1242/2005

Given i Helsingfors den 29 december 2005

Luftfartslag

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 kap.

Allmänna bestämmelser

1 §
Tillämpningsområde

Vid luftfart inom finskt territorium skall denna lag iakttas, om inte något annat följer av gemenskapens förordningar eller internationella förpliktelser som är bindande för Finland.

Om inte något annat följer av internationella förpliktelser som är bindande för Finland, skall

1) denna lag iakttas även vid luftfart utanför finskt territorium med ett finskt luftfartyg eller med stöd av ett drifttillstånd som beviljats i Finland,

2) bestämmelserna i 5, 12, 15, 16 och 18 kap. samt 154 och 155 § tillämpas på finländska leverantörer av flygtrafiktjänst även utanför finskt territorium,

3) bestämmelserna i 3, 5, 7 och 15 kap. samt 167 § iakttas vid luftfart med utländska luftfartyg även utanför finskt territorium, om tillsynen över flygsäkerheten eller bedrivandet av flygverksamhet genom ett giltigt avtal i fråga om ett enskilt luftfartyg och dess besättning har överförts på Luftfartsförvaltningen och om den operatör som råder över ett sådant luftfartyg med stöd av hyresavtal eller något annat sådant avtal har sin bonings- eller hemort eller sitt huvudsakliga verksamhetsställe i Finland.

Utan hinder av 1 och 2 mom. skall 64 § och 173 § 10 punkten i denna lag tillämpas, om luftfartygets första ankomstställe är beläget inom finskt territorium.

2 §
Definitioner

I denna lag avses med

1) Chicagokonventionen konventionen angående internationell luftfart (FördrS 11/1949),

2) JAA de europeiska luftfartsmyndigheternas samarbetsorgan,

3) ECAC Europeiska civila luftfartskonferensen,

4) Eurocontrol Europeiska organisationen för luftfartssäkerhet enligt den internationella konventionen om samarbete för luftfartens säkerhet (Eurocontrol) (FördrS 70/2000),

5) EASA-förordningen Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1592/2002 om fastställande av gemensamma bestämmelser på det civila luftfartsområdet och inrättande av en europeisk byrå för luftfartssäkerhet,

6) slotförordningen rådets förordning (EEG) nr 95/93 om gemensamma regler för fördelning av ankomst- och avgångstider vid gemenskapens flygplatser,

7) luftfartyg en anordning som får sin aerodynamiska prestanda av reaktioner i luften bortsett från luftens reaktion mot mark- eller vattenytan,

8) behörighet ett särskilt villkor, en särskild begränsning eller en särskild rättighet som har fogats till ett certifikat eller ett kompetensbevis,

9) underhåll vilken som helst av följande åtgärder separat eller i kombination: grundöversyn, reparation eller kontroll av ett luftfartyg eller ett luftfartygs anordningar eller komponenter, byte eller ändring av eller reparation av felaktiga anordningar eller komponenter; med underhåll avses dock inte tillsyn före flygning,

10) militära luftfartsmyndigheten den myndighetsenhet för militär luftfart som finns i anslutning till flygstaben,

11) militär luftfart luftfart för militära ändamål och luftfart med militära luftfartyg,

12) militärt luftfartyg luftfartyg som införts i det militära luftfartsregistret,

13) statsluftfartyg luftfartyg som används för utförandet av tullens, polisens och gränsbevakningsväsendets uppgifter; med statsluftfartyg avses även luftfartyg som används för utförandet av andra än i denna punkt och 11 punkten avsedda statliga uppdrag,

14) medlemsstat medlemsstater i Europeiska unionen,

15) tredje land andra än medlemsstater.

3 §
Utfärdande av trafikregler för luftfart och meddelande av vissa föreskrifter som gäller luftfart

Luftfartsförvaltningen utfärdar de trafikregler för luftfart som avses i Chicagokonventionen och verkställer vid behov övriga standarder och rekommendationer som avses i konventionen.

Luftfartsförvaltningen skall förhandla med den militära luftfartsmyndigheten eller inrikesministeriet om sådana i 1 mom. avsedda åtgärder för verkställighet som inverkar på specialbehoven inom den militära luftfarten eller gränsbevakningsväsendets luftfartsverksamhet. I fråga om militär luftfart och luftfart med statsluftfartyg kan Luftfartsförvaltningen medge de undantag från trafikreglerna för luftfart enligt 1 mom. som Luftfartsförvaltningen kommit överens om med den militära luftfartsmyndigheten eller inrikesministeriet, om inte undantagen äventyrar säkerheten inom den civila luftfarten.

Av geografiska, klimatologiska och trafikmässiga skäl eller för att samordna internationell praxis med finska förhållanden kan Luftfartsförvaltningen meddela föreskrifter om behövliga undantag från trafikreglerna för luftfart, standarderna och rekommendationerna enligt 1 mom. samt medge enskilda undantag från dem.

4 §
Militär luftfart

Genom förordning av statsrådet kan bestämmelser om undantag från denna lag i fråga om militär luftfart utfärdas för tryggande av säkerheten inom den militära luftfarten, ordnande av försvaret och skötsel av de uppgifter som föreskrivits för försvarsmakten. Undantagen får inte äventyra säkerheten inom den civila luftfarten och de tillämpas inte inom kommersiell flygverksamhet. Undantag kan föreskrivas i fråga om bestämmelserna i

1) 9, 12 och 19 § om förande av luftfartygsregistret, offentlighet för uppgifterna i luftfartygsregistret, de uppgifter som skall införas i registret samt luftfartygs märkningar och beteckningar,

2) 22―24, 26 och 28―33 § om tekniska egenskaper hos luftfartyg som används inom militär luftfart och hos deras anordningar och komponenter, typgodkännande och tillsyn över luftvärdighet, organisationer som ansvarar för luftvärdighet, luftvärdighetsbevis och granskningsbevis avseende luftvärdighet, planering, tillverkning, underhåll och utsläpp samt utbildningsorganisationer för underhållspersonal,

3) 45, 46 och 49 § om förutsättningarna för beviljande av tillstånd för personal som deltar i flyg- och underhållsverksamhet, om förutsättningarna för beviljande av ett medicinskt kompetensbevis och om utländska certifikat,

4) 6 kap. om certifikatregister,

5) 59, 60, 62 och 66 § om tillstånd för flygbesättningen, luftfartygs besättning, förberedelse och genomförande av flygningar samt handlingar som skall medföras i luftfartyg,

6) 76―78 § om bruksflygtillstånd, flygutbildningstillstånd och flyguppvisningstillstånd,

7) 81 § om användning av flygplatser och konstruktioner till den del bestämmelserna gäller militära flygplatser,

8) 114 § om flygtrafiktjänst till den del bestämmelserna gäller flygmetoder vid militär luftfart inom kontrollzoner och terminalområden eller områden där luftfart är inskränkt och farliga områden enligt 8 §,

9) 13 kap. om luftfartsolyckor, tillbud och händelser till den del bestämmelserna gäller olyckor och tillbud inom militär luftfart,

10) 15 kap. om försäkringar,

11) 144―152 § om administrativa påföljder som gäller tillstånd och godkännanden,

12) 154 och 158 § om Luftfartsförvaltningens rätt att få information och utföra inspektioner och om konsekvenserna för miljön vid användning av luftfartyg.

Den militära luftfartsmyndigheten kan vid behov efter samråd med Luftfartsförvaltningen, för tryggande av säkerheten inom den militära luftfarten, ordnande av försvaret och skötsel av de uppgifter som föreskrivits för försvarsmakten meddela föreskrifter om militär luftfart vilka preciserar förordningen enligt 1 mom. och gäller försvarsmaktens egen verksamhet och internationell militär luftfart i Finland. Föreskrifterna får inte äventyra säkerheten inom den civila luftfarten. Den militära luftfartsmyndighetens föreskrifter kan gälla

1) metoder för militär flygverksamhet,

2) militär flygutbildning,

3) luftvärdighet och underhållsverksamhet i fråga om militära luftfartyg och anordningar,

4) registrering och märkning av militära luftfartyg,

5) personalens kompetens,

6) tillstånd och godkännanden,

7) genomförande av en flygning,

8) rätt att få information och utföra inspektioner,

9) tillsynsuppgifter,

10) utsläpp från militära luftfartyg,

11) förhindrande av start för militära luftfartyg och ingripande i deras flygfärd,

12) utredning av flygsäkerheten,

13) flygtrafiktjänst uteslutande för militär luftfart.

Militära luftfartyg som utför territoriella övervakningsuppdrag eller uppdrag inom ett område som är förbjudet för annan luftfart eller som tillfälligt avskilts för militär luftfart får avvika från trafikreglerna för luftfart, om det avvikande förfarandet är planerat och genomförs utan att flygsäkerheten äventyras. Den militära luftfartsmyndigheten skall komma överens med Luftfartsförvaltningen om principerna för hur det avvikande förfarandet ordnas.

Vad som i denna lag bestäms om Luftfartsförvaltningen gäller den militära luftfartsmyndigheten i frågor som uteslutande berör

1) militära luftfartyg,

2) personal som deltar i flygverksamhet med militära luftfartyg och fallskärmsverksamhet för militära ändamål,

3) personal som deltar i underhållsverksamhet som gäller militära luftfartyg och militär luftfart och annan personal inom en organisation som kan påverka säkerheten i den militära luftfarten,

4) militär flygutbildning,

5) militära flygplatser,

6) anordningar för flygtrafiktjänst för militär luftfart,

7) organisationer som betjänar den militära luftfarten och som kan påverka säkerheten i den militära luftfarten.

Genom förordning av statsrådet utfärdas vid behov närmare bestämmelser om den militära luftfartsmyndigheten.

5 §
Undantag som gäller statsluftfartyg

Om det inte finns några hinder med tanke på flygsäkerheten, kan man genom förordning av statsrådet för värnande om allmän ordning och säkerhet utfärda bestämmelser om luftfartsundantag från 3 och 5 kap. när det gäller utförande av uppdrag som en myndighet förelagts att utföra med statsluftfartyg.

Statsluftfartyg som utför territoriella övervakningsuppdrag eller uppdrag inom ett område som är förbjudet för annan luftfart eller som tillfälligt avskilts för luftfart för statens behov får avvika från trafikreglerna för luftfart, om det avvikande förfarandet är planerat och genomförs utan att flygsäkerheten äventyras. Luftfartygets operatör skall komma överens med Luftfartsförvaltningen om principerna för hur det avvikande förfarandet ordnas.

Ett statsluftfartyg kan utrustas med specialanordningar, i fråga om vilka den myndighet som använder luftfartyget skall ansvara för godkännande, användning och tillsyn. Luftfartsförvaltningen kan för statsluftfartyg medge sådana enskilda smärre och tekniska undantag från bestämmelserna i denna lag som gäller specialutrustning som luftfartygets användningsändamål kräver.

6 §
Undantag i fråga om vissa andra luftfartyg och anordningar

Om det inte finns några hinder med hänsyn till flygsäkerheten och om inte något annat följer av EASA-förordningen, kan Luftfartsförvaltningen medge smärre undantag från bestämmelserna i 2, 3 och 5―9 kap. i fråga om

1) ultralätta flygplan,

2) luftfartyg av klar historisk betydelse,

3) luftfartyg som särskilt har konstruerats eller ombyggts för forskningsändamål, försöksändamål eller vetenskapliga ändamål,

4) amatörbyggda luftfartyg,

5) luftfartyg som ursprungligen konstruerats för militära ändamål.

Bestämmelserna i 2, 3, 5, 6 och 9 kap. tillämpas inte på följande luftfartyg och anordningar, och om det inte finns några hinder med hänsyn till flygsäkerheten kan Luftfartsförvaltningen i fråga om dessa medge smärre undantag från bestämmelserna i 7 och 8 kap.:

1) tyngdpunktsstyrda ultralätta flygplan,

2) glidare och segelflygplan med en strukturell massa understigande 80 kilogram för ensitsiga plan eller 100 kilogram för tvåsitsiga plan,

3) obemannade luftfartyg med en operativ massa understigande 150 kilogram,

4) övriga luftfartyg med en total massa utan pilot på högst 70 kilogram.

Obemannande luftfartyg som används för försöks- eller forskningsändamål får avvika från trafikreglerna för luftfart inom ett område som är förbjudet för annan luftfart eller som tillfälligt avskilts för ändamålet, om det avvikande förfarandet är planerat och genomförs utan att flygsäkerheten äventyras. Luftfartygets operatör måste ha Luftfartsförvaltningens tillstånd till det avvikande förfarandet.

Om konsekvenserna för säkerheten och miljön förutsätter det och om inte något annat följer av EASA-förordningen, kan Luftfartsförvaltningen i fråga om luftfartyg och anordningar enligt 2 mom. samt sportfallskärmar och flygskärmar liksom amatör- eller sportmodellflygplan meddela föreskrifter av teknisk natur och driftsföreskrifter samt föreskrifter om de kunskaper och färdigheter samt den erfarenhet och ålder som förutsätts av förarna. När föreskrifterna bereds skall riksomfattande amatörorganisationer höras.

7 §
Rätt till luftfart inom finskt territorium

Ett luftfartyg som används för luftfart inom finskt territorium skall ha finsk nationalitet eller nationalitet i en annan stat som tillträtt Chicagokonventionen eller ett särskilt tillstånd av Luftfartsförvaltningen, om inte något annat följer av internationella förpliktelser som är bindande för Finland. Detta krav gäller dock inte luftfartyg som avses i 6 § 2 mom. Bestämmelser om användning av en främmande stats militära luftfartyg eller statsluftfartyg inom finskt territorium finns i territorialövervakningslagen (755/2000).

Luftfartsförvaltningen kan bevilja ett tillstånd enligt 1 mom., om det är fråga om

1) tillfällig trafik med ett luftfartyg från en stat som inte har tillträtt Chicagokonventionen,

2) överförings-, kontroll-, demonstrations-, uppvisnings- eller tävlingsflygningar med ett oregistrerat luftfartyg,

3) en eller flera flygningar med en oregistrerad och obemannad fri luftballong,

4) någon annan med dessa jämförbar användning av luftfartyg.

8 §
Områden där luftfart är inskränkt och farliga områden

Genom förordning av statsrådet kan luftfart begränsas eller förbjudas

1) i närheten av objekt som är viktiga för försvaret och i närheten av kärnkraftverk i syfte att skydda dessa,

2) inom zoner i rikets gränsområden (identifieringszoner) i syfte att skydda riksgränserna och främja gränsövervakningen.

Genom förordning av statsrådet kan också bestämmas att områden där luftfart kan utsättas för fara på grund av verksamhet som hänför sig till försvarsmaktens eller gränsbevakningsväsendets uppgifter skall vara farliga områden. Luftfartsförvaltningen meddelar närmare föreskrifter om farliga områden, såsom områdenas gränser i sid- och höjdled. Luftfartsförvaltningen kan också meddela föreskrifter av teknisk natur och driftsföreskrifter som gäller flygning inom farliga områden och identifieringszoner.

Flygning inom farliga områden som avses i 2 mom. är förbjudet när militärmyndigheten eller gränsbevakningsmyndigheten har aktiverat området och tjänsteleverantören på tillbörligt sätt har meddelat detta via luftfartens kommunikationssystem. Aktiveringen skall hävas så snart den för flygtrafiken farliga verksamheten har upphört. När den för lufttrafiken farliga verksamheten har avbrutits kan flygkontrollen klarera en genom ett kontrollerat luftrum ledd flygning genom ett farligt område som har meddelats vara aktivt.

Av skäl som är nödvändiga för upprätthållande av flygsäkerhet eller allmän ordning och säkerhet, såsom i samband med militärövningar, när verksamhet enligt 6 § 3 mom. eller 160 § är farlig för flygtrafiken eller när säkerheten vid viktiga statliga evenemang eller offentliga tillställningar skall tryggas, får Luftfartsförvaltningen begränsa eller förbjuda luftfarten inom ett visst område för en tid av högst två veckor. I 166 § bestäms om rätt att ingripa i ett luftfartygs färd i de fall där det förutsätts omedelbart ingripande.

2 kap.

Luftfartygs registrering, nationalitet och märkning

9 §
Luftfartygsregistret och dess användningsändamål

För tillsyn över flygsäkerheten, identifiering av luftfartyg, uppfyllande av internationella förpliktelser som är bindande för Finland och utförande av uppgifter som gäller inteckning i luftfartyg skall Luftfartsförvaltningen föra ett luftfartygsregister över luftfartygen. Registret kan föras med hjälp av automatisk databehandling.

Anställda hos Luftfartsförvaltningen har rätt att behandla uppgifter i luftfartygsregistret till den del det är nödvändigt för att de skall kunna fullgöra sina uppgifter.

10 §
Luftfartygs nationalitet

Ett luftfartyg har nationalitet i den stat där det är registrerat.

För att få finsk nationalitet skall ett luftfartyg införas i luftfartygsregistret eller det militära luftfartsregistret i Finland.

11 §
Förhållande till annan lagstiftning

Om inte något annat bestäms i denna lag tillämpas i fråga om sekretess och utlämnande av uppgifter ur luftfartygsregistret lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) och i fråga om annan behandling av personuppgifter personuppgiftslagen (523/1999).

12 §
Uppgifter som införs i luftfartygsregistret

I luftfartygsregistret införs

1) nödvändiga uppgifter om identifiering av ett luftfartyg,

2) uppgifter om luftfartygets ägare,

3) uppgifter om luftfartygets innehavare, om det finns en innehavare,

4) uppgifter om luftfartygets operatör, om operatören har beviljats nyttjanderätt till luftfartyget för minst 30 dagar,

5) uppgifter om ombudet för luftfartygets ägare, innehavare eller operatör,

6) behövliga tekniska uppgifter om luftfartyget,

7) uppgifter om försäkring av luftfartyget,

8) dagen för införande i luftfartygsregistret,

9) i luftfartyget fastställda inteckningar och förnyande och dödande av dessa inteckningar samt ändringar i inteckningarnas inbördes förmånsrätt.

Följande uppgifter om ett luftfartygs ägare, innehavare, operatör och ombud införs i tillämpliga delar i luftfartygsregistret:

1) namn, adress och övriga kontaktuppgifter,

2) personbeteckning,

3) företags- och organisationsnummer,

4) hemkommun,

5) arten av innehavarens och operatörens besittnings- eller nyttjanderätt.

Luftfartsförvaltningen publicerar utdrag över de aktuella uppgifter som har införts i luftfartygsregistret och kan hålla registret tillgängligt för alla i elektronisk form. I fråga om ägare, innehavare, operatörer och ombud får publiceras namn, adress och kontaktuppgifter. Luftfartsförvaltningen meddelar närmare föreskrifter om de tekniska uppgifter som avses i 1 mom. 6 punkten.

13 §
Registreringsrätt

Ett luftfartyg får införas i luftfartygsregistret i Finland om dess ägare, innehavare eller operatör är bosatt eller, om det är fråga om en juridisk person, har sin hemort i en medlemsstat, om inte något annat följer av internationella förpliktelser som är bindande för Finland.

Om luftfartygets ägare, innehavare eller operatör är bosatt eller, om det är fråga om en juridisk person, har sin hemort i någon annan medlemsstat än Finland, är en ytterligare förutsättning för registrering att luftfartygets huvudsakliga avgångsplats är i Finland. En sådan ägare, innehavare eller operatör skall ha ett behörigt ombud i Finland.

Luftfartsförvaltningen kan dock av särskilda skäl registrera ett luftfartyg i Finland utan hinder av vad som i 1 och 2 mom. bestäms om ägarens, innehavarens eller operatörens bonings- eller hemort.

Ett luftfartyg som är registrerat i en främmande stat får inte registreras i Finland.

14 §
Ansökan om registrering

Luftfartygets ägare skall ansöka om registrering hos Luftfartsförvaltningen. I ansökan skall i tillämpliga delar uppges de uppgifter som nämns i 12 § 1 och 2 mom., och ansökan skall åtföljas av en utredning över fång eller över grunden för besittnings- eller nyttjanderätten till luftfartyget samt över att rätt att registerföra luftfartyget i Finland enligt 13 § föreligger.

15 §
Interimistisk registrering

Luftfartsförvaltningen kan på ansökan och av särskilda skäl registrera ett luftfartyg interimistiskt för överförings- och kontrollflygningar samt utbildning av besättningen.

Också luftfartyg som är under byggnad får införas i luftfartygsregistret interimistiskt, om byggarbetet har kommit så långt att luftfartyget kan identifieras.

16 §
Förändringar i registeruppgifterna

Ägaren skall underrätta Luftfartsförvaltningen om förändringar, och anmälan skall åtföljas av en utredning som är tillräcklig för att identifiera och verifiera de förändrade uppgifterna, om

1) de uppgifter enligt 12 § 1 eller 2 mom. som skall införas i luftfartygsregistret förändras,

2) det sker en förändring i de förutsättningar för registrering som gäller bonings- eller hemort enligt 13 § 1 eller 2 mom. eller avgångsplats enligt 13 § 2 mom.

Har ett luftfartyg för längre tid än 30 dagar överlåtits till någon annan för att användas av denne för egen räkning, skall överlåtaren anmäla detta till Luftfartsförvaltningen. Anmälan enligt detta moment skall åtföljas av en avtalshandling eller anmälan som undertecknats av parterna eller en kopia av en sådan.

Ett luftfartygs ägare, innehavare eller operatör kan, när ägande-, besittnings- eller nyttjanderätten har upphört, anmäla detta för införande i registret. Anmälan skall åtföljas av en utredning över att rätten har upphört och uppgifter om den nya ägaren, innehavaren eller operatören.

Anmälan om ändringar som avses i 1 och 2 mom. skall göras till Luftfartsförvaltningen inom 14 dagar. Om anmälan inte har gjorts, kan Luftfartsförvaltningen förbjuda användningen av luftfartyget.

17 §
Avförande av luftfartyg ur luftfartygsregistret

Luftfartsförvaltningen skall avföra ett luftfartyg ur luftfartygsregistret

1) på ansökan av ägaren,

2) om Luftfartsförvaltningen efter att ha gett ägaren tillfälle att bli hörd konstaterar att det villkor som gäller bonings- eller hemort enligt 13 § 1 mom. eller avgångsplats enligt 13 § 2 mom. inte längre uppfylls, eller om det inte längre finns särskilda skäl enligt 13 § 3 mom. att låta luftfartyget kvarstå i registret.

