634/2003

Given i Nådendal den 27 juni 2003

Lag om ändring av lagen om pension för arbetstagare

I enlighet med riksdagens beslut

upphävs i lagen den 8 juli 1961 om pension för arbetstagare (395/1961) 4 § 4 mom., 4 e §, 4 f § 1 mom. 3 punkten, 6 b och 6 c §, mellanrubriken före 7 §, mellanrubriken före 7 f §, mellanrubriken före 7 g §, mellanrubriken före 7 h §, 8 § 5, 7 och 8 mom. samt 11 § 6 och 9 mom.,

dessa sådana de lyder, 4 § 4 mom. i lag 639/1966, 4 e § i lagarna 559/1993, 1482/1995, 1263/1999 och 630/2002, 4 f § 1 mom. 3 punkten i lag 603/1986, 6 b § i nämnda lag 559/1993 och i lagarna 1057/1997 samt 1040/1998, 6 c §, mellanrubriken före 7 § samt 8 § 7 mom. i nämnda lag 559/1993, mellanrubriken före 7 f §, mellanrubriken före 7 g § samt mellanrubriken före 7 h § i lag 1482/1995, 8 § 5 mom. i lag 991/1996 och 8 § 8 mom. i lag 1495/1995 samt 11 § 6 och 9 mom. i lag 654/2000,

ändras 1 § 1 och 4 mom., 1 a § 1 mom., 1 c § 5 mom., 2, 3 a §, 4 § 1, 2 och 6 mom., i 4 c § 1 mom. det inledande stycket och 2 punkten, 4 c § 3 mom., 4 mom. 2 punkten samt 10 och 11 mom., i 4 f § 1 mom. det inledande stycket samt 4 och 7 punkten, 4 f § 3 mom., 4 g § 2 mom., 4 h § 1 mom. 2 punkten, 5, 5 a och 5 b §, 5 c § 3 mom., 6, 6 a, 7, 7 a― 7 h §, 8 § 1―3 mom. och det inledande stycket i 4 mom. samt 10 mom., 8 c § 3 mom., 8 d § 1 mom., 9 § , 11 § 2, 3 och 8 mom., 12 § 1 mom. 1 och 2 punkten, 12 b § 1 och 2 mom., 12 c § 1 mom., 19 b § 5 mom. samt 19 e § 1 mom.,

av dessa 1 § 1 mom. sådant det lyder i lag 593/1978 samt i nämnda lagar 559/1993 och 1057/1997, 1 § 4 mom. sådant det lyder i nämnda lag 1057/1997, 1 a § 1 mom. sådant det lyder i lag 454/1974, 1 c § 5 mom., 4 § 6 mom., 4 g § 2 mom., 7, 7 a, 7 b, 7 d, 7 e och 7 g §, 8 § 1 mom., 8 d § 1 mom., 9 § samt 19 e § 1 mom. sådana de lyder i nämnda lag 1482/1995, 2 § sådan den lyder i lag 147/2002, 3 a § sådan den lyder i lag 390/1995 och i nämnda lag 1482/1995, 4 § 1 mom., i 4 f § 1 mom. och 7 punkten sådana de lyder i nämnda lag 603/1986, 4 § 2 mom., 4 c § 3, 10 och 11 mom. samt 5 a § sådana de lyder i nämnda lag 1263/1999, i 4 c § 1 mom. det inledande stycket och 2 punkten samt 4 mom. 2 punkten sådana de lyder i lag 50/1985, det inledande stycket i 4 f § 1 mom., 6 §, 8 § 3 och 10 mom., 8 c § 3 mom. samt 12 b § 2 mom. sådana de lyder i nämnda lag 559/1993, 4 f § 3 mom. sådant det lyder i lag 221/1998, 4 h § 1 mom. 2 punkten sådan den lyder i lag 188/2003, 5 § sådan den lyder delvis ändrad i nämnda lagar 1482/1995, 1057/1997, 221/1998 och 630/2002, 5 b § sådan den lyder i nämnda lagar 559/1993, 1482/1995 och 188/2003, 5 c § 3 mom. sådant det lyder i lag 605/1989, 6 a § sådan den lyder i nämnda lagar 559/1993 och 1040/1998 samt i lag 1544/1993, 7 c § sådan den lyder i nämnda lag 1482/1995 och i lag 79/2001, 7 f § sådan den lyder i nämnda lag 1482/1995 samt i lagarna 1167/1996 och 1279/2000, 7 h § sådan den lyder i nämnda lagar 1482/1995 och 1263/1999, 8 § 2 mom. sådant det lyder i lag 1495/1995, 11 § 2 och 3 mom. sådana de lyder i lag 459/1986, 11 § 8 mom. sådan den lyder i nämnda lag 654/2000, 12 § 1 mom. 1 punkten sådan den lyder i nämnda lag 639/1966, 12 § 1 mom. 2 punkten sådan den lyder i nämnda lag 630/2002, 12 b § 1 mom. sådant det lyder i lag 979/1993, 12 c § 1 mom. sådant det lyder i lag 1302/2002 samt 19 b § 5 mom. sådant det lyder i lag 1331/1999, och

fogas före 7 c och 12 § nya mellanrubriker och till lagen en ny 7 i § som följer:

1 §

En arbetsgivare är skyldig att anordna och bekosta pensionsskydd som uppfyller minimivillkoren enligt denna lag, för var och en av sina arbetstagare vars arbetsförhållande har fortgått utan avbrott minst en månad. Arbetstagaren är skyldig att i enlighet med vad som bestäms i 12 b § delta i bekostandet av pensionsskydd som uppfyller minimivillkoren enligt denna lag. Lagen gäller dock inte arbetsförhållanden

1) i fråga om tid före den kalendermånad som följer efter den under vilken arbetstagaren fyller 18 år,

2) efter den kalendermånad under vilken arbetstagaren fyller 68 år,

3) i vilka arbetsförtjänsten på det sätt som närmare bestäms genom förordning understiger 15,14 euro per månad,

4) på basis av vilka arbetstagaren med stöd av någon annan lag eller förordning har rätt till pension eller i vilka 1 § 4 mom. 3 punkten lagen om sjömanspensioner (72/1956) skall tillämpas på arbetstagaren, eller

5) på basis av vilka arbetstagaren har rätt till pension enligt sådan pensionsstadga som gäller arbetstagare, anställd av kommun, av samkommun, av församling eller religionssamfund, och enligt vilken stadga pension till fullt belopp till arbetstagaren motsvarar åtminstone pensionsskyddet enligt i denna lag angivna grunder.


När de pensionsgrundande arbetsförtjänsterna justeras på det sätt som avses i 7 b §, justeras på motsvarande sätt det gränsbelopp om vilket bestäms i 1 mom. 3 punkten.


1 a §

Utför arbetstagare i arbetsförhållande, på basis av vilket pension bestäms enligt lagen den 13 juni 1969 om vissa pensioner, som skall betalas av statsmedel (382/1969), även arbete för vilket den erlagda ersättningen inte beaktas vid bestämmandet av pensionen enligt nämnda lag, skall arbetsgivaren, utan hinder av vad som bestäms i 1 § 1 mom. 4 punkten, för arbetstagaren anordna och bekosta pensionsskydd enligt denna lag, såvida arbetsförhållandet i övrigt uppfyller de i 1 § angivna förutsättningarna.


1 c §

Om arbete som utförs utomlands har försäkrats frivilligt, anses arbetstagaren till denna del vara anställd i ett nytt arbetsförhållande. Samma förfarande skall iakttas när 4 mom. tillämpats vid bestämmandet av den arbetsförtjänst som ligger till grund för pensionen.


2 §

Om en arbetstagares arbetsförtjänst medan arbetsförhållandet alltjämt fortgått under var och en av minst de sex senaste kalendermånaderna har varit mindre än det belopp som nämns i 1 § 1 mom. 3 punkten, kan arbetsgivaren, dock med verkan tidigast från och med ingången av den sjunde kalendermånaden, anmäla arbetsförtjänsten av ett arbetsförhållande som faller inom området för denna lags tillämpning till tillämpningsområdet för lagen om pension för konstnärer och särskilda grupper av arbetstagare (662/1985).

