481/2003

Given i Helsingfors den 12 juni 2003

Statsrådets förordning om bedömning av kunskaper i finska och svenska inom statsförvaltningen

I enlighet med statsrådets beslut, fattat på föredragning från undervisningsministeriet, föreskrivs med stöd av lagen den 6 juni 2003 om den språkkunskap som krävs av offentligt anställda (424/2003):

1 kap.

Språkexamina för statsförvaltningen

1 §
Examina

Genom språkexamina för statsförvaltningen kan examinanden visa

1) förmåga att använda finska eller svenska i tal,

2) förmåga att använda finska eller svenska i skrift, och

3) förmåga att förstå finska eller svenska.

Godkänd examen bedöms med vitsordet utmärkt, god eller nöjaktig.

Examina kan avläggas på samma gång eller var för sig.

Om examina som gäller förmåga att använda språket i tal och förmåga att använda språket i skrift bedöms med samma vitsord, gäller vitsordet också förmåga att förstå språket. I annat fall gäller det lägre vitsordet också förmåga att förstå språket.

2 §
Delområden inom examina

Den examen som avses i 1 § 1 mom. 1 punkten består av delområdena förmåga att förstå tal och förmåga att använda språket i tal.

Den examen som avses i 1 § 1 mom. 2 punkten består av delområdena förmåga att förstå skriven text och förmåga att använda språket i skrift.

Den examen som avses i 1 § 1 mom. 3 punkten består av delområdena förmåga att förstå tal och förmåga att förstå skriven text.

2 kap.

Genomförandet av språkexamina för statsförvaltningen

3 §
Språkexamensnämndernas sammansättning och tillsättande av nämnderna

Språkexamensnämnden för finska språket och språkexamensnämnden för svenska språket utses av utbildningsstyrelsen för fem år i sänder. Vardera nämnden består av fem ledamöter. Utbildningsstyrelsen förordnar ordförande och vice ordförande bland ledamöterna för nämndernas mandattid. Sekreterare för nämnderna är en av utbildningsstyrelsen förordnad tjänsteman vid utbildningsstyrelsen.

Bland nämndernas ledamöter skall finnas personer med sakkunskap i bedömning av språkkunskaper och i språkundervisning. Ordföranden och vice ordföranden skall dessutom vara förtrogna med frågor som gäller behovet av språkkunskaper inom statsförvaltningen.

4 §
Språkexamensnämndernas uppgifter

Nämnderna skall

1) ge utbildningsstyrelsen sådana yttranden som avses i 10 § 3 mom. och 11 § 5 mom. i lagen om den språkkunskap som krävs av offentligt anställda (424/2003),

2) ge utbildningsstyrelsen sådana yttranden som avses i 8 § 1 mom. och 10 § 1 mom.,

3) besluta om godkännande av examina som nämns i 7 § 1 mom.,

4) besluta om sådana ansökningar som avses i 14 § i lagen om den språkkunskap som krävs av offentligt anställda,

5) vara examinator vid ny examination enligt 15 § 3 mom. i lagen om den språkkunskap som krävs av offentligt anställda,

6) behandla andra ärenden av principiell natur eller annars av stor betydelse för utvecklingen av språkexamina för statsförvaltningen,

7) ge yttranden och ta initiativ i frågor som gäller det aktuella området, samt

8) utföra andra uppgifter som föreskrivs i denna förordning eller som ges av utbildningsstyrelsen.

5 §
Nämndernas sammanträden

Nämnderna sammanträder i regel en gång per månad för att anordna examina.

Nämnderna är beslutföra när ordföranden eller vice ordföranden och minst två andra ledamöter är närvarande. Är en nämnd oenig, avgörs frågan med enkel majoritet. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst.

6 §
Sekreterar- och kontorsuppgifter

Sekreteraruppgifterna och kontorsarbetet i nämnderna sköts som tjänsteuppdrag vid utbildningsstyrelsen.

7 §
Avläggande av examina

En examen som gäller utmärkta språkkunskaper skall avläggas inför examensnämnden.

Övriga examina avläggs inför en examinator som förordnats av utbildningsstyrelsen.

8 §
Examinatorer

Examinatorerna förordnas av utbildningsstyrelsen på ansökan för högst fem år i sänder efter det att språkexamensnämnden har yttrat sig i saken. Ordföranden och vice ordföranden i språkexamensnämnden kan inte vara examinatorer.

Examinatorernas uppgift är att bedöma de examina som avses i 7 § 2 mom. enligt de föreskrifter och anvisningar som utfärdats med stöd av lagen om den språkkunskap som krävs av offentligt anställda samt att utföra andra uppgifter som föreskrivs i denna förordning eller som ges av utbildningsstyrelsen.