Luftfartsförvaltningen kan avföra ett luftfartyg ur luftfartygsregistret när luftfartyget har förstörts, skrotats eller försvunnit, om inte ägaren inom en av Luftfartsförvaltningen utsatt tid på minst sex månader har lagt fram en tillförlitlig utredning om reparation av luftfartyget.

Är ett luftfartyg intecknat eller har det gjorts en anteckning om att det är utmätt eller föremål för någon säkringsåtgärd, krävs för avförande ur registret dessutom ett skriftligt samtycke av inteckningshavaren eller den som ansökt om utmätningen eller säkringsåtgärden.

18 §
Förvaring av uppgifter

De uppgifter som införts i registret förvaras permanent. De uppgifter som avförts ur registret bevaras permanent i arkivet i anslutning till registret.

19 §
Märkning av luftfartyg

Luftfartsförvaltningen ger luftfartyget en registreringsbeteckning. Ett luftfartyg skall märkas med nationalitets- och registreringsbeteckningar.

Luftfartsförvaltningen meddelar föreskrifter av teknisk natur om nationalitets- och registreringsbeteckningarna och märkningen av dem.

20 §
Registreringsbevis

Luftfartsförvaltningen skall utfärda ett registreringsbevis över registreringen av ett luftfartyg och ett interimistiskt registreringsbevis över en interimistisk registrering av ett luftfartyg.

3 kap.

Luftfartygs luftvärdighet och begränsningar av utsläpp

21 §
Tillämpningsområde

Om inte något annat följer av EASA-förordningen eller av de förordningar som kommissionen utfärdat med stöd av den, gäller vad som i detta kapitel bestäms om godkännande av luftvärdighet och miljögodkännande för luftfartyg och luftfartygsprodukter, komponenter och anordningar, godkännande av planerings- och produktionsorganisationer, fortsatt luftvärdighet och godkännande av organisationer och personal som deltar i dessa uppgifter samt den behöriga myndighetens förfaranden.

22 §
Luftvärdighet

Ett luftfartyg skall vara luftvärdigt när det används för luftfart. Ett luftfartyg betraktas som luftvärdigt om det har konstruerats, tillverkats, utrustats och underhållits så att det på ett betryggande sätt kan användas för luftfart samt i fråga om sina egenskaper även i övrigt är sådant.

För säkerställande av en tillräcklig nivå på flygsäkerheten meddelar Luftfartsförvaltningen, utifrån de standarder och rekommendationer som avses i Chicagokonventionen samt med beaktande av principerna enligt EASA-förordningen och de förordningar som kommissionen utfärdat med stöd av den, närmare föreskrifter om konstruktion, tillverkning, utrustning och underhåll av samt egenskaper hos luftfartyg och deras anordningar och komponenter och om innehållet i och övriga arrangemang i anslutning till de inspektioner och prov som krävs för godkännande.

För avhjälpande av säkerhetsproblem som uppdagats i samband med användningen av luftfartyg eller deras anordningar och komponenter meddelar Luftfartsförvaltningen dessutom vid behov sådana luftvärdighetsföreskrifter av teknisk natur och driftsföreskrifter som förutsätts för flygsäkerheten.

23 §
Upprätthållande av luftvärdighet

Ägaren, innehavaren eller operatören av ett luftfartyg som används för luftfart skall se till att luftfartyget är luftvärdigt. För att uppfylla detta krav skall ägaren, innehavaren eller operatören se till att

1) alla fel och skador som påverkar trygg användning repareras,

2) luftfartyget underhålls i enlighet med dess underhållsprogram,

3) luftvärdighetsföreskrifter och övriga föreskrifter som påverkar fortsatt luftvärdighet iakttas,

4) de föreskrifter som Luftfartsförvaltningen meddelat med anledning av säkerhetsproblem iakttas,

5) reparationer och ändringar som gäller luftfartyget eller dess anordningar och komponenter görs så att luftfartyget och dess anordningar och komponenter uppfyller de krav som anges i eller uppställs med stöd av 22 §,

6) det efter underhållet görs en kontrollflygning med luftfartyget, om det inte går att försäkra sig om luftfartygets luftvärdighet på något annat sätt.

Det är förbjudet att flyga med ett luftfartyg, om

1) det inte är luftvärdigt,

2) nödutrustning och annan utrustning som behövs för att använda luftfartyget inte har installerats korrekt eller inte är i användbart skick, eller

3) det granskningsbevis avseende luftvärdighet som avses i 26 eller 27 § inte är giltigt.

Luftfartygets ägare, innehavare eller operatör kan genom avtal överföra de uppgifter som avses i 1 mom. eller en del av dem på en i 24 § avsedd organisation som svarar för luftvärdighet.

24 §
Organisationer som svarar för luftvärdighet

Luftfartsförvaltningen skall på ansökan godkänna en fysisk eller juridisk person som en organisation som svarar för luftvärdighet om personen i fråga har den yrkeskunniga personal som krävs för upprätthållande och övervakning av luftfartygs luftvärdighet, behövliga arbetsredskap och arbetslokaler, arbetsmetoder, ett kvalitetssystem och anvisningar. Godkännandet beviljas för viss tid eller tills vidare med hänsyn till praxis för motsvarande godkännanden i medlemsstaterna. Luftfartsförvaltningen skall övervaka verksamheten vid de organisationer som svarar för luftvärdighet.

För säkerställande av en tillräcklig nivå på flygsäkerheten meddelar Luftfartsförvaltningen, utifrån de standarder och rekommendationer som avses i Chicagokonventionen samt utifrån EASA-förordningen och de förordningar som kommissionen utfärdat med stöd av den, närmare föreskrifter om yrkesskickligheten för personalen vid organisationer som svarar för luftvärdighet samt om behövliga arbetsredskap, arbetslokaler, arbetsmetoder, kvalitetssystem och anvisningar.

Bestämmelser om administrativa påföljder i samband med tillsyn över organisationer som svarar för luftvärdighet finns i 16 kap.

25 §
Uppgifter om luftvärdighet

Ägaren, innehavaren eller operatören skall se till att uppgifter om underhållet av luftfartyget och dess anordningar och komponenter upptas och förvaras i den tekniska bokföringen över luftfartyget så att det när som helst går att försäkra sig om luftfartygets luftvärdighet. Luftfartsförvaltningen meddelar närmare föreskrifter om den tekniska bokföringen över luftfartyg.

Ägaren, innehavaren, operatören eller den som fått i uppdrag att ha hand om underhållet av luftfartyget och dess luftvärdighetsförvaltning skall utan dröjsmål underrätta Luftfartsförvaltningen om omständigheter som kan ha väsentlig betydelse för luftfartygets luftvärdighet.

Luftfartsförvaltningen har rätt att av luftfartygets ägare, innehavare, operatör och den som fått i uppdrag att ha hand om underhållet av luftfartyget eller dess luftvärdighetsförvaltning få alla uppgifter som behövs för tillsynen över luftvärdigheten.

26 §
Luftvärdighetsbevis och granskningsbevis avseende luftvärdighet

Luftfartsförvaltningen beviljar luftvärdighetsbevis för luftfartyg som har konstaterats uppfylla luftvärdighetskraven enligt 22 §.

Luftvärdighetsbeviset åtföljs av ett granskningsbevis avseende luftvärdighet. Granskningsbeviset beviljas för viss tid.

Luftvärdighetsbeviset och granskningsbeviset avseende luftvärdighet kan förenas med sådana för en trygg användning av luftfartyget nödvändiga begränsningar eller krav i anslutning till särskilda användningsförhållanden som gäller bland annat följande:

1) luftfartygets klass,

2) flyghandbokens identifieringsuppgifter,

3) särskilda villkor,

4) begränsning av det högsta antalet personer eller passagerare,

5) begränsning av största tillåtna massa,

6) former av flygverksamhet.

Luftfartsförvaltningen kan godkänna ett utländskt luftvärdighetsbevis eller granskningsbevis avseende luftvärdighet, om luftfartyget uppfyller de krav som gäller för att ett finländskt bevis skall utfärdas.

27 §
Tillstånd till utövande av luftfart

Utan hinder av 22 och 23 § kan Luftfartsförvaltningen för viss tid bevilja tillstånd till att ett luftfartyg används för luftfart för prövning av fartygets egenskaper, även om fartygets luftvärdighet inte är fullt klarlagd. Luftfartsförvaltningen kan även i övrigt bevilja ett motsvarande tillstånd för överföringsflygningar eller av andra motsvarande särskilda skäl, även om luftfartyget inte helt uppfyller kraven på luftvärdighet.

Luftfartsförvaltningen kan i stället för ett luftvärdighetsbevis bevilja ett tillstånd till utövande av luftfart för ett luftfartyg som inte har konstaterats uppfylla kraven enligt 22 §, men som anses uppfylla kraven på luftvärdighet med hänsyn till det planerade användningsändamålet. Tillståndet skall åtföljas av ett granskningsbevis avseende luftvärdighet som utfärdats för viss tid.

Tillståndet till utövande av luftfart och granskningsbeviset avseende luftvärdighet kan förenas med nödvändiga villkor för trygg användning av luftfartyget.

28 §
Tillsyn över luftvärdighet

Luftfartsförvaltningen skall se till att luftfartyg samt deras anordningar och komponenter uppfyller kraven på luftvärdighet. Luftfartsförvaltningen har rätt att inspektera och besiktiga fartyget och förordna att kontrollflygningar skall flygas med det. Fartygets ägare, innehavare och operatör ansvarar för ordnandet av kontrollflygningar och för kostnaderna för dem.

Vid tillsynen över luftvärdighet kan Luftfartsförvaltningen biträdas av en i 24 § avsedd organisation som svarar för luftvärdighet eller andra inhemska eller utländska sakkunniga.

För fastställande av och tillsyn över luftvärdighet meddelar Luftfartsförvaltningen vid behov närmare föreskrifter av teknisk natur och föreskrifter om förfaranden i fråga om

1) de besiktningar som utförs av Luftfartsförvaltningen,

2) innehållet i och arrangemangen för de inspektioner avseende luftvärdighet som organisationer som svarar för luftvärdighet utför när de biträder Luftfartsförvaltningen,

3) särskilda inspektioner, såsom innehållet i och arrangemangen för inspektioner för fortsatt brukstid för ett luftfartyg samt den som utför inspektionerna.

29 §
Beviljande och förnyande av granskningsbevis avseende luftvärdighet

På grundval av en luftvärdighetsinspektion som utförts av en organisation som svarar för luftvärdighet och på grundval av organisationens rekommendation beviljar eller förnyar Luftfartsförvaltningen ett granskningsbevis avseende luftvärdighet, om luftfartyget vid inspektionstidpunkten uppfyller kraven för beviljande av ett luftvärdighetsbevis eller tillstånd till utövande av luftfart. Luftfartsförvaltningen kan också bestämma att en organisation som svarar för luftvärdighet och som biträder Luftfartsförvaltningen i enlighet med 28 § 2 mom. beviljar eller förnyar ett granskningsbevis avseende luftvärdighet på de villkor som Luftfartsförvaltningen anger särskilt.

Kan inte en rekommendation av den organisation som svarar för luftvärdighet eller ett granskningsbevis avseende luftvärdighet skäligen fås, kan Luftfartsförvaltningen på grundval av sin besiktning bevilja ett luftvärdighetsbevis eller ett i 27 § 2 mom. avsett tillstånd till utövande av luftfart, om luftfartyget vid besiktningstidpunkten uppfyller kraven för beviljande av ett luftvärdighetsbevis eller tillstånd till utövande av luftfart.

Bestämmelser om förfarandet när en organisation som svarar för luftvärdighet har hand om offentliga förvaltningsuppgifter finns i förvaltningslagen (434/2003), lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003), språklagen (423/2003), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet och arkivlagen (831/1994). Beslut av en organisation som svarar för luftvärdighet får inte överklagas genom besvär. I ett beslut får rättelse yrkas hos Luftfartsförvaltningen inom 30 dagar efter delfåendet. Beslut som Luftfartsförvaltningen meddelat med anledning av rättelseyrkande får överklagas genom besvär så som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen (586/1996).

Ett tidigare beviljat granskningsbevis avseende luftvärdighet, luftvärdighetsbevis eller tillstånd till utövande av luftfart förfaller, om ett nytt bevis eller tillstånd beviljas. Ett bevis eller tillstånd som förfallit skall på begäran återlämnas till Luftfartsförvaltningen.

30 §
Återkallande av luftvärdighetsbevis, granskningsbevis avseende luftvärdighet och tillstånd till utövande av luftfart

Luftfartsförvaltningen kan återkalla ett luftvärdighetsbevis, ett granskningsbevis avseende luftvärdighet eller ett tillstånd till utövande av luftfart eller förbjuda att ett luftfartyg används för luftfart, om det konstateras eller finns grundad anledning att misstänka att fartyget inte är luftvärdigt eller att det inte längre uppfyller kraven på flygsäkerhet och om det inte inom en skälig tid som Luftfartsförvaltningen bestämmer görs eller visas vara luftvärdigt eller uppfyller eller visas uppfylla kraven på flygsäkerhet.

Om villkor som är nödvändiga för flygsäkerheten har ställts för beviljande, förnyande eller godkännande av tillstånd till utövande av luftfart eller granskningsbevis avseende luftvärdighet och om dessa villkor inte har följts, kan Luftfartsförvaltningen förbjuda användningen av luftfartyget för luftfart till dess att de nämnda villkoren har uppfyllts.

Bestämmelserna i 1 och 2 mom. skall tillämpas på sådant återkallande av utländska luftvärdighetsbevis och granskningsbevis avseende luftvärdighet som avses i 26 § 4 mom.

31 §
Konstruktion, tillverkning och underhåll

För konstruktion, tillverkning och underhåll av luftfartyg krävs godkännande av Luftfartsförvaltningen. Detsamma gäller i fråga om fartygets anordningar och komponenter. Ett godkännande skall beviljas sådana konstruktörer, tillverkare eller underhållare av luftfartyg som har den yrkeskunniga personal som krävs för uppgifterna, behövliga arbetsredskap och arbetslokaler, arbetsmetoder, ett kvalitetssystem och anvisningar. Beroende på arbetets omfattning och svårighetsgrad kan Luftfartsförvaltningens godkännande vara

1) ett godkännande av en konstruktions-, tillverknings- eller underhållsorganisation,

2) ett flygmekanikercertifikat, eller

3) ett godkännande för en person för en viss uppgift som kräver särskild yrkeskunskap.

För en konstruktör krävs inte godkännande, om det är fråga om

1) konstruktion som gäller en liten ändring eller reparation,

2) konstruktion av ett luftfartyg för vilket det inte ansöks om luftvärdighetsbevis eller konstruktion av anordningar eller komponenter till ett sådant fartyg, eller

3) konstruktion som gäller en ändring eller reparation i ett luftfartyg för vilket det inte ansöks om luftvärdighetsbevis eller för vilket det har utfärdats ett tillstånd till utövande av luftfart i stället för ett luftvärdighetsbevis.

Luftfartsförvaltningen kan besluta att det inte krävs godkännande för den som utför underhåll, om det är fråga om

1) begränsat underhåll av ett privat luftfartyg av enkel konstruktion med en maximal startvikt om mindre än 2 730 kilogram,

2) begränsat underhåll av ett segelflygplan eller en varmluftsballong,

3) underhåll av ett luftfartyg för vilket det har utfärdats ett tillstånd till utövande av luftfart i stället för ett luftvärdighetsbevis, eller

4) ett arbete som utförs under uppsikt av den som godkänts att utföra underhåll.

För säkerställande av en tillräcklig nivå på flygsäkerheten meddelar Luftfartsförvaltningen, utifrån de standarder och rekommendationer som avses i Chicagokonventionen samt med beaktande av principerna enligt EASA-förordningen och de förordningar som kommissionen utfärdat med stöd av den, närmare föreskrifter om konstruktörerna, tillverkarna och dem som utför underhåll i fråga om

1) personalens utbildning, erfarenhet och yrkesskicklighet,

2) prov och intyg som krävs för att fastställa yrkesskickligheten,

3) arbetsredskap och arbetslokaler,

4) arbetsmetoder, kvalitetssystem och anvisningar.

Bestämmelser om administrativa påföljder i samband med tillsyn över godkännanden som beviljats för konstruktion, tillverkning och underhåll finns i 16 kap.

32 §
Utbildningsorganisationer för underhållspersonal

Utbildningsorganisationer för underhållspersonal kan ansöka om godkännande hos Luftfartsförvaltningen. Ett godkännande skall beviljas en utbildningsorganisation om den har den yrkeskunniga personal som krävs för uppgifterna, behövliga utbildningslokaler och utbildningshjälpmedel, ett utbildningsprogram och ett kvalitetssystem. Luftfartsförvaltningen övervakar organisationernas verksamhet.

För säkerställande av en tillräcklig nivå på flygsäkerheten meddelar Luftfartsförvaltningen, utifrån de standarder och rekommendationer som avses i Chicagokonventionen samt utifrån EASA-förordningen och de förordningar som kommissionen utfärdat med stöd av den, närmare föreskrifter om utbildningsorganisationerna för underhållspersonal i fråga om

1) personalens utbildning, erfarenhet och yrkesskicklighet,

2) arbetsmetoder, kvalitetssystem och anvisningar.

Bestämmelser om administrativa påföljder i samband med tillsyn över utbildningsorganisationer för underhållspersonal finns i 16 kap.

33 §
Utsläpp

Ett motordrivet luftfartyg skall vara konstruerat, tillverkat, utrustat och underhållet så att luftfartygets buller och annat utsläpp inte medför skada för miljön eller avsevärd miljöstörning.

Luftfartsförvaltningen meddelar vid behov närmare föreskrifter av teknisk natur om buller och övriga utsläpp baserade på de standarder som avses i Chicagokonventionen.

Bestämmelser om driftsrestriktioner av bullerskäl vid flygplatser finns i 14 kap.

4 kap.

Rampinspektioner av luftfartyg

34 §
Kapitlets tillämpningsområde

Utöver vad som i 3 kap. och i 154 § bestäms om inspektioner och tillsyn skall bestämmelserna i detta kapitel tillämpas på rampinspektioner av både luftfartyg som införts i medlemsstaternas luftfartygsregister och luftfartyg från tredje land.

Bestämmelserna i 37 § 2 mom., 38 § 2 mom. och 42 § 2 mom. tillämpas inte på militära luftfartyg, statsluftfartyg eller på luftfartyg som har en högsta tillåten startvikt på mindre än 5 700 kilogram och som inte används för kommersiell flygtrafik.

35 §
Definitioner

I detta kapitel avses med

1) direktivet om rampinspektioner Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/36/EG om säkerheten i fråga om luftfartyg från tredje land som använder flygplatser i gemenskapen,

2) rampinspektion inspektion av luftfartyg som införts i luftfartygsregistret i en medlemsstat och inspektion av luftfartyg från tredje land i enlighet med bilaga II till direktivet om rampinspektioner,

3) luftfartyg från tredje land luftfartyg som inte används eller drivs under tillsyn av en medlemsstats myndighet.

36 §
Insamling av information

För övervakning av säkerheten hos luftfartyg samlar Luftfartsförvaltningen in följande uppgifter:

1) viktig säkerhetsinformation som i synnerhet grundar sig på

a) rapporter från piloter,

b) rapporter från underhållsorganisationer,

c) rapporter om tillbud,

d) uppgifter från andra organisationer som är oberoende av medlemsstaternas behöriga myndigheter,

e) klagomål,

2) information om åtgärder som vidtagits efter en rampinspektion, såsom

a) startförbud,

b) luftfartygs eller lufttrafikföretags utestängning från den berörda medlemsstaten,

c) nödvändiga korrigerande åtgärder,

d) kontakter med den behöriga myndighet som utövar tillsyn över lufttrafikföretaget,

3) uppföljande information om lufttrafikföretaget, såsom

a) vilka korrigerande åtgärder som vidtagits,

b) återkommande fel.

Denna information skall sparas och härvid skall formuläret i bilaga I till direktivet om rampinspektioner användas.

37 §
Rampinspektion

Luftfartsförvaltningen kan genomföra rampinspektioner på alla luftfartyg.

Rampinspektioner skall genomföras med avseende på de luftfartyg från tredje land som har landat på en flygplats som vanligen är öppen för internationell flygtrafik, om det misstänks att dessa fartyg inte iakttagit internationella säkerhetsnormer. Luftfartsförvaltningen skall då fästa särskild uppmärksamhet vid fartyg

1) i fråga om vilka det har mottagits information som indikerar dåligt underhåll eller tydliga skador eller brister,

2) som har rapporterats uppträda onormalt så att det föranleder betydande oro för säkerheten,

3) som vid en tidigare rampinspektion uppvisat brister som ger orsak till allvarlig misstanke om att luftfartyget inte överensstämmer med internationella säkerhetsnormer och i fråga om vilka Luftfartsförvaltningen befarar att bristerna inte har rättats till,

4) i fråga om vilka det finns indikationer på att de behöriga myndigheterna i luftfartygets registreringsstat inte utövar tillräcklig säkerhetstillsyn,

5) i fråga om vilka den information som har samlats in enligt 36 § ger anledning till oro beträffande lufttrafikföretaget eller i fråga om vilka en tidigare rampinspektion av ett luftfartyg som används av samma lufttrafikföretag har avslöjat brister.

Luftfartsförvaltningen skall genomföra de rampinspektioner och andra övervakningsåtgärder som kommissionen har beslutat enligt artikel 8.3 i direktivet om rampinspektioner.

38 §
Genomförande av rampinspektioner

Rampinspektioner skall genomföras i enlighet med förfarandet i bilaga II till direktivet om rampinspektioner. När rampinspektionen har slutförts skall luftfartygets befälhavare eller ett ombud för lufttrafikföretaget underrättas om resultaten av rampinspektionen, och om betydande brister har uppdagats skall rapporten sändas till lufttrafikföretaget och till de berörda behöriga myndigheterna.

Om en rampinspektion har gällt ett luftfartyg från tredje land, skall Luftfartsförvaltningen underrätta kommissionen om de åtgärder som genomförts för att uppfylla kraven enligt denna paragraf.

39 §
Informationsutbyte

Luftfartsförvaltningen skall delta i medlemsstaternas och kommissionens ömsesidiga utbyte av information på det sätt som anges i direktivet om rampinspektioner.

40 §
Datasekretess och utlämnande av uppgifter

I fråga om sekretessbeläggning av de uppgifter som Luftfartsförvaltningen samlat in i enlighet med 36 §, erhållit i det syfte som avses i 37 § och i enlighet med 39 § tagit emot från en annan medlemsstat eller kommissionen gäller 24 § 1 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.