3 a §

De kalkylerade grunderna och försäkringsvillkoren för pensionsskydd enligt denna lag godkänns av social- och hälsovårdsministeriet. I dem får inte utan särskild orsak godkännas skiljaktigheter som är ägnade att försvåra skötseln av pensionsanstalternas gemensamma angelägenheter som avses i denna lag. Social- och hälsovårdsministeriet kan av särskilda skäl även godkänna villkor som beträffande en eller flera förmåner inte uppfyller i denna lag föreskrivna minimikrav, om pensionsskyddet enligt villkoren såsom helhet kan till sitt penningvärde anses motsvara åtminstone nämnda minimiskydd. Pensionens belopp kan dock inte fastställas till lägre belopp än vad 5 § föreskriver.

Har arbetstagaren rätt att erhålla pension på grund av två eller flera arbetsförhållanden, bestäms hans rätt till pension för ettvart arbetsförhållande enligt villkoren för det sista arbetsförhållandet. Skulle pensionsskyddets kapitalvärde härvid avsevärt förändras, skall pensionens belopp utan hinder av vad 1 mom. föreskriver ändras så att det ursprungliga kapitalvärdet bevaras. Om arbetstagaren dock avgår med förtida ålderspension enligt lagen om sjömanspensioner innan han har fyllt 62 år, beviljas pension enligt denna lag som ålderspension vid pensionsåldern enligt lagen om sjömanspensioner så som bestäms närmare i villkor och grunder i fribrev som motsvarar minimiskyddet enligt arbetspensionslagarna.

Det som föreskrivs i den andra meningen i 1 mom. tillämpas även på de grunder som avses i 12 och 12 a §.

4 §

Arbetstagare har rätt att gå i ålderspension under tiden mellan uppnådd 63 och uppnådd 68 års ålder. Arbetstagare har också rätt till invalid-, arbetslöshets- och deltidspension och hans anhöriga till familjepension på det sätt som bestäms i denna lag.

Ålderspension beviljas tidigast från ingången av kalendermånaden efter uppnådd 63 års ålder, dock tidigast från ingången av den månad som följer efter ansökan om pension. En förutsättning är att arbetstagaren inte längre står i det arbetsförhållande från vilket han pensioneras. Om pension sökts inom tre månader från arbetsförhållandets upphörande, beviljas pensionen likväl från ingången av den kalendermånad som närmast följer efter det arbetsförhållandet upphörde. På ansökan beviljas ålderspension i förtid tidigast från ingången av kalendermånaden efter den under vilken 62 års ålder uppnåtts minskad så som bestäms i 5 a § 2 mom. Ålderspension beviljas såsom uppskjuten efter att 63 års ålder uppnåtts och så höjd som föreskrivs i 5 a § 1 mom. På förtida och uppskjuten ålderspension tillämpas i övrigt vad som i detta moment bestäms om ålderspension. Rätt till pension som intjänats av arbetsförtjänst under tiden för ålderspension föreligger tidigast från ingången av kalendermånaden efter den under vilken 68 års ålder uppnåddes.


Invalidpension betalas, om inte något annat följer av 4 d §, från ingången av den månad som följer närmast på den under vilken rätten till pension uppkommit fram till 63 års ålder. Invalidpension beviljas dock inte utan giltigt skäl retroaktivt för längre tid än ett år före den månad som följer närmast efter ansökan om pension. Invalidpension beviljas tills vidare eller i form av i 7 mom. avsett rehabiliteringsstöd för viss tid. Invalidpension ändras till ålderspension från ingången av månaden efter den under vilken 63 års ålder uppnåtts. Rätt till pension som intjänats under tiden för invalidpension föreligger från sistnämnda tidpunkt under förutsättning att arbetstagaren inte längre står i det arbetsförhållande från vilket han skall pensioneras. Rätt till pension som intjänats under tiden för delinvalidpension föreligger från den tidpunkt då delinvalidpensionen ändras till full invalidpension.


4 c §

Berättigad till arbetslöshetspension är en före 1950 född långvarigt arbetslös arbetstagare när han har fyllt 60 år fram till det att han fyller 63 år, förutsatt att


2) han företer ett av arbetslöshetskassan eller folkpensionsanstalten utfärdat intyg över att han enligt 6 kap. 7 eller 9 § lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) inte längre har rätt till arbetslöshetsdagpenning, och att


Arbetslöshetspensionen är lika stor som den invalidpension enligt denna lag vilken skulle ha beviljats arbetstagaren, om han vid tidpunkten för pensionsfallet hade varit berättigad till invalidpension. När pension för återstående tid räknas ut tillämpas dock 6 a, 6 b, 7, 7 b och 7 c § sådana de lyder den 31 december 2004. Till arbetslöshetspensionen läggs dock inte den pension som grundar sig på återstående tid. Pensionsfallet anses ha inträffat den dag då arbetstagaren uppfyller alla de villkor för arbetslöshetspension som avses i 1 mom.

Arbetslöshetspension beviljas tills vidare. Arbetslöshetspension utbetalas dock inte


2) för kalendermånad under vilken pensionstagaren är i förvärvsarbete och därvid per månad förtjänar minst 500 euro; inte heller


Arbetslöshetspensionen ändras till ålderspension från och med ingången av månaden efter den under vilken pensionstagaren fyller 63 år. När arbetslöshetspensionen ändras till ålderspension tillämpas dock inte bestämmelserna i 7 h §. Om arbetslöshetspensionen fastställdes med tillämpning av andra meningen i 3 mom. läggs pension för återstående tid till ålderspensionen. Pension för återstående tid läggs till ålderspensionen också när en sådan arbetslöshetspension som avses i föregående mening med stöd av 9 mom. har ändrats till invalidpension.

Uppfyller en arbetstagare de villkor som anges ovan i denna paragraf när han fyller 62 år, beviljas han ålderspension så som föreskrivs i 5 a § 3 mom.


4 f §

Berättigad till deltidspension är en arbetstagare i åldern 58―67 år som har övergått till deltidsarbete, förutsatt att


4) han under en tid av 15 kalenderår omedelbart före deltidspensionens början i sammanlagt fem år har intjänat i 8 § 4 mom. nämnd grundpension eller annan därmed jämförlig, på arbets- eller tjänsteförhållande grundad pension; på grundvalen av arbetsförtjänsten beaktas den pensionsgrundande tiden därvid på det sätt som bestäms i 4 § 4 mom. lagen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden;


7) hans förvärvsinkomst har nedgått så att hans arbetsförtjänst av sådant deltidsarbete som åsyftas i 5 punkten utgör minst 35 och högst 70 procent av de sammanräknade stabiliserade förvärvsinkomsterna av förvärvsarbete som nämns i 2 punkten, varvid förvärvsinkomsten dock skall uppgå till minst det belopp som anges i 1 § 1 mom. 3 punkten; minskningen i arbetstiden får likväl inte skilja sig väsentligt från nedgången i arbetsförtjänsten.


När deltidspension fastställs, betraktas som stabiliserad förvärvsinkomst den i 7 c § avsedda förvärvsinkomst för återstående tid på grundval av vilken arbetstagarens invalidpension skulle ha beräknats, om arbetstagaren vid tidpunkten för deltidspensionens början hade blivit arbetsoförmögen.


4 g §

Deltidspensionen skall indras, om arbetstagaren inte längre uppfyller de villkor för pension som bestäms i 4 f §. Beviljas invalid- eller arbetslöshetspension för en tid för vilken deltidspension utbetalts, betraktas deltidspensionen som delbetalning på invalid- eller arbetslöshetspensionen. Om arbetstagaren efter att ha fyllt 68 år fortsätter i deltidsarbete, omvandlas deltidspensionen utan hinder av vad som bestäms på något annat ställe i denna lag till en lika stor ålderspension. När arbetstagaren slutar att deltidsarbeta utbetalas den uppskjutna delen av ålderspensionen förhöjd enligt 5 a § 1 mom. och ökad med det belopp som avses i 5 §.


4 h §

En arbetstagare har rätt att, för förhindrande av arbetsoförmåga eller förbättrande av arbets- och förvärvsförmågan, få ändamålsenlig yrkesinriktad rehabilitering, om


2) förvärvsinkomsten för den i arbetstagarens pension ingående återstående tid som avses i 7 c § är minst 24 000 euro, om arbetstagaren hade blivit arbetsoförmögen vid den tidpunkt då ansökan gjordes eller då sökandens rehabiliteringsbehov senast skall redas ut enligt 6 § lagen om rehabilitering som ordnas av folkpensionsanstalten (610/1991); om arbetstagaren redan får invalidpension förutsätts att förvärvsinkomsten för den återstående tiden uppgår till minst det gränsbelopp som nämns ovan eller att den återstående tiden enligt den lag som gällde den 31 december 2004 har beaktats i pensionen.


