470/2006

Vid utsökning av en penningfordran skall gäldenären betala en tabellavgift och borgenären betala en redovisningsavgift. I de fall som avses i 5 kap. 53 § i utsökningslagen skall borgenären betala en avgift för försenad bevakning.

Tabellavgiften fastställs som en jämnt stigande avgift enligt storleken av det belopp som inflyter för en fordran, så att den minsta avgiften är 2,50 euro, om den fordran som indrivits eller en del av den är högst 14 euro, och den största avgiften högst 340 euro, om den fordran som indrivits eller en del av den är större än 16 800 euro.

Behandlingsavgiften, försäljningsavgiften, verkställighetsavgiften samt intygs- och kopieringsavgiften är fasta och motsvarar högst de genomsnittliga totalkostnader som prestationen medför. Redovisningsavgiften är högst två procent av det belopp som redovisas. Avgiften för försenad bevakning bestäms enligt beloppet av borgenärens fordran på det sätt som i 1 mom. föreskrivs om tabellavgift, men till dubbelt belopp.

När av gäldenären vid utmätning av periodisk inkomst under de två föregående åren har uppburits tabellavgifter under sammanlagt minst 18 månader, skall tabellavgift inte längre tas ut. Om utmätningen av periodisk inkomst börjar på nytt innan ett år har förflutit från det att den avgiftsfria uppbörden upphörde, uttas inte heller i det nya ärendet någon tabellavgift. Om ett år har förflutit sedan den avgiftsfria uppbörden, tas tabellavgift ut för de följande 12 månaderna.

Enligt utmätningsmannens beslut kan tabellavgiften eller en del av den lämnas oindriven, om gäldenären har betalat ett i förhållande till de influtna medlen betydande belopp i tabellavgifter. Tabellavgift eller annan utsökningsavgift kan dessutom lämnas helt eller delvis oindriven, om det finns grundad anledning eller om det vore oskäligt att uppbära avgiften. Ett beslut som avses i detta moment får inte överklagas.