När upplysningar om brister i luftfartyg lämnas Luftfartsförvaltningen frivilligt får källan inte anges i de rampinspektionsrapporter som avses i 38 § 1 mom.

41 §
Startförbud för luftfartyg

Om Luftfartsförvaltningen inte är övertygad om att de korrigerande åtgärder som förutsätts för flygsäkerheten kommer att vidtas före flygning, skall den meddela startförbud för luftfartyget till dess att risken har undanröjts. Luftfartsförvaltningen skall omedelbart underrätta de behöriga myndigheter som utövar tillsyn över lufttrafikföretaget samt den stat där fartyget är registrerat.

Luftfartsförvaltningen kan dock i samarbete med den stat som ansvarar för luftfartygets drift eller den stat där fartyget är registrerat ange villkor som är nödvändiga för att fartyget skall kunna tillåtas flyga till en flygplats där bristerna kan rättas till. Om bristerna påverkar giltigheten för luftfartygets luftvärdighetsbevis, får startförbudet enligt 1 mom. återkallas för den nämnda överföringsflygningen endast om lufttrafikföretaget får tillstånd av den eller de stater vars territorier kommer att överflygas under den aktuella flygningen.

42 §
Utestängning och begränsning

Om ett lufttrafikföretag från tredje land genom sitt förfarande allvarligt äventyrar flygsäkerheten i Finland eller i en annan medlemsstat eller om förfarandet väcker misstankar om att lufttrafikföretaget inte har förutsättningar att bedriva säker flygtrafik eller om den tillsyn över flygsäkerheten som gäller lufttrafikföretaget inte har ordnats så som förutsätts i Chicagokonventionen, får Luftfartsförvaltningen utestänga företaget från flygverksamhet i Finland eller införa begränsningar eller ställa villkor för verksamheten. Utestängningarna, begränsningarna och villkoren gäller högst till dess att bristerna har rättats till.

Luftfartsförvaltningen skall underrätta kommissionen om vilka åtgärder som har vidtagits.

5 kap.

Certifikat och kompetensvillkor

43 §
Kapitlets tillämpningsområde

Om inte något annat följer av EASA-förordningen eller de förordningar som kommissionen utfärdat med stöd av den, gäller vad som i detta kapitel bestäms om certifikat, behörigheter, kompetensbevis och godkännanden (tillstånd) för personal som deltar i flygverksamheten och underhållet.

Bestämmelser om administrativa påföljder i samband med tillsyn finns i 16 kap.

44 §
Tillståndsgivare

Luftfartsförvaltningen beviljar de tillstånd som avses i 43 §, om inte något annat följer av 163 §. Ett tillstånd skall beviljas, om sökanden uppfyller villkoren för erhållande av tillståndet. Ett tillstånd beviljas för viss tid om inte något annat bestäms nedan.

45 §
Förutsättningar för att tillstånd skall beviljas

För att tillstånd skall beviljas förutsätts att den berörda i fråga om ålder, hälsa, kunskaper, färdigheter, utbildning och erfarenhet uppfyller kompetensvillkoren för det berörda tillståndsslaget. Olika slag av tillstånd är

1) flygcertifikat jämte behörigheter,

2) certifikat för underhållspersonal,

3) certifikat jämte behörigheter för flygtrafiktjänstpersonal och flyginformatörens kompetensbevis,

4) medicinskt kompetensbevis.

För säkerställande av flygsäkerheten meddelar Luftfartsförvaltningen utifrån de standarder och rekommendationer som avses i Chicagokonventionen närmare föreskrifter om kompetensvillkor och tillståndens giltighetstider. Föreskrifterna skall motsvara JAA:s och Eurocontrols normer till den del sådana står till förfogande.

Ett tillstånd beviljas dock inte om sökanden inte är lämplig att inneha tillståndet. En sökande skall anses olämplig att inneha ett tillstånd, om sökanden

1) trots en anmärkning eller varning fortsätter att bryta mot bestämmelserna eller föreskrifterna om luftfart,

2) genom att i väsentlig grad eller upprepade gånger bryta mot bestämmelserna eller föreskrifterna om luftfart visar bristande vilja eller förmåga att följa dessa,

3) genom sin tidigare verksamhet har visat sådan allmän likgiltighet gentemot bestämmelserna eller föreskrifterna att det finns anledning att misstänka att sökanden inte förmår eller vill följa de bestämmelser och föreskrifter som är av väsentlig betydelse för säkerheten inom luftfarten.

I tillståndet anges vilka uppgifter innehavaren har rätt att utföra. Tillståndet kan förenas med villkor som är nödvändiga för upprätthållande av flygsäkerheten.

46 §
Förutsättningar för beviljande av ett medicinskt kompetensbevis

För att ett medicinskt kompetensbevis skall beviljas förutsätts att sökanden uppfyller de medicinska kompetensvillkor som Luftfartsförvaltningen ställt och som motsvarar de standarder och rekommendationer som avses i Chicagokonventionen eller JAA:s eller Eurocontrols normer och rekommendationer.

Ett medicinskt kompetensbevis beviljas för viss tid enligt de standarder, normer och rekommendationer som avses i 1 mom., om det inte finns särskilda skäl att avvika från detta. För att ett medicinskt kompetensbevis skall beviljas och förnyas förutsätts att personen godkänts vid en undersökning av en auktoriserad flygläkare.

Den auktoriserade flygläkaren skall tillställa Luftfartsförvaltningen utlåtanden utifrån undersökningen.

47 §
Skyldighet att anmäla omständigheter som inverkar på kompetensen och fastställande av kompetens

De som ansöker om och de som innehar ett tillstånd skall till Luftfartsförvaltningen anmäla sådana omständigheter som de fått kännedom om och som inverkar på deras kompetens.

Om det finns anledning att misstänka att någon inte uppfyller villkoren för att ett medicinskt kompetensbevis skall beviljas, kan Luftfartsförvaltningen bestämma att den sökande eller tillståndshavaren skall genomgå läkarkontroller och andra undersökningar för att klarlägga hälsotillståndet.

Om det finns anledning att misstänka att någon inte uppfyller de krav på kunskaper och färdigheter som förutsätts för att ett tillstånd skall beviljas, kan Luftfartsförvaltningen bestämma att den sökande eller tillståndshavaren skall genomgå teori- och flygprov och andra kontroller.

Den som ansöker om eller innehar ett tillstånd ansvarar för avgifterna och de övriga kostnaderna för de kontroller, undersökningar och prov som avses i 2 och 3 mom.

48 §
Luftfartsförvaltningens rätt att få upplysningar

För bedömning av förutsättningarna för att bevilja, förnya och återkalla ett tillstånd har Luftfartsförvaltningen utan hinder av sekretessbestämmelserna rätt att ur straffregistret, bötesregistret och justitieförvaltningens datasystem med uppgifter om brottmål som är föremål för åtalsprövning samt av förundersökningsmyndigheterna få sådana upplysningar om de sökande eller tillståndshavarna som gäller äventyrande av flygsäkerheten, användning av berusningsmedel vid luftfart eller i sådana uppgifter inom markorganisationen som påverkar flygsäkerheten konstaterat grovt äventyrande av trafiksäkerheten eller konstaterat rattfylleri vid framförande av ett motordrivet fordon samt upplysningar om pågående förundersökning, åtalsprövning eller rättegång avseende sådana gärningar liksom om straff som dömts ut för nämnda gärningar och andra påföljder för dem.

Den läkare som undersökt den som ansöker om eller innehar ett tillstånd samt den läkare som har behandlat eller behandlar den som ansöker om eller innehar ett tillstånd och den sammanslutning eller inrättning för sjuk- eller hälsovård där den som ansöker om eller innehar ett tillstånd har vårdats eller vårdas skall utan hinder av sekretessbestämmelserna på begäran lämna Luftfartsförvaltningen upplysningar om omständigheter som eventuellt inverkar på erhållandet av eller giltigheten för ett tillstånd.

En läkare, sammanslutning och inrättning enligt 2 mom. får utan hinder av sekretessbestämmelserna även utan en begäran underrätta Luftfartsförvaltningen om sina misstankar om att den som ansöker om eller innehar ett tillstånd inte uppfyller de hälsomässiga villkoren för tillståndet. Innan en anmälan görs skall patienten informeras om rätten att göra anmälan och om hälsotillståndets inverkan på funktionsförmågan hos dem som deltar i luftfartsverksamhet.

Av en anmälan enligt 3 mom. får framgå endast

1) att den som anmälan gäller eventuellt inte uppfyller de hälsokrav som uppställs i fråga om tillståndet, och

2) vilka ytterligare åtgärder läkaren föreslår för en närmare klarläggning av hälsotillståndet eller dess konsekvenser för funktionsförmågan.

Uppgifterna kan översändas med hjälp av en teknisk anslutning eller annars i elektronisk form.

49 §
Utländska certifikat

I fråga om godkännande av utländska tillstånd skall bestämmelserna i detta kapitel iakttas i tillämpliga delar.

Av de skäl som anges i 146 eller 147 § kan Luftfartsförvaltningen bestämma att ett utländskt tillstånd som har erkänts i Finland inte berättigar till sådan verksamhet som avses i tillståndet inom finskt territorium, ombord på finska luftfartyg eller vid luftfart med stöd av ett drifttillstånd som har beviljats i Finland.

6 kap.

Certifikatregister

50 §
Ändamålet med certifikatregistret

Luftfartsförvaltningen skall föra ett certifikatregister för tillsyn över flygsäkerheten, administration av certifikatuppgifter, luftfartsskydd för den civila luftfarten, uppfyllande av internationella förpliktelser som är bindande för Finland och utförande av andra uppgifter inom Luftfartsförvaltningens verksamhetsområde.

Certifikatregistret kan föras med hjälp av automatisk databehandling.

Anställda hos Luftfartsförvaltningen har rätt att behandla uppgifterna i certifikatregistret till den del det är nödvändigt för att de skall kunna fullgöra sina uppgifter.

51 §
Förhållande till annan lagstiftning

Om inte något annat bestäms i denna lag, tillämpas i fråga om sekretess och utlämnande av uppgifter ur certifikatregistret lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet och i fråga om annan behandling av personuppgifter personuppgiftslagen.

52 §
Registrerade

I certifikatregistret får införas uppgifter om personer som hos Luftfartsförvaltningen ansökt om certifikat, kompetensbevis, behörighet eller godkännande eller som innehar ett sådant tillstånd. I certifikatregistret får också införas uppgifter om personer som gjort sig skyldiga till äventyrande av flygsäkerheten, användning av berusningsmedel vid luftfart eller i sådana uppgifter inom markorganisationen som påverkar flygsäkerheten eller till luftfartsförseelse. Uppgifter får dessutom registreras om personer i fråga om vilka pågår förundersökning, åtalsprövning eller rättegång avseende de nämnda gärningarna.

53 §
Uppgifter som införs i certifikatregistret

I certifikatregistret får införas följande identifieringsuppgifter om de personer som avses i 52 §:

1) namn,

2) personbeteckning eller, om personbeteckning saknas, födelsetid,

3) födelsehemkommun och födelsestat samt medborgarskap,

4) adress och andra kontaktuppgifter samt hemkommun,

5) modersmål eller kontaktspråk,

6) uppgift om att personen avlidit.

Utöver identifieringsuppgifter får i registret införas för ändamålet med registret nödvändiga uppgifter, såsom uppgifter om tillstånd samt utbildning och prov som hänför sig till luftfart.

För beslut och tillsyn som gäller tillstånd får i registret dessutom införas följande känsliga uppgifter:

1) nödvändiga uppgifter om läkarundersökningar och hälsotillståndet,

2) uppgifter om äventyrande av flygsäkerheten, användning av berusningsmedel vid luftfart eller i sådana uppgifter inom markorganisationen som påverkar flygsäkerheten eller luftfartsförseelse eller grovt äventyrande av trafiksäkerheten samt om förundersökning, åtalsprövning eller rättegång avseende sådana gärningar, liksom uppgifter om straff som dömts ut för brott och förseelser samt om andra påföljder.

Om de uppgifter som införts i registret förändras, skall tillståndshavaren anmäla detta till Luftfartsförvaltningen inom 14 dagar. Luftfartsförvaltningen meddelar närmare föreskrifter om hur förändringarna skall anmälas.

54 §
Avförande av uppgifter ur certifikatregistret

Uppgifter avförs ur certifikatregistret som följer:

1) uppgifter om äventyrande av flygsäkerheten, användning av berusningsmedel vid luftfart eller i sådana uppgifter inom markorganisationen som påverkar flygsäkerheten, grovt äventyrande av trafiksäkerheten och luftfartsförseelser tio år efter det att beslutet om dem har vunnit laga kraft,

2) brottsuppgifter om misstänkta personer när de har befriats från åtal genom ett lagakraftvunnet beslut eller när åtalsrätten för det misstänkta brottet har preskriberats,

3) uppgifter om verksamhetsförbud som meddelats den registrerade och uppgifter om andra administrativa åtgärder från luftfartsmyndighetens sida tio år efter det att beslutet har vunnit laga kraft.

55 §
Luftfartsförvaltningens rätt att få upplysningar av myndigheter

Utan hinder av sekretessbestämmelserna har Luftfartsförvaltningen rätt att för förande av certifikatregistret och kontroll av att uppgifterna i registret är riktiga ta del av de uppgifter som av befolkningsdatasystemet framgår om personens namn, personbeteckning, adress, hemkommun, födelsehemkommun, födelsestat, modersmål eller kontaktspråk och om att personen har avlidit samt uppgifter om en sådan begränsning av utlämnandet av uppgifter som avses i 25 § 4 mom. i befolkningsdatalagen (507/1993).

Uppgifterna kan översändas med hjälp av en teknisk anslutning eller annars i elektronisk form.

56 §
Utlämnande av känsliga uppgifter och personbeteckning

Utan hinder av sekretessbestämmelserna får känsliga uppgifter som införts i certifikatregistret och personbeteckningen lämnas ut till finska myndigheter och utländska luftfartsmyndigheter och myndigheter för undersökning av olyckor, om det är nödvändigt för att fullgöra de uppdrag eller skyldigheter som föreskrivits i lag eller med stöd av lag.

Uppgifterna får lämnas ut med hjälp av en teknisk anslutning eller annars i elektronisk form. Innan en teknisk anslutning öppnas skall mottagaren lägga fram en utredning om att uppgifterna skyddas på ett lämpligt sätt.

57 §
Utlämnande av uppgifter elektroniskt för opinions- och marknadsundersökningar, direktmarknadsföring samt annan adress- och informationstjänst

För opinions- och marknadsundersökningar, direktmarknadsföring samt annan adress- och informationstjänst får andra uppgifter än de som avses i 56 § lämnas ut ur certifikatregistret med hjälp av en teknisk anslutning eller annars i elektronisk form. Innan en teknisk anslutning öppnas skall mottagaren lägga fram en utredning om att uppgifterna skyddas på ett lämpligt sätt.

Uppgifter får dock inte lämnas ut, om den registrerade har förbjudit att uppgifterna lämnas ut för ändamål enligt 1 mom. Uppgifter får inte heller lämnas ut, om den registrerade inte har informerats om behandlingen av uppgifterna på det sätt som avses i 24 § i personuppgiftslagen.

7 kap.

Allmänna krav som gäller flygverksamhet

58 §
Luftfartygs befälhavare

Ombord på luftfartyg och glidare eller andra anordningar som används för luftfart skall det finnas en befälhavare när de används för luftfart. Befälhavaren förordnas av ägaren, innehavaren eller operatören.

59 §
Certifikat, behörigheter och godkännanden samt medicinska kompetensbevis för flygbesättningen

Medlemmarna av luftfartygets flygbesättning skall ha

1) av Luftfartsförvaltningen eller den i 163 § avsedda organisationen för amatörflygverksamhet beviljade eller godkända certifikat, behörigheter och godkännanden som förutsätts för uppgiften samt ett medicinskt kompetensbevis, eller

2) i en främmande stat utfärdade certifikat, behörigheter och godkännanden som förutsätts för uppgiften och medicinska kompetensbevis, vilka i Finland, i enlighet med internationella förpliktelser som är bindande för Finland, erkänns motsvara de som avses i 1 punkten.

Bestämmelserna i 1 mom. tillämpas inte på förare av luftfartyg och anordningar enligt 6 § 2 mom.

I fråga om behörigheten för andra medlemmar av flygbesättningen än luftfartygets befälhavare kan Luftfartsförvaltningen på de villkor som är nödvändiga för att trygga säkerheten medge undantag från kraven enligt 1 mom. när det gäller

1) skolflygningar och flygprov,

2) flygningar där en särskild flygassistent anlitas.

60 §
Luftfartygs besättning

Ett luftfartyg som används för luftfart skall vara tryggt bemannat. Ägaren, innehavaren eller operatören ansvarar för att fartyget är tryggt bemannat.

Utöver vad som bestäms i 1 mom. och i 5 kap. meddelar Luftfartsförvaltningen sådana närmare föreskrifter som förutsätts för flygsäkerheten och som baserar sig på de standarder och rekommendationer som avses i Chicagokonventionen samt på EASA-förordningen och de förordningar som kommissionen utfärdat med stöd av den, kompletterade med undantag och tillägg av geografiska, klimatologiska och trafikmässiga skäl eller för att samordna internationell praxis med förhållandena i Finland i fråga om följande:

1) luftfartygets befälhavare, flygbesättning och annan besättning som förutsätts för flyguppdraget,

2) certifikat, behörigheter, kompetensbevis, rättigheter och godkännanden samt medicinska kompetensbevis som krävs av flygbesättningen,

3) utbildning och erfarenhet som krävs av besättningen,

4) maximala arbets- och flygtider samt minimivilotider.

61 §
Befälhavarens myndighet

Luftfartygets befälhavare har högsta myndighet ombord. Befälhavaren har myndighet över passagerarna endast i frågor som gäller ordning och säkerhet. Befälhavaren kan tillfälligt ålägga en medlem av besättningen att utföra en annan syssla än den för vilken denne har anställts.

Om ordning, säkerhet eller något annat tvingande skäl kräver det har befälhavaren rätt att vägra ta ombord och av tvingande skäl före starten avlägsna eller, om flygningen påbörjats, vid den första lämpliga landningsplatsen landsätta en medlem av besättningen, passagerare eller gods.

62 §
Förberedelse och genomförande av flygningar

Innan en flygning börjar skall luftfartygets och anordningens befälhavare försäkra sig om att luftfartyget är luftvärdigt eller att anordningen är luftvärdig och att flygningen även i övrigt har förberetts enligt bestämmelser och föreskrifter.

Befälhavaren skall se till att flygningen genomförs på ett betryggande sätt och att bestämmelserna, föreskrifterna och villkoren enligt drifttillståndet, bruksflygtillståndet eller flygutbildningstillståndet samt den av luftfartsmyndigheten godkända flyghandboken iakttas under flygningen.

Medlemmarna av besättningen skall utföra de uppgifter som ålagts besättningen i flyghandboken och i drifttillståndet, bruksflygtillståndet eller flygutbildningstillståndet, om inte luftfartygets befälhavare bestämmer något annat om uppgiftsfördelningen.

Luftfartsförvaltningen kan meddela sådana närmare föreskrifter som säkerheten kräver och som baserar sig på de standarder och rekommendationer som avses i Chicagokonventionen samt på JAA:s, ECAC:s och Eurocontrols normer och rekommendationer, kompletterade med undantag och tillägg av geografiska, klimatologiska och trafikmässiga skäl eller för att samordna internationell praxis med förhållandena i Finland i fråga om följande:

1) planering av och förberedelser inför en flygningen,

2) genomförande av en flygning och verksamhet under flygningen,

3) specialutrustning som krävs för den aktuella flygningen,

4) omedelbara åtgärder efter flygningen,

5) fallskärmshoppning,

6) avancerad flygning,

7) flygbogsering,

8) spridning av ämnen eller fällning av föremål.

63 §
Försorg om luftfartyg, passagerare och gods

Luftfartygets befälhavare och besättning är skyldiga att dra försorg om luftfartyget samt passagerare och gods som transporteras i fartyget. Om ett luftfartyg råkar i nöd, skall befälhavaren och besättningen med till buds stående medel skydda fartyget samt personer och gods ombord.

64 §
Passagerarnas skyldigheter på flygningar

Passagerarna får inte äventyra flygningens säkerhet. Passagerarna skall följa de påbud som besättningen utfärdar för upprätthållande av säkeheten och ordningen under flygningen.

65 §
Ordning och tvångsmedel

Om ett luftfartyg är i fara eller om passagerarnas eller besättningens säkerhet annars kräver det, har luftfartygets befälhavare rätt att använda sådana medel, såsom gripande, visitering av personer eller kontroll av gods eller andra motsvarande åtgärder, som är nödvändiga för att återställa ordningen eller för att avvärja en fara som hotar säkerheten och vilka utifrån en helhetsbedömning kan anses försvarliga. Vid bedömningen skall hänsyn tas till hur stor faran är samt situationen också i övrigt. Varje medlem av besättningen är skyldig att utan särskild order ge befälhavaren nödvändigt bistånd. På uppmaning av befälhavaren eller en medlem av besättningen har också passagerarna rätt att ge sådant bistånd med iakttagande av anvisningar som ges av befälhavaren eller en medlem av besättningen.

Medlemmarna av besättningen och passagerarna har rätt att vidta sådana förebyggande åtgärder som avses i 1 mom. utan befälhavarens uppmaning, om det är uppenbart att åtgärden är nödvändig för att skydda luftfartyget eller personer eller egendom ombord. Befälhavaren skall så snart som möjligt informeras om åtgärderna.

De medel som avses i 1 mom. får användas högst till dess att ärendet kan överföras på den behöriga myndigheten.

Bestämmelser om överdriven användning av maktmedel finns i 4 kap. 6 § 3 mom. och 7 § i strafflagen (39/1889).

66 §
Luftfartygs handlingar

I ett finskt luftfartyg skall finnas följande handlingar när det används för luftfart:

1) ett giltigt registreringsbevis,

2) ett giltigt flygvärdighetsbevis eller tillstånd till utövande av luftfart som utfärdats med stöd av 27 §,

3) en utredning över luftfartygets obligatoriska försäkringsskydd,

4) av Luftfartsförvaltningen förelagda handlingar som är beroende av luftfartygets typ och flygningen och som är nödvändiga för en trygg flygning och för myndigheternas tillsyn över flygningen.

