275/2005

Rättelser till förordningen.

Given i Helsingfors den 4 maj 2005

Statsrådets förordning om ändring av statsrådets förordning om transport av farliga ämnen på järnväg

I enlighet med statsrådets beslut, fattat på föredragning från kommunikationsministeriet,

upphävs i statsrådets förordning av den 13 mars 2002 om transport av farliga ämnen på järnväg (195/2002) 7 och 36 §,

ändras 1 § 3 mom., 2 §, 4 § 3 mom., 5 § 3 mom., 11, 18, 20 §, rubriken för 4 kap., 23 §, 24 § 3 mom., 25, 26, 28, 31 och 34 §, av dem 34 § sådan den lyder delvis ändrad i förordning 307/2003, samt

fogas till 5 §, sådan den lyder delvis ändrad i nämnda förordning 307/2003, ett nytt 4 mom., till 6 § ett nytt 2 mom., till 9 § ett nytt 5 mom., till förordningen en ny 23 a §, till 24 § ett nytt 4 mom. samt till förordningen nya 26 a, 27 a, 28 a, 31 a, 31 b och 32 a § som följer:

1 §
Tillämpningsområde

Om en järnvägsvagn under en sådan transport av farliga ämnen som omfattas av tillämpningsområdet för denna förordning tas emot för transport i något annat transportmedel, är uteslutande de bestämmelser om transport av farliga ämnen som gäller det sistnämnda transportmedlet i kraft under den del av färden som sker med detta transportmedel.

2 §
Definitioner

I denna förordning avses med

1) TFÄ-lagen lagen om transport av farliga ämnen (719/1994),

2) RID-bestämmelserna de bestämmelser om internationella järnvägstransporter av farligt gods som ingår i en bilaga till bihang B (CIM) till konventionen om internationell järnvägstrafik (COTIF) (FördrS 5/1985), sådana de är i kraft såsom bindande för Finland,

3) ADR-bestämmelserna den europeiska överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på väg (ADR) (FördrS 23/1979), sådan den är i kraft såsom bindande för Finland,

4) RID-direktivet rådets direktiv 96/49/EG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om transport av farligt gods på järnväg, sådant det lyder anpassat för sjätte gången till den tekniska utvecklingen genom kommissionens direktiv 2004/110/EG,

5) ADR-direktivet rådets direktiv 94/55/EG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om transport av farligt gods på väg, sådant det lyder anpassat för femte gången till den tekniska utvecklingen genom kommissionens direktiv 2004/111/EG,

6) ministeriets förordning kommunikationsministeriets förordning om transport av farliga ämnen på järnväg (278/2002),

7) förpackning förpackningar, IBC-behållare och storytterförpackningar som har godkänts för transport av farliga ämnen,

8) tank cisternvagnar, avmonterbara tankar, batterivagnar, MEG-containrar, UN-tankar och tankcontainrar,

9) bulkcontainer de bulkcontainrar, inklusive växelflak och vagnars lastutrymmen, som avses i kapitel 6.11 i bilagan till ministeriets förordning,

10) gaskärl gasflaskor, storflaskor, tryckfat, gasflaskpaket och slutna kryokärl,

11) RIV-avtalet ansvar och förpliktelser som är förknippade med avtalet om utbyte och utnyttjande av godsvagnar mellan järnvägsoperatörerna och som administreras av den internationella järnvägsunionen (UIC).

4 §
Internationella överenskommelser som skall tillämpas

Av Finland godkända separata överenskommelser som avses i RID-bestämmelserna får tillämpas också på nationella transporter av farliga ämnen på järnväg i Finland. Uppgifter om dessa separata överenskommelser ges av kommunikationsministeriet.

5 §
Klassificering av farliga ämnen

I de fall som anges i kapitel 2.2 i bilagan till ministeriets förordning klassificerar säkerhetsteknikcentralen ämnen eller godkänner en utförd klassificering av dem. Strålsäkerhetscentralen klassificerar dock i då fall radioaktiva ämnen eller godkänner klassificeringen av dem. Myndigheten kan kräva att avsändaren av ett ämne företer resultat av de test som behövs för att utreda klassificeringen.

Finland erkänner den behöriga myndighet som avses i RID- och ADR-bestämmelserna och RID- och ADR-direktiven eller ett annat organ som denna myndighet bemyndigat att klassificera ämnet och godkänna klassificeringen.