5 §

Pensionen tillväxer årligen på grundval av pensionsgrundande arbetsförtjänst som omfattas av denna lag för ettvart år med

1) 1,5 procent fram till utgången av den kalendermånad under vilken arbetstagaren fyller 53 år, och på grundval av de pensionsgrundande arbetsförtjänster som pensionstagaren har haft under tid med full invalidpension eller ålderspension, samt på grundval av den grund för pension som avses i 6 a §,

2) 1,9 procent från och med ingången av kalendermånaden efter den under vilken arbetstagaren fyller 53 år fram till utgången av den kalendermånad under vilken arbetstagaren fyller 63 år,

3) 4,5 procent från och med ingången av kalendermånaden efter den under vilken arbetstagaren fyller 63 år, dock inte om arbetstagaren under denna tid får pension i någon annan form än deltidspension.

Pensionen för den återstående tiden utgör av den förvärvsinkomst för återstående tid som avses i 7 c §

1) 1,5 procent per år till den del som pensionen omfattar återstående tid fram till utgången av den månad under vilken arbetstagaren fyller 50 år,

2) 1,3 procent per år till den del som den återstående tiden omfattar tiden från ingången av den kalendermånad efter den under vilken arbetstagaren fyller 50 år fram till utgången av den kalendermånad under vilken arbetstagaren fyller 63 år.

Pension tillväxer också för tid under vilken arbetstagaren har fått full invalidpension på grundval av den förvärvsinkomst för återstående tid som avses i 7 c § med

1) 1,5 procent per år till den del som pensionen omfattar tid fram till utgången av den månad under vilken arbetstagaren fyller 50 år,

2) 1,3 procent per år till den del som pensionen omfattar tid från ingången av den kalendermånad efter den under vilken arbetstagaren fyller 50 år fram till utgången av den kalendermånad under vilken arbetstagaren fyller 63 år.

För sådan tid under vilken arbetstagaren har fått delinvalidpension tillväxer pensionen med de tillväxtprocentsatser som nämns i 3 mom. på grundval av hälften av den förvärvsinkomst för återstående tid som avses i 7 c §.

När pensionstillväxten per månad beräknas används som tillväxtprocent 1/12 av den tillväxtprocent som nämns i 1―3 mom.

Pension för deltidsarbete som utförs vid sidan av deltidspension tillväxer på det sätt som föreskrivs i 1 mom.

För en arbetstagare som har uppburit deltidspension utökas invalidpensionen med 1/8 procent och ålderspensionen med 1/16 procent av den nedsättning av förvärvsinkomsten som det föreskrivs om nedan för varje månad för vilken arbetstagaren har fått deltidspension. När pensionen bestäms är härvid nedsättningen av inkomsten den skillnad mellan arbetsförtjänsterna enligt 5 c § 1 mom. på grundval av vilken arbetstagarens deltidspension för första gången har räknats ut. Om pension för återstående tid räknas med i pension som tjänas in genom deltidsarbete som utförts vid sidan av deltidspension, skall pension för återstående tid räknas ut enligt 2 mom. 2 punkten också i fråga om den nedsättning av förvärvsinkomsten som avses ovan.

5 a §

Börjar ålderspensionen senare än från ingången av månaden efter den under vilken arbetstagaren fyllde 68 år, höjs pensionen med 0,4 procent för varje månad varmed begynnelsetidpunkten för pensionen uppskjuts.

Beviljas ålderspension enligt 4 § 2 mom. i förtid, minskas pensionen med 0,6 procent för varje månad för vilken pensionen utbetalas före ingången av den månad som följer på den månad under vilken arbetstagaren fyller 63 år. Minskningen beräknas på den pension som arbetstagaren har intjänat fram till begynnelsetidpunkten för pensionen.

Utan hinder av vad som bestäms i 4 § 2 mom. och ovan i 2 mom. har en arbetstagare som får arbetslöshetsdagpenning med stöd av 6 kap. 9 § 2 mom. lagen om utkomstskydd för arbetslösa rätt att få oreducerad ålderspension vid 62 års ålder.

5 b §

Invalidpension beviljas antingen som full pension eller som delinvalidpension. Full invalidpension beviljas arbetstagare vars arbetsförmåga, uppskattad enligt 4 § 3 mom., är nedsatt åtminstone under ett år med minst 3/5. I annat fall beviljas invalidpensionen som delinvalidpension.

Beloppet av full invalidpension fastställs enligt 5 § 1―3 mom. Delinvalidpensionen utgör hälften av full pension.

Förändras en invalidpensionstagares arbetsförmåga för minst ett år så att förändringen enligt 1 mom. inverkar på pensionens storlek, justeras pensionens belopp från början av den månad som närmast följer efter förändringen, om inte annat följer av bestämmelserna i 4 d §.

Om pensionstagaren har återfått sin arbetsförmåga i sådan grad att han inte längre uppfyller villkoren för erhållande av pensionen, dras invalidpensionen in från och med ingången av den kalendermånad som följer efter det att han återfått arbetsförmågan. Rehabiliteringsstöd kan dras in, om mottagaren utan giltig orsak har vägrat delta i rehabilitering. Utbetalningen av invalidpension kan avbrytas om pensionstagaren förvärvsarbetar tillfälligt.

När förändringar i arbetsförmågan eller återfående av arbetsförmågan bedöms eller avbrytande av invalidpension övervägs, beaktas förändringar i arbetstagarens arbetsförtjänst. Om arbetsförtjänsten är minst 40 men högst 60 procent av den genomsnittliga inkomst på grundval av vilken den intjänade invalidpensionen har fastställts, justeras pensionen så att den blir en delinvalidpension. Om arbetsförtjänsten överstiger 60 procent av den nämnda genomsnittliga inkomsten, dras invalidpensionen in eller avbryts utbetalningen av den.

Invalidpensionen justeras, avbryts eller dras in på ansökan av pensionstagaren eller på pensionsanstaltens initiativ på de villkor som anges ovan i 1 och 3―5 mom. Pensionen justeras dock inte för en längre tid än ett år före den närmast följande kalendermånaden efter pensionstagarens ansökan om justering eller pensionsanstaltens vidtagande av justeringsåtgärder. Om en invalidpension vars utbetalning avbrutits dras in, dras pensionen in från och med tidpunkten för avbrytandet.

Indragen invalidpension kan betalas ut i form av rehabiliteringsstöd även för kortare tid än ett år. Delinvalidpension kan betalas som full pension under sådan rehabiliteringstid som avses i 4 j §.

5 c §

Deltidspensionens maximibelopp är 75 procent av den pension som arbetstagaren har tjänat in enligt de lagar eller pensionsstadgor som nämns i 8 § 4 mom. samt lagen om pensionsersättning som skall betalas av statens medel för tiden för vård av barn under tre år eller för tiden för studier (644/2003) innan deltidspensionen börjar. Om arbetstagaren har rätt till deltidspension också enligt någon annan lag eller pensionsstadga och tillämpningen av den gräns som avses här minskar deltidspensionen, görs minskningen mellan dessa lagar och stadgor i proportion till de pensionsrätter som har intjänats enligt dem.


6 §

Såsom till pension berättigande räknas sådana förvärvsinkomster som är försäkrade i enlighet med 1 § och som arbetstagaren har förtjänat från ingången av kalendermånaden efter den kalendermånad under vilken 18 års ålder uppnåtts till utgången av den månad under vilken 68 års ålder uppnåtts.

6 a §

Till pension berättigar också följande förmåner eller de arbets- och förvärvsinkomster som de grundar sig på:

1) sådan arbetsinkomst enligt sjukförsäkringslagen (364/1963) som ligger till grund för moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning och som hänför sig till den tid för vilken dagpenning har utbetalats till arbetstagaren,

2) inkomst som ligger till grund för alterneringsersättning enligt lagen om alterneringsledighet (1305/2002),

3) inkomst som ligger till grund för inkomstrelaterad dagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa under förutsättning att dagpenningen har erhållits före 63 år i egenskap av sådan löntagare som avses i lagen om utkomstskydd för arbetslösa eller sådan företagare som avses i 1 kap. 6 § 2 mom. i nämnda lag,

4) inkomst som ligger till grund för förtjänststöd enligt lagen om offentlig arbetskraftsservice (1295/2002),

5) inkomst som ligger till grund för den utbildningsdagpenning som avses i 10 kap. lagen om utkomstskydd för arbetslösa,

6) inkomst som ligger till grund för vuxenutbildningsstöd enligt lagen om vuxenutbildningsstöd (1276/2000),

7) arbetsinkomst som ligger till grund för rehabiliteringspenning enligt de lagar, det pensionsreglemente eller de pensionsstadgor som nämns i 8 § 4 mom. lagen om pension för arbetstagare eller enligt lagen om rehabiliteringspenning (611/1991), eller för ersättning för förlorad inkomst som beviljats enligt bestämmelserna om rehabilitering inom ramen för olycksfallsförsäkring eller trafikförsäkring, dock inte om rehabiliteringspenningen har utbetalats som ett tillägg till pension,

8) sådan arbetsinkomst, som ligger till grund för sjukdagpenning och som avses i sjukförsäkringslagen, för den tid för vilken dagpenningen har utbetalats till arbetstagaren,

9) arbetsinkomst som ligger till grund för ersättning för förlorad inkomst som beviljats enligt bestämmelserna om olycksfallsförsäkring, trafikförsäkring eller försäkring för olycksfall i militärtjänst, för den tid för vilken dagpenning har betalats till arbetstagaren, om arbetstagaren inte får sjukdagpenning enligt sjukförsäkringslagen på grund av denna ersättning för förlorad inkomst.