I ett utländskt luftfartyg och ett luftfartyg som inte har registrerats skall finnas följande handlingar när det används för luftfart inom finskt territorium:

1) ett giltigt registreringsbevis som utfärdats i en stat som tillträtt Chicagokonventionen eller ett i 7 § 1 mom. avsett tillstånd av Luftfartsförvaltningen att använda luftfartyget inom finskt territorium,

2) ett giltigt luftvärdighetsbevis enligt bilaga 8 till Chicagokonventionen eller ett av Luftfartsförvaltningen erkänt tillstånd till utövande av luftfart,

3) en utredning över luftfartygets obligatoriska försäkringsskydd,

4) av en utländsk luftfartsmyndighet eller, om det är fråga om ett oregistrerat luftfartyg, av Luftfartsförvaltningen förelagda handlingar som är beroende av luftfartygets typ och flygningen och som är nödvändiga för en trygg flygning och för myndigheternas tillsyn över flygningen.

8 kap.

Kommersiell lufttransport och tillstånd till luftfartsverksamhet i vissa fall

67 §
Definitioner

I detta kapitel avses med

1) tillståndsförordningen rådets förordning (EEG) nr 2407/92 om utfärdande av tillstånd för lufttrafikföretag,

2) marknadstillträdesförordningen rådets förordning (EEG) nr 2408/92 om EG-lufttrafikföretags tillträde till flyglinjer inom gemenskapen,

3) prissättningsförordningen rådets förordning (EEG) nr 2409/92 om biljettpriser och tariffer för lufttrafik,

4) förordningen om luftfartsavtal med tredjeland Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 847/2004 om förhandling om och genomförande av luftfartsavtal mellan medlemsstater och tredje länder,

5) kommersiell lufttransport (Commercial Air Transport) användning av luftfartyg mot betalning eller annan ersättning för transport av passagerare, gods eller post,

6) bruksflyg (Aerial Work) användning av luftfartyg för specialuppdrag såsom

a) flygningar i anslutning till jord- och skogsbruk,

b) flygningar i anslutning till byggverksamhet,

c) flygfotograferings- och kartläggningsflygningar,

d) forskningsflygningar,

e) flygningar som avser inspektion och röjning av kraftledningar,

f) flygningar som avser bogsering av luftfartyg och andra föremål,

g) flygningar för fallskärmshoppning,

h) deltagande i räddningstjänst, trafikövervakning från ett luftfartyg, skogsbrandsbevakning, släckning av skogsbränder eller annat motsvarande,

7) drifttillstånd (Air Operator Certificate, AOC) ett tillstånd i vilket det intygas att innehavaren har den kompetens och den organisation som krävs för att på ett betryggande sätt använda luftfartyg för sådan luftfartsverksamhet som avses i tillståndet,

8) bruksflygtillstånd ett tillstånd med stöd av vilket tillståndshavaren kan bedriva bruksflyg,

9) flygutbildningstillstånd ett tillstånd att ge sådan flygutbildning eller teoretisk utbildning som hänför sig till erhållande av och fortsatt giltighet för certifikat, kompetensbevis, behörigheter eller godkännanden för luftfartygs flygbesättning,

10) flyguppvisningstillstånd ett tillstånd med stöd av vilket tillståndshavaren får ordna en flyguppvisning,

11) flygtävlingstillstånd ett tillstånd med stöd av vilket tillståndshavaren får ordna en flygtävling,

12) operativ licens (Operating Licence) ett tillstånd med stöd av vilket den som innehar tillståndet mot betalning eller annan ersättning får utföra lufttransport av passagerare, post och gods.

68 §
Drifttillstånd

Drifttillstånd krävs för kommersiell lufttransport. Drifttillstånd krävs inte, om den som bedriver flygverksamhet har ett motsvarande tillstånd som utfärdats i en annan stat och som Luftfartsförvaltningen erkänner.

69 §
Beviljande av drifttillstånd

Luftfartsförvaltningen är skyldig att bevilja drifttillstånd, om sökanden uppfyller villkoren enligt denna paragraf. Drifttillstånd beviljas för viss tid, som Luftfartsförvaltningen bestämmer utifrån sökandens verksamhetsförutsättningar, de bestämmelser och föreskrifter som gäller verksamheten eller på någon annan motsvarande grund. I drifttillståndet beskrivs arten av flygverksamheten eller de luftfartyg som används inom verksamheten, såsom huruvida tillståndet berättigar till att bedriva flygtrafik, utföra bruksflyg eller tillhandahålla flygutbildning, huruvida flygverksamheten får bedrivas i enlighet med instrumentflygregler eller visuella flygregler eller huruvida verksamheten får bedrivas med flygplan, motorsegelflygplan, helikoptrar eller varmluftsballonger.

Drifttillstånd kan beviljas endast juridiska personer eller medborgare i en medlemsstat, vilkas hemort eller huvudsakliga driftställe är i Finland. För att ett drifttillstånd skall beviljas förutsätts också att sökanden har den kompetens och organisation samt sådana ekonomiska och verksamhetsmässiga förutsättningar som krävs för att sökanden skall kunna bedriva trygg flygverksamhet. Dessutom förutsätts det att sökanden har lämplig flygmateriel för flygverksamheten när verksamheten inleds.

Luftfartsförvaltningen meddelar de närmare föreskrifter om förutsättningarna för erhållande av drifttillstånd som baserar sig på JAA:s normer och som behövs för trygg flygverksamhet. Föreskrifterna kan gälla

1) drifttillståndshavarens organisation och personal,

2) materiel som används för den verksamhet som avses i drifttillståndet,

3) säkerhetssystemet,

4) drifttillståndshavarens drifthandbok, verksamhetsmetoder och begränsningar i fråga om verksamheten,

5) ekonomiska förutsättningar för verksamheten till den del dessa inte regleras i tillståndsförordningen.

70 §
Operativ licens

Bestämmelser om operativ licens finns i tillståndsförordningen. Luftfartsförvaltningen beviljar operativa licenser.

En ny operativ licens skall omprövas ett år efter det att den beviljades och därefter vart femte år.

De luftfartyg som lufttrafikföretag använder skall registreras i luftfartygsregistret i Finland. I fråga om ett enskilt luftfartyg kan Luftfartsförvaltningen tillåta att ett fartyg som ett lufttrafikföretag använder registreras i en annan medlemsstat, om tillsynen över dess flygsäkerhet kan utövas på ett lämpligt sätt.

71 §
Flygtrafik på flygvägar inom gemenskapen med start- eller ändpunkt i Finland

För bedrivande av flygtrafik på flygvägar inom gemenskapen med start- eller ändpunkt i Finland förutsätts en operativ licens som beviljats i en medlemsstat. Luftfartsförvaltningen kan i enskilda fall eller på grundval av internationella förpliktelser som är bindande för Finland bevilja även innehavare av en annan än i en medlemsstat beviljad operativ licens ett tillstånd att bedriva sådan trafik.

Utöver vad som bestäms i 154 § skall en innehavare av operativ licens som bedriver flygtrafik på de flygvägar som avses i 1 mom. underrätta Luftfartsförvaltningen om sina linjer och tidtabeller och på begäran även sitt platsutbud och sina transportavgifter.

72 §
Allmän trafikplikt

Kommunikationsministeriet beslutar om införande av allmän trafikplikt enligt artikel 4 i marknadstillträdesförordningen.

På flygvägar för vilka införts allmän trafikplikt kan kommunikationsministeriet införa begränsningar enligt marknadstillträdesförordningen, om begränsningarna är nödvändiga för att trygga trafiken på linjerna.

73 §
Regelbunden flygtrafik mellan Finland och tredje länder

Luftfartsförvaltningen beviljar flygvägsvisa trafiktillstånd för regelbunden flygtrafik mellan Finland och tredje länder.

Om inte något annat följer av 74 §, krävs för ett trafiktillstånd att

1) sökanden har en operativ licens enligt 70 § och att sökanden är etablerad i Finland,

2) sökanden är ett bolag som utsetts av ett i 1 mom. avsett tredje land och som uppfyller de villkor för bedrivande av trafik som ställts i luftfartsavtalet mellan Finland och det tredje landet i fråga, eller att

3) sökanden är ett bolag som utsetts av ett i 1 mom. avsett tredje land, har ett av det tredje landet beviljat tillstånd som motsvarar ett drifttillstånd enligt 68 § och uppfyller de krav på flygbolag i tredje länder som uppställs i denna lag och i gemenskapsförordningarna samt att kommunikationsministeriet anser att beviljande av tillstånd är motiverat med tanke på trafikpolitiken i Finland.

Luftfartsförvaltningen fastställer vid behov transportavgifterna, platsutbudet, tidtabellerna och övriga flygtrafiksvillkor för trafik enligt 1 mom.

74 §
Flygvägar som omfattas av användningsbegränsningar

Luftfartsförvaltningen beslutar vilken eller vilka av dem som ansökt om trafiktillstånd som får bedriva trafik på sådana flygvägar enligt 73 § som omfattas av användningsbegränsningar på basis av ett luftfartsavtal. Ett beslut om trafiktillstånd skall basera sig på en övergripande granskning, där hänsyn tas till passagerar- och godstrafikens behov, främjande av konkurrens och en balanserad utveckling av flygtrafiken inom gemenskapen.

Luftfartsförvaltningen meddelar närmare föreskrifter om beviljande av trafiktillstånd för de flygvägar som avses i 1 mom. och om de utredningar utifrån vilka de sökande jämförs.

75 §
Icke-regelbunden flygtrafik mellan Finland och tredje länder

Luftfartsförvaltningen beviljar tillstånd för icke-regelbunden trafik mellan Finland och tredje länder som gäller enstaka flygningar eller en flygserie med flera flygningar. Tillstånd skall beviljas, om lufttrafikföretaget visar att dess drifttillstånd och operativa licens eller tillstånd som motsvarar dessa gör det möjligt att bedriva trafiken och att det förfogar över materiel som lämpar sig för adekvata flygningar. Tillstånd kan vägras om det finns anledning att misstänka att

1) sökanden inte förmår bedriva trafiken med yrkesskicklighet och på ett betryggande sätt,

2) sökanden inte har tillräcklig ansvarsförsäkring för skador vid luftfart,

3) sökanden med hjälp av ett tillstånd försöker kringgå de krav på bedrivande av regelbunden flygtrafik som uppställs i 73 och 74 §, eller att

4) sökandens hemstat inte i sin tur skulle bevilja ett finskt lufttrafikföretag tillstånd.

Luftfartsförvaltningen meddelar föreskrifter om förfarandet för ansökan om tillstånd enligt 1 mom. och om de handlingar med hjälp av vilka sökanden visar att de villkor för beviljande av tillstånd som avses i 1 mom. uppfylls. Luftfartsförvaltningen kan dessutom meddela föreskrifter om begränsning i fråga om den andel som andra lufttransporter än de som säljs som en del av paketresorna utgör av det totala platsutbudet på varje flygning, förutsatt att begränsningen baserar sig på internationell praxis som tillämpas allmänt i medlemsstaterna eller på ömsesidighet.

I de föreskrifter som avses i 2 mom. skall i tillämpliga delar beaktas gemenskapens lagstiftning om bedrivande av charterflygtrafik samt

1) standarder och rekommendationer som avses i Chicagokonventionen,

2) beslut av Eurocontrol,

3) ECAC:s rekommendationer och

4) internationell praxis till den del den är allmänt tillämplig i medlemsstaterna.

76 §
Bruksflygtillstånd

För bruksflyg krävs ett bruksflygtillstånd av Luftfartsförvaltningen. För att bruksflygtillstånd skall beviljas förutsätts att sökanden har den organisation och personal som krävs för att bruksflyg skall kunna utföras på ett betryggande sätt samt förfogar över materiel som lämpar sig för den planerade verksamheten. Det krävs inte något separat bruksflygtillstånd, om rätt till de aktuella flygningarna ingår i drifttillståndet. Det krävs inte något bruksflygtillstånd, om en verksamhetsutövare med hemort eller huvudsakligt driftställe i någon annan medlemsstat visar att han uppfyller de krav i fråga om tillstånd och behörighet eller andra motsvarande krav som i den nämnda medlemsstaten ställs för motsvarande verksamhet. Luftfartsförvaltningen kan dock ställa icke-diskriminerande villkor som behövs för säkerställande av trygg verksamhet.

Bruksflygtillstånd krävs inte för följande flygningar som genomförs i enlighet med Luftfartsförvaltningens föreskrifter:

1) flygningar som avser bogsering av segelflygplan,

2) flygningar för fallskärmshoppning,

3) flygningar för övervakning av skogsbränder,

4) sporadiska efterspanings- och räddningsflygningar enligt 119 § 4 mom. på begäran av en myndighet.

Luftfartsförvaltningen kan tillåta att även annat bruksflyg än bruksflyg enligt 2 mom. får bedrivas utan tillstånd, om det inte är nödvändigt att skaffa ett tillstånd för att trygga säkerheten.

Luftfartsförvaltningen meddelar de närmare föreskrifter om förutsättningarna för erhållande av bruksflygtillstånd som behövs för trygg verksamhet med bruksflyg. Föreskrifterna kan gälla

1) dimensionering och yrkesskicklighet i fråga om organisation och personal för innehavare av bruksflygtillstånd,

2) materiel som används för den verksamhet som avses i bruksflygtillståndet,

3) drifthandböcker och metoder för innehavare av bruksflygtillstånd,

4) ekonomiska krav på innehavare av bruksflygtillstånd.

Bruksflygtillstånd skall beviljas, om sökanden uppfyller villkoren enligt denna paragraf och de villkor som föreskrivits med stöd av 4 mom. Bruksflygtillstånd beviljas för viss tid, vilken Luftfartsförvaltningen bestämmer utifrån sökandens verksamhetsförutsättningar, de bestämmelser och föreskrifter som gäller verksamheten eller på någon annan motsvarande grund.

Luftfartyg som används för bruksflyg skall registreras i luftfartygsregistret i Finland. Luftfartsförvaltningen kan tillåta att ett fartyg som registrerats i en annan medlemsstat används för bruksflyg, om tillsynen över dess flygsäkerhet kan utövas på ett ändamålsenligt sätt. Om inte något lämpligt i en medlemsstat registrerat luftfartyg står till förfogande för bruksflyg och om inte flygsäkerheten äventyras, kan Luftfartsförvaltningen godkänna att ett fartyg som registrerats i luftfartygsregistret i ett tredje land används. Luftfartsförvaltningen kan meddela närmare föreskrifter om de förutsättningar under vilka ett sådant luftfartyg kan godkännas för bruksflygningsuppdrag.

77 §
Flygutbildningstillstånd

För flygutbildning och teoretisk utbildning som hänför sig till erhållande av eller fortsatt giltighet för certifikat, kompetensbevis, behörigheter och godkännanden för luftfartygs flygbesättning krävs ett flygutbildningstillstånd av Luftfartsförvaltningen. För att flygutbildningstillstånd skall beviljas förutsätts att sökanden har den organisation och personal som krävs för trygg och adekvat flygutbildning och förfogar över materiel, lokaler och läromedel som lämpar sig för den planerade verksamheten. Något separat flygutbildningstillstånd krävs dock inte, om rätt att bedriva den aktuella utbildningsverksamheten ingår i drifttillståndet.

Luftfartsförvaltningen meddelar de närmare föreskrifter om förutsättningarna för erhållande av flygutbildningstillstånd som behövs för trygg flygutbildningsverksamhet. Föreskrifterna kan gälla

1) dimensionering och yrkesskicklighet i fråga om organisation och personal för innehavare av flygutbildningstillstånd,

2) materiel, undervisningslokaler och övriga läromedel som används för den verksamhet som avses i ett flygutbildningstillstånd,

3) drifthandböcker, verksamhetsmetoder och utbildningsprogram för innehavare av flygutbildningstillstånd.

Flygutbildningstillstånd skall beviljas, om sökanden uppfyller villkoren enligt denna paragraf och de villkor som föreskrivits med stöd av 2 mom. Flygutbildningstillstånd beviljas för viss tid, vilken Luftfartsförvaltningen bestämmer utifrån sökandens verksamhetsförutsättningar, de bestämmelser och föreskrifter som gäller verksamheten eller på någon annan motsvarande grund.

Luftfartsförvaltningen kan bestämma att flygutbildningstillstånd inte behövs för ett visst slag av flygutbildning, såsom repetitionsutbildning eller typutbildning, om det inte är nödvändigt att skaffa ett tillstånd för att trygga säkerheten.

78 §
Flyguppvisningstillstånd och flygtävlingstillstånd

För ordnande av flyguppvisningar och flygtävlingar krävs ett flyguppvisnings- eller flygtävlingstillstånd av Luftfartsförvaltningen. För att flyguppvisningstillstånd och flygtävlingstillstånd skall beviljas förutsätts att sökanden har den organisation och personal som krävs för att uppvisningen eller tävlingen skall kunna genomföras på ett betryggande sätt. Dessutom förutsätts att den materiel som används vid det evenemang som avses i tillståndet, de som uppträder vid flyguppvisningen eller tävlingsdeltagarna samt flygprogrammen och säkerhetsarrangemangen vid evenemanget uppfyller kraven enligt bestämmelser och föreskrifter.

Luftfartsförvaltningen meddelar de närmare föreskrifter om förutsättningarna för erhållande av flyguppvisningstillstånd och flygtävlingstillstånd som behövs för att evenemangen skall kunna ordnas på ett tryggt sätt. Föreskrifterna kan gälla

1) dimensionering och yrkesskicklighet i fråga om organisation och personal för innehavare av flyguppvisningstillstånd och flygtävlingstillstånd,

2) materiel som används vid det evenemang som avses i flyguppvisningstillståndet och flygtävlingstillståndet samt personer som uppträder vid flyguppvisningen, de uppträdandes flygprogram och tävlingsdeltagare,

3) verksamhetsmetoder för innehavare av flyguppvisningstillstånd och flygtävlingstillstånd, säkerhetsarrangemang vid evenemangen samt arrangörens samverkan med flygtrafiktjänstorgan och andra myndigheter än luftfartsmyndigheterna.

Flyguppvisningstillstånd och flygtävlingstillstånd skall beviljas, om sökanden uppfyller villkoren enligt denna paragraf och de villkor som föreskrivits med stöd av 2 mom. Flyguppvisningstillstånd och flygtävlingstillstånd beviljas särskilt för varje evenemang eller evenemangsserie.

79 §
Administrativa påföljder

Bestämmelser om administrativa påföljder i samband med tillsyn över de tillstånd som avses i detta kapitel finns i 16 kap.

9 kap.

Flygplatser och markutrustning

80 §
Definitioner

I detta kapitel avses med

1) flygplats ett bestämt land- eller vattenområde eller ett område på en konstruktion, vilket helt eller delvis har anordnats så att luftfartyg skall kunna landa, starta samt röra sig till lands och på vattnet,

2) trafikflygplats en flygplats med fasta flyginformations-, alarmerings-, flygrådgivnings- och flygkontrolltjänster,

3) flygplats för lätta luftfartyg en flygplats som används för flygverksamhet med segel- och motorsegelflygplan, luftskepp, varmluftsballonger och andra lätta luftfartyg som Luftfartsförvaltningen anger närmare,

4) annat område som tjänar luftfarten ett område på vilket det finns från flygplatsområdet avskilda byggnader, konstruktioner eller anordningar som tjänar luftfarten,

5) intyg över godkännande av trafikflygplats ett tillstånd som bekräftar att ledningsenheten för trafikflygplatsen och dess personal har den yrkesskicklighet och organisation och de verksamhetsmetoder som krävs för att säkra att lufttrafiken är tillräckligt trygg och att trafikflygplatsen stämmer överens med föreskrifterna,

6) tillstånd till drift av flygplats ett tillstånd som bekräftar flygplatsens organisation och verksamhetsvillkor och dess överensstämmelse med bestämmelser och föreskrifter,

7) manöverområde en del av flygplatsen som är avsedd för start, landning och taxning med luftfartyg och som inte hör till stationsplattan,

8) stationsplatta en del av flygplatsen som är avsedd för lastning och lossning av passagerare, post och gods samt för tankning, uppställning eller underhåll av luftfartyg.

Till en flygplats hör förutom vad som anges i 1 mom.

1) på vattenområden, kajplatser eller andra förtöjningsplatser som hör till manöverområdet,

2) räddningsvägar och de skyddsområden, hinderbegränsade ytor och andra områden som förutsätts för driften, användningen och säkerhetsövervakningen av flygplatsen,

3) byggnader, konstruktioner och anordningar som behövs för verksamheten på flygplatsen.

81 §
Användning av flygplatser och andra områden

För start och landning med luftfartyg får användas endast flygplatser och områden som avses i 2 mom. i denna paragraf. Förbudet att använda andra områden gäller inte nödlägen, nödlandningar eller andra därmed jämförbara situationer och inte heller start och landning med militära helikoptrar, andra statliga helikoptrar eller räddningsflygningar, handräckningsflygningar och operativa flygningar med helikoptrar som används för efterspanings- och räddningsverksamhet. Det föreskrivs särskilt om användning av landningsområden på fartyg för start och landning med helikoptrar.

För start och landning med luftfartyg får tillfälligt användas ett öppet vattenområde samt med samtycke av områdets ägare eller innehavare något annat land- eller vattenområde, även om området inte särskilt har organiserats för ett sådant ändamål. Luftfartsförvaltningen meddelar vid behov för säkerheten inom luftfarten nödvändiga föreskrifter om

1) tillfällig användning av land- och vattenområden,

2) dimensionering av och ytegenskaper hos områden som används av luftfartyg,

3) flyghinderbegränsningar,

4) andra omständigheter som påverkar säkerheten vid start och landning.

I lagen om samfälligheter (758/1989) bestäms om det samtycke av delägarlaget för ett samfällt mark- eller vattenområde som förutsätts för det tillstånd av mark- eller vattenområdets ägare eller innehavare som behövs för verksamhet enligt 2 mom.

Om det krävs av hänsyn till flygsäkerheten eller för att trafiken skall kunna löpa smidigt eller av skäl som hänför sig försvaret eller för idkande av näring eller förebyggande av skadliga miljökonsekvenser, kan Luftfartsförvaltningen förbjuda användningen av andra områden än en flygplats eller begränsa användningen av ett område som avses i 2 mom. till luftfartygs starter och landningar. Luftfartsförvaltningen skall höra länsstyrelsen samt vid behov andra myndigheter, om skälet till förbudet eller begränsningen är något annat än flygsäkerhet eller att trafiken skall kunna löpa smidigt.

