1330/2002

Given i Helsingfors den 30 december 2002

Statsrådets förordning om verkställigheten av lagen om utkomstskydd för arbetslösa

I enlighet med statsrådets beslut, fattat på föredragning från social- och hälsovårdsministeriet, föreskrivs med stöd av 3 kap. 7 § 3 mom., 5 kap. 4 § 5 mom., och 11 kap. 16 § samt 14 kap. 3 § 3 mom. lagen den 30 december 2002 om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002):

1 kap.

Utbetalning av arbetslöshetsförmån

1 §
Utbetalning av arbetslöshetsförmån

Grunddagpenning och arbetsmarknadsstöd betalas i efterskott i betalningsperioder så, att den första betalningsperioden är två veckor lång och varje därpå följande betalningsperiod fyra veckor lång. Grunddagpenning och arbetsmarknadsstöd skall utbetalas så att den kan lyftas av sökanden inom en vecka från betalningsperiodens utgång.

Den inkomstrelaterade dagpenningen betalas från och med dagpenningsperiodens begynnelse i efterskott för betalningsperioder om fyra veckor eller en månad, dock så, att den första betalningsperioden kan vara kortare än ovan nämnda period.

Med avseende på utbildningsdagpenningen tillämpas på motsvarande sätt vad som ovan bestäms om betalning av grunddagpenning, arbetsmarknadsstöd och inkomstrelaterad dagpenning.

Den jämkade arbetslöshetsförmån som avses i 4 kap. lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) samt ersättning för uppehälle kan betalas månatligen i efterskott.

2 §
Sökande och utbetalning av arbetsmarknadsstöd som betalas till arbetsgivaren

Ansökan om beviljande av sådant arbetsmarknadsstöd som avses i 7 kap. 6 § lagen om utkomskydd för arbetslösa lämnas till folkpensionsanstaltens byrå eller till den arbetskraftsbyrå där den person som sysselsätts är arbetslös arbetssökande.

I ansökan skall ingå en utredning om arbetsförhållandets längd, arbetstiden och lönekostnaderna samt lämnas övriga uppgifter som behövs för beviljande och utbetalning av stödet. Till ansökan skall dessutom fogas ett skriftligt arbets- eller läroavtal eller annan av arbetskraftsbyrån godkänd utredning.

Folkpensionsanstaltens byrå betalar arbetsmarknadsstödet till arbetsgivaren månatligen i efterskott till ett av arbetsgivaren uppgivet konto i en penninginrättning som är verksam i Finland på basis av en ansökan om utbetalning som arbetskraftsbyrån har godkänt.

Stödet kan betalas för en längre period än den som nämns i 3 mom. om stödtagaren samtycker till detta.

3 §
Sökande och utbetalning av arbetsmarknadsstöd som betalas i form av resebidrag

Ansökan om beviljande av sådant arbetsmarknadsstöd som avses i 7 kap. 5 § lagen om utkomskydd för arbetslösa lämnas till folkpensionsanstaltens byrå eller till den arbetskraftsbyrå där sökanden är arbetslös arbetssökande.

I ansökan skall ingå en utredning om arbetsförhållandets längd, arbetstiden, den plats där arbetet utförs samt lämnas övriga uppgifter som behövs för beviljande och utbetalning av stödet. Till ansökan skall dessutom fogas ett skriftligt arbets- eller läroavtal eller annan av arbetskraftsbyrån godkänd utredning.

Vid utbetalning av arbetsmarknadsstöd som betalas i form av resebidrag iakttas vad som i 1 § 1 mom. bestäms om utbetalning av arbetsmarknadsstöd.

2 kap.

Uppfyllande av arbetsvillkoret inom vissa branscher

4 §
Undervisningsbranschen

Inom undervisningsbranschen kan i arbetsvillkoret inräknas varje sådan kalendervecka

1) under vilken arbetstiden per vecka varit minst hälften av det lägsta antalet arbetstimmar per vecka för timlärare i huvudsyssla inom undervisningsområdet i fråga, om det inom undervisningsområdet finns timlärare i huvudsyssla,

2) under vilken arbetstiden varit minst åtta timmar, om det inom undervisningsområdet inte finns timlärare i huvudsyssla. På begäran av personen kan vid uppfyllandet av arbetsvillkoret beaktas också en sådan period om fyra på varandra följande kalenderveckor under vilken arbetstiden har uppgått till sammanlagt minst 34 timmar fördelade på varje vecka.Med arbetstid avses antalet arbetstimmar under en kalendervecka eller den genomsnittliga arbetstid per vecka som månadslönen baserar sig på.

5 §
Arbetstagare i arbetsförhållande som arbetar hemma

I fråga om en sådan person i arbetsförhållande som i sitt hem utför arbete åt en utomstående arbetsgivare kan i arbetsvillkoret inräknas varje kalendervecka under vilken hans eller hennes lön varit minst tre fjärdedelar av den minimilön som enligt kollektivavtalet för branschen i fråga betalas till en fullt arbetsför person som fyllt 18 år eller, om inget kollektivavtal finns, minst tre fjärdedelar av ett belopp per månad som är 40 gånger grunddagpenningens belopp.