Grund för pensionen utgör 100 procent av den arbetsinkomst som ligger till grund för den förmån som avses i 1 mom. 1 punkten, 75 procent av den inkomst som ligger till grund för de förmåner som avses i 2 och 3 punkten och 65 procent av den inkomst eller arbetsinkomst som ligger till grund för de förmåner som avses i 4―9 punkten. Om emellertid en förmån som avses i 1 mom. 1 punkten på grund av att förvärvsinkomster saknas eller de har varit låga har betalats till ett belopp motsvarande minimidagpenning, är den nämnda grunden 500 euro i månaden.

Moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenningsperiod berättigar till pension enligt denna lag så att intjänandetiden, medräknat den tid som avses i 1 mom. 1 punkten är sammanlagt 12 månader per barn (fortsatt tillväxt). Grunden för den fortsatta tillväxten är den arbetsinkomst som ligger till grund för en sådan förmån som avses i 1 mom. 1 punkten. Om emellertid den nämnda förmånen på grund av att förvärvsinkomster saknas eller de har varit låga har betalats till ett belopp motsvarande minimidagpenning, är den nämnda grunden 500 euro i månaden. Rätt till fortsatt tillväxt har dock den förälder som har uppburit föräldradagpenning under längre tid, om föräldrarna inte uppger något annat.

7 §

Då pensionen räknas ut bestäms arbetsförtjänsten enligt samma grunder som tillämpas vid förskottsinnehållning av skatt, dock så att semesterersättning som skall betalas då ett arbetsförhållande upphör inte beaktas.

När pensionsskydd ordnas för arbete utomlands och när pensionen räknas ut anses såsom vederlag för arbetet sådan lön som skulle betalas för motsvarande arbete i Finland eller sådan lön som annars kan anses motsvara arbetet (försäkringslön).

Har ersättning för arbete avtalats att helt eller delvis betalas i form av betjäningsavgift eller frivilliga gåvor av allmänheten, anses genom den erhållen inkomst såsom arbetsförtjänst som avses i denna paragraf.

7 a §

Då pensionen räknas ut avdras från arbetsförtjänsten för vart och ett år ett belopp som motsvarar det i 12 b § avsedda procenttal för arbetstagarnas pensionsavgift som fastställts för året i fråga.

7 b §

De inkomstgränser och belopp som anges i denna lag samt inkomsten för vart och ett av de år för vilket pensionen räknas ut justeras med en koefficient i vilken vägningskoefficienten för förändringar i lönenivån utgör 0,8 och vägningskoefficienten för förändringar i prisnivån 0,2 (lönekoefficienten). Grunden för lönekoefficienten är de genomsnittliga årliga förändringarna i löne- och konsumentprisnivån jämfört med föregående kalenderårs tredje kvartal. När lönekoefficienten fastställs minskas ändringen i lönenivån med ett belopp som motsvarar ändringen i början av föregående kalenderår i den arbetstagarnas pensionsavgift som avses i den första meningen i 12 b § 1 mom. Social- och hälsovårdsministeriet fastställer genom förordning lönekoefficienten för ettvart kalenderår senast två månader före ingången av det kalenderår, under vilket den tillämpas.

Pension för återstående tid
7 c §

Då invalidpensionen räknas ut skall även tiden från ingången av månaden efter den månad under vilken arbetsoförmågan började till utgången av den kalendermånad då arbetstagaren fyller 63 år (återstående tid) räknas såsom till pension berättigande tid. En förutsättning är dock att arbetstagaren under det år då arbetsoförmågan började och de omedelbart föregående tio kalenderåren har haft minst 12 000 euro i sådana förvärvsinkomster som omfattas av en lag eller pensionsstadga som nämns i 8 § 4 mom.

Den förvärvsinkomst som pensionen för den återstående tiden grundar sig på (förvärvsinkomst för den återstående tiden) bestäms på grundval av de förvärvsinkomster enligt en lag eller pensionsstadga som nämns i 8 § 4 mom. vilka arbetstagaren har erhållit under de fem kalenderår som föregick det år under vilket arbetsoförmågan började (granskningstiden). Om arbetsoförmågan börjar årets sista dag räknas detta år in i granskningstiden. När inkomsten för den återstående tiden bestäms skall årsinkomsterna justeras enligt 7 b §. Inkomsten för den återstående tiden är summan av de på så sätt justerade förvärvsinkomster som erhållits under granskningstiden delad med sextio.

När inkomsten för den återstående tiden bestäms medräknas också en under granskningstiden erhållen, med lönekoefficienten justerad inkomst eller arbetsinkomst som ligger till grund för en sådan förmån som nämns i 6 a §.

Om arbetstagaren under granskningstiden har fått grunddagpenning eller arbetsmarknadsstöd enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa, beaktas såsom förvärvsinkomst 1 000 euro för varje hel månad under vilken nämnda förmån har erlagts när inkomsten för den återstående tiden bestäms.

Om arbetstagaren när inkomsten för den återstående tiden bestäms inte utöver sådana inkomster som avses i 3 och 4 mom. har haft sådana förvärvsinkomster som avses i 2 mom. under granskningstiden, har arbetstagaren inte rätt till pension för den återstående tiden.

Om arbetstagarens förvärvsinkomster under granskningstiden är mindre än den stabiliserade inkomstnivån på grund av vård av ett barn under tre år och pensionsskyddet till följd av detta skulle ha sjunkit med minst 20 procent, används, utan hinder av vad som bestäms ovan i denna paragraf, på ansökan av arbetstagaren såsom inkomst enligt 7 c § 1 mom. den arbetsinkomst som barnavårdstiden inte har minskat. Härvid beaktas dock förvärvsinkomster som erhållits under de högst tio senaste åren.

7 d §

Utan hinder av vad som bestäms i 7 c § 2 mom. skall när inkomsten för den återstående tiden bestäms även inkomster som erhållits under det år då arbetsoförmågan började beaktas fram till utgången av månaden före den månad då arbetsoförmågan började, om

1) arbetstagaren inte under ett enda år under granskningstiden har sådana förvärvsinkomster som enligt 7 c § 2, 3 och 6 mom. beaktas när inkomsten för den återstående tiden bestäms, eller

2) om arbetstagaren har sådana förvärvsinkomster som avses i 1 punkten endast under det år då arbetsoförmågan började eller det föregående året.

Om arbetstagaren har blivit arbetsoförmögen före utgången av det kalenderår under vilket han fyller 23 år, är granskningstiden, utan hinder av vad som bestäms i 7 c § 2 mom., tiden mellan ingången av månaden efter uppnådd 18 års ålder och utgången av månaden före den månad då arbetsoförmågan började. Härvid är inkomsten för den återstående tiden summan av de enligt 7 b § justerade förvärvsinkomster som erhållits under granskningstiden delad med det antal månader som ingår i samma period.

Inkomst för den återstående tiden som omfattas av denna lag utgör samma relativa andel av summan av de inkomster för återstående tid som bestäms i 7 c § 2, 3 och 6 mom. samt ovan i 1 mom. som de förvärvsinkomster som omfattas av denna lag utgör av summan av de inkomster enligt de lagar som nämns i 8 § 4 mom. 1, 2 och 10―13 punkten under den granskningstid som avses i 7 c § 2 mom.

Pensionsskyddscentralen meddelar pensionsanstalterna närmare anvisningar om tillämpningen av 7 c och 7 d §.