9 §
Intyg

Över en examen utfärdas intyg. Intyg som utfärdas av språkexamensnämnden undertecknas av nämndens ordförande eller, när denne är förhindrad, av vice ordföranden. En examinator som förordnats av utbildningsstyrelsen undertecknar de intyg som han eller hon utfärdar.

10 §
Utarbetande av examensuppgifter

Beslut om utarbetande och användning av examensuppgifter i examina som skall avläggas inför språkexamensnämnden fattas av utbildningsstyrelsen efter att nämnden yttrat sig om saken.

Examinatorerna ansvarar för utarbetandet och användningen av sina examensuppgifter i enlighet med lagen om den språkkunskap som krävs av offentligt anställda samt de föreskrifter och anvisningar som utfärdats med stöd av den.

11 §
Arvoden

Till ledamöterna i examensnämnderna och examinatorerna betalas arvoden enligt grunder som utbildningsstyrelsen fastställer.

12 §
Tillsyn

Examinatorerna är skyldiga att lämna de uppgifter om examina och examensresultat till utbildningsstyrelsen som den behöver för sin tillsynsuppgift.

Utbildningsstyrelsen kan återkalla ett beslut att utse en ledamot i en språkexamensnämnd eller, efter att ha hört språkexamensnämnden, ett beslut att förordna en examinator, om dennes sätt att sköta språkexamina uppvisar avsevärda missförhållanden.

3 kap.

Språkkunskap som visats genom allmänna språkexamina

13 §
Jämställande av allmänna språkexamina med språkexamina för statsförvaltningen

Examina i finska och svenska enligt lagen om allmänna språkexamina (668/1994) jämställs med språkexamina för statsförvaltningen enligt följande:

1) Nivå 6 i muntlig framställning och hörförståelse i delprov i en allmän språkexamen motsvarar utmärkt förmåga att använda språket i tal i en språkexamen för statsförvaltningen, nivåerna 4 och 5 i samma delprov motsvarar god förmåga, och nivå 3 i provet motsvarar nöjaktig förmåga.

2) Nivå 6 i skriftlig framställning och textförståelse i delprov i en allmän språkexamen motsvarar utmärkt förmåga att använda språket i skrift i en språkexamen för statsförvaltningen, nivåerna 4 och 5 i samma delprov motsvarar god förmåga, och nivå 3 i provet motsvarar nöjaktig förmåga.

3) Nivå 6 i hörförståelse och textförståelse i delprov i en allmän språkexamen motsvarar utmärkt förmåga att förstå språket i en språkexamen för statsförvaltningen, nivåerna 4 och 5 i samma delprov motsvarar god förmåga, och nivå 3 i provet motsvarar nöjaktig förmåga.

14 §
Allmänna språkexamina enligt tidigarebestämmelser

Nivåerna på den niogradiga färdighetsnivåskalan för allmänna språkexamina som avlagts före den 1 januari 2002 motsvarar nivåerna på den sexgradiga färdighetsnivåskalan i 13 § så som anges i utbildningsstyrelsens föreskrift av den 5 maj 2003 (D:18/011/2003).

4 kap.

Språkkunskap som visats i samband med studier

15 §
Utmärkt förmåga att använda språket i tal och skrift

Examen som visar utmärkt förmåga att använda finska eller svenska i tal och skrift fordras inte av den som på detta språk

1) har fått sin skolutbildning enligt 20 § och avlagt mogenhetsprov i högskola,

2) har avlagt studentexamen med minst vitsordet magna cum laude approbatur i provet i detta språk som modersmål, eller

3) har avlagt studentexamen med minst vitsordet eximia cum laude approbatur i finska respektive svenska som andra språk.

16 §
God förmåga att använda språket i tal och skrift

Examen som visar god förmåga att använda finska eller svenska i tal och skrift fordras inte av den som på detta språk

1) har fått sin skolutbildning enligt 20 §,

2) har avlagt studentexamen med godkänt vitsord i provet i detta språk som modersmål,

3) har avlagt studentexamen med minst vitsordet magna cum laude approbatur i provet i finska eller svenska som andra språk, eller

4) har avlagt mogenhetsprov i högskola.

Examen som visar god förmåga att använda finska eller svenska i tal och skrift fordras inte av den som fått minst vitsordet god i ett sådant språkprov eller i sådana språkstudier i detta språk som ingår i högskoleexamen och som gäller förmåga att använda det andra inhemska språket i tal och skrift.

Examen som visar god förmåga att använda finska i tal och skrift fordras inte av den som i en högskola har slutfört minst 35 studieveckor eller avlagt vitsordet cum laude approbatur i finska språket eller i ett annat läroämne som enligt intyg av högskolan motsvarar detta.

