EU- eller EES-stat än Finland har genomgått sådan utbildning som ger annan specialistkompetens än den som nämns i 6 § 3 mom. eller som i en stat utanför EU eller EES har genomgått en utbildning som ger specialistkompetens och som Rättsskyddscentralen för hälsovården på ansökan har godkänt. Dessutom krävs att personen i fråga har visat att han eller hon uppfyller eventuella andra kompetenskrav som föreskrivs genom förordning av statsrådet.

14 a §
Bilagor till ansökan

Till den ansökan som avses i 4 och 5 § ska fogas en kopia av examensbevis som utfärdats av en läroanstalt eller en kopia av andra bevis på kvalifikationer inom området i fråga och vid behov det utbildningsprogram som genomförts.

Till andra ansökningar än sådana ansökningar om erkännande eller godkännande av yrkeskvalifikationer som avses i 1 mom. ska följande handlingar fogas:

1) bevis på sökandens medborgarskap,

2) kopior på bevis på formella kvalifikationer eller en kopia på ett bevis över utbildning som ger rätt att utöva det yrke som avses,

3) i fråga om utbildning som genomgåtts i en EU- eller EES-stat och som omfattas av principen om automatiskt erkännande av yrkeskvalifikationer, ett intyg av den behöriga myndigheten i sökandens ursprungsmedlemsstat över att de givna handlingarna om utbildningen är sådana handlingar som avses i gemenskapens bestämmelser om erkännande,

4) om sökanden har beviljats rätt att utöva yrket i fråga i någon annan stat än Finland, ett intyg som den behöriga myndigheten i den berörda staten har utfärdat högst tre månader tidigare över att denna rätt inte har begränsats eller fråntagits på grund av grovt felaktigt förfarande i yrkesutövningen eller av andra motsvarande skäl,

5) vid behov ett intyg om yrkeserfarenhet,

6) i de fall som avses i 10 § 2 mom. och 13 §, ett intyg över språkkunskaper och över att sökanden har genomfört de tilläggsstudier och genomgått det förhör som eventuellt krävs.

I de fall som avses i 2 mom. ska sökanden dessutom på begäran av Rättsskyddscentralen för hälsovården lämna upplysningar om sin utbildning så att Rättsskyddscentralen kan fastställa förekomsten av eventuella väsentliga skillnader i förhållande till den utbildning som krävs i Finland.

Om en kopia av en handling läggs fram, ska kopian vara officiellt bestyrkt. Av handlingar som är avfattade på något annat språk än ett nordiskt språk ska till ansökan fogas översättningar till finska eller svenska översatta av en auktoriserad translator.

Närmare bestämmelser om ansökan och de handlingar som ska fogas till den utfärdas genom förordning av statsrådet.

14 b §
Handläggning av ansökan i vissa fall

Rättsskyddscentralen för hälsovården ska underrätta en sökande som avses i 6―8 §, 10 § 1 mom., 11 § 5 mom. och 12 § om att dennes handlingar mottagits samt om handlingar som eventuellt saknas inom en månad från mottagandet av handlingarna. Ansökan ska avgöras senast tre månader efter det att alla nödvändiga handlingar har mottagits. När den generella ordningen för erkännande enligt gemenskapens bestämmelser om erkännande tillämpas på handläggningen av ansökan ska dock ansökan avgöras senast fyra månader efter det att alla nödvändiga handlingar har mottagits.

18 a §
Språkkunskaper

En yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården ska ha sådana tillräckliga språkkunskaper som förutsätts i de uppgifter han eller hon sköter.

24 b §
Utlämnande av uppgifter ur centralregistret över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården

Rättsskyddscentralen för hälsovården ska utan hinder av sekretessbestämmelserna lämna ut uppgifter som avses i 24 a § 2 mom. till länsstyrelserna för skötseln av deras i lag föreskrivna tillsynsuppgifter samt till myndigheter i en EU- eller EES-stat för skötseln av uppgifter i anslutning till beviljande av och tillsyn över rätt eller tillstånd för yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården att utöva yrke. Rättsskyddscentralen för hälsovården ska utan hinder av sekretessbestämmelserna till social- och hälsovårdsministeriet lämna ut uppgifter som avses i 24 a § 4 mom. för skötseln av uppgifter enligt beredskapslagen.


26 §
Påföljder av felaktigt förfarande

Rättsskyddscentralen för hälsovården kan ge en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården en påföljd för felaktigt förfarande, om den yrkesutbildade personen

1) försummar någon skyldighet enligt 15, 15 a, 16―18, 18 a eller 19―21 § eller en läkare eller tandläkare försummar någon skyldighet enligt 15, 15 a, 16―18, 18 a eller 19―23 §,

2) fullgör sådana uppgifter för vilka hans eller hennes utbildning eller yrkesskicklighet ska anses otillräcklig eller hans eller hennes verksamhetsmöjligheter begränsade, eller

3) annars handlar felaktigt eller klandervärt.

Rättsskyddscentralen för hälsovården kan i de fall som nämns i 1 mom.

1) meddela personen i fråga närmare föreskrifter och anvisningar för yrkesutövningen,

2) för en bestämd tid eller tills vidare begränsa en legitimerad yrkesutbildad persons rätt att utöva yrket,

3) för en bestämd tid eller tills vidare frånta en legitimerad yrkesutbildad person rätten att utöva yrket,

4) för en bestämd tid eller tills vidare förbjuda en yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning att använda i förordning av statsrådet avsedd yrkesbeteckning för en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården, eller

5) återkalla den rätt att utöva yrket som beviljats en yrkesutbildad person.

Rättsskyddscentralen för hälsovården och länsstyrelsen kan, om ärendet inte föranleder en åtgärd enligt 2 mom. eller enligt 33 §, ge en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården en anmärkning eller fästa personens uppmärksamhet på vikten av en ändamålsenlig yrkesutövning. I Rättsskyddscentralens för hälsovården eller länsstyrelsens anmärkning eller uppmärksamgörande enligt detta moment får ändring inte sökas genom besvär.

37 §
Avslag på ansökan om rätt att utöva yrke eller använda yrkesbeteckning

Om sökanden uppfyller de krav som anges i 4 §, 5 § 1 mom., 6―8 §, 10 § 1 mom., 11 eller 12 §, kan Rättsskyddscentralen för hälsovården avslå en ansökan endast på sådan grund enligt vilken en legitimerad yrkesutbildad persons rätt att utöva sitt yrke kan begränsas eller fråntas eller en yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning kan förbjudas att använda i förordning av statsrådet avsedd yrkesbeteckning för en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården.

39 §
Ändringssökande

Om Rättsskyddscentralen för hälsovården inte har meddelat ett beslut inom den tid som anges i 14 b §, får sökanden anföra besvär. Besvären anses då rikta sig mot ett beslut om avslag av ansökan. Sådana besvär kan anföras tills ett beslut har meddelats. Rättsskyddscentralen för hälsovården ska underrätta besvärsmyndigheten om att ett beslut har meddelats. Beträffande anförande av besvär enligt detta moment och behandlingen av dem gäller i övrigt i tillämpliga delar vad som föreskrivs i 1 mom.



Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 22/2007
ShUB 8/2007
RSv 57/2007

Helsingfors den 7 december 2007

Republikens President
TARJA HALONEN

Omsorgsminister
Paula Risikko

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.