7 e §

Skall till en arbetstagare som har invalidpension senare betalas pension på grund av ålder eller ny arbetsoförmåga, räknas såsom till pension berättigande tid även den tid för vilken han var berättigad till den tidigare pensionen. När pensionen för denna tid bestäms, används när pensionen räknas ut den tidigare pensionens förvärvsinkomst för den återstående tiden som grund. Om arbetstagaren har rätt till återstående tid på grundval av fler än en lag som nämns i 8 § 4 mom. 1, 2 eller 10―13 punkten, räknas pensionstiden endast en gång som tid som berättigar till pension.

Om till en arbetstagare som har uppburit invalidpension skall betalas pension på grund av sådan ny arbetsoförmåga som har börjat innan två år har förflutit från det att den tidigare pensionen upphörde, eller om pension beviljas med anledning av samma sjukdom, lyte eller skada som den tidigare pensionen, fastställs den nya pensionen enligt samma grunder som den tidigare pensionen.

Beviljas en arbetstagare som fått rehabiliteringspenning enligt denna lag invalidpension på grund av arbetsoförmåga som har börjat innan två år har förflutit från det att rehabiliteringspenningsperioden löpte ut, fastställs pensionen på de grunder enligt vilka den skulle ha fastställts om arbetsoförmågan hade börjat vid ingången av rehabiliteringspenningsperioden.

7 f §

Om en arbetstagare har rätt till återstående tid på grundval av en lag eller pensionsstadga som nämns i 8 § 4 mom. 3―5 eller 7―9 punkten, har arbetstagaren inte rätt till återstående tid enligt 7 c och 7 d §.

Om en arbetstagare hade rätt till pension för återstående tid enligt de bestämmelser som gällde när denna lag trädde i kraft också på grundval av ett av denna lag omfattat arbetsförhållande som pågick samtidigt som ett arbets- eller tjänsteförhållande som omfattas av en sådan lag eller pensionsstadga som nämns i 1 mom., tillämpas utan hinder av vad som föreskrivs i 1 mom. bestämmelserna i 7 c §, dock så att inkomster som omfattas av en pensionslag eller pensionsstadga för den offentliga sektorn som avses i 1 mom. inte beaktas när inkomsten för den återstående tiden räknas ut.

7 g §

Arbetslöshetspension eller rehabiliteringsstöd höjs med den nedan nämnda koefficienten från ingången av det kalenderår före vilket pension eller rehabiliteringsstöd har betalats för sammanlagt fem hela kalenderår. Denna engångsförhöjning räknas ut på basis av det sammanlagda beloppet av de pensioner som beviljats arbetstagaren enligt de lagar som nämns i 8 § 4 mom. 1, 2 eller 10―13 punkten. Förhöjningen bestäms enligt arbetstagarens ålder vid ingången av året för förhöjningen så att förhöjningsprocenten är 21 när arbetstagaren är i åldern 24―26 år. Förhöjningsprocenten sjunker för varje levnadsår med 0,7 procentenheter. När arbetstagarens ålder är över 55 år, görs ingen förhöjning.

Om en i 1 mom. avsedd engångsförhöjning inte ingick i förmånslåtarens pension eller om förmånslåtaren inte erhöll pension vid sin död, ökas förmånslåtarens invalidpension, som beaktas som grund för familjepension, med den engångsförhöjning som förmånslåtaren skulle ha fått om invalidpensionen hade fortsatt under den tid som avses i 1 mom. Engångsförhöjningen läggs till familjepensionen från början av det kalenderår fram till vilket förmånslåtarens invalidpension eller rehabiliteringsstöd skulle ha fortgått sammanlagt fem fulla kalenderår.

7 h §

Pensionsskyddet anpassas till förändringen i den förväntade medellivslängden efter 2009 genom att pensionen när ålderspensionen börjar omvandlas med den livslängdskoefficient som fastställts för det år under vilket arbetstagaren fyllde 62 år. Om ålderspensionen dock börjar före det år då 62 års ålder uppnås, omvandlas ålderspensionen med den livslängdskoefficient som fastställts för det år under vilket pensionen började. Efterlevandepension omvandlas vid pensionsjämkningen med den livslängdskoefficient som fastställts för det ifrågavarande året. Livslängdskoefficienten tillämpas inte på sådan frivillig tilläggspension som avses i 11 §.

När en invalidpension ändras till ålderspension vid 62 års ålder eller senare, justeras pensionen med den livslängdskoefficient som fastställts för det år då 62 års ålder uppnåddes. Om en invalidpension ändras till ålderspension före det år då 62 års ålder uppnås, justeras pensionen dock med den livslängdskoefficient som fastställts för det år då pensionen ändras till ålderspension.

Den livslängdskoefficient som avses i 1 mom. fastställs årligen av social- och hälsovårdsministeriet på framställning av Pensionsskyddscentralen. Livslängdskoefficienten bestäms så att kapitalvärdet för den pension som omvandlats med koefficienten beräknad enligt Statistikcentralens tillgängliga dödlighetsstatistik för vart och ett av de fem senaste åren är detsamma som kapitalvärdet för den icke-omvandlade pensionen 2009 beräknad enligt dödlighetsstatistiken för 2003―2007. När kapitalvärdet räknas ut används en räntesats på två procent.

Pensionsskyddscentralen meddelar pensionsanstalterna närmare anvisningar om hur livslängdskoefficienten tillämpas.

7 i §

Familjepensionen bestäms på basis av den ålderspension eller fulla invalidpension enligt minimivillkoren i denna lag som förmånslåtaren fick vid sin död. Om förmånslåtaren fick en arbetslöshetspension eller en sådan invalidpension som avses i 4 c § 9 mom. utan tillägg enligt 4 c § 3 mom. för pensionsdelen för återstående tid, läggs denna pensionsdel till den pension som familjepensionen grundar sig på. Likaså läggs en ny pension som förmånslåtaren tjänat in under sin pensionstid till den pension som familjepensionen grundar sig på. Fick förmånslåtaren inte sådan pension som nämns i första meningen, uträknas beloppet av pensionen som om sådan arbetsoförmåga hade begynt på dödsdagen som hade medfört rätt till full invalidpension, om inte förmånstagaren visar något annat.

Efterlevandepensionens belopp är, såvida inte något annat följer av 5 mom. eller av 8 eller 8 c―8 f §,

6/12 av förmånslåtarens pension, om förmånstagare är den efterlevande maken ensam eller den efterlevande maken och ett barn,

5/12 av förmånslåtarens pension, om förmånstagare är den efterlevande maken och två barn,

3/12 av förmånslåtarens pension, om förmånstagare är den efterlevande maken och tre barn, samt

2/12 av förmånslåtarens pension, om förmånstagare är den efterlevande maken och fyra eller flera barn.

Det sammanlagda beloppet av barnpensionerna är, såvida inte något annat följer av 8 §,

4/12 av förmånslåtarens pension, om det finns ett barn,

7/12 av förmånslåtarens pension, om barnen är två,

9/12 av förmånslåtarens pension, om barnen är tre, samt

10/12 av förmånslåtarens pension, om barnen är fyra eller flera.

Det sammanlagda beloppet av barnpensionerna fördelas jämnt mellan de barn som är förmånstagare. Är förmånstagarna barn som saknar båda föräldrarna, läggs till det sammanlagda beloppet av barnpensionerna 2/12 av vardera förmånslåtarens pension var för sig, förutsatt att inte efterlevande- och barnpensionerna tillsammans överstiger beloppet av förmånslåtarens pension. Får ett barn barnpension efter någon annan förmånslåtare än sin förälder, bestäms tillägget enligt de av förmånslåtarnas pensioner på grundval av vilka ett föräldralöst barn får sin barnpension. Tillägget fördelas jämnt mellan de nämnda föräldralösa barnen.

Storleken av familjepensionen för en tidigare make till förmånslåtaren fastställs så att dess andel av den efterlevandepension som har räknats ut enligt 2 mom. blir lika stor som vad 60 procent av det underhållsbidrag som förmånslåtaren har betalt till sin tidigare make utgör av förmånslåtarens pension enligt 1 mom. Är också en efterlevande make förmånstagare, uppgår det sammanlagda beloppet av tidigare makars familjepensioner dock till högst hälften av efterlevandepensionen. Det sammanlagda beloppet dras av från efterlevandepensionen och fördelas mellan de tidigare makarna i samma förhållande som underhållsbidragen.

Om antalet förmånstagare förändras eller om det barn som är förmånstagare blir föräldralöst så som avses i 3 mom., justeras familjepensionens belopp och fördelningen av pensionen mellan förmånstagarna vid ingången av månaden efter förändringen.

