565/2004

Given i Nådendal den 24 juni 2004

Lag om ändring av lagen om beskattningsförfarande

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i lagen av den 18 december 1995 om beskattningsförfarande (1558/1995) 15, 17, 22 och 23 §, 32 § 1 mom., 34 § 1 mom. samt 88 § 1, 3 och 4 mom.,

av dem 15 § sådan den lyder delvis ändrad i lag 1387/1997 och 981/1999, 17 § sådan den lyder i lag 1165/2002, 23 § sådan den lyder delvis ändrad i lag 505/1998, 32 § 1 mom. och 88 § 4 mom. sådana de lyder i lag 907/2001 och 34 § 1 mom. sådant det lyder i lag 1122/1996, samt

fogas till 16 §, sådan den lyder delvis ändrad i nämnda lag 1122/1996 samt i lagarna 1127/1996 och 1172/1998, nya 8 och 9 mom., varvid det nuvarande 8 mom. blir 10 mom., samt till lagen nya 22 a och 23 a § som följer:

15 §
Utomståendes allmänna skyldighet att lämna inkomstuppgifter

Var och en skall tillställa skatteförvaltningen för beskattningen behövliga uppgifter om förmåner med penningvärde som han betalt eller förmedlat och om rättelser av dem samt om mottagarna av förmånerna och grunderna för dem. Förmån med penningvärde är bland annat lön, naturaförmån och arvode samt ersättning som betalas för arbete, syssla eller tjänst samt pris, understöd, stipendium, hederspris, studiestöd, kostnadsersättning, pension, social förmån, dividend, delägarlån, avkastning på fondandel, ränta, hyra och försäkringsersättning samt ersättning för upphovsrätt, patenträtt, gruvrätt eller annan liknande rätt. Uppgifterna skall tillställas skatteförvaltningen också i det fall att förmånen betalts utan att förskottsinnehållning verkställts eller förmånen betalts eller förmedlats till begränsat skattskyldig eller inkomsten är skattefri för mottagaren.

Virkesköpare skall i fråga om leverans- och rotförsäljning för beskattningen tillställa skatteförvaltningen uppgifter om virkessäljarna och försäljningarna.

Virkesköparna eller dessas organisationer skall tillställa skogsforskningsinstitutet de uppgifter som behövs för beräkning av skattekubikmeterns värde i pengar. Skogsforskningsinstitutet har rätt att granska det material som de anmälningsskyldiga innehar, för kontroll av att uppgifterna är riktiga.

Värdepappersförmedlare som avses i värdepappersmarknadslagen (495/1989), försäkringsbolag som avses i lagen om försäkringsbolag (1062/1979), representationer och generalagenter som avses i lagen om utländska försäkringsbolag (398/1995) samt försäkringsföreningar som avses i lagen om försäkringsföreningar (1250/1987) skall för beskattningen tillställa skatteförvaltningen behövliga uppgifter om gjorda eller förmedlade värdepappersköp, om handelsparterna samt om de betalda köpesummorna, samt om teckning och inlösen av andelar i fondföretag som de gjort eller förmedlat till den del uppgifterna inte har lämnats med stöd av 17 § 1 mom.

En i 4 mom. avsedd uppgiftsskyldig skall också tillställa skatteförvaltningen behövliga uppgifter om standardiserade options- och terminsavtal enligt lagen om handel med standardiserade optioner och terminer (772/1988), om sådana derivatavtal enligt 10 kap. 1 a § i värdepappersmarknadslagen som skall jämställas med standardiserade optioner eller terminer samt om övriga derivatavtal enligt 10 kap. 1 b § i värdepappersmarknadslagen och om avtalsparterna.

En clearingorganisation som avses i värdepappersmarknadslagen och ett optionsföretag som avses i lagen om handel med standardiserade optioner och terminer skall tillställa skatteförvaltningen för beskattningen behövliga uppgifter om avtal som gäller återköp eller lån av värdepapper i eget kapital och som organisationen eller företaget har clearat, dividendersättningar som avses i 31 § 5 mom. i inkomstskattelagen och som betalas med stöd av dylika avtal samt om utbetalare och mottagare av sådana dividendersättningar. Uppgifter som avses i detta moment skall också en värdepappersförmedlare lämna angående återköps- och låneavtal som han har ingått för sina kunders räkning.

