1114/2005

Given i Helsingfors den 22 december 2005

Lag om ändring av lagen om arbetsgivares socialskyddsavgift

I enlighet med riksdagens beslut

upphävs i lagen av den 4 juli 1963 om arbetsgivares socialskyddsavgift (366/1963) 1 a och 2 a §, sådana de lyder, 1 a § i lag 578/1983 och 2 a § i lag 705/2003,

ändras 1, 2, 3, 4, 13 och 16 §, av dem 1 § sådan den lyder i lagarna 1119/1996 och 1226/2004 samt i nämnda lag 705/2003, 2 § sådan den lyder i lagarna 1207/2001, 1149/2003 och 773/2004, 3 § sådan den lyder i nämnda lag 1207/2001, 13 sådan den lyder i lag 485/1981 och i nämnda lag 1119/1996 samt 16 § sådan den lyder i lag 574/2000, och

fogas till lagen nya 13 a och 13 b §, som följer:

1 §

Arbetsgivares sjukförsäkringsavgift enligt sjukförsäkringslagen (1224/2004) och arbetsgivares folkpensionsavgift enligt folkpensionslagen (347/1956) betalas i form av arbetsgivares socialskyddsavgift i enlighet med vad som bestäms i denna lag.

Bestämmelser om avgiftsprocentsatsen för arbetsgivares socialskyddsavgift utfärdas årligen genom förordning av statsrådet. Den fastställs på grundval av summan av avgiftsprocentsatsen för arbetsgivares folkpensionsavgift och avgiftsprocentsatsen för arbetsgivares sjukförsäkringsavgift.

2 §

Med arbetsgivare avses i denna lag

1) arbetsgivare som avses i 14 § i lagen om förskottsuppbörd (1118/1996),

2) Nordiska Investeringsbanken och Nordiska projektexportfonden,

3) den som enligt lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst och förmögenhet (627/1978) och lagen om källskatt för löntagare från utlandet (1551/1995) är skyldig att uppbära källskatt, samt

4) en finsk arbetsgivare som sänder en arbetstagare utomlands till ett utländskt moder-, dotter- eller systerföretag inom samma ekonomiska enhet eller till ett sådant utländskt företag där den finska arbetsgivaren har bestämmande inflytande.

Vad som i denna lag bestäms om arbetsgivare tillämpas också på en sjukkassa som avses i lagen om försäkringskassor (1164/1992) då den betalar kompletteringsdagpenning.

3 §

Arbetsgivaren är skyldig att betala arbetsgivares socialskyddsavgift om en arbetstagare enligt sjukförsäkringslagen är försäkrad i Finland.

Arbetsgivaren är dock inte skyldig att betala arbetsgivares socialskyddsavgift, om beloppet av de betalningar som en fysisk person eller ett dödsbo har gjort till samma mottagare och som inte hänför sig till närings- eller annan förvärvsverksamhet som betalaren bedriver inte överstiger det maximibelopp för betalningen som bestäms genom förordning av statsrådet, eller om en enskild, tillfällig betalning inte överskrider det maximibelopp för betalning som bestäms genom förordning av statsrådet.

En sådan finsk arbetsgivare som avses i 2 § 1 mom. 4 punkten är skyldig att för den utländska arbetsgivarens räkning betala arbetsgivares socialskyddsavgift.

Om en sådan ställföreträdande betalare som avses i 9 § 2 mom. i lagen om förskottsuppbörd betalar ett lönetillgodohavande, är arbetsgivaren skyldig att betala arbetsgivares socialskyddsavgift.

4 §

Arbetsgivaren skall betala arbetsgivares socialskyddsavgift på grundval av det sammanlagda beloppet av de löner som betalas till arbetstagarna.

Med lön avses i denna lag

1) skattepliktig lön enligt 11 kap. 2 § 3―5 mom. i sjukförsäkringslagen,

2) den del av utlandsarbetsinkomst enligt 77 § i inkomstskattelagen (1535/1992) som betalas i form av pengar,

3) lön enligt 4 § i lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst och förmögenhet och ersättning enligt 3 § i nämnda lag som grundar sig på en artists eller idrottsutövares personliga verksamhet,

4) lön enligt 10 § i lagen om källskatt för löntagare från utlandet, samt

5) lön enligt 2 § i lagen om beskattning av anställda vid Nordiska Investeringsbanken och Nordiska projektexportfonden (562/1976).