82 §
Främjande av smidig flygtrafik

Luftfartsförvaltningen skall göra upp och fastställa ett nationellt handlingsprogram för främjande av smidig flygtrafik och, i syfte att utveckla smidig flygtrafik, främja samordningen av verksamheten för de företag och myndigheter som regelbundet verkar på trafikflygplatserna.

I enlighet med det nationella handlingsprogrammet och Luftfartsförvaltningens driftsföreskrifter och föreskrifter av teknisk natur skall ledningsenheten för trafikflygplatsen sörja för samordningen av verksamheten för de företag och myndigheter som regelbundet verkar på trafikflygplatsen.

83 §
Fördelning av ankomst- och avgångstider vid trafikflygplatser

Bestämmelser om fördelning av ankomst- och avgångstider vid trafikflygplatser finns i slotförordningen.

Om inte något annat bestäms i 3 mom. ansvarar Luftfartsförvaltningen för de uppgifter som anges för medlemsstaterna i slotförordningen. Luftfartsförvaltningen utser den tidtabellsanpassare eller samordnare som avses i artikel 4.1 i slotförordningen.

Ledningsenheten för trafikflygplatsen skall

1) utföra den kapacitetsanalys som avses i artikel 3.3 i slotförordningen,

2) tillsätta den samordningskommitté som avses i artikel 5.1 i slotförordningen,

3) i enlighet med artikel 6.1 i slotförordningen fastställa de parametrar som används vid fördelning av ankomst- och avgångstider.

84 §
Byggnadstillstånd

För inrättande av en flygplats eller något annat område som tjänar luftfarten krävs byggnadstillstånd. Detsamma gäller ändringar av flygplatser eller andra områden som tjänar luftfarten, när ändringarna kan ha konsekvenser för flygsäkerheten eller avsevärda konsekvenser för landskapsbilden. Luftfartsförvaltningen beviljar byggnadstillstånd. Statsrådet kan i enskilda fall förbehålla sig rätten att avgöra ett ärende som gäller byggnadstillstånd.

Byggnadstillstånd enligt detta kapitel krävs dock inte för reservlandningsplatser som inrättas för försvarsmaktens behov med tanke på krisförhållanden och övning inför sådana, för försvarsmaktens helikopterlandningsplatser eller flygplatser för lätta luftfartyg som används inom försvarsmaktens verksamhet med modellflygplan. Byggnadstillstånd krävs inte heller för helikopterlandningsplatser avsedda uteslutande för gränsbevakningsväsendet.

Om inte något annat följer av detta kapitel, iakttas vid inrättande eller ändring av en flygplats eller ett annat område som tjänar luftfarten vad som bestäms om planläggning, miljötillstånd, bedömning av miljökonsekvenserna, byggande samt inlösen av fast egendom och särskilda rättigheter. Om den miljökonsekvensbeskrivning som avses i lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (468/1994) innehåller de uppgifter om miljökonsekvenser som behövs för tillämpningen av denna lag, krävs inte samma utredning en gång till. Av tillståndsbeslutet skall framgå hur bedömningen enligt den nämnda lagen har beaktats.

Bestämmelserna om det åtgärdstillstånd som avses i 126 § i markanvändnings- och bygglagen (132/1999) och i de bestämmelser som utfärdats med stöd av paragrafen skall inte tillämpas på inrättande av flygplatsområden och inte på byggande av sådana anordningar och konstruktioner som är oundgängliga för flygsäkerheten och en regelbunden flygtrafik, såsom radiofyrar för luftfart och radaranläggningar samt skyddskonstruktioner för dessa. För åtgärder på flygplatser och andra områden som tjänar luftfarten förutsätts inte heller ansökan om tillstånd för miljöåtgärder enligt 128 § eller anmälan enligt 129 § i markanvändnings- och bygglagen.

85 §
Hörande i samband med behandlingen av ärenden som gäller byggnadstillstånd

Innan tillstånd till byggande av en flygplats beviljas skall kommunen samt, enligt ärendets art, försvarsministeriet, miljöministeriet, den regionala miljöcentralen och förbundet på landskapsnivå ges tillfälle att avge utlåtande i ärendet.

Om ansökan om byggnadstillstånd avser byggande eller i 84 § avsedda ändringar av ett annat område som tjänar luftfarten än en flygplats eller konstruktioner och anordningar på en sådan, skall kommunen samt, enligt ärendets art, andra behöriga myndigheter samt grannar ges tillfälle att avge utlåtande i ärendet innan byggnadstillstånd beviljas.

86 §
Förutsättningar för beviljande av byggnadstillstånd

Byggnadstillstånd skall beviljas, om en flygplats eller ett annat område som tjänar luftfarten samt byggnader, konstruktioner och anordningar på flygplatsen eller området uppfyller de krav som ställs för flygsäkerheten och smidig trafik och om flygplatsen har beviljats ett miljötillstånd enligt miljöskyddslagen (86/2000). Byggnadstillståndet kan förenas med villkor, med hjälp av vilka flygsäkerheten och smidig trafik kan säkerställas. Ett byggnadstillstånd kan dock vägras av försvarsskäl.

Utifrån de standarder och rekommendationer som avses i Chicagokonventionen meddelar Luftfartsförvaltningen de närmare föreskrifter om förutsättningarna för byggnadstillstånd som behövs för trygg och smidig flygverksamhet. Föreskrifterna kan gälla

1) dimensionering av och egenskaper hos de områden som är avsedda att användas av luftfartyg,

2) flyghinderbegränsningar och märkning av flyghinder,

3) visuella markanordningar,

4) flygtrafiktjänster på flygplatser,

5) räddningsverksamhet på flygplatser,

6) luftfartsskydd för den civila luftfarten,

7) övriga med 1―6 punkten jämförbara krav för säkerställande av trygg och smidig flygtrafik.

Byggnadstillstånd beviljas för viss tid, minst fem år. Tillståndet kan återkallas, om de villkor som förenats med tillståndet inte iakttas eller om villkoren för beviljande av tillstånd inte längre uppfylls och om tillståndshavaren inte har avhjälpt bristerna inom en skälig tid som Luftfartsförvaltningen bestämmer.

87 §
Intyg över godkännande av trafikflygplats

För varje trafikflygplats krävs ett intyg över godkännande av Luftfartsförvaltningen, om inte något annat bestäms nedan. I intyget anges den trafik eller annan luftfart som en trafikflygplats får användas till.

Användningen av en trafikflygplats som är i allmänt bruk skall vara tillåten på samma villkor för alla, om inte något annat bestäms i slotförordningen eller med stöd av den.

Intyg över godkännande krävs inte för en trafikflygplats som används uteslutande för militär luftfart eller statlig flygverksamhet.

88 §
Förutsättningar för beviljande av intyg över godkännande av trafikflygplats

Ett intyg skall beviljas, om sökanden visar att

1) trafikflygplatsen och dess områden, anordningar, system och verksamheter är förenliga med föreskrifterna,

2) ledningsenheten för trafikflygplatsen och dess personal har den kompetens och erfarenhet som behövs för att driva trafikflygplatsen.

Utifrån de standarder och rekommendationer som avses i Chicagokonventionen meddelar Luftfartsförvaltningen de närmare föreskrifter om förutsättningarna för intyg över godkännande som behövs för trygg och smidig flygverksamhet. Föreskrifterna kan gälla

1) dimensionering av och egenskaper hos de områden som är avsedda att användas av luftfartyg,

2) anmälan av uppgifter som gäller trafikflygplatser,

3) flyghinderbegränsningar och märkning av flyghinder,

4) visuella markanordningar,

5) flygtrafiktjänster på trafikflygplatser,

6) ledning och övervakning av trafiken,

7) skötsel och tekniskt genomförande av inspektioner,

8) snöborttagning och halkbekämpning,

9) räddningsverksamhet på trafikflygplatser,

10) tillfälliga arrangemang på trafikflygplatser,

11) fågelbekämpning och bekämpning av andra djur på flygplatser och i närheten av dem,

12) drifthandboken för ledningsenheten för trafikflygplatsen,

13) organisationen för ledningsenheten för trafikflygplatsen och personalens kompetens,

14) säkerhetssystemet för ledningsenheten för trafikflygplatsen,

15) övriga krav för säkerställande av trygg flygtrafik.

Godkännande beviljas för viss tid eller tills vidare. Godkännandet gäller högst så länge som innehavaren av intyget har rätt att använda trafikflygplatsens land- eller vattenområde.

Bestämmelser om administrativa påföljder i samband med tillsyn över intyg över godkännande finns i 16 kap.

89 §
Tillstånd till drift av flygplats

För flygplatser för vilka det inte förutsätts ett sådant intyg över godkännande som avses i 87 § krävs tillstånd till drift av Luftfartsförvaltningen, om inte något annat bestäms nedan. I tillståndet fastställs ledningsenheten för flygplatsen, vem som är flygplatschef och för hurdan trafik och annan luftfart flygplatsen får användas.

Tillstånd till drift krävs inte för en flygplats som används uteslutande för militär luftfart eller statlig flygverksamhet.

90 §
Förutsättningar för beviljande av tillstånd till drift av flygplats

Tillstånd till drift av flygplats skall beviljas, om sökanden har visat att flygplatsen uppfyller de villkor för byggnadstillstånd som avses i 86 § och att ledningsenheten för flygplatsen har en organisation som gör det möjligt att driva flygplatsen på ett betryggande sätt. I fråga om beviljande av tillstånd till drift tillämpas 86 § 3 mom.

Bestämmelser om administrativa påföljder i samband med tillsyn över tillstånd till drift av flygplats finns i 16 kap.

91 §
Flygplatser för lätta luftfartyg

Tillstånd behöver inte sökas för byggande och drift av flygplatser för lätta luftfartyg. Ledningsenheten för en sådan flygplats skall dock 90 dagar innan byggandet inleds och 30 dagar innan flygplatsen tas i bruk lämna anmälan till Luftfartsförvaltningen. Luftfartsförvaltningen meddelar föreskrifter om vilka uppgifter som skall framgå av anmälan.

Luftfartsförvaltningen kan i syfte att förhindra att flygsäkerheten äventyras eller att skadliga miljökonsekvenser uppstår eller av försvarsskäl förbjuda byggandet eller ibruktagandet av en flygplats för lätta luftfartyg eller ställa sådana villkor i fråga om flygsäkerheten, miljöskyddet och försvaret som är nödvändiga för byggandet och användningen av flygplatsen.

92 §
Godkännande av ibruktagandet av byggnader, konstruktioner och anordningar

Luftfartsförvaltningens godkännande krävs innan byggnader, konstruktioner och anordningar på flygplatser och andra områden som tjänar luftfarten tas i bruk efter att de har byggts eller ändrats. Ett godkännande skall beviljas, om byggnaderna, konstruktionerna och anordningarna uppfyller de krav som förutsätts för flygsäkerheten och smidig trafik. Luftfartsförvaltningens godkännande krävs inte, om byggnaderna, konstruktionerna, anordningarna eller ändringarna inte påverkar flygsäkerheten eller stör trafiken.

93 §
Förbud mot användning av flygplatser och begränsning av användningen

Ledningsenheten för flygplatsen ansvarar för att flygplatsen stämmer överens med föreskrifterna under de servicetider som anmälts. Under övriga tider ansvarar luftfartygens befälhavare för start, landning eller taxning med ett luftfartyg.

Ledningsenheten för flygplatsen skall förbjuda användning av flygplatsen eller ett annat område som tjänar luftfarten, byggnaderna, konstruktionerna eller anordningarna eller begränsa användningen under både servicetider och andra tider, om

1) den utrustning som enligt luftfartsbestämmelserna krävs på en flygplats inte är i skick,

2) manöverområdet eller stationsplattan på grund av tjällossning eller reparationsarbeten inte stämmer överens med föreskrifterna,

3) manöverområdet eller stationsplattan på grund av ett hinder inte stämmer överens med föreskrifterna,

4) det på flygplatsen ordnas ett evenemang som begränsar eller hindrar flygverksamheten, eller om

5) det behövs av något annat därmed jämförbart vägande skäl.

Luftfartsförvaltningen kan meddela ett förbud eller en begränsning enligt 2 mom., om den anser att den som driver flygplatsen inte har förfarit på det sätt som förutsätts i momentet.

10 kap.

Marktjänster

94 §
Definitioner

I detta kapitel avses med

1) marktjänster de tjänster som utförs på en flygplats för en användare och som räknas upp i bilagan till rådets direktiv 96/67/EG om tillträde till marknaden för marktjänster på flygplatserna inom gemenskapen, nedan marktjänstdirektivet,

2) egenhantering en situation där den som transporterar passagerare, gods och post med flyg skaffar sig en eller flera typer av marktjänster utan att ingå något kontrakt om detta med tredje man.

Transportörer betraktas inte som i 1 mom. 2 punkten avsedda tredje män i förhållande till varandra om den ena innehar en aktiemajoritet i den andra eller samma aktör innehar aktiemajoriteten i var och en av dem.

95 §
Tillhandahållande av marktjänster

Ledningsenheten för en flygplats får inte utan en grund som anges i denna paragraf begränsa tillhandahållandet av marktjänster eller egenhanteringen till den del marktjänstdirektivet skall tillämpas på tillhandahållandet av tjänsterna på flygplatsen. Ledningsenheten är skyldig att se till att bestämmelserna i artikel 16 i marktjänstdirektivet iakttas när flygplatsens konstruktioner och anordningar används för marktjänster och egenhantering samt när denna användning organiseras. Ledningsenheten skall dessutom se till att det för den flygplats som omfattas av marktjänstdirektivets tillämpningsområde inrättas en användarkommitté enligt artikel 5 i direktivet.

Luftfartsförvaltningen skall sörja för de övervakningsuppgifter som avses i marktjänstdirektivet. Luftfartsförvaltningen kan på ansökan av flygplatsens ledningsenhet begränsa tillhandahållandet av marktjänster eller egenhanteringen i enlighet med artiklarna 6, 7, 9 eller 15 i marktjänstdirektivet eller ålägga leverantörerna av marktjänster skyldigheter i fråga om offentlig service enligt artikel 15. En begränsning enligt artikel 9 gäller dock endast till den del den godkänns av kommissionen enligt vad som bestäms i artikel 9.5. När Luftfartsförvaltningen begränsar tillhandahållandet av marktjänster eller egenhanteringen i enlighet med artiklarna 6, 7, 9 eller 15 skall den i tillämpliga delar förfara så som bestämmelserna i de nämnda artiklarna anger samt vid behov ordna ett urvalsförfarande för leverantörer av marktjänster i enlighet med artikel 11 i direktivet. Upplysningar om urvalsbesluten och om tillstånd som utan urval getts för tillhandahållande av marktjänster som omfattas av en begränsning skall lämnas på det sätt som bestäms i artikel 11.3 i marktjänstdirektivet.

I ärenden som gäller marktjänster skall ledningsenheten höra användarkommittén och leverantörerna av marktjänster så som föreskrivs i artikel 13 i marktjänstdirektivet.

I enlighet med artikel 20 i marktjänstdirektivet kan Luftfartsförvaltningen på grund av att ömsesidighet saknas begränsa de rättigheter som avses i direktivet när det är fråga om leverantörer av marktjänster och utövare av egenhantering från en annan stat än en medlemsstat.

96 §
Användning av flygplatsens centraliserade infrastrukturer

Luftfartsförvaltningen kan på ansökan av ledningsenheten för flygplatsen besluta att leverantörerna av marktjänster och de som är berättigade till egenhantering skall använda flygplatsens centraliserade infrastrukturer för ordnande av marktjänsterna. I detta fall tillämpas artikel 8 i marktjänstdirektivet.

97 §
Bokföringsmässig uppdelning samt kontroll av bokföringen över marktjänster

En leverantör av marktjänster skall göra en bokföringsmässig uppdelning mellan den verksamhet som är knuten till marktjänsterna och den övriga verksamheten (bokföringsmässig uppdelning) samt till den kontrollant som Luftfartsförvaltningen förordnat, på begäran överlämna sin bokföring och de uppgifter som behövs för övervakningen av att den bokföringsmässiga uppdelningen iakttas.

Kontrollanten avger till Luftfartsförvaltningen en berättelse om hur den bokföringsmässiga uppdelningen har genomförts. Utan hinder av sekretessen får Luftfartsförvaltningen överlämna berättelsen till kommissionen och konkurrensmyndigheten.

11 kap.

Luftfartsskydd för den civila luftfarten

98 §
Kapitlets tillämpningsområde och allmänna bestämmelser

Bestämmelser om luftfartsskydd för den civila luftfarten finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2320/2002 om införande av gemensamma skyddsregler för den civila luftfarten (förordningen om skyddsregler) och de förordningar som kommissionen utfärdat med stöd av den.

Luftfartsförvaltningen är den behöriga myndighet enligt förordningen om skyddsregler och de förordningar som kommissionen utfärdat med stöd av den som i Finland har hand om medlemsstatens uppgifter enligt förordningen om skyddsregler och beviljar tillstånd och godkännanden enligt förordningen.

Polismän beviljas tillstånd och godkännanden enligt förordningen om skyddsregler och de förordningar som kommissionen utfärdat med stöd av den av chefen för den enhet som ansvarar för polisverksamheten. Gränsbevakningsmän beviljas motsvarande tillstånd och godkännanden av kommendören för gränsbevaknings- eller sjöbevakningssektionen och tullmän av tullstyrelsen.

I de fall som avses i artiklarna 4.3 och 6 i förordningen om skyddsregler kan Luftfartsförvaltningen meddela föreskrifter om åtgärder som avviker från eller kompletterar förordningen om skyddsregler och de förordningar som kommissionen utfärdat med stöd av den, om det är motiverat med hänsyn till de beräknade hoten, det allmänna säkerhetsläget eller särskilda problem i anslutning till den lokala tillämpningen av de åtgärder som avses i förordningen om skyddsregler och i de förordningar som kommissionen utfärdat med stöd av den. Åtgärderna får dock inte innebära avvikelser från vad som bestäms i 101 § 2 mom. Luftfartsförvaltningen skall underrätta kommissionen om åtgärderna.

99 §
Definitioner

I detta kapitel avses med

1) flygplats ett område som står öppet för kommersiell flygtransport,

2) luftfartsskydd en kombination av åtgärder som syftar till att skydda den civila luftfarten mot olagliga handlingar,

3) tillträdesrätt rätt att tillträda flygplatsens behörighetsområden,

4) behörighetskort ett kort som ges de anställda vid en flygplats och dem som regelbundet rör sig på flygplatsen och som styrker identiteten och anger inom vilket område personen i fråga får röra sig,

5) passerkort för fordon ett tillstånd för olika fordon som berättigar till att förflytta sig mellan områden på landsidan och flygsidan på en flygplats,

6) säkerhetsgodkänd speditör eller postoperatör ett ombud, ett fraktbolag eller någon annan enhet som har affärsförbindelser med ett lufttrafikföretag och genomför säkerhetskontroller när det gäller gods, kurir- och expresspaket eller post.

100 §
Säkerhetsprogram för flygplatser och lufttrafikföretag och genomförande av programmen

Ledningsenheten för flygplatsen och de lufttrafikföretag som tillhandahåller tjänster med utgångspunkt i Finland skall göra upp, genomföra och upprätthålla ett säkerhetsprogram som motsvarar det nationella säkerhetsprogram för civil luftfart som avses i artikel 5 i förordningen om skyddsregler. Luftfartsförvaltningens godkännande skall sökas för säkerhetsprogrammet och ändringar av det. Om säkerhetsprogrammet för en flygplats eller ändringar av programmet påverkar verksamheten vid polisens, tullverkets eller gränsbevakningsväsendets enhet på flygplatsen, skall Luftfartsförvaltningen begära utlåtande av inrikesministeriet och tullstyrelsen.

Luftfartsförvaltningen skall säkerställa att ledningsenheterna för flygplatserna och lufttrafikföretagen genomför och upprätthåller programmen. Av vägande skäl, såsom att säkerheten inom den civila luftfarten är hotad, kan Luftfartsförvaltningen återkalla sitt godkännande och avbryta eller begränsa flygplatsens eller lufttrafikföretagets verksamhet, om programmet eller genomförandet av det inte längre motsvarar kraven enligt förordningen om skyddsregler och om inte bristerna i programmet eller genomförandet av det avhjälps utan dröjsmål.

Ledningsenheten för flygplatsen och ett företag eller en sammanslutning med verksamhet på flygplatsen skall utan dröjsmål tillåta att tjänstemän som bemyndigats av kommissionen samt Luftfartsförvaltningen utför kontroller som gäller tillämpningen av förordningen om skyddsregler och säkerhetsprogrammet.

101 §
Utförande av kontroller och principen om minsta olägenhet

Bestämmelser om utförande av säkerhetskontroller finns i förordningen om skyddsregler och i de förordningar som kommissionen utfärdat med stöd av den. Säkerhetskontroller får utföras av personer som har genomgått utbildning enligt detta kapitel och förordningen om skyddsregler och som Luftfartsförvaltningen godkänt som säkerhetskontrollör.

Säkerhetskontrollerna skall utföras så att de inte medför onödiga olägenheter för de personer, varor eller objekt som skall kontrolleras. Kontrollerna får inte onödigt försvåra eller störa flygtrafiken eller den övriga verksamheten på flygplatsen.

102 §
Ansvar för skyddsåtgärder

Enligt förordningen om skyddsregler, de förordningar som kommissionen utfärdat med stöd av den och detta kapitel ansvarar ledningsenheten för flygplatsen för de åtgärder och arrangemang som förutsätts på flygplatsen när det gäller luftfartsskyddet för den civila luftfarten, om det inte har föreskrivits att en myndighet, ett lufttrafikföretag eller någon annan verksamhetsutövare ansvarar för åtgärderna och arrangemangen. Lufttrafikföretag eller säkerhetsgodkända speditörer eller postoperatörer svarar för den säkerhetskontroll som de ordnar och som gäller gods eller andra varor som skall transporteras i ett luftfartyg.

