393/2007

Given i Helsingfors den 4 april 2007

Statsrådets förordning om statsrådets kansli

I enlighet med statsrådets beslut, fattat på föredragning från statsrådets kansli, föreskrivs med stöd av lagen av den 28 februari 2003 om statsrådet (175/2003):

1 §
Statsrådets kanslis uppgifter

Till statsrådets kanslis uppgifter hör

1) samordning av regeringens och riksdagens arbete,

2) uppföljning av hur regeringsprogrammet genomförs,

3) åtgärder i anslutning till regeringsskifte och till regeringens arbete,

4) samordning av beredningen och behandlingen av ärenden som behandlas i ministerierna och avgörs inom Europeiska unionen,

5) ärenden som gäller ändringar i Europeiska unionens grundfördrag i samråd med utrikesministeriet,

6) samordning av ärenden som gäller ändringar i Europeiska unionens grundfördrag samt av ärenden som gäller fördrag och andra internationella förpliktelser som skall behandlas inom Europeiska unionen,

7) horisontella och institutionella frågor som är centrala för utvecklingen av Europeiska unionen,

8) utnämningsärenden som gäller Europeiska gemenskapernas kommission, Europeiska gemenskapernas domstol och förstainstansrätt, Europeiska centralbankens direktion samt Ekonomiska och sociala kommittén,

9) planering av framtidspolitiska och andra samhällspolitiska frågor,

10) statsrådets gemensamma kommunikation och samordningen av ministeriernas externa kommunikation samt den allmänna utvecklingen och samordningen av statsförvaltningens externa kommunikation,

11) den officiella korrespondensen mellan riksdagen och regeringen, skriftliga spörsmål, frågestunder samt övriga kontakter mellan regering och riksdag,

12) berättelsen om regeringens åtgärder,

13) statsrådets organisation och beslutsprocesser,

14) statsrådets arkiv och registratorskontor samt annan informationstjänst,

15) översättning till nationalspråken av handlingar som behövs i statsrådet samt språktjänst som gäller termer och benämningar inom förvaltningen,

16) ärenden gällande titlar som förlänas av republikens president,

17) ärenden gällande republikens presidents kansli som skall handläggas i statsrådet,

18) justitiekanslersämbetets ekonomiförvaltning,

19) beviljande av partistöd,

20) beredning av inkomstpolitiken,

21) sekretariatuppgifter för ekonomiska rådet,

22) verksamheten i statsrådets representationslokaler,

23) statsrådets transporttjänster,

24) säkerhetstjänsten vid statsrådet, sammanställande av en allmän lägesbild av säkerheten och statsrådets gemensamma beredskap för undantagsförhållanden,

25) beredning och verkställighet av statens allmänna ägarpolitik och ägarstyrning, ägarstyrning av de statligt ägda bolag som lyder under ett ministerium samt samordning av ministeriernas praxis för ägarstyrning och av samarbetet mellan ministerierna, samt

26) uppgifter som inte hör till något annat ministerium.

2 §
Statligt ägda bolag som lyder under statsrådets kansli

Följande bolag hör till statsrådets kanslis ansvarsområde:

Altia Abp, Arek Oy, Art and Design City Helsinki Oy Ab, Boreal Växtförädling Ab, Edita Abp, Eka-kiinteistöt Oy, Ekokem Oy Ab, Fingrid Oyj, Finnair Abp, Fortum Abp, Gasum Oy, Haus kehittämiskeskus Oy, Kemijoki Oy, Kemira Oyj, Kemira GrowHow Oyj, Metso Abp, Motiva Oy, Neste Oil Abp, OMX Abp, Outokumpu Oyj, Patria Abp, Ab Myntverket i Finland, Raskone Oy, Rautaruukki Abp, Sampo Abp, Santapark Oy, Silta Oy, Solidium Oy, Sponda Oyj, Stora Enso Oyj, Posten Finland Abp, Finska centralen för utsädespotatis Ab, Suomen Viljava Oy, TeliaSonera AB, Tietokarhu Oy, Vapo Oy, Vuotekno Oy och Wood Focus Oy.

3 §
Statsrådets kanslis organisation

Statsministern är chef för statsrådets kansli. Den statssekreterare som har utnämnts för statsministerns mandatperiod leder och övervakar kansliets verksamhet.

Vid statsrådets kansli finns politiktjänster samt en avdelning för förvaltning och sakkunnigtjänster, en beredskapsavdelning och en avdelning för ägarstyrning.

Till politiktjänsterna hör statsrådets EU-sekretariat, statsrådets kommunikationsenhet, statsrådets sessionsenhet och enheten för politikanalys.

Avdelningarna kan indelas i enheter på det sätt som anges i arbetsordningen. Angående enheternas interna organisation bestäms vid behov i kansliets interna föreskrifter, som fastställs av understatssekreteraren.