Om en försäkrad arbetar som utsänd arbetstagare eller annars utomlands och får skattefri utlandsarbetsinkomst enligt 77 § i inkomstskattelagen eller är begränsat skattskyldig, används som grund för arbetsgivares socialskyddsavgift, i stället för den utlandsarbetsinkomst som avses i 2 mom. 2 punkten samt den lön och ersättning som avses i 2 mom. 3 punkten, den lön enligt 7 § 5 mom. i lagen om pension för arbetstagare (395/1961) som vid arbete utomlands betraktas som grund för den arbetsinkomst som skall räknas till pensionslönen samt för pensionsavgifterna (försäkringslön), förutsatt att den försäkrades pensionsskydd har ordnats antingen obligatoriskt eller frivilligt i enlighet med lagen om pension för arbetstagare, lagen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden (134/1962) eller lagen om pension för konstnärer och särskilda grupper av arbetstagare (662/1985).

13 §

En arbetsgivare har rätt att från skatteverket få tillbaka en socialskyddsavgift som har betalts utan grund eller till för högt belopp och en socialskyddsavgift som har betalts på grundval av semesterlön eller semesterersättning som avses i 14 kap. 1 § i sjukförsäkringslagen.

En arbetsgivare till vilken det betalats en dagpenningsförmån med stöd av sjukförsäkringslagen eller dagpenning enligt en lagstadgad olycksfalls- eller trafikförsäkring eller pension med stöd av 19 c § 1 mom. i lagen om pension för arbetstagare, är berättigad att av skatteverket få tillbaka den socialskyddsavgift som arbetsgivaren har betalat på basis av lönen till den del socialskyddsavgiften motsvarar den dagpenning eller pension som betalats till arbetsgivaren.

En arbetsgivare som regelbundet betalar lön får dra av den överbetalda socialskyddsavgiften från en socialskyddsavgift som skall betalas senare. Avdraget skall göras senast under kalenderåret efter året då avgiften betalades. En arbetsgivare som betalar lön tillfälligt får göra motsvarande avdrag senare i samband med betalningen av en socialskyddsavgift för samma kalenderår.

En arbetsgivare som regelbundet betalar lön skall till skatteverket lämna in en deklaration över avdrag som avses i 3 mom. på det sätt som föreskrivs i 32 och 33 § i lagen om förskottsuppbörd. En arbetsgivare som betalar lön tillfälligt skall uppge avdragen i en bilaga till sin årsdeklaration.

13 a §

Arbetsgivares socialskyddavgift som har betalats utan grund eller till för högt belopp och som inte kan dras av på det sätt som avses i 13 § återbetalas på ansökan. Ansökan skall göras inom sex år räknat från utgången av det år då överbetalningen gjordes.

13 b §

Skatteverket skall rätta ett beslut som det har gett med stöd av 13 a §, om beslutet innehåller ett räknefel eller ett därmed jämförligt misstag eller om återbetalningen i övrigt konstateras helt eller delvis sakna grund.

Vid rättelse av beslut iakttas i tillämpliga delar det som föreskrivs i 40 och 42 § i lagen om förskottsuppbörd.

16 §

Genom förordning av statsrådet utfärdas bestämmelser om hur stor del de socialskyddsavgifter som en arbetsgivare betalat skall anses utgöra arbetsgivares folkpensionsavgift och arbetsgivares sjukförsäkringsavgift.


Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.

Denna lag tillämpas på arbetsgivares socialskyddsavgift som erläggs på basis av löner som betalas den 1 januari 2006 och därefter.

Lagens 13, 13 a och 13 b § tillämpas också på arbetsgivares socialskyddsavgifter som har betalats före lagens ikraftträdande.

RP 68/2005
RP 129/2005
ShUB 22/2005
RSv 139/2005

Helsingfors den 22 december 2005

Republikens President
TARJA HALONEN

Social- och hälsovårdsminister
Tuula Haatainen

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.