Föreståndare för renbeteslag skall för beskattningen tillställa skatteförvaltningen behövliga uppgifter om de renar som renägarna äger.

Skattestyrelsen kan meddela närmare föreskrifter om vilka uppgifter som skall lämnas och om när och hur detta skall ske, eller begränsa skyldigheten att lämna uppgifter.

16 §
Utomståendes allmänna skyldighet att lämna uppgifter om utgifter och avdrag

Ett aktiebolag skall för beskattningen tillställa skatteförvaltningen behövliga uppgifter om sådan återbetalning av delägarlån som avses i 54 c § i inkomstskattelagen.

Värdepappersföretag som avses i lagen om värdepappersföretag (579/1996), filialer till och representationer för utländska värdepappersföretag som avses i lagen om utländska värdepappersföretags rätt att tillhandahålla investeringstjänster i Finland (580/1996), värdepapperscentralen samt kontoförande institut och deras underinstitut vilka avses i lagen om värdeandelssystemet (826/1991), kreditinstitut som avses i kreditinstitutslagen (1607/1993), filialer och representationer som avses i lagen om utländska kreditinstituts och finansiella instituts verksamhet i Finland (1608/1993), fondbolag som avses i lagen om placeringsfonder (48/1999) samt filialer till och representationer för utländska fondbolag som avses i lagen om utländska fondbolags verksamhet i Finland (225/2004) skall för beskattningen tillställa skatteförvaltningen behövliga uppgifter om avgifter som de tagit ut för förvaltning eller förvaring av egendom.


17 §
Utomståendes allmänna skyldighet att lämna andra uppgifter

Fondbolag och filialer till eller representationer för utländska fondbolag skall för beskattningen tillställa skatteförvaltningen behövliga uppgifter om fondandelar i placeringsfonder och andelar i fondföretag som skattskyldiga äger och om fondandelar i placeringsfonder och andelar i fondföretag som inlösts hos skattskyldiga. Dessutom skall behövliga uppgifter lämnas om anskaffningspriset och anskaffningstidpunkten i fråga om inlösta fondandelar och andelar i fondföretag samt om de kostnader som har tagits ut i samband med teckning och inlösen till den del den uppgiftsskyldige innehar dessa uppgifter.

Värdepapperscentralen skall för beskattningen tillställa skatteförvaltningen nödvändiga uppgifter om de värdeandelar som hör till värdeandelssystemet, vem som äger dem enligt uppgifterna i värdeandelsregistret och vem som får avkastningen. Ett börsbolag vars aktier inte hör till värdeandelssystemet skall lämna skatteförvaltningen motsvarande uppgifter ur aktieboken. Har den som sköter förvaltarregistreringen i värdeandelsregistret antecknats som ägare av en värdeandel föreligger ingen skyldighet att lämna uppgifter.

Bostadsaktiebolag, fastighetsaktiebolag, bostadsandelslag och andra samfund vars aktier eller andelar berättigar till innehav av en viss lägenhet i en byggnad som ägs av samfundet, skall för delägarnas eller medlemmarnas beskattning tillställa skatteförvaltningen uppgifter om lägenheterna och dessas användning samt om de ersättningar som delägarna eller medlemmarna betalar till bolaget.

Telefonsamfund och samfund som är huvudägare i ett telefonsamfund skall för beskattningen tillställa skatteförvaltningen nödvändiga uppgifter om sådana aktier, andelsbevis eller medlemsböcker som telefonsamfundens delägare eller medlemmar äger vid utgången av kalenderåret, om delägarskap eller medlemskap och kundstatus i samfundet har separerats från varandra. Ett telefonsamfund är dock inte skyldigt att lämna uppgifter till den del telefonsamfundets aktier har överförts till värdeandelssystemet.

En finländsk arbetsgivare som sänder en arbetstagare utomlands samt pensionsanstalten skall tillställa skatteförvaltningen nödvändiga uppgifter för fastställande av den försäkrades sjukförsäkringspremie. Arbetsgivaren är uppgiftsskyldig också i det fall att lönen betalas av ett utländskt moder-, dotter- eller systerföretag som hör till samma ekonomiska helhet som arbetsgivaren eller av ett sådant utländskt företag där den finländska arbetsgivaren har bestämmanderätt.