Examen som visar god förmåga att använda svenska i tal och skrift fordras inte av den som i en högskola har slutfört minst 35 studieveckor eller avlagt vitsordet cum laude approbatur i svenska språket eller i ett annat läroämne som enligt intyg av högskolan motsvarar detta.

17 §
Nöjaktig förmåga att använda språket i tal och skrift

Examen som visar nöjaktig förmåga att använda finska eller svenska i tal och skrift fordras inte av den som fått vitsordet nöjaktig i ett sådant språkprov eller i sådana språkstudier i detta språk som ingår i högskoleexamen och som gäller förmåga att använda det andra inhemska språket i tal och skrift.

Examen som visar nöjaktig förmåga att använda finska i tal och skrift fordras inte av den som har slutfört minst 15 studieveckor eller avlagt vitsordet approbatur i ett sådant läroämne som anges i 16 § 3 mom.

Examen som visar nöjaktig förmåga att använda svenska i tal och skrift fordras inte av den som har slutfört minst 15 studieveckor eller avlagt vitsordet approbatur i ett sådant läroämne som anges i 16 § 4 mom.

18 §
Förmåga att förstå språket

Examen som visar god förmåga att förstå finska eller svenska fordras inte av den som har avlagt studentexamen med minst vitsordet eximia cum laude approbatur i den långa lärokursen i det andra inhemska språket (a-språk).

Examen som visar nöjaktig förmåga att förstå finska eller svenska fordras inte av den som har avlagt studentexamen med minst vitsordet cum laude approbatur i den långa lärokursen i det andra inhemska språket (a-språk) eller minst vitsordet eximia cum laude approbatur i den medellånga lärokursen i det andra inhemska språket (b-språk).

19 §
Språkkunskap som skall anges i betyg över högskoleexamen

På betyget över en grundexamen vid högskola skall antecknas skolutbildningens språk och mogenhetsprovets språk samt det språk i vilket den studerande har avlagt ett språkprov eller fullgjort språkstudier som visar förmåga att i tal och skrift använda landets andra språk.

20 §
Skolutbildning

En person anses ha fått sin skolutbildning på det språk, finska eller svenska, som anges som modersmål på avgångsbetyget över studier enligt lagen om grundläggande utbildning (628/1998) eller gymnasielagen (629/1998) eller över motsvarande studier, om han eller hon på avgångsbetyget fått godkänt vitsord i modersmålet.

Den som har avlagt studentexamen på ett annat språk än sitt skolutbildningsspråk enligt 1 mom., anses dock ha fått sin skolutbildning också på det språk på vilket han eller hon i studentexamen har avlagt godkänt prov i modersmålet eller fått minst vitsordet magna cum laude approbatur i provet i finska som andra språk respektive svenska som andra språk.

5 kap.

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

21 §
Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2004.

22 §
Övergångsbestämmelser

Nuvarande examensnämnder för finska och svenska kan ge utlåtanden till utbildningsstyrelsen enligt 8 § 1 mom. och 10 § 1 mom. tills mandattiden för de språkexamensnämnder som avses i denna förordning börjar.

Språkexamina enligt de bestämmelser som gällde vid denna förordnings ikraftträdande och de vitsord de bedömts med samt övriga språkkunskaper som motsvarar dessa examina och vitsord motsvarar sådan förmåga att använda finska eller svenska som visats genom examina enligt 1 § som följer:

1) en examen som gäller fullständigt behärskande av finska eller svenska motsvarar utmärkt förmåga att använda detta språk i tal och skrift,

2) vitsordet god i en examen som gäller förmåga att använda finska eller svenska i tal och skrift motsvarar god förmåga att använda detta språk i tal och skrift,

3) vitsordet nöjaktig i en examen som gäller förmåga att använda finska eller svenska i tal och skrift motsvarar nöjaktig förmåga att använda detta språk i tal och skrift,

4) vitsordet utmärkt i en examen som gäller förmåga att använda finska eller svenska i tal motsvarar utmärkt förmåga att använda detta språk i tal,

5) vitsordet god i en examen som gäller förmåga att använda finska eller svenska i tal motsvarar god förmåga att använda detta språk i tal,

6) vitsordet nöjaktig i en examen som gäller förmåga att använda finska eller svenska i tal motsvarar nöjaktig förmåga att använda detta språk i tal,

7) vitsordet god i en examen som gäller förmåga att förstå finska eller svenska motsvarar god förmåga att förstå detta språk,

8) vitsordet nöjaktig i en examen som gäller förmåga att förstå finska eller svenska motsvarar nöjaktig förmåga att förstå detta språk.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

Helsingfors den 12 juni 2003

Undervisningsminister
Tuula Haatainen

Äldre regeringssekreterare
Salla Rinne

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.