8 §

Pension enligt denna lag samordnas genom att följande förmåner dras av från pensionen:

1) dagpenning eller olycksfallspension som grundar sig på lagen om olycksfallsförsäkring (608/1948),

2) fortlöpande ersättning på grund av egen skada beviljad med stöd av trafikförsäkringslagen (279/1959),

3) ersättning för inkomstbortfall beviljad med stöd av lagen om rehabilitering som ersätts enligt lagen om olycksfallsförsäkring (625/1991),

4) ersättning för inkomstbortfall beviljad med stöd av lagen om rehabilitering som ersätts enligt lagen om trafikförsäkring (626/1991),

5) livränta beviljad med stöd av lagen om skada, ådragen i militärtjänst (404/1948), och

6) dagpenning eller olycksfallspension beviljad med stöd av lagen om olycksfall i militärtjänst (1211/1990).

Om en arbetstagare beviljas ålderspension enligt 5 a § 1 mom. efter uppnådd 68 års ålder förrättas samordningen så att den motsvarar 68 års ålder.

Om en arbetstagare har rätt till en i 1 mom. 1―6 punkten nämnd förmån betalas i pension enligt denna lag av skillnaden mellan det sammanlagda beloppet av alla i 4 mom. avsedda grundpensioner och den förmån som nämns i 1―6 punkten en lika stor del som pensionen enligt denna lag utgör av samtliga grundpensioner.

De grundpensioner som avses i 3 mom. är följande på arbets- och tjänsteförhållande samt företagarverksamhet grundade ålders- och invalidpensioner:


Vid samordningen beaktas även en förmån från en främmande stat som motsvarar en förmån som avses i 1 mom. Om den återstående tiden skall beaktas enligt två eller flera staters pensionslagstiftning när arbetstagarens pension bestäms, förhindras överlappande återstående tid genom att en förmån från en främmande stat som motsvarar en förmån som avses i 4 mom. beaktas i den återstående tiden när det är fråga om en förmån som omfattas av Europeiska gemenskapernas råds förordning (EEG) nr 1408/71 eller en överenskommelse om social trygghet som ingåtts av Finland.

8 c §

Om den efterlevande maken inte får sådan pension som avses i 1 mom. anses den efterlevande makens på förvärvsarbete baserade pension vara den pension som han skulle ha beviljats om han hade blivit arbetsoförmögen i den mån som berättigar till full invalidpension på förmånslåtarens dödsdag eller den dag då ett i 2 mom. avsett barn fyller 18 år. Detta förfarande tillämpas också i fråga om motsvarande förmån som betalas av en främmande stat.

8 d §

Vid pensionsjämkningen minskas den efterlevandepension som har fastställts enligt 7 i och 8 §, om den efterlevande makens i 8 c § avsedda pensioner som grundar sig på förvärvsarbete överstiger pensionsjämkningsgrunden. Denna är 42,89 euro per månad, om förmånslåtarens enligt 7 i § 1 mom. beräknade pension och pension enligt de lagar eller pensionsstadgor som nämns i 8 § 4 mom. eller andra med dem jämförbara pensioner som grundar sig på arbets- eller tjänsteförhållande tillsammans överstiger nämnda belopp. Pensionsjämkningsgrunden utgörs av det sammanlagda beloppet av de nämnda pensionerna, om detta belopp överstiger 21,44 euro men inte 42,89 euro. I övriga fall är grunden 21,44 euro.


9 §

Pensionen justeras kalenderårsvis med ett indextal i vilket vägningskoefficienten för förändringen i lönenivån är 0,2 och vägningskoefficienten för förändringen i prisnivån är 0,8 (arbetspensionsindex). Grunden för fastställande av arbetspensionsindex är de genomsnittliga årliga förändringarna i löne- och konsumentprisnivån under föregående kalenderårs tredje kvartal. När lönekoefficienten fastställs minskas förändringen i lönenivån med ett belopp som motsvarar förändringen i början av föregående kalenderår i den arbetstagarnas pensionsavgift som avses i den första meningen i 12 b § 1 mom. Social- och hälsovårdsministeriet fastställer genom förordning arbetspensionsindex för ettvart kalenderår senast två månader före ingången av det kalenderår för vilket det tillämpas.

11 §

Har arbetsgivaren i enlighet med 1 mom. för sina arbetstagare ordnat ett bättre pensionsskydd än vad minimivillkoren i denna lag förutsätter, ändras ålderspensionens belopp beroende på begynnelsetidpunkten så att beloppet uträknas enligt försäkringsmatematiska principer på det sätt som social- och hälsovårdsministeriet bestämmer.

Har genom kollektivavtal eller annat avtal inte kommits överens om annan fördelning av pensionskostnaderna eller har inte arbetstagarna genom omröstning, som genomförts på sätt som bestäms i förordning, godkänt en annan fördelning, får hos arbetstagarna uppbäras sammanlagt högst hälften av den pensionsförsäkringspremie, med vilken den försäkringspremie, som motsvarar minimivillkoren enligt denna lag, genom de i 1 mom. avsedda tilläggsförmånerna ökas. Arbetstagaren är därvid, ifall hans arbetsförhållande eller tilläggsförmånerna till försäkringen upphör, innan pensionsrätten inträder, berättigad att utöver vad angående bevarande av i denna lag förutsatta minimiförmåner bestäms erhålla avgiftsfri försäkring, motsvarande den fondandel, som uppkommit beträffande nämnda tilläggsförmåner.


Med avvikelse från bestämmelserna i 1 § upphör en förbättring av villkoren för erhållandet av minimiförmåner den 31 december 2004. Av den fram till denna tidpunkt intjänade förmånen som innehåller den nämnda tilläggsförmånen bildas en avgiftsfri försäkring motsvarande 65 års ålder så som social- och hälsovårdsministeriet närmare bestämmer.


Ansvarsfördelning
12 §

Pensionsanstalternas ömsesidiga ansvar för pensionerna och rehabiliteringspenningen bestäms och pensionsanstalternas omkostnader för pensionerna och rehabiliteringspenningen fördelas mellan pensionsanstalterna, om dessa inte har kommit överens om något annat, enligt följande:

1) för ålderspension till den del pensionen grundar sig på tjänstgöringstid före det kalenderår under vilket arbetstagaren fyller 55 år svarar varje pensionsanstalt med det belopp som motsvarar en pensionstillväxt på en halv procent per år med 65 år som pensionsålder och beräknad enligt de av social- och hälsovårdsministeriet fastställda eller givna grunderna enligt 12 a § 1 mom.; dessutom svarar pensionsanstalten för det belopp av pensionen som enligt de grunder som ministeriet har fastställt eller givit särskilt har överförts på den del av pensionen för vilken pensionsanstalten svarar för att stöda dess värdebeständighet eller för att utvidga pensionsanstaltens ansvar även till den del av pensionen som grundar sig på tjänstgöringstid efter det kalenderår under vilket arbetstagaren fyller 54 år eller på tiden för invalidpension eller arbetslöshetspension eller enligt 12 a § 5 mom.,

2) för invalidpension som har beviljats med tillämpning av 7 c och 7 d §, i dessa pensioner även inbegripet en pensionsdel som eventuellt betalas enligt lagen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden och en i 3 a § 4 mom. lagen om sjömanspensioner angiven pensionsdel som eventuellt betalas enligt nämnda lag, dock inte ett tillägg enligt 4 j § eller förhöjningar som med stöd av 9 § gjorts efter pensionens begynnande, samt inte heller för den del av rehabiliteringspenningen som till sitt belopp motsvarar den på ovan nämnt sätt fastställda delen av den med tillämpning av 7 c och 7 d § beviljade invalidpensionen, svarar varje pensionsanstalt till vars verksamhetskrets arbetstagaren hörde under de två sista kalenderåren av den granskningstid som avses i 7 c och 7 d § i samma förhållande som de i respektive pensionsanstalt försäkrade, av denna lag omfattade, i 7 c och 7 d § avsedda förvärvsinkomsternas andel av det sammanlagda beloppet motsvarande förvärvsinkomster enligt de i 8 § 4 mom. 1, 2, 12 och 13 punkten nämnda pensionslagarna under de nämnda kalenderåren, om detta sammanlagda belopp är minst 12 000 euro; dessutom svarar pensionsanstalten för det belopp av pensionen eller rehabiliteringspenningen som enligt de grunder som ministeriet har fastställt eller givit har överförts särskilt på den del av pensionen som pensionsanstalten svarar för enligt 12 a § 5 mom.; dessutom svarar enbart den pensionsanstalt till vars verksamhetskrets arbetstagaren hörde på basis av ett anställningsförhållande enligt 6 a § lagen om pension för arbetstagare som var i kraft den 31 december 2004 för sådan arbetslöshetspension som har beviljats med tillämpning av 7 c och 7 d § även inbegripet en pensionsdel som eventuellt betalas enligt lagen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden och en i 3 a § 4 mom. lagen om sjömanspensioner angiven pensionsdel som eventuellt betalas enligt nämnda lag, dock inte förhöjningar som med stöd av 9 § gjorts efter pensionens begynnande,