6 §
Farliga ämnen som resgods

På de transporter som avses i 1 mom. tillämpas inte andra bestämmelser i denna förordning eller bestämmelser i ministeriets förordning.

9 §
Transportör

De säkerhetsanordningar för tåg och vagnar som avses i 11 d § 2 mom. i TFÄ-lagen skall fungera på ett ändamålsenligt sätt. Dessa anordningar och andra säkerhetsarrangemang får inte förhindra räddningsverksamheten.

11 §
Övriga parter

Andra än i 8―10 § avsedda parter som är delaktiga i en transport är i första hand lastare, förpackare, fyllare av tankar samt av vagnar och containrar för bulkgods samt innehavare av tankcontainer, UN-tank eller cisternvagn. Bestämmelser om skyldigheten för de övriga parterna finns i TFÄ-lagen.

18 §
Gaskärl som hör till transportabla tryckbärande anordningar

I fråga om de gaskärl och tillbehör till dem som hör till transportabla tryckbärande anordningar erkänner Finland de bedömningar av överensstämmelse med kraven, förnyade bedömningar av överensstämmelse med kraven, periodiska besiktningar och andra åtgärder för att påvisa överensstämmelse med kraven enligt rådets direktiv om transportabla tryckbärande anordningar 1999/36/EG som vidtagits i något annat land än Finland.

Om det inte är fråga om sådan transport av farliga ämnen som avses i 1 § 2 mom., skall materialet i ett gaskärl och i dess utrustning som används vid transport och som hör till transportabla tryckbärande anordningar vara beständig mot sprödbrott till en temperatur av -40 °C.

På gaskärlet skall en märkning "–40 °C" som visar materialets hållbarhet enligt 2 mom. finnas efter den märkning om överensstämmelse och besiktningsorganets identifikationsnummer som avses i 6 § 1 mom. i statsrådets förordning om påvisande av att förpackningar och tankar avsedda för transport av farliga ämnen stämmer överens med kraven (302/2001) eller någon annan märkning som säkerhetsteknikcentralen har godkänt.

20 §
Användningen av RID- eller ADR-förpackningar

Vid transport av farliga ämnen får som förpackningar, med undantag för förpackningar som hör till transportabla tryckbärande anordningar, även användas typgodkända förpackningar enligt gällande RID- eller ADR-bestämmelser eller RID- eller ADR-direktiv, IBC-behållare och storytterförpackningar. I de fall som avses i ministeriets förordning skall fallprovet för plastförpackningar med avvikelse från RID- och ADR-bestämmelserna och RID- och ADR-direktiven göras vid en temperatur på –40 °C. Förpackningen skall då vara försedd med en märkning om fallprovets temperatur i enlighet med bestämmelserna, eller godsdeklarationen eller motsvarande följesedel skall förses med märkningen: "Förpackningen överensstämmer med ADR/RID-bestämmelserna, provad i -40 °C".

Ett gaskärl som inte har π-märkts och som har fyllts utomlands och godkänts i något annat land än Finland enligt RID- och ADR-bestämmelserna, får efter att transporten enligt RID- bestämmelserna har avslutats i Finland transporteras för att tömmas och returneras tom till utlandet utan den märkning som avses i 18 §, om avsändaren i godsdeklarationen eller motsvarande följesedel försäkrar att gaskärlet och dess utrustning är beständiga mot sprödbrott till en temperatur av -40 °C på följande sätt: "Gaskärlet och dess utrustning är beständiga upp till –40 °C."

4 kap.

Transportmateriel, tankar och containrar

23 §
Ibruktagande av utländska tankar och bulkcontainrar

Tillverkaren eller importören av en importerad tank som har tillverkats i utlandet, med undantag för en tank som hör till transportabla tryckbärande anordningar, får inte överlåta tanken för bruk förrän ett TFÄ-besiktningsorgan har godkänt tankens konstruktionstyp och vid sin besiktning konstaterat att tanken överensstämmer med de bestämmelser som gäller i Finland. En tank som är avsedd för transport av radioaktiva ämnen godkänns för bruk av strålsäkerhetscentralen.