Bestämmelser om förfarandet när ledningsenheten för flygplatsen, ett lufttrafikföretag eller någon annan verksamhetsutövare har hand om offentliga förvaltningsuppgifter finns i förvaltningslagen, lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet, språklagen, lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet och arkivlagen. Beslut av ledningsenheten för flygplatsen, ett lufttrafikföretag eller någon annan verksamhetsutövare får inte överklagas genom besvär. I ett beslut får rättelse yrkas hos Luftfartsförvaltningen inom 30 dagar efter delfåendet. Beslutet skall dock iakttas trots att rättelse har yrkats, om inte Luftfartsförvaltningen bestämmer något annat. Beslut som Luftfartsförvaltningen meddelat med anledning av ett rättelseyrkande får överklagas genom besvär så som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen.

103 §
Allmän begränsning av rörelsefriheten på vissa områden på flygplatser

Det är förbjudet att utan tillstånd av ledningsenheten för flygplatsen röra sig och vistas på flygplatsens stationsplatta och manöverområde samt i de byggnader som är direkt anslutna till områdena till den del tillträde till områdena och byggnaderna har hindrats genom stängsel eller andra konstruktioner och begränsningarna av rörelsefrihet och vistelse är tydligt markerade.

104 §
Tillträdesrätt

Luftfartsförvaltningen skall bevilja dem som arbetar på flygplatsens behörighetsområden eller som regelbundet rör sig där tillträdesrätt, om det av en normal eller begränsad säkerhetsutredning enligt lagen om säkerhetsutredningar (177/2002) som gäller sökanden eller av en kontroll av sökandens bakgrund som utförts i en annan stat framgår att sökanden

1) inte har dömts till fängelsestraff för brott som visar allmän likgiltighet för andras säkerhet, för narkotikabrott eller för tillhörighet till en organiserad kriminell sammanslutning,

2) inte har dömts till bötesstraff för överträdelse av bestämmelserna eller föreskrifterna om flygsäkerhet eller luftfartsskydd för den civila luftfarten, och

3) inte genom sin tidigare verksamhet har visat sådan allmän likgiltighet gentemot bestämmelser eller föreskrifter att det ger anledning att misstänka att sökanden inte förmår eller vill följa bestämmelser och föreskrifter som är av väsentlig betydelse för flygsäkerheten och luftfartsskyddet för den civila luftfarten.

Luftfartsförvaltningen kan uppskjuta behandlingen av ett ärende som gäller beviljande av tillträdesrätt, om förundersökning, åtalsprövning eller domstolsbehandling avseende ett brott enligt 1 mom. 1 eller 2 punkten är anhängig för sökandens vidkommande.

Polismän, gränsbevakningsmän och tullmän har tillträdesrätt enligt denna paragraf på basis av sina arbetsuppgifter.

105 §
Behörighetskort och passerkort för fordon

I förordningen om skyddsregler och i de förordningar som kommissionen utfärdat med stöd av den finns bestämmelser om de behörighetskort och passerkort för fordon som behövs för passagekontroll.

Ledningsenheten för flygplatsen utfärdar behörighetskort och passerkort för fordon för dem som beviljats tillträdesrätt. Ledningsenheten för flygplatsen kan begränsa tillträdesrätten enligt 104 § till att gälla endast andra än flygplatsens behörighetsområden.

Ledningsenheten kan kräva att behörighetskorten eller passerkorten för fordon återlämnas, om de används på ett sätt som äventyrar genomförandet av eller effektiviteten hos skyddsåtgärder enligt förordningen om skyddsregler eller detta kapitel. Polisen skall vid behov bistå när behörighetskort och passerkort för fordon skall återlämnas till ledningsenheten.

Ledningsenheten kan ta ut en avgift för behörighetskort och passerkort för fordon som motsvarar kostnaderna för tillverkningen och hanteringen. Avgiften skall vara icke-diskriminerande.

106 §
Ingripande i godkännanden i anslutning till tryggande av flygtrafiken

Bestämmelser om administrativa påföljder vid tillsyn över tillstånd och godkännanden som avses i detta kapitel finns i 16 kap.

107 §
Villkor för inträde till säkerhetskontrollörsutbildning

De som deltar i säkerhetskontrollörsutbildning skall ha godkänts av Luftfartsförvaltningen. För godkännande krävs att sökanden

1) har fyllt 18 år,

2) uppfyller de villkor för beviljande av tillträdesrätt som avses i 104 § 1 mom.,

3) har den synskärpa och hörsel som krävs för uppgifterna.

Med avvikelse från 1 mom. gäller att polismän godkänns för säkerhetskontrollörsutbildning av chefen för den enhet som ansvarar för polisverksamheten. Gränsbevakningsmän godkänns av kommendören för gränsbevaknings- och sjöbevakningssektionen och tullmän av tullstyrelsen.

108 §
Utbildningsprogram för luftfartsskydd för den civila luftfarten

Luftfartsförvaltningens godkännande kan sökas för program som hänför sig till utbildning av följande personer:

1) säkerhetskontrollör,

2) den som ansvarar för tillhandahållandet och utvecklingen av säkerhetsutbildning,

3) den som ansvarar för att de säkerhetskrav som gäller flygplatsen och lufttrafikföretaget uppfylls.

För att ett utbildningsprogram skall godkännas förutsätts att utbildningen uppfyller kraven enligt del 12 i bilagan till förordningen om skyddsregler.

Ett godkänt utbildningsprogram gäller i tre år från och med datumet för godkännande. Luftfartsförvaltningen kan förelägga att utbildningsprogrammet under den tid det gäller skall ändras så som lagstiftningen och den tekniska utvecklingen förutsätter.

Luftfartsförvaltningen kan återkalla godkännandet av ett utbildningsprogram, om det framkommer att utbildningen inte tillhandahålls i enlighet med utbildningsprogrammet och de kompletterande ändringar som avses i 3 mom. och att utbildningen därför inte motsvarar sitt syfte, och att utbildningen inom en skälig tid som Luftfartsförvaltningen bestämmer inte har ändrats så att den motsvarar kraven.

109 §
Utrustning som skall användas som stöd för luftfartsskyddet

Luftfartsförvaltningen kan återkalla ett godkännande i enlighet med förordningen om skyddsregler av utrustning som skall användas som stöd för luftfartsskyddet, om det visar sig att utrustningen inte uppfyller de kriterier för godkännande som anges i förordningen om skyddsregler och om inte utrustningen utan dröjsmål ändras så att den uppfyller kraven.

12 kap.

Flygtrafiktjänst

110 §
Kapitlets tillämpningsområde

Bestämmelser om flygtrafiktjänst finns i

1) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 549/2004 om ramen för inrättande av det gemensamma europeiska luftrummet (ramförordningen),

2) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 550/2004 om tillhandahållande av flygtrafiktjänster inom det gemensamma europeiska luftrummet (förordningen om tillhandahållande av tjänster),

3) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 551/2004 om organisation och användning av det gemensamma europeiska luftrummet (förordningen om luftrummet),

4) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 552/2004 om driftskompatibiliteten hos det europeiska nätverket för flygledningstjänst (förordningen om driftskompatibilitet),

5) de förordningar som kommissionen utfärdat med stöd av förordningarna i 1―4 punkten.

Utöver förordningarna i 1 mom. skall bestämmelserna i detta kapitel tillämpas i fråga om flygtrafiktjänst.

111 §
Definitioner

I detta kapitel avses med

1) efterspanings- och räddningstjänst för luftfart åtgärder för att rädda ett luftfartyg och människorna i det när luftfartyget är nödställt, försvunnet, utsatt för hotande fara eller har drabbats av en olycka,

2) gemensamt europeiskt luftrum ett system som baserar sig på förordningarna enligt 110 § 1 mom.,

3) kontrollzon ett kontrollerat luftrum som sträcker sig från mark- eller vattenytan upp till en fastställd övre gräns,

4) terminalområde ett kontrollområde i anslutning till en eller flera större flygplatser,

5) flyginformationszon ett luftrum med definierade gränser där flyginformationstjänster tillhandahålls,

6) luftrumsklass ett luftrum med definierade gränser där flygningar av bestämda typer kan genomföras och där fastställda flygtrafikledningstjänster tillhandahålls och regler följs.

I artikel 2 i ramdirektivet bestäms om innehållet i begreppen flygtrafiktjänster, flygvädertjänst, luftrumsblock, funktionellt luftrumsblock, flygvägsnät, rutt och sektor.

112 §
Nationell tillsynsmyndighet i det gemensamma europeiska luftrummet

Luftfartsförvaltningen sörjer för den finländska tillsynsmyndighetens uppgifter enligt ramförordningen, förordningen om tillhandahållande av tjänster och förordningen om driftskompatibilitet i det gemensamma europeiska luftrummet, om inte något annat bestäms nedan.

Statens revisionsverk är behörig myndighet för bokföringen för de leverantörer av flygtrafiktjänster som tillhandahåller tjänster inom det luftrum som Finland ansvarar för.

Bestämmelser om administrativa påföljder i samband med tillsyn över tillstånden finns i 16 kap.

113 §
Strukturering av luftrummet

Luftfartsförvaltningen beslutar om inrättande och ändring av luftrumsblock och funktionella luftrumsblock som bildas av dem. Vid beslutsfattandet skall Luftfartsförvaltningen ta hänsyn till smidig flygtrafik, försvarsaspekter, samordning av civil och militär luftfart samt förutsättningar för sportflygning. Om ett funktionellt luftrumsblock är viktigt med tanke på försvaret eller territorialövervakningen, skall Luftfartsförvaltningen förhandla med försvarsministeriet och inrikesministeriet innan den fattar beslut.

På framställning av leverantören av flygtrafikledningstjänster fastställer Luftfartsförvaltningen

1) indelningen av luftrummet i luftrumsklasser,

2) sektorerna,

3) färdvägarna utanför kontrollzonen, terminalområdet och flyginformationszonen,

4) gränserna för kontrollzonen, terminalområdet och flyginformationszonen,

5) platserna för överskridande av riksgränserna,

6) tillfälligt reserverade områden,

7) militära kontrollområden.

Luftfartsförvaltningen skall höra den militära luftfartsmyndigheten när de beslut som avses i 1 och 2 mom. påverkar den militära luftfarten, och inrikesministeriet då besluten påverkar flygning över riksgränsen.

114 §
Specialbestämmelser om användning av luftrummet

Leverantören av flygtrafikledningstjänster ansvarar för flygmetoderna inom kontrollzonen, terminalområdet och flyginformationszonen.

Luftfartsförvaltningen meddelar vid behov sådana föreskrifter som förutsätts för trygg och smidig luftfart och som gäller på vissa flygvägar eller i vissa delar av luftrummet behövlig utrustning, personalutbildning och flygmetoder. När Luftfartsförvaltningen bereder föreskrifterna skall den beakta de standarder och rekommendationer som avses i Chicagokonventionen samt JAA:s, ECAC:s och Eurocontrols normer och rekommendationer.

115 §
Tillhandahållande av flygtrafikledningstjänster och flygvädertjänster

Kommunikationsministeriet utser en leverantör av flygtrafikledningstjänster inom ett luftrumsblock. Innan kommunikationsministeriet utser leverantören skall ministeriet höra inrikesministeriet och försvarsministeriet och beakta särdragen hos de flygtrafikledningstjänster som tillhandahålls inom luftrumsblocket, en bibehållen hög säkerhetsnivå, effektiv användning av luftrummet samt möjligheter att utföra uppgifter i anslutning till efterspanings- och räddningstjänst, territorialövervakning och krishantering. Leverantören av flygtrafikledningstjänster utses så att detta förenas med villkor som gäller ändring, begränsning, tillfälligt avbrott eller återkallande.

Efter att ha hört försvarsministeriet och leverantören av flygtrafikledningstjänster kan kommunikationsministeriet utse en leverantör av flygvädertjänster som skall tillhandahålla all eller vissa former av väderleksinformation med ensamrätt inom en del av det luftrum som Finland ansvarar för. Innan kommunikationsministeriet utser leverantören av flygvädertjänster skall ministeriet ta hänsyn till en bibehållen hög säkerhetsnivå och möjligheter att utföra uppgifter som hänför sig till efterspanings- och räddningstjänst, territorialövervakning och krishantering. Leverantören av flygvädertjänster utses så att detta förenas med villkor som gäller ändring, begränsning, tillfälligt avbrott eller återkallande.

På framställning av leverantören av flygtrafikledningstjänster kan kommunikationsministeriet besluta att flygtrafikledningstjänster och flygvädertjänster skall tillhandahållas endast på engelska inom ett visst luftrumsblock, om det är nödvändigt för att trygga flygsäkerheten med hänsyn till flygtrafikens huvudsakliga sammansättning inom det aktuella luftrumsblocket.

116 §
Samordning av civil och militär luftfart

Försvarsministeriet och kommunikationsministeriet kommer överens om hur behoven inom den civila och den militära luftfarten skall beaktas när flygtrafiktjänster tillhandahålls.

När luftrummet används skall principen om flexibel användning av luftrummet tillämpas på det sätt som avses i artikel 7 i förordningen om luftrummet.

117 §
Certifikat, kompetensbevis, behörigheter, godkännanden och medicinska kompetensbevis för flygtrafiktjänstpersonal

Flygledare och flygledarelever som utför flygkontrolluppgifter skall ha

1) av Luftfartsförvaltningen beviljat eller godkänt certifikat, de behörigheter och godkännanden som krävs för uppgiften samt ett medicinskt kompetensbevis, eller

2) i en främmande stat utfärdat certifikat, de behörigheter och godkännanden som krävs för uppgiften samt ett medicinskt kompetensbevis, vilka erkänns i Finland i enlighet med internationella förpliktelser som är bindande för Finland.

De som är verksamma som flyginformatörer skall ha

1) av Luftfartsförvaltningen beviljat kompetensbevis och de behörigheter och godkännanden som krävs för uppgiften samt ett medicinskt kompetensbevis,

2) i en främmande stat utfärdat kompetensbevis, de behörigheter och godkännanden som krävs för uppgiften samt ett medicinskt kompetensbevis, vilka erkänns i Finland i enlighet med internationella förpliktelser som är bindande för Finland, eller

3) ett certifikat som avses i 1 mom.

Luftfartsförvaltningen meddelar de närmare föreskrifter som förutsätts för flygsäkerheten utifrån bilaga 1 till Chicagokonventionen och Eurocontrols bestämmelser kompletterade med undantag och tillägg av geografiska, klimatologiska och trafikmässiga skäl eller för att samordna internationell praxis med förhållandena i Finland, i fråga om certifikat, behörigheter, kompetensbevis och godkännanden samt medicinska kompetensbevis som krävs av flygledare, flygledarelever och flyginformatörer.

118 §
Utbildning av flygtrafiktjänstpersonal

För tillhandahållande av utbildning som gäller certifikat för flygledare och flyginformatörens kompetensbevis krävs godkännande av Luftfartsförvaltningen. Ett godkännande skall beviljas en sökande som har den yrkeskunniga personal som krävs för uppgifterna samt behövliga utbildningslokaler och utbildningshjälpmedel, ett utbildningsprogram och ett kvalitetssystem. Luftfartsförvaltningen övervakar verksamheten inom de organisationer som ger utbildning.

Luftfartsförvaltningen meddelar vid behov föreskrifter om utbildningen av och behörigheten för den tekniska personalen inom flygtrafiktjänst. När Luftfartsförvaltningen bereder föreskrifterna skall den beakta de standarder och rekommendationer som avses i Chicagokonventionen samt Eurocontrols normer och rekommendationer.

Luftfartsförvaltningen godkänner behörighetssystemet för den tekniska personalen inom flygtrafiktjänsten. Ett godkännande skall beviljas, om sökanden uppfyller de krav som ställts utifrån de standarder och rekommendationer som avses i Chicagokonventionen och utifrån Eurocontrols normer och rekommendationer. Luftfartsförvaltningen övervakar verksamheten för den som ansvarar för behörighetssystemet.

För säkerställande av en tillräcklig nivå på flygsäkerheten meddelar Luftfartsförvaltningen, utifrån de standarder och rekommendationer som avses i Chicagokonventionen samt utifrån Eurocontrols normer och rekommendationer, närmare föreskrifter om utbildningsorganisationerna enligt 1 mom. i fråga om

1) personalens utbildning, erfarenhet och yrkeskicklighet,

2) utbildningsprogram, arbetsmetoder, kvalitetssystem och anvisningar.

Bestämmelser om administrativa påföljder i samband med tillsyn över godkännanden som gäller utbildningsorganisationer finns i 16 kap.

119 §
Efterspanings- och räddningstjänst för luftfart

Utifrån de standarder och rekommendationer som avses i Chicagokonventionen meddelar Luftfartsförvaltningen föreskrifter om efterspanings- och räddningstjänst för luftfart.

Den som utsetts till leverantör av flygtrafikledningstjänster skall sörja för att efterspanings- och räddningstjänster för luftfart ordnas.

Om det finns flera leverantörer av flygtrafikledningstjänster skall kommunikationsministeriet besluta om hur efterspanings- och räddningstjänsterna skall ordnas. För uppdrag i situationer som avses i detta moment betalas ersättning som motsvarar självkostnadsvärdet för tillhandahållande av efterspanings- och räddningstjänsten. Närmare bestämmelser om ersättningen utfärdas vid behov genom förordning av kommunikationsministeriet.

Ägaren, innehavaren eller operatören av ett luftfartyg eller den som tjänstgör ombord på ett luftfartyg eller på en flygplats eller vid någon annan anläggning för luftfart skall delta i efterspanings- och räddningstjänst för luftfart samt i flygräddningsövningar, om inte han eller hon kan lägga fram ett giltigt hinder. För person- eller egendomsskador som vållats den som ålagts att delta i efterspanings- och räddningstjänst för luftfart skall betalas ersättning av statens medel enligt skadeståndslagen (412/1974).

120 §
Avgifter för flygtrafiktjänst

Luftfartsförvaltningen skall övervaka att avgifterna för flygtrafiktjänst bestäms i enlighet med artikel 15 i förordningen om tillhandahållande av tjänster.

121 §
Insamling av uppgifter som gäller inrättandet av det gemensamma europeiska luftrummet

Luftfartsförvaltningen har rätt att utan hinder av sekretessbestämmelserna få de uppgifter som behövs för bedömning av inrättandet av det gemensamma europeiska luftrummet.

122 §
Upptagningar inom flygtrafiktjänstverksamheten

Leverantörer av flygtrafikledningstjänster skall se till att lägesbilder av trafiken och flygtrafiktjänstens tele- och radiokommunikation upptas och förvaras så att de är skyddade mot oberättigad insyn.

Luftfartsförvaltningen meddelar närmare föreskrifter om upptagningssätt och förvaringstider för upptagningarna med beaktande av behoven av att utreda luftfartsolyckor, tillbud och händelser, den upptagningsteknik som används och motsvarande omständigheter.

Om inte något annat följer av annan lagstiftning, får upptagningarna användas uteslutande för undersökning av olyckor, tillbud och motsvarande situationer samt för flygtrafiktjänstleverantörens eget flygsäkerhetsarbete. Upptagningar av lägesbilder av trafiken får dessutom användas för miljökonsekvensbedömning och planering av luftrummet.

13 kap.

Luftfartsolyckor, tillbud och händelser

123 §
Rapportering av luftfartsolyckor och allvarliga tillbud

Luftfartsförvaltningen skall underrättas om olyckor och allvarliga tillbud. Luftfartsförvaltningen meddelar föreskrifter om hur rapporteringen skall göras.

124 §
Undersökning av luftfartsolyckor

Bestämmelser om undersökning av olyckor och allvarliga tillbud inom luftfarten finns i lagen om undersökning av olyckor (373/1985).

125 §
Undersökning som ordnas av Luftfartsförvaltningen

Luftfartsförvaltningen undersöker andra med luftfart förknippade tillbud och händelser än de som undersöks enligt 124 §, om undersökningen är nödvändig för att främja flygsäkerheten.

Luftfartsförvaltningen kan anlita utomstående experter vid undersökningen.

126 §
Påträffande av luftfartyg eller delar av luftfartyg

Den som påträffar ett luftfartyg eller en del av ett luftfartyg eller gods som transporterats med luftfartyg, under omständigheter där det finns anledning att misstänka att en olycka har inträffat, skall anmäla fyndet till kretsalarmeringscentralen, räddningsverket, Centralen för undersökning av olyckor, Luftfartsförvaltningen, flygräddningscentralen eller polisen. Ett påträffat föremål får inte bortskaffas utan tillstånd av den myndighet som undersöker saken, om inte vägande skäl föreligger.

I fråga om annat hittegods enligt 1 mom. än luftfartyg eller en del av ett luftfartyg gäller i övrigt hittegodslagen (778/1988). En myndighet kan dock överlämna hittegods till den som har rätt till det, även om hittelön eller kostnadsersättning enligt hittegodslagen inte har betalats.

127 §
Borttransport av vrak

Efter att ha hört undersökningsmyndigheten kan Luftfartsförvaltningen förelägga ägaren, innehavaren eller operatören att bortskaffa luftfartyget, en del av luftfartyget eller gods som har funnits ombord på luftfartyget från olycks- eller undersökningsplatsen.

128 §
Rapportering av händelser

Utöver vad som bestäms i gemenskapens lagstiftning skall de som bedriver luftfartsverksamhet, deras anställda och de som utför uppgifter som påverkar flygsäkerheten underrätta Luftfartsförvaltningen om sådana tillbud, driftsavbrott, defekter, fel eller andra avvikande omständigheter (händelser) i anslutning till framförande, underhåll, reparation och tillverkning av ett luftfartyg samt i anslutning till verksamheterna och flygtrafiktjänsterna på flygplatsen som äventyrar eller utan ingripande kan äventyra säkerheten för luftfartyget, personerna ombord eller för vilka andra personer som helst.

Följande personer skall rapportera om händelser som avses i 1 mom.:

1) luftfartygs ägare, innehavare, operatörer eller befälhavare,

2) innehavare av tillstånd eller godkännanden som berättigar till luftfartsverksamhet,

3) innehavare av certifikat eller kompetensbevis,

4) de som utför sådana uppgifter inom markorganisationen som påverkar flygsäkerheten.

Luftfartsförvaltningen meddelar utifrån förteckningen över exempel i bilagorna I och II till Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/42/EG om rapportering av händelser inom civil luftfart (händelsedirektivet) närmare föreskrifter om rapportering av händelser samt de närmare föreskrifter om rapportering av händelser som annars förutsätts för flygsäkerhetsarbetet.

129 §
Registrering av rapporter om händelser

Luftfartsförvaltningen skall registrera rapporter om olyckor, allvarliga tillbud och händelser i sin databas så som föreskrivs i artiklarna 5 och 8.2 i händelsedirektivet.