Skattestyrelsen kan meddela närmare föreskrifter om vilka uppgifter som skall lämnas och om när och hur detta skall ske, eller begränsa skyldigheten att lämna uppgifter.

22 §
Särskilda bestämmelser om lämnande av uppgifter

Den som enligt detta kapitel är skyldig att lämna uppgifter skall specificera den som uppgifterna gäller med namn, personbeteckning eller företags- och organisationsnummer eller, om sådana uppgifter saknas, med andra identifieringsuppgifter eller annan kontaktinformation som den uppgiftsskyldige besitter.

De uppgifter som avses i detta kapitel skall lämnas till skatteförvaltningen utan hinder av sekretessbestämmelser och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter.

Skattestyrelsen kan förordna att den uppgiftsskyldige skall lämna de uppgifter som avses i detta kapitel med hjälp av en elektronisk dataöverföringsmetod. En fysisk person eller ett dödsbo kan inte förpliktas att lämna uppgifter med hjälp av en elektronisk dataöverföringsmetod. Uppgifterna kan lämnas med hjälp av en elektronisk dataöverföringsmetod då skyddet av uppgifterna har utretts på det sätt som avses i 32 § 1 mom. i personuppgiftslagen (523/1999).

22 a §
Försummelseavgift

Den uppgiftsskyldige kan åläggas att i försummelseavgift betala högst 2 000 euro, om

1) det finns en mindre bristfällighet eller ett mindre fel i en deklaration, en annan uppgift eller en handling som lämnas för fullgörande av uppgiftsskyldigheten, och den uppgiftsskyldige inte har följt en bevisligen sänd uppmaning att avhjälpa bristfälligheten eller felet,

2) den uppgiftsskyldige utan giltig orsak har lämnat en deklaration, uppgift eller handling för sent, eller

3) den uppgiftsskyldige har lämnat uppgifterna på annat sätt än vad som bestämts av Skattestyrelsen och den uppgiftsskyldige inte har följt en bevisligen sänd uppmaning att avhjälpa saken.

Om en deklaration, en annan uppgift eller en handling som bestämts för fullgörande av uppgiftsskyldigheten innehåller väsentliga brister eller fel eller om den uppgiftsskyldige lämnat in dem först efter en bevisligen sänd uppmaning, kan den uppgiftsskyldige åläggas att i försummelseavgift betala högst 5 000 euro.

Om den uppgiftsskyldige för fullgörande av uppgiftsskyldigheten uppsåtligen eller av grov vårdslöshet har lämnat en väsentligen oriktig deklaration, annan uppgift eller handling eller inte alls lämnat in någon deklaration, kan den uppgiftsskyldige åläggas att i försummelseavgift betala högst 15 000 euro.

Vid fastställandet av försummelseavgiften skall också beaktas hur mycket uppgifter den uppgiftsskyldige skall lämna. Försummelseavgiften fastställs i hela hundra euro.

Fysiska personer och dödsbon åläggs inte att betala försummelseavgift, om det inte är fråga om försummelse av uppgiftsskyldighet i anslutning till näringsverksamhet eller jord- och skogsbruk.

Försummelseavgiften är inte en avdragbar utgift i beskattningen. Försummelseavgiften redovisas till staten. På en debiterad och obetald försummelseavgift som har förfallit till betalning uppbärs en årlig ränta som motsvarar den i 4 § 1 mom. i räntelagen (633/1982) avsedda dröjsmålsräntan för den halvårsperiod som föregår kalenderåret i fråga. Räntan på obetald försummelseavgift är inte avdragbar vid inkomstbeskattningen.

23 §
Granskningsrätt

Skattestyrelsen och skatteverket har rätt att granska alla sådana handlingar som ovan i detta kapitel nämnda uppgifter kan hämtas ur.

23 a §
Sökande av ändring

Den uppgiftsskyldige får, på det sätt som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen (586/1996), genom besvär söka ändring i sådana beslut av Skattestyrelsen eller skatteverket som gäller skyldighet att lämna i detta kapitel avsedda uppgifter.