Om en importerad tank som har tillverkats i utlandet och som avses i 1 mom. har besiktats och testats av en i RID- eller ADR-bestämmelserna eller RID- eller ADR-direktiven avsedd behörig myndighet eller en av denna myndighet bemyndigad inrättning enligt de bestämmelser som gäller i Finland och giltigt intyg jämte utredning kan uppvisas, behövs ingen ny besiktning, om det inte finns särskilda skäl för detta.

Vid transport av farliga ämnen får som bulkcontainer också användas bulkcontainrar som godkänts enligt gällande RID- eller ADR-bestämmelser eller RID- eller ADR-direktiv.

23 a §
Tankar som hör till transportabla tryckbärande anordningar

I fråga om de tankar och tillbehör till dem som hör till transportabla tryckbärande anordningar erkänner Finland de bedömningar av överensstämmelse med kraven, förnyade bedömningar av överensstämmelse med kraven, periodiska besiktningar och andra åtgärder för att påvisa överensstämmelse med kraven enligt rådets direktiv om transportabla tryckbärande anordningar 1999/36/EG som vidtagits i något annat land än Finland.

Om det inte är fråga om sådan transport av farliga ämnen som avses i 1 § 2 mom., skall materialet i en tank och i dess utrustning som används vid transport och som hör till transportabla tryckbärande anordningar vara beständigt mot sprödbrott till en temperatur av -40 °C.

På tanken skall en märkning "-40 °C" som visar materialets hållbarhet enligt 2 mom. finnas efter den märkning om överensstämmelse och besiktningsorganets identifikationsnummer som avses i 6 § 1 mom. i statsrådets förordning om påvisande av att förpackningar och tankar avsedda för transport av farliga ämnen stämmer överens med kraven eller någon annan märkning som säkerhetsteknikcentralen har godkänt.

24 §
Handlingar

Om ett fordon som innehåller ett farligt ämne överlåts för transport på järnväg, skall avsändaren utöver de uppgifter som avses i 1 § 3 mom. till det järnvägsföretag som utför transporten lämna sådana skriftliga säkerhetsföreskrifter om ämnet som avses i ministeriets förordning om transport av farliga ämnen på väg.

Varje person i tågets besättning skall medföra ett identitetsbevis försett med fotografi. Denna bestämmelse tillämpas inte om mängderna transporterat ämne i vagn eller storcontainer inte överstiger de mängder som avses i punkt 1.1.3.6 i bilagan till ministeriets förordning.

25 §
Transport

Farliga ämnen får transporteras endast i godståg, med undantag för handbagage enligt 6 § som medförs av passagerarna och militärtransporter enligt punkt 7.1.8 i bilagan till ministeriets förordning samt sådana små försändelser som det bestäms om i kapitel 7.6 i bilagan till ministeriets förordning och som skall transporteras som expressgods.

I de fall om vilka bestäms i ministeriets förordning är det tillåtet att utföra bulktransport av farliga ämnen i vagnar, småcontainrar eller tankar.

Om transporten av farliga ämnen avbryts av någon orsak som avses i 14 § 2 mom. i TFÄ-lagen, kan tillsynsmyndigheten bevilja tillstånd för att fortsätta transporten efter att myndigheten försäkrat sig om transportens säkerhet. Om kraven enligt bestämmelserna inte kan uppfyllas och tillsynsmyndigheten inte har beviljat tillstånd att fortsätta färden, skall tillsynsmyndigheten tillhandahålla transportören den behövliga administrativa hjälpen. Detta tillämpas också i situationer där transportören meddelar tillsynsmyndigheten att avsändaren inte har meddelat transportören egenskaperna hos det farliga ämne som transporteras och att transportören på grundval av villkoren i transportavtalet önskar att den farliga lasten lossas, förstörs eller oskadliggörs.

26 §
Godkännande av och anmälan om transporter av radioaktiva ämnen

Avsändaren skall i de fall som föreskrivs i kapitel 5.1 i bilagan till ministeriets förordning ansöka om godkännande för transport av radioaktiva ämnen hos strålsäkerhetscentralen och anmäla transporter av radioaktiva ämnen till strålsäkerhetscentralen.