130 §
Utbyte av information om händelser

Luftfartsförvaltningen skall ställa säkerhetsinformation som införts i olycksfalls- och händelsedatabaserna till förfogande för de behöriga myndigheterna i andra medlemsstater och för kommissionen så som föreskrivs i artikel 6 i händelsedirektivet.

Bestämmelser om sekretess för information om händelser finns i 24 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. Luftfartsförvaltningen kan dessutom hemlighålla omständigheter som gäller information om händelser, när utlämnande av uppgifter om omständigheterna kan äventyra möjligheterna att få information i fortsättningen.

131 §
Användning av information om händelser

En myndighet får inte vidta rättsliga åtgärder på grund av oöverlagda eller oavsiktliga överträdelser som myndigheten får kännedom om, endast på grund av att de har rapporterats med anledning av kravet i 128 §, förutom när det är fråga om en sådan försummelse av skyldigheter som kan betraktas som grov oaktsamhet eller ett förfarande som är straffbart enligt strafflagen.

Verksamhetsutövarna får inte behandla de anställda på ett diskriminerande sätt som lämnar in en rapport om ett eventuellt tillbud som de känner till.

14 kap.

Driftsrestriktioner av bullerskäl vid flygplatser

132 §
Definitioner

I detta kapitel avses med

1) direktivet om bullerkontroll Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/30/EG om regler och förfaranden för att av bullerskäl införa driftsrestriktioner vid flygplatser i gemenskapen,

2) jetplan civila jetdrivna underljudsflygplan som har en tillåten startmassa på 34 000 kilogram eller mer eller för vilka den godkända passagerarkapaciteten är mer än 19 passagerare, med undantag av sittplatser avsedda endast för besättningen,

3) jetplan som uppfyller bullernormen med liten marginal jetplan som överskrider certifieringsgränserna i volym I, andra delen, kapitel 3 i bilaga 16 till Chicagokonventionen med en sammanlagd avvikelse på högst 5 EPNdB (Effective Perceived Noise in decibels); med sammanlagd avvikelse avses här det värde i EPNdB som erhålls genom summering av skillnaderna mellan certifierad nivå på bullerutsläpp och högsta tillåtna bullernivå vid de tre referenspunkter för bullermätningen som fastställs i volym I, andra delen, kapitel 3 i bilaga 16 till konventionen,

4) bullerområde ett område där bullernivån Lden av flygtrafiken på flygplatsen enligt kalkylerade utredningar överstiger 55 dB(A).

133 §
Driftsrestriktionernas tillämpningsområde och innehåll

För att förebygga bullerolägenheter kan Luftfartsförvaltningen i enlighet med 134―136 § besluta att införa driftsrestriktioner vid en flygplats vid vilken det sammanlagda antalet starter och landningar med jetplan under de tre senaste kalenderåren i medeltal uppgått till fler än 50 000 per år. Driftsrestriktionerna kan gälla jetplans tillträde till flygplatsen, trafikförbud för jetplan som uppfyller bullernormen med liten marginal samt tider för trafik med jetplan.

134 §
Principer som gäller driftsrestriktioner

När nödvändigheten och omfattningen av driftsrestriktioner övervägs skall god avvägning följas. Enligt detta undersöks möjligheterna att tillämpa olika åtgärder för bullerbekämpning och konsekvenserna av dem, såsom minskning av luftfartygens bulleremission, planering av markanvändningen och genomförande av den, flygmetoder som minskar spridningen av buller och konsekvenserna av driftsrestriktionerna.

Vid införande av driftsrestriktioner skall beaktas de kostnader som de medför, restriktionernas nödvändighet när det gäller bullerbekämpningen, flygplatsens särdrag samt att driftsrestriktionerna inte diskriminerar vissa lufttrafikföretag eller tillverkare av luftfartyg på grund av att de kommer från vissa stater eller på andra grunder. Driftsrestriktioner som utgår från ett jetplans prestanda skall basera sig på det buller jetplanet orsakar i enlighet med definitionen i det certifieringsförfarande som fastställs i volym I i bilaga 16 till Chicagokonventionen.

135 §
Bedömning av behovet av driftsrestriktioner

Innan driftsrestriktioner införs vid en flygplats skall ledningsenheten för flygplatsen göra en bedömning av behovet av dem. Vid bedömningen skall

1) de aktuella förhållandena vid flygplatsen utredas,

2) eventuella effekter om inga ytterligare åtgärder vidtas uppskattas,

3) behovet av kompletterande åtgärder bedömas.

Av bedömningen skall framgå de faktorer som avses i bilaga II till direktivet om bullerkontroll.

En bedömning av behovet av driftsrestriktioner behövs emellertid inte, om

1) uppgifter som motsvarar dem som fås genom bedömningen ingår i den bedömning av miljökonsekvenserna vid flygplatsen som avses i lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning,

2) det har gått mindre än fem år sedan den senaste bedömningen av behovet av driftsrestriktioner, eller om

3) avsikten är att göra en mindre ändring i en gällande driftsrestriktion och ändringen inte har någon betydande inverkan på lufttrafikföretagens kostnader vid flygplatsen.

Luftfartsförvaltningen skall i enlighet med förvaltningslagens bestämmelser om hörande av parter ge dem vilkas fördel, rätt eller skyldighet saken gäller tillfälle att bli hörda i fråga om den utredning som gäller bedömningen av behovet av driftsrestriktioner. Luftfartsförvaltningen skall dessutom begära utlåtande i saken av kommunerna inom flygplatsens bullerområde och av den regionala miljöcentralen.

136 §
Särskilda driftsrestriktioner för jetplan som uppfyller bullernormen med liten marginal

Konstateras andra slags driftsrestriktioner vara otillräckliga enligt den bedömning som avses i 135 §, kan Luftfartsförvaltningen förbjuda eller begränsa trafik med jetplan som uppfyller bullernormen med liten marginal.

Innan ett förbud som avses i 1 mom. träder i kraft skall trafiken begränsas på det sättet att jetplan som uppfyller bullernormen med liten marginal endast får använda flygturer som motsvarar föregående års flygturer. Begränsningen får träda i kraft tidigast sex månader efter det att beslutet om förbudet har getts.

Efter att den begränsning som avses i 2 mom. har trätt i kraft skall trafiken med jetplan som uppfyller bullernormen med liten marginal begränsas så att antalet sådana jetplan minskas med 20 procent om året tills trafiken helt har upphört. Begränsningen får träda i kraft tidigast sex månader efter det att den begränsning som avses i 2 mom. har trätt i kraft.

137 §
Underrättelse om driftsrestriktioner

De begränsningar som avses i 136 § skall anmälas i enlighet med artikel 11 i direktivet om bullerkontroll.

138 §
Undantag från driftsrestriktioner

Luftfartsförvaltningen kan medge undantag från driftsrestriktionerna på begäran av ledningsenheten för flygplatsen eller ägaren, innehavaren eller operatören av ett jetplan som uppfyller bullernormen med liten marginal, om det är fråga om

1) enstaka starter eller landningar på eller kortvarig exceptionell trafik till flygplatsen, eller

2) en enstaka landning med jetplanet på flygplatsen för ändringsarbeten, reparationer eller underhåll och den start från flygplatsen som sker efter detta.

15 kap.

Skadeståndsansvar och försäkringar

139 §
Skadeståndsansvar

På skadeståndsansvar för en skada som har inträffat vid luftfart tillämpas skadeståndslagen med de undantag som anges nedan.

Ett luftfartygs ägare, innehavare och operatör ansvarar oberoende av eventuell oaktsamhet solidariskt för en skada som användningen av luftfartyget för luftfart vållar personer eller egendom som inte transporteras i luftfartyget. Den som innehar rätt till luftfartyget genom äganderättsförbehåll eller som i fråga om luftfartyget innehar någon annan säkerhetsrätt grundad på ägande, eller den som hyr ut luftfartyget är dock inte ansvarig enligt detta moment, förutsatt att uppgifter om luftfartygets operatör har införts i luftfartygsregistret.

Bestämmelserna i 2 mom. tillämpas inte på en skada som användningen av ett luftfartyg för luftfart vållar ett annat luftfartyg, som när skadan inträffar också används för luftfart, eller vållar personer eller egendom som transporteras i ett sådant luftfartyg. Bestämmelserna i 2 mom. tillämpas inte heller om ett luftfartyg har använts olovligt när en skada inträffar. En skada som har vållats någon annan än luftfartygets ägare, innehavare eller operatör skall då ersättas av luftfartygets ansvarsförsäkring till den del den som vållat skadan inte förmår ersätta den.

Om skadeståndsansvaret för en skada som användningen av ett luftfartyg för luftfart vållar en person eller egendom som transporteras i samma luftfartyg bestäms särskilt.

140 §
Skadeståndsansvar för samordnare för flygplatser

Skadeståndsansvar för samordnare som avses i slotförordningen fastställs enligt skadeståndslagen. En samordnare ansvarar dock bara för de skador som han eller hon uppsåtligen eller av grov oaktsamhet vållar vid utförandet av sina uppgifter enligt nämnda förordning.

141 §
Försäkringar

Bestämmelser om försäkringar i händelse av skador vid luftfart finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 785/2004 om försäkringskrav för lufttrafikföretag och luftfartygsoperatörer (förordningen om luftfartsförsäkring). Bestämmelserna i 142 § skall tillämpas till den del förordningen inte är tillämplig eller till den del det i förordningen inte finns några bestämmelser om omständigheter som hänför sig till försäkring.

142 §
Nationella försäkringskrav

Villkoren i en ansvarsförsäkring för ett finskt luftfartyg eller ett luftfartyg som används av en innehavare av finskt drifttillstånd, bruksflygtillstånd eller flygutbildningstillstånd får inte möjliggöra att försäkringen avbryts innan försäkringsperioden löper ut eller avbrottet anmäls till Luftfartsförvaltningen.

I fråga om luftfartyg vars högsta godkända startmassa är 2 700 kilogram och som används vid icke-kommersiell drift skall försäkringsbeloppet av den ansvarsförsäkring som krävs för personskador per passagerare uppgå till minst hälften av det allmänna minimiförsäkringsskyddet för passagerare enligt artikel 6.1 i förordningen om luftfartsförsäkring, dock minst det lägsta belopp som anges i den nämnda punkten och som gäller luftfartyg som avses i detta moment.

För ett luftfartyg som används för grundläggande flygutbildning skall det i händelse av personskador för flygeleven och flyginstruktören tecknas en olycksfallsförsäkring för varje sittplats där minimiförsäkringsbeloppet är minst tio procent av det allmänna minimiförsäkringsskydd för passagerare som avses i 2 mom. Försäkringsskyddet för flyginstruktören kan också ordnas genom olycksfallsförsäkring enligt lagen om olycksfallsförsäkring (608/1948).

16 kap.

Administrativa påföljder som gäller tillstånd och godkännanden

143 §
Tillämpningsområde

Vad som i detta kapitel bestäms om tillstånd gäller sådana certifikat, behörigheter, kompetensbevis och godkännanden samt sådan rätt att använda luftfartyg eller anordningar enligt 6 § 3 mom. som beviljas personer liksom tillstånd och godkännanden som beviljas organisationer.

Detta kapitel tillämpas om det inte i gemenskapens lagstiftning bestäms något annat om administrativa påföljder som gäller tillstånd.

144 §
Åtgärder för ingripande i tillstånd som beviljats personer

Luftfartsförvaltningen kan vid behov vidta åtgärder enligt 145―148 § när en person innehar

1) flygcertifikat jämte behörigheter,

2) certifikat för underhållspersonal,

3) certifikat för flygtrafiktjänstpersonal,

4) flyginformatörens kompetensbevis,

5) godkännande för säkerhetskontrollörer,

6) godkännande för personer som ansvarar för utveckling och tillhandahållande av säkerhetsutbildning,

7) godkännande för personer som ansvarar för att flygtrafikföretagen eller flygplatserna iakttar säkerhetskraven, eller

8) tillträdesrätt till en flygplats.

Med avvikelse från 1 mom. är chefen för den enhet som ansvarar för polisverksamheten behörig myndighet i fråga om godkännande för säkerhetskontrollörer som beviljats polismän. Kommendören för gränsbevaknings- eller sjöbevakningssektionen är behörig myndighet i fråga om godkännande för säkerhetskontrollörer som beviljats gränsbevakningsmän. Tullstyrelsen är behörig myndighet i fråga om godkännande för säkerhetskontrollörer som beviljats tullmän.

145 §
Anmärkningar och varningar som gäller personer

En i 144 § avsedd person kan ges en anmärkning, om personen av oaktsamhet handlar i strid med sina på bestämmelser eller föreskrifter baserade skyldigheter i en uppgift som påverkar flygsäkerheten eller luftfartsskyddet för den civila luftfarten. Anmärkningen kan ges muntligt eller skriftligt.

En i 144 § avsedd person kan ges en varning, om personen

1) uppsåtligen handlar i strid med sina på bestämmelser eller föreskrifter baserade skyldigheter i en uppgift som påverkar flygsäkerheten,

2) genom att bryta mot bestämmelserna eller föreskrifterna om luftfart visar bristande vilja eller förmåga att följa dessa, eller

3) handlar i strid med bestämmelserna eller föreskrifterna om luftfartsskydd för den civila luftfarten.

Varningen ges skriftligt.

146 §
Verksamhetsförbud för personer

En i 144 § avsedd person kan förbjudas att bedriva den verksamhet som tillståndet berättigar till, om personen

1) på grund av sjukdom eller handikapp eller av någon annan orsak som påverkar flygsäkerheten inte längre uppfyller villkoren för erhållande av tillståndet,

2) vad kunskaperna, färdigheterna, utbildning eller erfarenhet beträffar inte längre uppfyller villkoren för erhållande av tillståndet,

3) trots en anmärkning eller varning fortsätter att bryta mot bestämmelserna eller föreskrifterna om luftfart,

4) genom att i väsentlig grad eller upprepade gånger bryta mot bestämmelserna eller föreskrifterna om luftfart visar bristande vilja eller förmåga att följa dessa, eller

5) genom sin verksamhet i övrigt har visat sådan allmän likgiltighet gentemot bestämmelser eller föreskrifter att det ger anledning att misstänka att tillståndshavaren inte förmår eller vill följa bestämmelser och föreskrifter som är av väsentlig betydelse för säkerheten.

Ett verksamhetsförbud som avses i 1 mom. 1 och 2 punkten gäller till dess att villkoren för erhållande av tillståndet uppfylls. Ett verksamhetsförbud som avses i 3―5 punkten utfärdas för viss tid avvägd enligt hur allvarlig förseelsen är eller tills vidare.

En tillståndshavare kan förbjudas att bedriva den verksamhet som tillståndet berättigar till, om Luftfartsförvaltningen prövar eller behandlar ett ärende som kan leda till ett verksamhetsförbud enligt 1 mom. eller återkallande av ett medicinskt kompetensbevis enligt 147 §. Ett sådant föreläggande gäller högst till dess att det aktuella ärendet har avgjorts. Verksamhetsförbud antecknas bland den berördas uppgifter i certifikatregistret.

147 §
Återkallande av medicinska kompetensbevis

Ett medicinskt kompetensbevis kan återkallas, om innehavaren på grund av sjukdom eller handikapp eller av någon annan orsak som påverkar flygsäkerheten inte längre uppfyller villkoren för erhållande av tillståndet.

148 §
Återställande av certifikat eller kompetensbevis till myndigheten

I de fall som avses i 146 och 147 § kan tillståndshavaren åläggas att omedelbart återställa sitt certifikat eller kompetensbevis till den beviljande myndigheten.

149 §
Åtgärder för ingripande i tillstånd som beviljats organisationer

Luftfartsförvaltningen kan vid behov vidta åtgärder enligt 150―152 §, om det är fråga om

1) en organisation som beviljats tillstånd enligt 6 § 3 mom. att frångå trafikreglerna för luftfart beträffande ett obemannat luftfartyg som används för försöks- eller forskningsändamål,

2) en organisation som svarar för luftvärdighet,

3) en konstruktions-, tillverknings- eller underhållsorganisation,

4) en utbildningsorganisation för underhållspersonal,

5) en drifttillståndshavare,

6) den som idkar regelbunden flygtrafik eller chartertrafik mellan Finland och ett tredje land,

7) en innehavare av bruksflygtillstånd,

8) en anordnare av flygutbildning, flyguppvisning eller flygtävling,

9) ledningsenheten för en flygplats,

10) en säkerhetsgodkänd speditör eller postoperatör eller en säkerhetsgodkänd postförvaltning,

11) en leverantör av flygtrafiktjänster,

12) en utbildningsorganisation för flygtrafiktjänstpersonal, eller

13) en innehavare av ett flyghindertillstånd enligt 159 §.

150 §
Anmärkningar och varningar som gäller organisationer

Om innehavaren av ett tillstånd som beviljats en organisation inte iakttar villkoren för ett godkännande enligt denna lag eller andra bestämmelser som gäller den verksamhet som tillståndet avser, kan tillståndshavaren ges en anmärkning eller varning.

En varning ges, om en anmärkning inte kan anses vara tillräcklig med hänsyn till de samlade omständigheter som framgår av ärendet. Varningen ges skriftligt.

151 §
Ändring, begränsning och återkallande av tillstånd som beviljats organisationer

Luftfartsförvaltningen kan ändra eller begränsa ett tillstånd som avses i denna lag och som beviljats en organisation, återkalla tillståndet eller temporärt förbjuda den verksamhet som tillståndet avser, om

1) det finns grundad anledning att misstänka att den som bedriver verksamhet enligt tillståndet inte förmår bedriva sin verksamhet på ett betryggande sätt,

2) förutsättningar för beviljande av tillstånd inte längre föreligger och fel eller brister i förutsättningarna inte rättas inom utsatt tid,

3) tillståndshavaren i väsentlig grad låter bli att iaktta tillståndsvillkoren eller andra bestämmelser som gäller den verksamhet som tillståndet avser,

4) tillståndshavaren trots anmärkning eller varning fortsätter verksamheten i strid med tillståndsvillkoren eller fortsätter att bryta mot andra bestämmelser som gäller verksamheten, eller om

5) tillståndshavaren inte iakttar det luftfartsavtal som trafiktillståndet grundar sig på eller andra internationella förpliktelser.

Ett tillstånd kan återkallas endast om en lindrigare påföljd för organisationen inte kan anses vara tillräcklig med hänsyn till de samlade omständigheter som framgår av ärendet.

152 §
När förfaller ett drifttillstånd, tillstånd för charterflyg och trafiktillstånd

Ett drifttillstånd, tillstånd för charterflyg och trafiktillstånd förfaller, om

1) tillståndshavaren inte har börjat utöva trafikrättigheterna i enlighet med villkoren i sitt trafiktillstånd,

2) tillståndshavaren upphör med eller avbryter sin flygverksamhet och inte inom den tid som Luftfartsförvaltningen sätter ut, minst sex månader, visar att tillståndshavaren fortfarande uppfyller de verksamhetsmässiga och ekonomiska villkoren för erhållande av tillstånd eller att trafikavbrottet beror på sådana exceptionella omständigheter som trafiktillståndshavaren inte har kunnat påverka, eller om

3) de förutsättningar som föreskrivits för erhållande av tillstånd inte längre finns och tillståndshavaren inte gör en rättelse inom en tid som Luftfartsförvaltningen sätter ut, minst en månad.

153 §
Vite samt hot om tvångsutförande och avbrytande

Luftfartsförvaltningen kan förena ett åläggande eller förbud som den har meddelat med stöd av denna lag eller en gemenskapsförordning med vite eller hot om tvångsutförande eller avbrytande så som bestäms i viteslagen (1113/1990).

17 kap.

Särskilda bestämmelser

154 §
Luftfartsförvaltningens rätt att få information och utföra inspektioner

De som bedriver luftfartsverksamhet liksom luftfartygs ägare, innehavare eller operatörer samt de som utför uppgifter som påverkar flygsäkerheten skall, till den del de förfogar över eller har tillgång till informationen, på begäran av Luftfartsförvaltningen utan hinder av sekretessbestämmelserna lämna den följande upplysningar för tillsynen över luftfartsverksamheten:

1) uppgifter om luftfartyg och trafiken med dem, inbegripet upptagningar av lägesbilder,

2) upptagningar från flygtrafiktjänsten, efterspanings- och räddningstjänsten för luftfart samt luftfartygens telefon- och radiokommunikation,

3) andra än i 1 och 2 punkten avsedda uppgifter som behövs med tanke på flygsäkerheten,

4) uppgifter om verksamhetsutövarens verksamhet, ekonomi och försäkringar.

Luftfartsförvaltningen har rätt att på begäran få för skötseln av de uppgifter som avses i denna lag behövlig information av

1) passagerarna,

2) dem som hör till personalen på ett luftfartyg,

3) dem som innehar de varor som transporteras i ett luftfartyg.

Luftfartsförvaltningen har rätt att för utförandet av de uppgifter som avses i denna lag samt för tillsynen över efterlevnaden av lagen och de gemenskapsförordningar som nämns i 2, 67, 98, 110 och 141 §

1) få tillträde till luftfartyg och andra platser där luftfartsverksamhet bedrivs, dock inte bostadslokaler,

2) även i övrigt granska verksamheten hos dem som bedriver luftfartsverksamhet.

155 §
Rätt att få handräckning

Luftfartsförvaltningen har rätt att för skötseln av de uppgifter som ålagts den få handräckning av polisen, gränsbevakningsväsendet och försvarsmakten.

156 §
Tillsynsregister

Över de tillstånd, rättigheter och godkännanden som Luftfartsförvaltningen har utfärdat med stöd av denna lag förs register. I fråga om registren tillämpas lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet, personuppgiftslagen samt 2 och 6 kap. i denna lag.

157 §
Besättningskort

Luftfartsförvaltningen beviljar på ansökan luftfartygens besättning ett besättningskort. Till ansökan skall fogas en försäkran av innehavaren av operativ licens om att sökanden är anställd hos innehavaren.

För att ett besättningskort skall beviljas och gälla krävs att

1) sökanden som medlem av besättningen på ett luftfartyg är anställd hos en innehavare av en operativ licens som beviljats av Luftfartsförvaltningen,

2) sökanden uppfyller villkoren för att tillträdesrätt enligt 104 § skall beviljas.

Innehavare av operativ licens skall underrätta Luftfartsförvaltningen när anställningen för den som innehar ett besättningskort upphör.