12 b §

Arbetstagarnas pensionsavgift är tre procent ökat med hälften av det procenttal med vilket den genomsnittliga försäkringspremien, den förhöjda pensionsavgiften för arbetstagare över 53 år inte medräknad, för en försäkring, som uppfyller minimivillkor enligt denna lag, i procent av lönen överskrider talet 18,2. I den genomsnittliga försäkringspremien beaktas inte den del av försäkringspremien som uppbärs för Pensionsskyddscentralens kreditförsäkring. Arbetstagarnas pensionsavgift är från 53 års ålder den ovan avsedda pensionsavgiften för arbetstagare multiplicerad med 19/15. Social- och hälsovårdsministeriet fattar årligen beslut om de procentsatser för arbetstagarnas pensionsavgift som skall tillämpas.

Arbetsgivaren innehåller i samband med lönebetalningen arbetstagarnas pensionsavgift på hos honom anställda arbetstagares i 7 § avsedda inkomst. Pensionsavgiften innehålls till den del arbetsgivaren enligt tidpunkten för lönebetalningen är skyldig att ordna pensionsskydd för arbetstagaren.


12 c §

För täckande av det ansvar och de kostnader som beaktandet av arbetslöshets- och utbildningstid förorsakar pensionsanstalter som bedriver i denna lag och i lagen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden nämnd verksamhet, den i lagen om sjömanspensioner nämnda sjömanspensionskassan, den i lagen om kommunala tjänsteinnehavare och arbetstagare nämnda kommunala pensionsanstalten samt kyrkans centralfond, som bedriver i pensionslagen för evangelisk-lutherska kyrkan nämnd verksamhet, skall den i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner (555/1998) avsedda arbetslöshetsförsäkringsfonden inom en tid som bestäms av social- och hälsovårdsministeriet årligen till Pensionsskyddscentralen betala en försäkringspremie vars storlek ministeriet fastställer så att den enligt uppskattning motsvarar 75 procent av det belopp som skulle erhållas, om för de arbets- och förvärvsinkomster som utgör grund för de förmåner som avses i 6 a § 1 mom. 2 och 3 punkten skulle betalas en premie som motsvarar den genomsnittliga premien enligt denna lag, och 65 procent av det belopp som skulle erhållas, om för de arbets- och förvärvsinkomster som utgör grund för de förmåner som avses i 6 a § 1 mom. 4―6 punkten skulle betalas en premie som motsvarar den genomsnittliga premien enligt denna lag. I den genomsnittliga försäkringspremien beaktas härvid inte den del av försäkringspremien som uppbärs för Pensionsskyddscentralens kreditförsäkring eller den förhöjda pensionsavgiften för arbetstagare som fyllt 53 år. På gemensam framställning av Pensionsskyddscentralen och arbetslöshetsförsäkringsfonden får social- och hälsovårdsministeriet bestämma att förskott skall betalas på ovan nämnd försäkringspremie.


19 b §

Om beloppet av en ålderspension eller sådan full invalidpension som inte innehåller pension för återstående tid understiger 0,84 euro i månaden, kan pensionsanstalten betala ut pensionen som ett engångsbelopp. Som ett engångsbelopp kan pensionsanstalten likaså betala ut en familjepension eller en pension som understiger det nämnda beloppet och som med stöd av rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjer flyttar inom gemenskapen betalas från Finland till ett barn i form av skillnaden mellan de förmåner som barnet skulle ha rätt till från Finland och de förmåner som barnets bosättningsland har beviljat. Engångsbeloppet beräknas enligt grunder som fastställs av social- och hälsovårdsministeriet.

19 e §

En arbetstagare har rätt att få ett förhandsbeslut av vilket framgår om han uppfyller de i 4 § 3 mom., 4 § 8 mom. och 5 b § 1 mom. nämnda villkoren för delinvalidpension.



Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

Denna lag tillämpas på pensioner i fråga om vilka pensionsfallet inträffar efter att denna lag har trätt i kraft. På sådan invalid-, arbetslöshets- och familjepension vars pensionsfall inträffar 2005 tillämpas dock de bestämmelser som gällde före denna lags ikraftträdande.

Denna lags 1 § 1 mom. 1 punkt tillämpas så att arbetsgivarens skyldighet att ordna pensionsskydd enligt denna lag för arbetstagare under 18 år upphör den 1 januari 2005. Samma moments 2 punkt tillämpas på arbetstagare vars arbetsförhållande pågår när lagen träder i kraft eller börjar därefter.

Ett arbetsförhållande som börjat innan denna lag trädde i kraft och som pågår när denna lag träder i kraft avslutas den 31 december 2004 och den pensionsrätt som tjänats in i arbetsförhållandet räknas ut enligt de bestämmelser som gällde innan denna lag trädde i kraft. Likaså beräknas den pensionsrätt som intjänats innan denna lag trädde i kraft på basis av förmåner som enligt 7 f § berättigar till arbetspensionstillägg i tillämpliga delar enligt de bestämmelser som gällde innan denna lag trädde i kraft. Pensionsskyddscentralen utfärdar närmare anvisningar om beräkningen av arbetspensionstillägg. När pensionen beviljas höjs den intjänade pensionsrätten med den lönekoefficient som avses i 7 b § för att motsvara beräkningstidpunkten.

Om ett i 4 mom. avsett arbetsförhållande fortsätter utan avbrott fram till pensionsfallet, räknas annan pension än deltidspension ut också enligt de bestämmelser i lagen om pension för arbetstagare som gällde innan denna lag trädde i kraft under förutsättning att pensionsfallet inträffar före 2012. När pensionen fastställs anses anställningsförhållandet i detta fall inte ha avbrutits den 1 januari 2005. När pensionen räknas ut tillämpas också bestämmelserna i 2, 5, 5 a, 7 och 7 a―7 d § samt 9 § 2 mom. lagen om pension för arbetstagare, sådana de lydde innan denna lag trädde i kraft. Om den pension för arbetsförhållandet som räknats ut på detta sätt är större än den pension som räknats ut enligt denna lag, skall skillnaden läggas till den pension som räknats ut enligt denna lag.

Arbetstagare födda före 1945 har rätt till förtida ålderspension enligt de bestämmelser som gällde innan denna lag trädde i kraft fram till 62 års ålder. På motsvarande sätt tillämpas på dessa arbetstagare 60 år som nedre åldersgräns för förtida ålderspension i stället för den nedre åldersgränsen 62 år enligt denna lags 3 a § 2 mom.

Utan hinder av vad som bestäms i denna lag har en arbetstagare född före 1944 rätt att få individuell förtidspension enligt 4 e och 19 e § lagen om pension för arbetstagare, sådana de lydde innan denna lag trädde i kraft, likväl så att han beviljas ålderspension efter uppnådd 63 års ålder. Den rätt till återstående tid som är ett villkor för individuell förtidspension bestäms enligt 6 a och 6 b § lagen om pension för arbetstagare, sådana de lyder före denna lags ikraftträdande. När pensionen räknas ut iakttas likväl bestämmelserna om invalidpension i 7 c och 7 d §. Individuell förtidspension ändras till ålderspension vid 63 års ålder. Härvid tillämpas dock inte 7 h § på ålderspensionen.

Utan hinder av vad som bestäms i denna lag tillämpas på en sådan person som avses i 3 mom. i ikraftträdelsebestämmelsen i lagen om ändring av lagen om pension för arbetstagare (1482/1995) 5 § 1 mom. lagen om pension för arbetstagare, sådant det lyder vid den nämnda lagens ikraftträdande. På en sådan person och på en person som avses i 4 och 5 mom. i ikraftträdelsebestämmelsen i lagen om ändring av lagen om pension för arbetstagare (1263/1999) tillämpas 4 c § 3 mom. lagen om pension för arbetstagare, sådant det lyder vid den sistnämnda lagens ikraftträdande, samt 5, 6, 6 a―6 c, 7, 7 a―7 d samt 8 § och 12 § 1 mom. 2 punkten lagen om pension för arbetstagare, sådana de lyder före denna lags ikraftträdande.