26 a §
Strålskydds- och kvalitetssäkringsprogram

Den som transporterar eller tillfälligt förvarar radioaktiva ämnen skall ha ett strålskyddsprogram, om inte annat föreskrivs i kapitel 1.7 i bilagan till ministeriets förordning. Av strålskyddsprogrammet skall framgå vilka åtgärder som skall vidtas i syfte att förhindra och begränsa strålningsexponering förorsakad av transport och tillfällig förvaring av radioaktiva ämnen. Dessa åtgärder skall ställas i relation till storleken av och sannolikheten för strålningsexponering. Strålskyddsprogrammet skall tillställas strålsäkerhetscentralen för kännedom innan transport- eller förvaringsverksamheten inleds.

Om inte annat föreskrivs i kapitel 1.7 i bilagan till ministeriets förordning skall verksamhetsutövaren för att säkerställa att funktionerna motsvarar kraven utarbeta ett kvalitetssäkringsprogram

1) för transport av alla radioaktiva ämnen av speciell beskaffenhet och radioaktiva ämnen med liten spridbarhet,

2) för konstruktion, tillverkning, provning, dokumentation, användning, underhåll och inspektion av alla kollin som används för transport och tillfällig förvaring av radioaktiva ämnen, samt

3) för åtgärder i samband med transport och tillfällig förvaring av radioaktiva ämnen,

Ett kvalitetssäkringsprogram enligt 2 mom. skall grunda sig på sådana krav eller anvisningar som strålsäkerhetscentralen anser vara godtagbara. Kvalitetssäkringsprogrammet skall på begäran tillställas strålsäkerhetscentralen.

27 a §
Tryggande av tillfälliga förvaringsplatsers säkerhet

Om större mängder farliga ämnen transporteras än vad som avses i punkt 1.1.3.6.3 i bilagan till ministeriets förordning, tillämpas 11 d § 4 mom. i TFÄ-lagen på tillfällig förvaring i terminaler, på bangårdar och på andra motsvarande områden i samband med transport av farliga ämnen. Terminalerna, bangårdarna och andra motsvarande områden skall i mån av möjlighet ha god belysning, allmänt tillträde till dem skall förhindras och områdena skall också i övrigt skyddas noggrant.

28 §
Tillsynsmyndigheter

Banförvaltningscentralen övervakar järnvägtransporter av farliga ämnen och tillfällig förvaring som hänför sig till dem. Transporter till eller från Finland av farliga ämnen på järnväg och tillfällig förvaring i anslutning till dem övervakas också av tullverket och gränsbevakningsväsendet inom respektive myndighets verksamhetsområde. Banförvaltningscentralen bär dock även i dessa fall i första hand ansvaret för tillsynen.

Strålsäkerhetscentralen övervakar i samarbete med de myndigheter som nämns i 1 mom. ärenden med anknytning till transport och tillfällig förvaring av radioaktiva ämnen.

28 a §
Övervakning av säkerhetsåtgärder

I samband med övervakningen av transporten av farliga ämnen på järnväg skall samtidigt kontrolleras att de säkerhetsåtgärder som krävs vid transport av farliga ämnen motsvarar bestämmelser och föreskrifter.

31 §
Utbildning av personal

Den utbildning som avses i 11 § 1 mom. i TFÄ-lagen skall omfatta transportkraven och lämpa sig för personalens ansvarsområde och uppgifter.

Utbildningen skall bestå av:

1) allmän grundläggande utbildning, där personalen ges utbildning om de allmänna bestämmelserna om transport av farliga ämnen på järnväg,

2) uppgiftsbaserad utbildning, där personalen ges sådan detaljerad utbildning om bestämmelserna gällande transport av farliga ämnen på järnväg som direkt är anpassad efter personalens ansvarsområden och arbetsuppgifter samt dessutom, om en del av transporten av farliga ämnen sker på något annat sätt än som järnvägtransport, utbildning om de bestämmelser som gäller detta andra transportslag,

3) säkerhetsutbildning, där personalen ges utbildning om de faror som farliga ämnen kan förorsaka i förhållande till den olycksfallsrisk och exponering som en eventuell olycka vid transport, lastning och lossning av farliga ämnen kan medföra; genom utbildningen eftersträvas att personalen kan hantera farliga ämnen på ett säkert sätt och vet vilka åtgärder som skall vidtas i en nödsituation,

4) utbildning i anslutning till transport av radioaktiva ämnen, där personal som deltar i transport av radioaktiva ämnen ges lämplig utbildning om strålningsrisker i samband med transport av radioaktiva ämnen och om försiktighetsåtgärder som skall beaktas för skydd mot strålning och för att skydda andra personer,