I ett beslut av Skattestyrelsen eller skatteverket som gäller försummelseavgift får den uppgiftsskyldige söka ändring genom skriftligt rättelseyrkande hos den myndighet som fattat beslutet. Rättelseyrkandet skall göras inom fem år från ingången av kalenderåret efter det år då beslutet om försummelseavgift har fattats. Rättelseyrkande får dock alltid framställas inom 60 dagar från det att den uppgiftsskyldige har fått del av beslutet.

I ett beslut med anledning av ett rättelseyrkande får den uppgiftsskyldige söka ändring genom besvär hos den förvaltningsdomstol till vars domkrets den uppgiftsskyldiges hemkommun hör. Besvären skall anföras inom fem år från ingången av kalenderåret efter det år då beslutet om försummelseavgift har fattats. Besvärstiden är dock alltid minst 60 dagar från delfåendet av beslutet om rättelseyrkandet.

Ett beslut som avses i 1―3 mom. kan delges utan mottagningsbevis, varvid delfåendet av beslutet anses ha skett den sjunde dagen efter det att beslutet postades, om inte något annat visas.

Den uppgiftsskyldige får söka ändring i förvaltningsdomstolens beslut genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen på det sätt som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen.

Om försummelseavgift återbärs med anledning av överklagande, skall på återbäringen räknat från betalningsdagen till återbetalningsdagen betalas ränta som motsvarar den i 12 § i räntelagen avsedda referensräntan för den halvårsperiod som föregår kalenderåret i fråga, minskad med två procentenheter. Ränta på återbäring är inte skattepliktig inkomst vid inkomstbeskattningen.

32 §
Skatteförhöjning

Om det finns en mindre bristfällighet eller ett mindre fel i en skattedeklaration, i en annan deklaration som den skattskyldige skall ge för uppfyllande av deklarationsskyldigheten eller i en annan uppgift eller handling som den skattskyldige har lämnat in och om den skattskyldige inte har följt en bevisligen sänd uppmaning att avhjälpa bristfälligheten eller felet eller om han utan giltig orsak har lämnat in en deklaration, uppgift eller handling för sent, kan den skattskyldige påföras en skatteförhöjning om högst 150 euro.


34 §
Förskott som räknas till godo vid beskattningen

Förskottsinnehållning som deklarerats i en årsanmälan, förskott som har påförts och influtit senast en månad innan beskattningen för skatteåret slutförts, komplettering av förskott samt förskott som från en annan stat har överförts till Finland, skall användas till betalning av skatteårets skatter. Förskott som har överförts till en annan stat används inte till betalning av skatter.


88 §
Skattelättnad

Skatteverket kan på ansökan bevilja befrielse från statsskatt samt från samfunds inkomstskatt och kommunen kan bevilja befrielse från kommunalskatt. Befrielsen kan beviljas helt eller delvis.


Om befrielse har beviljats från skatt som nämns i 1 mom., gäller befrielsebeslutet även skattetillägg, dröjsmålsränta, ränta som motsvarar dröjsmålsränta, restavgift, förseningsränta, uppskovsränta, samfundsränta och kvarskatteränta. Skatteverket kan särskilt bevilja befrielse från de påföljder som avses ovan, även då de har redovisats eller borde redovisas till en annan skattetagare än staten.

Finansministeriet eller Skattestyrelsen kan överta avgörandet av ett principiellt viktigt ärende som handläggs av skatteverket.



Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.

Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för år 2004. Lagens 32 § 1 mom. tillämpas dock första gången vid beskattningen för år 2005. Bestämmelserna om utomståendes uppgiftsskyldighet tillämpas första gången på de uppgifter som lämnas för 2004. Lagens 16 § 9 mom. och 22 a § tillämpas dock första gången på de uppgifter som lämnas för 2005. Lagens 88 § tillämpas på ansökningar som blir anhängiga den dag lagen träder i kraft eller därefter.

RP 57/2004
FiUB 4/2004
RSv 63/2004

Nådendal den 24 juni 2004

Republikens President
TARJA HALONEN

Finansminister
Antti Kalliomäki

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.