4 §
Utövande av beslutanderätten

De ärenden om vilka beslut skall fattas vid kansliet avgörs av statsministern eller, i fråga om sitt ansvarsområde, den minister som har förordnats att behandla ärenden som hör till statsrådets kanslis ansvarsområde. Kansliets tjänstemän avgör dock i enlighet med vad som föreskrivs genom kansliets arbetsordning de ärenden som anges i 36 § i reglementet för statsrådet och som inte är samhälleligt eller ekonomiskt betydelsefulla.

Avdelningscheferna och enhetscheferna kan förbehålla sig beslutanderätten i ärenden som annars skulle ankomma på en underlydande.

Statssekreteraren som har utnämnts för statsministerns mandatperiod och understatssekreteraren kan i substansfrågor inom ansvarsområdet för avdelningen för ägarstyrning inte förbehålla sig beslutanderätten eller bestämma om beredningen eller själv överta beredningen eller föredragningen av ett sådant ärende.

5 §
Arbetsordningen för statsrådets kansli

I arbetsordningen för statsrådets kansli ingår närmare bestämmelser om ledningen av kansliet och om ledningsgrupperna vid kansliet, de ledande tjänstemännens uppgifter och ställföreträdare, beredningen av ärenden vid kansliet samt delegering av beslutanderätt till kansliets tjänstemän.

6 §
Statsrådets kanslis tjänstemän

Vid statsrådets kansli finns en statssekreterare som utnämns för statsministerns mandatperiod, en understatssekreterare och andra tjänstemän.

Vid kansliet finns dessutom visstidsanställda tjänstemän som bistår statsministern.

Vid kansliet finns en säkerhetsdirektör, som försvarsmakten på begäran av statsministern har kommenderat till uppdraget. Säkerhetsdirektören är ordförande för ministeriernas beredskapschefsmöte, och sekretariatet för beredskapschefsmötet skall i detta uppdrag verka under ledning av säkerhetsdirektören.

Vid kansliet kan även anställas personal i arbetsavtalsförhållande.

7 §
Titlar

Den tjänsteman som är chef för en avdelning har titeln överdirektör. Chefen för EU-sekretariatet har titeln statssekreterare för EU-ärenden och biträdande chefen för EU-sekretariatet titeln understatssekreterare för EU-ärenden. Chefen för ekonomiska rådet har titeln understatssekreterare för ekonomiska ärenden.

8 §
Behörighetsvillkor för tjänstemännen

Behörighetsvillkor är

1) för understatssekreteraren, utöver vad som föreskrivs i reglementet för statsrådet (262/2003), högre högskoleexamen i juridik,

2) för den tjänsteman som är chef för en avdelning, utöver vad som i övrigt föreskrivs om tjänstemannens behörighetsvillkor för tjänsten, vad som i reglementet för statsrådet föreskrivs om avdelningschefer,

3) för direktören för enheten för ägarstyrning, chefen för statsrådets EU-sekretariat, biträdande chefen för statsrådets EU-sekretariat och chefen för ekonomiska rådets sekretariat högre högskoleexamen,

4) för statsrådets kommunikationsdirektör

a) högre högskoleexamen och omfattande erfarenhet av informationsverksamhet, eller

b) långvarig och omfattande erfarenhet av informationsverksamhet,

5) för det regeringsråd som är chef för statsrådets translatorsbyrå, utöver vad som föreskrivs i reglementet för statsrådet, utmärkt förmåga att använda finska och svenska i tal och skrift,

6) för chefen för informationstjänsten, byggnadsrådet, finansråd, konsultativa tjänstemän, dataadministrationschefen, personalutvecklingschefen, informationschefen, biträdande informationschefer, specialsakkunniga, ledande terminologen, ledande informationsexperter, koordinatorn för kriskommunikation, lägesbildskoordinatorn, specialsakkunniga i EU-ärenden och EU-informatören högre högskoleexamen och god förtrogenhet med tjänstens uppgiftsområde, samt

7) för sakkunniga i EU-ärenden, överinspektörer och terminologer högre högskoleexamen och förtrogenhet med tjänstens uppgiftsområde.

Av en tjänsteman som är avdelningschef eller enhetschef och av chefen för ekonomiska rådets sekretariat förutsätts i praktiken visad ledarförmåga och erfarenhet av ledarskap, samt av biträdande chefen för statsrådets EU-sekretariat, informationschefen och personalutvecklingschefen i praktiken visad ledarförmåga och god förtrogenhet med tjänstens uppgiftsområde.

Av biträdande chefen och övertranslatorer vid statsrådets translatorsbyrå förutsätts högre högskoleexamen. Av den som särskilt granskar krävande juridiska översättningar och av lagstiftningsrådet förutsätts högre högskoleexamen i juridik. Av dem som utför översättningsarbete vid statsrådets translatorsbyrå förutsätts högskoleexamen eller diplomtranslatorsexamen. Alla de som avses i detta moment förutsätts ha utmärkt förmåga att använda finska och svenska i tal och skrift.

9 §
Befogenhet att utnämna tjänstemän

Angående utnämning av statssekreterare, understatssekreterare, direktörer, avdelningschefer, regeringsråd, byggnadsråd, finansråd, konsultativa tjänstemän, lagstiftningsråd och regeringssekreterare gäller vad som föreskrivs i reglementet för statsrådet. Chefen för EU-sekretariatet, biträdande chefen för EU-sekretariatet och chefen för ekonomiska rådets sekretariat utnämns av statsrådet.