5) utbildning i skyddsåtgärder, som är inriktad på säkerhetsrisker samt identifiering av och metoder för minskning av säkerhetsrisker, liksom också åtgärder som är nödvändiga vid säkerhetsförseelser; utbildningen skall innehålla uppgifter om en eventuell skyddsplan som är anpassad efter personernas ansvarsområde, förpliktelser och arbetsuppgifter när planen genomförs,

6) kompletterande utbildning, vid vilket regelbundet ges uppgifter om ändringar som skett i bestämmelserna; den utbildning som avses i 5 punkten begränsas inte till ändringar av bestämmelser och föreskrifter.

Bestämmelser om utbildning av säkerhetsrådgivare utfärdas särskilt.

31 a §
Specialutbildning för personalen hos transportören

Personalen hos transportören skall i samband med i 31 § 1 mom. 2 punkten avsedd utbildning anpassad efter arbetsuppgifter ges utbildning också om järnvägarnas särdrag. Denna utbildning skall omfatta

1) grundläggande utbildning som ges den personal som sköter trafiken, där hela den personal som sköter trafiken skall ges utbildning om betydelsen av innehållet i varningsetiketter och orangeskyltar; personalen skall dessutom känna till anmälningsförfarandet i exceptionella situationer,

2) uppgiftsbaserade utbildning för den personal som direkt deltar i transport av farliga ämnen vid vilken förutom den grundläggande utbildning som avses i 1 punkten, personalen i fråga också ges utbildning anpassad efter arbetsuppgifter,

För sådan utbildning som avses i 1 mom. 2 punkten indelas personalen i tre kategorier enligt utbildningsbehov enligt följande:

Beskrivning av kategorin Personal
1 transportpersonal som direkt deltar i transport av farliga ämnen lokförare, rangerare och personer med motsvarande funktion
2 personal som utför teknisk kontroll av de vagnar som används för transport av farliga ämnen vagnsynare, lastningsrådgivare och personer med motsvarande funktion
3 den personal som sköter trafiken och som ansvarar för styrning av järnvägs- och rangertrafiken tågklarerare, fjärrtrafikledare, ställverkkarl, växelkarl och personal med motsvarande funktion
31 b §
Undervisningsämnen inom specialutbild- ningen

Den uppgiftsbaserade utbildningen för de personalgrupper som avses i 31 a § 2 mom. skall omfatta åtminstone följande ämnesområden:

1) lokförare och personer med motsvarande funktion i kategori 1:

a) tågets sammansättning, farliga ämnen och placeringen av dem i tåget,

b) typer av exceptionella situationer,

c) handlande i kritiska exceptionella situationer, åtgärder för att skydda det egna tåget och trafiken på spåren bredvid;

2) rangerare samt personer med motsvarande funktion i kategori 1:

a) betydelsen av rangeretikett nr 13 och 15 vid rangerarbete,

b) skyddsvagnar och skyddsavstånd i enlighet med punkt 7.5.3 i bilagan till ministeriets förordning,

c) typer av exceptionella situationer;

3) vagnsynare, lastningsrådgivare och personer med motsvarande funktion i kategori 2:

a) teknisk kontroll av vagnarna,

b) teknisk kontroll enligt överenskommelsen om ömsesidigt utbyte och utnyttjande av godsvagnar mellan järnvägsoperatörerna (RIV, bihang XII); detta tillämpas endast på personer som utför inspektioner med anknytning till internationell RID-trafik,

c) kontroll till exempel enligt internationella järnvägsunionens UIC normblad 471―3, vilket avses i 9 § 2 mom.; detta tillämpas endast på personer som utför inspektioner i fråga;

d) identifiering av exceptionella situationer;

4) trafikledningspersonal, tågklarerare, fjärrtrafikledare, ställverkkarl, växelkarl och personer med motsvarande funktion i kategori 3:

a) hantering av kritiska exceptionella situationer,

b) interna räddningsplaner för rangeringsbangårdar.