6 §
Yrkesgrupper som utför skapande eller framställningsmässigt arbete

I ett arbetsförhållande som understiger en månad där det skapande konstnärliga arbetet eller framställningssättet är av avgörande betydelse kan i arbetsvillkoret inräknas varje kalendervecka under vilken den skattepliktiga inkomsten för detta arbete under en månads granskningsperiod varit minst 40 gånger grunddagpenningens belopp.

7 §
Sportverksamhet

I det arbetsvillkor som är en förutsättning för att grunddagpenning skall kunna beviljas kan inräknas varje kalendervecka när det gäller sådan idrottsverksamhet där den skattepliktiga inkomst som personen i fråga fått för sitt idrottsutövande under en granskningsperiod av en månad har uppgått till minst 40 gånger grunddagpenningens belopp.

8 §
Företagsverksamhetens väsentlighet

Företagsverksamhet är väsentlig på det sätt som avses i 5 kap. 7 § 1 mom. lagen om utkomstskydd för arbetslösa under de månader då en person för verksamhet, för vilken den fastställda arbetsinkomsten uppgår till minst 710 euro i månaden, har haft en gällande försäkring enligt lagen om pension för företagare (468/1969). Om en person är försäkrad enligt lagen om pension för arbetstagare (395/1961), skall den förtjänst per månad som framgår av den nämnda lagen motsvara den ovan nämnda summan.

Vad som bestäms enligt 1 mom. tillämpas även på lantbruksföretagare som är försäkrade enligt lagen om pension för lantbruksföretagare (467/1969) och vilkas inkomst enligt nämnda lag uppgår till minst 400 euro i månaden.

3 kap.

Periodisering av försäljningsvinst

9 §
Beräkning av försäljningsvinst

En beräkning av försäljningsvinsten skall göras när dagpenning söks i samband med att ett företag läggs ner, oberoende av om företagsegendomen då har sålts. Försäljningsvinsten räknas ut genom att från försäljningspriset dras av

1) 50 procent i presumtiv anskaffningsutgift, eller

2) det sammanlagda beloppet av den icke avskrivna delen av anskaffningsutgiften för egendomen och kostnaderna för vinstens förvärvande, om det är större än den anskaffningsutgift som avses i 1 mom.

Den försäljningsvinst som skall periodiseras innefattar även skattefria förmåner enligt 48 § 1 mom. 3 punkten inkomstskattelagen.

Har företagsegendomen inte sålts, räknas som försäljningspris värdet enligt företagets bokföring och 46 § inkomstskattelagen. Detta belopp kan korrigeras på basis av en tillförlitlig utredning som sökanden har företett.

Från försäljningsvinsten avdras skulder och skuldräntor som hänför sig till sökandens företagsverksamhet.

10 §
Tidpunkt för periodisering

Försäljningsvinsten periodiseras från det att företaget har lagts ner.

Om företagsegendomens beskaffenhet eller andra särskilda skäl talar för det och företagsegendomen inte har kunnat säljas, kan periodiseringen på begäran av den som söker dagpenning och med stöd av en tillförlitlig utredning dock göras från tidpunkten för försäljningen av företaget.

11 §
Periodisering i samband med konkurs

Har företagsverksamheten upphört genom att en konkursansökan har lämnats in, behöver ingen beräkning av försäljningsvinsten göras.

Får mottagaren av dagpenning efter konkursdomen egendom som skall delas och som skulle ha lett till en periodisering av dagpenningen, görs periodiseringen från tidpunkten för konkursdomen, om personen i fråga alltjämt får dagpenning.

12 §
Periodisering i samband med avstående från ägarandel

Försäljningsvinst i samband med att ett företag läggs ner beaktas även i situationer där en delägare i företaget eller en bolagsman lägger ner sin verksamhet i företaget och säljer sin andel men företaget fortsätter sin verksamhet. När hela företaget säljs delas försäljningsvinsten mellan ägarna i relation till deras ägarandelar.

13 §
Periodiseringskalkyl

Försäljningsvinsten periodiseras på basis av företagarens arbetsinkomst genom en beräkning av hur många månaders arbetsinkomst försäljningsvinsten motsvarar. Inom grundskyddet görs periodiseringen dock på basis av grunddagpenningens belopp, om det är större än den arbetsinkomst som avses i 3 mom. Om det efter periodiseringen kvarstår en rest, anses en månad bestå av 21,5 arbetsdagar.

Som arbetsinkomst räknas inom förtjänstskyddet den arbetsinkomst enligt vilken företagaren har låtit försäkra sig i en arbetslöshetskassa.

Inom grundskyddet räknas som arbetsinkomst den arbetsinkomst som ligger till grund för en persons pensionsförsäkring i anknytning till företagsverksamhet. Om personen inte har haft någon pensionsförsäkring för företagsverksamheten eller om beloppet av pensionsförsäkringen har stått i klar disproportion till företagsverksamhetens omfattning, används vid periodiseringen den arbetsinkomst enligt vilken personen borde ha tecknat pensionsförsäkring för företagsverksamheten.