En före 1947 född arbetstagares deltidspension och pension som beviljas efter deltidspensionen fastställs enligt de bestämmelser som gällde innan denna lag trädde i kraft.

Utan hinder av vad som bestäms i 2 mom. intjänas ny pension på basis av inkomster som erhålls under tiden för invalidpension i enlighet med 5 § 1 mom. 1 punkten i denna lag, om pensionen är full invalidpension och enligt 5 § 1 mom. 1 eller 2 punkten, om pensionen är delinvalidpension, från och med att denna lag träder i kraft, och den pension som intjänats på detta sätt beviljas enligt 4 § 6 mom. i denna lag även om invalidpensionens pensionsfall har inträffat innan denna lag trädde i kraft.

Den nedre åldersgräns på 18 år som anges i 6 § 1 mom. i denna lag tillämpas på efter 1986 födda arbetstagares förvärvsinkomster som har tjänats in när denna lag trädde i kraft eller därefter. Den åldersgräns på 68 år som anges i samma lagrum tillämpas på arbetstagarens förvärvsinkomster som har tjänats in när denna lag trädde i kraft och därefter.

Utan hinder av vad som bestäms i denna lag har en före 1939 född arbetstagare rätt till barntillägg fortfarande enligt de bestämmelser som gällde när denna lag trädde i kraft.

Denna lags 7 c―7 f § tillämpas på ett pensionsfall som inträffar den 1 januari 2006 eller därefter. Om pensionsfallet inträffar under 2006―2009, beaktas som förvärvsinkomst för 2004 när inkomsten för den återstående tiden bestäms den till årsinkomst ändrade pensionslön på grundval av vilken pensionsdelen för den återstående tiden skulle ha beräknats om arbetstagaren hade blivit arbetsoförmögen den 31 december 2004, och beaktas förvärvsinkomsterna för 2005 så som bestäms i 7 c och 7 d § i denna lag. Härvid används även som granskningstid på motsvarande sätt det antal år som skall beaktas som grund för inkomsten för den återstående tiden. Om pensionsfallet inträffar 2010, beaktas förvärvsinkomsten för 2005 så som bestäms i 7 c, 7 d och 7 e § och bestäms granskningstiden på motsvarande sätt på basis av 2005―2010.

Den förhöjning som avses i 7 g § i denna lag beviljas också till invalidpension i fråga om vilken pensionsfallet har inträffat innan denna lag trädde i kraft. Härvid beviljas förhöjningen enligt den i 7 g § avsedda förhöjningsprocent som motsvarar arbetstagarens ålder vid ingången av 2010. Förhöjningen beviljas till pension som samordnats enligt 8 eller 8 a §.

Om pensionsjämkning skall förrättas för första gången före 2004, används som den pensionsjämkningsgrund för 1990 som avses i 8 d § 1 mom. i stället för 42,89 euro 58,53 euro, från vilket belopp dras av 1,12 euro varje följande år.

Denna lags 9 § 2 mom. tillämpas också på sådan pension i fråga om vilken pensionsfallet har inträffat innan denna lag trädde i kraft.

När de pensioner som avses ovan i 5, 8 och 9 mom. räknas ut tillämpas fram till 2011 ett index där avvägningskoefficienten för förändringen i lönenivån är 0,5 och avvägningskoefficienten för förändringen i prisnivån 0,5. Social- och hälsovårdsministeriet fastställer indexet för varje kalenderår så som bestäms i 9 § förordningen om pension för arbetstagare.

Om en arbetstagares pensionsålder enligt minimiskyddet är lägre än 62 år enligt villkoren för ett gällande arbetsförhållande, eller om ett tilläggspensionsskydd baserar sig på att grundpensionen erhålls i förtid vid en ålder som är lägre än 62 år, när regeringens proposition angående denna lag avlåts, och arbetstagaren när den lägre åldern uppnås på grundval av detta arbetsförhållande omfattas av

1) ett tilläggspensionsarrangemang som registrerats enligt 11 § i denna lag,

2) ett tilläggspensionsarrangemang som omvandlats från ett enligt 11 § i denna lag registrerat tilläggspensionsarrangemang till en ickeformbunden gruppensionsförsäkring,

3) en icke-formbunden gruppensionsförsäkring som ersatt ett pensionsskydd som var bättre än minimiskyddet enligt en lag som nämns i 8 § 4 mom. 3―9 punkten i denna lag,

4) en icke-formbunden gruppensionsförsäkring som ersatt ett tilläggspensionsskydd som ordnats i en pensionsstiftelse eller pensionskassa, eller

5) ett tilläggspensionsskydd som ordnats i en pensionsstiftelse eller en pensionskassa,

har arbetstagaren utan hinder av 4 § 2 mom. rätt att från detta arbetsförhållande gå i pension enligt denna lag vid en ålder som är lägre än 62 år. Pensionsskyddscentralen utfärdar närmare anvisningar om tillämpningen av detta moment.

Vad som föreskrivs i 18 mom. gäller också en arbetstagare, vars i 1―3 punkten avsedda pensionsarrangemang i anslutning till ett arbetsförhållande som ersätts med ett tilläggspensionsskydd som ordnas i en pensionsstiftelse eller pensionskassa, eller vars i 1 och 5 punkten avsedda arrangemang ersätts med en icke-formbunden gruppensionsförsäkring efter att regeringens proposition om denna lag har avlåtits.

Rätt att få pension enligt denna lag vid en ålder som är lägre än 62 år gäller också personer som när denna lag träder i kraft redan pensionerats från ett sådant pensionsarrangemang som avses i 18 mom.

När en grundpension enligt denna lag beviljas vid en ålder som är lägre än 62 år, beviljas pensionen till ett belopp som är nedsatt på det sätt som bestäms i de av social- och hälsovårdsministeriet fastställda villkoren och grunderna för fribrev som motsvarar minimiskyddet enligt arbetspensionslagarna. På en arbetstagare som omfattas av ett sådant arrangemang som avses i 18 mom. och som har uppnått en pensionsålder som är lägre än 65 år innan denna lag trädde i kraft, tillämpas de bestämmelser som var i kraft innan denna lag trädde i kraft.

Om arbetsgivaren innan denna lag trädde i kraft har ordnat ett pensionsskydd för sina arbetstagare i vilket pensionsbeloppet är större än pensionen enligt minimivillkoren i lagen om pension för arbetstagare, höjs inte detta tilläggspensionsskydd med anledning av att pensionen enligt minimivillkoren sjunker enligt bestämmelserna i denna lag. Genom en ändring av villkoren för detta tilläggspensionsskydd eller pensionskassans eller pensionsstiftelsens regler kan dock en minskning som motsvarar föreskrifterna i denna lag göras i tilläggspensionsskyddet. En förutsättning för minskningen är att tilläggspensionsskyddet har bestämts så att pensionen enligt minimivillkoren och tilläggspensionsskyddet tillsammans bildar ett helhetspensionsskydd av viss storlek och att helhetspensionsskyddets penningvärde inte kan anses ha sjunkit. När en pensionskassa beslutar ändra sina stadgar så att de motsvarar detta moment fattas beslutet oavsett 52 § lagen om försäkringskassor och pensionskassans stadgar med enkel majoritet. Vad som bestäms i den andra meningen i detta moment gäller dock inte registrerade tilläggspensionsarrangemang enligt 11 § lagen om pension för arbetstagare.

Den ändring av indexjusteringen, som ikraftträdandet av 7 b § och 9 § 2 mom. i denna lag föranleder, skall beaktas enligt den skälighetsprincip som andra meningen i 12 a § 2 mom. lagen om pension för arbetstagare förutsätter i de grunder för försäkring enligt 11 § lagen om pension för arbetstagare som social- och hälsovårdsministeriet fastställer.

De belopp som anges i 1 § 1 mom. 3 punkten, 8 d § 1 mom., 19 b § 5 mom. i denna lag samt i ikraftträdelsebestämmelsens 15 mom. motsvarar det löneindextal som fastställts för 1966.

De belopp som anges i 4 c § 4 mom. 2 punkten, 4 h § 1 mom. 2 punkten, 6 a § 3 mom., 7 c § 1 och 4 mom. och 12 § 1 mom. 2 punkten motsvarar det löneindextal som fastställts för 2002.

RP 242/2002
ShUB 58/2002
RSv 298/2002

Nådendal den 27 juni 2003

Republikens President
TARJA HALONEN

Minister
Tarja Filatov

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.