158 §
Föreskrifter om miljökonsekvenserna av luftfart

Med hänsyn till den goda avvägning som avses i 134 § kan Luftfartsförvaltningen meddela föreskrifter om flyg- och underhållsverksamhet, om det är nödvändigt för att medge tillåtna undantag i syfte att minska eller förhindra buller från luftfartyg eller andra skadliga miljökonsekvenser. Föreskrifterna kan gälla

1) tid och sätt för användning av flygplatser och antalet starter och landningar,

2) begränsning eller förbud under bestämda tider när det gäller testningar som hänför sig till underhållet,

3) begränsning av användningen av exceptionellt bullersamma flygplan,

4) förbud mot att efter en övergångstid använda en tidigare godkänd flygplanstyp.

159 §
Flyghinder

En mast, en lyftkran, en belysningsanläggning, en radioanläggning eller någon annan anordning, en byggnad, en konstruktion eller ett märke får inte sättas upp, utformas eller riktas så att de av misstag kan förväxlas med anläggningar eller märken som tjänar luftfarten. En konstruktion eller anordning som avses här får inte heller störa vare sig anläggningar som tjänar luftfarten eller flygtrafiken eller i övrigt äventyra flygsäkerheten.

För att anordningar, byggnader, konstruktioner eller märken som eventuellt kan medföra förväxling, störningar eller risker enligt 1 mom. skall få sättas upp krävs ett flyghindertillstånd, om hindret

1) reser sig högre än 30 meter över markytan, eller

2) reser sig mer än 10 meter över markytan och är beläget inom en sådan rektangel runt en flygplats, en flygplats för lätta luftfartyg eller en bana på en reservlandningsplats vars långsidor är på 500 meters avstånd från banans centrumlinje och kortsidor på 2 500 meters avstånd utåt från bantrösklarna.

Tillstånd att sätta upp anordningar, byggnader, konstruktioner eller märken enligt 2 mom. skall sökas hos Luftfartsförvaltningen. Ansökan skall åtföljas av ett utlåtande av den berörda leverantören av flygtrafikledningstjänster. Om inte flygsäkerheten äventyras, kan Luftfartsförvaltningen ge tillstånd att sätta upp anordningar, byggnader, konstruktioner eller märken enligt 2 mom. Tillstånd skall beviljas, om avslag skulle orsaka markägaren eller den som innehar en särskild rättighet som gäller marken oskälig olägenhet jämfört med den olägenhet för smidig flygtrafik som hindret orsakar. Flyghinder skall markeras enligt Luftfartsförvaltningens föreskrifter.

Den som ansvarar för ett flyghinder skall utan dröjsmål underrätta Luftfartsförvaltningen om förändringar som gäller hindret eller ändringar i sina kontaktuppgifter.

160 §
Verksamhet som äventyrar flygsäkerheten

Om flygsäkerheten eller smidig trafik kräver det kan Luftfartsförvaltningen genom föreskrifter eller beslut förbjuda skjutning, fyrverkeri eller sprängning samt användning av anordningar som rör sig i luften eller finns på marken och laserstrålar, begränsa verksamheten eller ställa villkor för den.

Luftfartsförvaltningen kan genom föreskrifter förbjuda eller begränsa även annan sådan verksamhet i närheten av flygplatser och andra områden som tjänar luftfarten vilken äventyrar flygsäkerheten eller i betydande grad stör smidig trafik.

161 §
Beredskap för undantagsförhållanden

Följande innehavare av ett i Finland beviljat tillstånd eller godkännande som berättigar till luftfartsverksamhet skall förbereda sig för undantagsförhållanden genom att delta i beredskapsplanering och genom att på förhand förbereda verksamhet som bedrivs under undantagsförhållanden och vid därmed jämförbara störningar under normala förhållanden:

1) en i 24 § avsedd organisation som svarar för luftvärdighet och på vilken en drifttillståndshavare överfört de uppgifter som avses i 23 § 1 mom.,

2) en innehavare av ett drifttillstånd som avses i 68 §,

3) en innehavare av ett intyg över godkännande av trafikflygplats som avses i 87 §,

4) en leverantör av flygledningstjänster och flygvädertjänster som kommunikationsministeriet utsett med stöd av 115 §.

Utöver vad som bestäms i 1 mom. skall ledningsenheterna för flygplatserna och leverantörerna av flygtrafikledningstjänster och flygvädertjänster förbereda sig på att sörja för att verksamheten fortgår så störningsfritt som möjligt även under sådana undantagsförhållanden som avses i beredskapslagen (1080/1991) och vid därmed jämförbara störningar under normala förhållanden.

Kommunikationsministeriet kan utöver vad som i beredskapslagen bestäms om statsrådets och ministeriernas behörighet meddela de närmare föreskrifter och anvisningar om ordnandet av beredskapsplanering som behövs för förberedelser för undantagsförhållanden och därmed jämförbara störningar under normala förhållanden.

162 §
Överföring av myndighetsuppgifter

Om ett finskt luftfartyg med stöd av ett hyresavtal eller något annat liknande avtal används av en operatör som har sitt huvudsakliga verksamhetsställe eller sin bonings- eller hemort i en annan stat, kan Luftfartsförvaltningen i fråga om enstaka luftfartyg och deras besättning på myndigheten i den främmande staten enligt överenskommelse med staten överföra uppgifter som Luftfartsförvaltningen skall utföra enligt 3 och 5 kap. samt enligt 59 och 60 §.

163 §
Överföring av uppgifter på en organisation för amatörflygverksamhet

Luftfartsförvaltningen kan genom avtal överföra offentliga förvaltningsuppgifter i anslutning till tillsynen över sportflygning på en riksomfattande registrerad organisation för amatörflygverksamhet. De uppgifter som överförs kan gälla godkännande av och förteckning över luftfartyg och utrustning för sportflygning, utbildning för dem som använder luftfartygen och utrustningen samt beviljande av certifikat och kompetensbevis.

Luftfartsförvaltningen skall på ansökan som en i 1 mom. avsedd organisation för amatörflygverksamhet godkänna en juridisk person som har landsomfattande verksamhet och den yrkeskunniga personal som behövs för uppgifterna enligt 1 mom., behövliga arbetsredskap samt arbetslokaler, arbetsmetoder och anvisningar. Godkännandet ges för viss tid eller tills vidare. Luftfartsförvaltningen skall övervaka verksamheten inom här avsedda organisationer för amatörflygverksamhet.

Bestämmelser om förfarandet när en organisation för amatörflygverksamhet har hand om offentliga förvaltningsuppgifter finns i förvaltningslagen, lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet, språklagen, lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet, personuppgiftslagen och arkivlagen. Beslut som den riksomfattande organisationen för amatörflygverksamhet meddelat om tillsyn över sportflygning får inte överklagas genom besvär. I ett sådant beslut får rättelse yrkas hos Luftfartsförvaltningen inom 30 dagar efter delfåendet. Beslut som Luftfartsförvaltningen meddelat med anledning av rättelseyrkande får överklagas genom besvär så som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen.

164 §
Solidariskt ansvar vid användning av flygplatser och luftfartstjänster

Luftfartygs ägare, innehavare och operatörer ansvarar solidariskt för kostnaderna för de tjänster de tillhandahållits av ledningsenheten för flygplatsen eller av den som tillhandahåller tjänster för den tid deras äganderätt, besittningsrätt eller nyttjanderätt varar samt för den tid under vilken de är införda i luftfartygsregistret som ägare, innehavare eller operatörer.

165 §
Hindrande av luftfartyg från att starta av andra orsaker

Luftfartsförvaltningen kan förbjuda en flygning och hindra ett luftfartyg från att starta, om

1) det finns anledning att misstänka att ett luftfartyg, när det skall anträda en flygning, inte är luftvärdigt eller på behörigt sätt bemannat,

2) det finns anledning att misstänka att vad som i denna lag eller med stöd av den föreskrivs om en flygning inte i övrigt har iakttagits, eller om

3) det med stöd av denna lag i övrigt är förbjudet att använda luftfartyget för luftfart.

De åtgärder som behövs för att hindra ett luftfartyg från att starta skall dimensioneras och genomföras så att de inte äventyrar liv eller hälsa eller skadar parkerade luftfartyg.

Flygplatschefen, de som är anställda hos flygplatsens ledningsenhet eller de som sköter uppgifter inom flygtrafiktjänsten eller underhålls- eller marktjänstorganisationen har rätt att på begäran av Luftfartsförvaltningen ge den hjälp som behövs för att hindra ett luftfartyg från att starta.

De personer som avses i 3 mom. har rätt att hindra ett luftfartyg från att starta, om det är uppenbart att de bristfälligheter som avses i 1 mom. allvarligt kan äventyra flygsäkerheten. Luftfartsförvaltningen skall då utan dröjsmål underrättas om att luftfartyget har hindrats från att starta. Luftfartsförvaltningen skall vidta de åtgärder som saken kräver. I fråga om tillåtna åtgärder för hindrande av start gäller 2 mom.

166 §
Ingripande i ett luftfartygs färd

När allmän ordning och säkerhet kräver det kan Luftfartsförvaltningen och, i sådana fall där det förutsätts omedelbart ingripande, den flygplats som ansvarar för flygkontrollen, distriktsflygledningen och flygplatschefen vid en flygplats som ansvarar för flygtrafikledningstjänster eller en ställföreträdare som flygplatschefen förordnat samt, i sådana fall som Luftfartsförvaltningen bestämmer särskilt, en militärmyndighet förbjuda ett luftfartyg att starta, beordra ett luftfartyg att landa, kräva identifiering, bestämma flygriktningen och flyghöjden eller på något annat sätt ingripa på luftfartygets färd. Om ett luftfartyg beordras att landa, skall den flygplats som anvisas för landningen vara lämplig för att den aktuella typen av luftfartyg skall kunna landa tryggt.

I fråga om ingripande i ett luftfartygs färd på grund av tullövervakning samt på grund av övervakning eller tryggande av den territoriella integriteten bestäms särskilt.

167 §
Berusningsmedel och nedsatt funktionsförmåga

Uppgifter ombord på luftfartyg eller glidare eller andra anordningar som används för luftfart eller sådana uppgifter inom markorganisationen som påverkar flygsäkerheten får inte utföras av den som till följd av alkoholförtäring har förhöjd alkoholhalt i blodet eller som har använt något annat berusningsmedel än alkohol så att det i hans eller hennes organism finns en konstaterbar mängd av ämnet.

Uppgifter enligt 1 mom. får inte heller utföras av en person som på grund av sjukdom eller trötthet eller av någon annan sådan orsak inte kan fullgöra uppgiften utan att äventyra flygsäkerheten.

Bestämmelserna i 1 och 2 mom. gäller också åtgärder som direkt hänför sig till förberedelse av flygningar.

Om kravnivån på verksamheten förutsätter det ställer den militära luftfartsmyndigheten vid behov striktare krav än enligt 1―3 mom.

168 §
Inteckning i luftfartyg

Bestämmelser om inteckning i luftfartyg finns i lagen om inteckning i luftfartyg (211/1928).

169 §
Luftfartstatistik

Luftfartsförvaltningen svarar för luftfartsstatistiken. Vid utförandet av uppgifter med anknytning till statistik följer Luftfartsförvaltningen bestämmelserna i statistiklagen (280/2004).

De som nämns i 154 § 1 mom. skall trots sekretessbestämmelserna på begäran av Luftfartsförvaltningen lämna den statistiska upplysningar om sin verksamhet.

18 kap.

Straff

170 §
Äventyrande av trafiksäkerheten

Bestämmelser om straff för äventyrande av trafiksäkerheten och grovt äventyrande av trafiksäkerheten finns i 23 kap. 1 och 2 § i strafflagen.

171 §
Fylleri i lufttrafik, överlämnande av fortskaffningsmedel till berusad och förande av fortskaffningsmedel utan behörighet

Bestämmelser om straff för fylleri i lufttrafik, överlämnande av fortskaffningsmedel till berusad och förande av fortskaffningsmedel utan behörighet finns i 23 kap. 6, 8 och 10 § i strafflagen.

172 §
Användning av berusningsmedel vid luftfart

Om den som utför en uppgift ombord på ett luftfartyg eller den som inom markorganisationen i en uppgift som påverkar flygsäkerheten utför sin uppgift trots att han eller hon till följd av alkoholförtäring har förhöjd alkoholhalt i blodet eller har använt något annat berusningsmedel än alkohol så att det i hans eller hennes organism finns en konstaterbar mängd av det, eller om en person som avses här handlar i strid med de krav som den militära luftfartsmyndigheten med stöd av 167 § 4 mom. ställt i fråga om användning av alkohol eller andra berusningsmedel, skall han eller hon, om inte ett strängare straff för gärningen föreskrivs någon annanstans i lag, för användning av berusningsmedel i luftfart dömas till böter.

173 §
Luftfartsförseelse

Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet

1) bryter mot föreskrifter som har meddelats med stöd av 6 § 4 mom.,

2) använder eller låter någon annan använda ett luftfartyg för luftfart i strid med 7 §,

3) bryter mot ett förbud eller en begränsning som avses i 8 §,

4) försummar den anmälningsskyldighet som avses i 16 eller 25 §,

5) för luftfart använder ett luftfartyg som inte på tillbörligt sätt har markerats med de beteckningar som avses i 19 § eller med motsvarande utländska beteckningar eller som är försett med felaktiga beteckningar,

6) använder eller låter någon annan använda ett luftfartyg för luftfart i strid med 23 § 2 mom. eller motsvarande bestämmelser och föreskrifter om luftvärdighetsförvaltning i gemenskapsförordningar,

7) utan godkännande utför ett arbete för vilket det krävs godkännande enligt 31 § eller enligt bestämmelserna om konstruktion, tillverkning och underhåll i EASA-förordningen och i de förordningar som kommissionen utfärdat med stöd av den,

8) använder ett luftfartyg som inte stämmer överens med de föreskrifter som meddelats med stöd av 33 §,

9) bryter mot den skyldighet som avses i 62 §,

10) bryter mot de skyldigheter som i 64 § föreskrivs för passagerare,

11) bedriver kommersiell lufttransport utan tillstånd enligt 68 eller 70 § eller bryter mot villkoren i ett sådant tillstånd,

12) bedriver verksamhet som avses i 76―78 § utan det tillstånd som krävs eller bryter mot villkoren i ett sådant tillstånd,

13) för start eller landning använder andra än enligt 81 § tillåtna flygplatser eller områden,

14) driver en flygplats utan ett intyg över godkännande av trafikflygplats som avses i 87 § eller utan ett tillstånd till drift som avses i 89 § eller bryter mot villkoren enligt ett sådant intyg eller tillstånd,

15) bryter mot en skyldighet enligt 93 § eller mot ett förbud eller en begränsning som avses i paragrafen och som utfärdats av flygplatsens ledningsenhet eller av Luftfartsförvaltningen,

16) bryter mot det förbud som avses i 103 §,

17) för att överskrida riksgränserna använder någon annan gränsöverskridningsplats än de som avses i 113 § 2 mom. 5 punkten,

18) utan tillstånd flyttar ett sådant luftfartyg eller en del av ett luftfartyg eller gods som avses i 126 § 1 mom.,

19) överträder ett förbud som avses i 131 § 2 mom.,

20) bryter mot de föreskrifter som avses i 158 §,

21) överträder ett förbud eller bryter mot en föreskrift som avses i 159 §,

22) överträder ett förbud eller en begränsning som avses i 160 §

23) överträder ett förbud eller bryter mot ett föreläggande som avses i 166 § 1 mom.,

skall, om inte strängare straff för gärningen föreskrivs någon annanstans, för luftfartsförseelse dömas till böter.

174 §
Åtgärdseftergift

Om en förseelse enligt 173 § är ringa eller de administrativa påföljder som gärningen medför för gärningsmannen kan anses vara tillräckliga med hänsyn till hur allvarlig gärningen är, behöver åtal för förseelsen inte väckas och straff inte dömas ut.

När en förseelse uppenbart är sådan som anges i 1 mom., kan Luftfartsförvaltningen utan att vidta andra åtgärder ge den skyldige en anmärkning.

175 §
Hörande av Luftfartsförvaltningen och den militära luftfartsmyndigheten

Innan beslut fattas om väckande av åtal som gäller en gärning som avses i detta kapitel skall allmänna åklagaren ge Luftfartsförvaltningen tillfälle att avge utlåtande i ärendet.

När domstolen behandlar ett mål som gäller en gärning enligt detta kapitel skall den ge Luftfartsförvaltningen tillfälle att bli hörd.

Om det är fråga om militär luftfart skall allmänna åklagaren och domstolen höra den militära luftfartsmyndigheten.

19 kap.

Ändringssökande

176 §
Ändringssökande

Beslut som statsrådet, ett ministerium eller Luftfartsförvaltningen har meddelat med stöd av denna lag får överklagas genom besvär så som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen. Med undantag av beslut som gäller byggnadstillstånd, vite och hot om tvångsutförande skall beslutet dock iakttas även om besvär anförs, om inte besvärsmyndigheten bestämmer något annat.

Beslut enligt 163 § av en organisation för amatörflygverksamhet får inte överklagas genom besvär. I ett sådant beslut får rättelse yrkas hos Luftfartsförvaltningen inom 30 dagar från delfåendet. Beslut som Luftfartsförvaltningen meddelat med anledning av rättelseyrkande får överklagas genom besvär så som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen.

20 kap.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

177 §
Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.

Bestämmelserna i 136 § skall från och med den 28 mars 2012 tillämpas på jetplan som uppfyller bullernormen med liten marginal och som är registrerade i stater som avses i artikel 8 i direktivet om bullerkontroll, om jetplanet har bullercertifierats enligt den standard som avses i volym I, andra delen, kapitel 3 i bilaga 16 till Chicagokonventionen och jetplanet har använts för flygtrafik vid en flygplats som avses i 133 § under tiden mellan den 1 januari 1996 och den 31 december 2001. Dessutom förutsätts att jetplanet har varit upptaget i den berörda statens register under hela den nämnda tiden och att en fysisk eller juridisk person som är etablerad i den aktuella staten fortfarande bedriver flygtrafik med planet.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

178 §
Bestämmelser som upphävs

Genom denna lag upphävs

1) luftfartslagen av den 3 mars 1995 (281/1995) jämte ändringar,

2) lagen av den 22 april 1994 om säkerhetskontroller inom flygtrafiken (305/1994) jämte ändringar, och

3) inrikesministeriets polisförordnande av den 1 december 1995 om vissa trafik- och vistelseförbud (1367/1995).

179 §
Övergångsbestämmelser

Ikraftträdandet av denna lag påverkar inte tillstånd, godkännanden, förbud eller beslut som meddelats med stöd av den lag som gäller vid ikraftträdandet. Denna lag föranleder inte heller någon ändring i vad som före ikraftträdandet har avtalats med en främmande stat. På drifttillstånd (ansiolentolupa) som gäller vid lagens ikraftträdande tillämpas bestämmelserna om drifttillstånd (lentotoimintalupa) i denna lag.

Luftfartsförvaltningen kan besluta att den som bedriver verksamhet som stadgas vara tillståndpliktig får fortsätta med sin verksamhet till och med den 30 juni 2006 utan tillstånd, om verksamheten inte kräver tillstånd enligt den luftfartslag som gällde vid denna lags ikraftträdande.

Luftfartsförvaltningen kan på ansökan av en flygplats besluta att bevilja högst fem års anstånd med det krav enligt 87 § 1 mom. som gäller intyg över godkännande av trafikflygplats.

Luftfartsverket skall sörja för ordnandet av flygtrafikledningstjänster till dess att en leverantör av flygtrafikledningstjänster utses särskilt i enlighet med 115 §.

Ärenden som är anhängiga när denna lag träder i kraft skall behandlas och avgöras med stöd av de författningar som upphävs enligt 178 §.

RP 139/2005
KoUB 26/2005
RSv 183/2005
1) Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/30/EG (32002L0030); EGT nr L 85, 28.3.2002, s. 40
2) Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/42/EG (32003L0042); EGT nr L 167, 4.7.2003, s. 23
3) Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/36/EG (32004L0036); EGT nr L 143, 30.4.2004, s. 76
4) rådets direktiv 89/629/EEG (31989L0629); EGT nr L 363, 13.12.1989, s. 27
5) rådets direktiv 91/670/EEG (31991L0670); EGT nr L 373, 31.12.1991, s. 21
6) rådets direktiv 92/14/EEG (31992L0014); EGT nr L 76, 23.3.1992, s. 21
7) rådets direktiv 94/56/EG (31994L0056); EGT nr L 319, 12.12.1994, s. 14
8) rådets direktiv 96/67/EG (31996L0067); EGT nr L 272, 25.10.1996, s. 36
9) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1592/2002 (32002R1592); EGT nr L 240, 7.9.2002, s. 1
10) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2320/2002 (32002R2320); EGT nr L 355, 30.12.2002, s. 1
11) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 437/2003 (32003R0437); EGT nr L 66, 11.3.2003, s. 1
12) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 261/2004 (32004R0261); EGT nr L 46, 17.2.2004, s. 1
13) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 549/2004 (32004R0549); EGT nr L 96, 31.3.2004, s. 1
14) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 550/2004 (32004R0550); EGT nr L 96, 31.3.2004, s. 10
15) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 551/2004 (32004R0551); EGT nr L 96, 31.3.2004, s. 20
16) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 552/2004 (32004R0552); EGT nr L 96, 31.3.2004, s. 26
17) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 785/2004 (32004R0785); EGT nr L 138, 30.4.2004, s. 1
18) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 847/2004 (32004R0847); EGT nr L 157, 30.4.2004, s. 7
19) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 868/2004 (32004R0868); EGT nr L 162, 30.4.2004, s. 1
20) rådets förordning (EEG) nr 2299/89 (31989R2299); EGT nr L 220, 29.7.1989, s. 1
21) rådets förordning (EEG) nr 2407/92 (31992R2407); EGT nr L 240, 24.8.1992, s. 1
22) rådets förordning (EEG) nr 2408/92 (31992R2408); EGT nr L 240, 24.8.1992, s. 8
23) rådets förordning (EEG) nr 2409/92 (31992R2409); EGT nr L 240, 24.8.1992, s. 15
24) rådets förordning (EEG) nr 95/93 (31993R0095); EGT nr L 14, 22.1.1993, s. 1
25) rådets förordning (EG) nr 2027/97 (31997R2027); EGT nr L 285, 17.10.1997, s. 1.

Helsingfors den 29 december 2005

Republikens President
TARJA HALONEN

Minister
Leena Luhtanen

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.