14 §
Blankett för beräknande av försäljningsvinst

Beloppet av försäljningsvinsten räknas ut på en blankett som fastställts av social- och hälsovårdsministeriet.

4 kap.

Finansieringen av grunddagpenningen och arbetsmarknadsstödet

15 §
Fastställande av förskott

Folkpensionsanstalten skall årligen senast den 15 juni

1) tillställa arbetsministeriet en beräkning av beloppet av det arbetsmarknadsstöd och de ersättningar för uppehälle som skall utbetalas nästa år, samt

2) tillställa social- och hälsovårdsministeriet en beräkning av de i 15 kap. 2 § 2 och 3 mom. lagen om utkomstskydd för arbetslösa nämnda grunddagpenningar och barnförhöjningar som staten skall svara för nästa år. Vidare skall folkpensionsanstalten senast den 15 november avge en sådan utredning för fastställandet av förskotten som föreskrivits av social- och hälsovårdsministeriet.

Vederbörande ministerium fastställer i 1 mom. avsett förskott för följande år senast den 1 december varje år. Samtidigt fastställer social- och hälsovårdsministeriet en beräkning av statens slutliga prestation för innevarande år. Skillnaden mellan nämnda beräkning och de förskott staten fastställt för innevarande år beaktas i samband med betalningen av årets sista förskottsrat.

Förskottet för innevarande år skall omedelbart justeras om dess grunder förändrats på ett väsentligt sätt.

16 §
Utbetalning av förskott

Staten skall till folkpensionsanstaltens sjukförsäkringsfond erlägga förskottet så, att av det årliga förskottets belopp minst en sjättedel betalas i januari och därefter det återstående beloppet i månatliga, lika stora rater. För tryggande av finansieringen eller om det årliga förskottet förändras väsentligt kan förskottet periodiseras på ett sätt som avviker från vad som angetts ovan.

Förskotten skall erläggas den första vardagen i månaden.

17 §
Fastställande av statens slutliga finansiering

I samband med folkpensionsantaltens bokslut skall årligen det belopp fastställas som staten under räkenskapsåret bör ha erlagt i grunddagpenningar och barnförhöjningar samt i arbetsmarknadsstöd och ersättningar för uppehälle. Skillnaden mellan de erlagda förskotten och det fastställda beloppet beaktas i förskottet för den andra månaden som följer på fastställandet av bokslutet.

Folkpensionsanstalten skall varje år före utgången av januari meddela Försäkringsinspektionen de under föregående år erlagda utgifterna i fråga om förtjänstskyddet som avses i 14 kap. 3 § 5 mom. lagen om utkomstskydd för arbetslösa särskilt för varje arbetslöshetskassa.

5 kap.

Finansieringen av utbildningsdagpenningen i grundskyddet

18 §
Fastställande av förskott till folkpensions- anstalten

Social- och hälsovårdsministeriet betalar månatligen förskott till folkpensionsanstalten så, att förskottens belopp motsvarar det belopp som det beräknas att det året skall utbetalas samt så, att förskotten räcker till för täckandet av utgifterna varje månad.

För fastställandet av förskotten skall folkpensionsanstalten årligen senast den 15 november tillställa social- och hälsovårdsministeriet en uppskattning av det belopp som kommer att betalas ut i utbildningsdagpenning. Social- och hälsovårdsministeriet fastställer förskottet för nästa år senast den 1 december varje år. Förskottet skall omedelbart justeras och periodiseringen av det eventuellt ändras om grunderna för förskottet har förändrats väsentligt.

19 §
Utbetalning av förskott till folkpensions- anstalten

Staten skall till betala förskott till folkpensionsanstaltens sjukförsäkringsfond så, att av det årliga förskottets belopp minst en sjättedel betalas i januari och därefter det återstående beloppet i månatliga, lika stora rater. Förskotten skall betalas den första vardagen i månaden.

20 §
Fastställande av statens slutliga finansiering till folkpensionsanstalten

Folkpensionsanstalten skall i samband med bokslutet årligen fastställa det belopp som staten under räkenskapsåret bör ha betalat i utbildningsdagpenning. Skillnaden mellan de utbetalda förskotten och det fastställda beloppet beaktas i förskottet för den andra månaden som följer på fastställandet av bokslutet.

6 kap.

Ikraftträdande

21 §
Ikraftträdelsebestämmelse

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2003.

Genom denna förordning upphävs förordningen av den 2 november 1984 om verkställigheten av lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1984/742) och förordningen av den 30 december 1997 om arbetsmarknadsstöd (1361/1997) jämte ändringar samt förordningen av den 24 juli 1998 om stödjande av arbetslösas frivilliga studier (550/1998).

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

Helsingfors den 30 december 2002

Social- och hälsovårdsminister
Maija Perho

Regeringssekreterare
Marjaana Maisonlahti

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.