Tjänstemän som bistår statsministern och som avses i 6 § 2 mom. utnämns av statsministern för högst dennes mandatperiod.

En ministers specialmedarbetare utnämns av statsministern på framställning av ministern i fråga för ministerns mandatperiod. Specialmedarbetarna hör i övrigt till personalen vid det ministerium där de är placerade.

Den övriga personalen utnämns eller anställs av kansliet.

10 §
Tjänstledighet

Tjänstledighet som en tjänsteman enligt lag, förordning eller tjänstekollektivavtal har rätt till beviljas av kansliet.

11 §
Uppgifterna för statsministerns statssekreterare

En statssekreterare som har utnämnts för statsministerns mandatperiod skall utöver vad som bestäms i reglementet för statsrådet

1) bistå statsministern vid ledningen av de tjänstemäns verksamhet som avses i 6 § 2 mom., och

2) vara ordförande vid kanslichefsmötena.

Den statssekreterare som har utnämnts för statsministerns mandatperiod bistås i uppgiften som ordförande vid kanslichefsmötena av ett sekretariat som utses av kansliet. Sekretariatet för beredskapschefsmötet är likväl sekretariat vid behandlingen av ärenden som avses i 45 § 7 punkten i reglementet för statsrådet.

12 §
Uppgifterna för en ministers statssekreterare

I 44 § 2 mom. i reglementet för statsrådet föreskrivs om uppgifterna för en statssekreterare som har utnämnts för en ministers mandatperiod.

Ministern meddelar vid behov närmare föreskrifter om statssekreterarens uppgifter.

13 §
Understatssekreterarens uppgifter

Understatssekreteraren skall leda och övervaka kansliets verksamhet och i detta syfte

1) svara för kansliets verksamhet och se till att dess uppgifter sköts effektivt,

2) sörja för kvaliteten på beredningen av lagstiftningen i kansliet,

3) svara för beredningen av målsättningarna inom kansliet och för uppföljningen av dem,

4) leda och utveckla personalförvaltningen och den övriga interna förvaltningen vid kansliet,

5) svara för samordningen av tjänstemannaberedningen inom kansliet,

6) vara föredragande vid statsrådet vid bildandet av regering, och

7) sörja för den allmänna säkerheten samt beredskapen inom kansliet.

I fråga om de ärenden som hör till statsministerns ansvarsområde lyder understatssekreteraren vid utförandet av de ovan nämnda uppgifterna under den statssekreterare som har utnämnts för statsministerns mandatperiod.

14 §
Bevakning och initiativ

Den statssekreterare som har utnämnts för statsministerns mandatperiod, den statssekreterare som har utnämnts för en ministers mandatperiod och understatssekreteraren skall inom kansliets ansvarsområde följa utvecklingen i hemlandet och utomlands samt ta behövliga initiativ till lagstiftningsreformer och andra reformer.

15 §
Förordnande om beredning

Den statssekreterare som har utnämnts för statsministerns mandatperiod kan bestämma att en tjänsteman vid kansliet skall bereda och föredra ett ärende som hör till statsministerns ansvarsområde och som annars skulle behandlas av någon annan tjänsteman. Denna statssekreterare kan också själv överta beredningen eller föredragningen av ett sådant ärende. Samma rätt som statssekreteraren har i enskilda fall understatssekreteraren, en avdelningschef och en enhetschef i ett ärende som annars skulle behandlas av en underlydande tjänsteman.

16 §
Personal i arbetsavtalsförhållande

Vad som i 8–10 § föreskrivs om tjänster och tjänstemän gäller i tillämpliga delar även för personer i arbetsavtalsförhållande.

17 §
Samarbetsförfarande

I samarbetet mellan statsrådets kansli och dess personal skall iakttas lagen om samarbete inom statens ämbetsverk och inrättningar (651/1988) och vad som föreskrivs i avtal som har ingåtts med stöd av den.

18 §
Ställföreträdare

När den statssekreterare som har utnämnts för statsministerns mandatperiod är förhindrad att sköta sin tjänst eller är på semester, träder i statssekreterarens ställe understatssekreteraren eller, när också understatssekreteraren har förhinder, någon annan av statsministern förordnad tjänsteman. När understatssekreteraren är förhindrad att sköta sin tjänst eller är på semester, träder en av statsministern förordnad tjänsteman i understatssekreterarens ställe.

När chefen för en avdelning eller en enhet är förhindrad att sköta sin tjänst eller är på semester, träder en av understatssekreteraren förordnad tjänsteman i chefens ställe.

19 §
Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den 1 maj 2007.

Genom denna förordning upphävs statsrådets förordning av den 12 juni 2003 om statsrådets kansli (459/2003).

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

Helsingfors den 4 april 2007

Statsminister
Matti Vanhanen

Understatssekreterare
Heikki Aaltonen

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.