32 a §
Skyddsplan

Den skyddsplan som avses i 11 d § 1 mom. i TFÄ-lagen skall innehålla åtminstone

1) en detaljerad fördelning av ansvaret för säkerhetsåtgärderna på yrkeskunniga och kompetenta personer som har tillbörliga befogenheter att fullgöra sina skyldigheter,

2) en förteckning över de farliga ämnen eller de typer av farliga ämnen som omfattas av verksamheten,

3) en kartläggning av transporterna och en bedömning av säkerhetsriskerna i anslutning till dem, inklusive eventuella uppehåll i transporterna, farliga ämnen i vagnar, tankar eller containrar såväl före som under och efter transporten liksom även tillfällig förvaring av farliga ämnen vid byte av transportslag eller transportmedel,

4) en tydlig beskrivning av de åtgärder som skall vidtas för att minska säkerhetsriskerna motsvarande aktörens ansvar och åligganden; dessa åtgärder omfattar åtminstone

a) utbildning,

b) förfaranden i situationer som påverkar säkerheten, såsom ett allvarligt hot samt kontroll vid anställning av personal eller då anställda övergår till nya arbetsuppgifter,

c) handlingssätt i olika transportsituationer såsom val och användning av transportrutter; verksamhet under tillfällig förvaring och på sådana platser där utomstående har möjlighet att påverka transportens säkerhet; verksamhet i närheten av utsatta infrastrukturer,

d) utrustning och resurser som skall användas för att minska säkerhetsriskerna,

5) effektiva och uppdaterade metoder för rapportering och för åtgärder vid säkerhetshot, säkerhetsförseelser eller säkerhetstillbud,

6) förfaranden för utvärdering och testning av skyddsplanen samt för återkommande kontroll och uppdatering av den,

7) åtgärder för att trygga datasäkerheten för den transportinformation som skyddsplanen innehåller,

8) åtgärder för att säkerställa att spridningen av information i skyddsplanen begränsas till endast de personer som behöver informationen; dessa förfaranden får inte begränsa tillgången till annan information som behövs vid transporten.

34 §
Olyckshändelser och anmälan om dem

Om det vid transport av ett farligt ämne inträffar en olyckshändelse som till följd av läckage eller av andra orsaker medför risk för att människor, egendom eller miljön skadas, skall transportören eller den som ansvarar för lastningen eller lossningen omedelbart anmäla det inträffade till nödcentralen, meddela räddningsmyndigheten de uppgifter den behöver och vidta lämpliga skyddsåtgärder.

Om det vid transport av ett farligt ämne inträffar en sådan olyckshändelse som avses i kapitel 1.8 i bilagan till ministeriets förordning, såsom läckage av farligt ämne, omedelbart hotande fara för läckage av farligt ämne, skada på människor, egendom eller miljön eller en händelse på grund av vilken hjälp begärts av myndigheterna, skall transportören omedelbart lämna Banförvaltningscentralen och centralen för undersökning av olyckor en olycksrapport enligt den modell som ingår i nämnda ministeriets förordning. Om det är fråga om transport av radioaktivt ämne skall rapporten lämnas också till strålsäkerhetscentralen. Bestämmelser om undersökningen av järnvägsolyckor i samband med transport av farliga ämnen utfärdas särskilt.

I samband med betydande olyckor avger kommunikationsministeriet en i RID-bestämmelserna avsedd olycksrapport till sekretariatet vid internationella järnvägsorganisationen (OTIF).


Denna förordning träder i kraft den 1 juni 2005. Förordningens 9 § 5 mom., 23 § 1 och 2 mom., 23 a §, 24 § 4 mom., 27 a § och 28 a §, 31 § 2 mom. 5 och 6 punkten samt 32 a § träder dock i kraft den 1 juli 2005.

Gastankar, tryckfat, batterier av flaskor och gasflaskpaket som har tillverkats i utlandet och som har importerats får tas i bruk i Finland fram till den 1 juli 2007 med tillämpning av 23 § 1 och 2 mom., sådana de lyder den 30 juni 2005.

De som bedriver transport eller tillfällig förvaring av radioaktiva ämnen när denna förordning träder i kraft skall före den 1 juni 2006 tillställa strålskyddscentralen ett strålskyddsprogram enligt 26 a § 1 mom.

Kommissionens direktiv 2004/110/EG (32004L0110); EGT nr L 365, 10.12.2004, s. 24

Helsingfors den 4 maj 2005

Kommunikationsminister
Leena Luhtanen

Överingenjör
Liisa Virtanen

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.