167/2002

Given i Helsingfors den 26 februari 2002

Undervisningsministeriets förordning om grunderna för antagning av studerande inom utbildning för yrkesinriktade grundexamina

I enlighet med undervisningsministeriets beslut föreskrivs med stöd av 27 § 4 mom. lagen den 21 augusti 1998 om yrkesutbildning (630/1998):

1 kap.

Allmänna bestämmelser

1 §
Allmänna grunder för antagning av studerande

I fråga om grunderna för antagning av studerande gäller utöver bestämmelserna i 27 § lagen om yrkesutbildning (630/1998) vad som bestäms i denna förordning.

Denna förordning iakttas oberoende av om utbildningen deltar i systemet för gemensam ansökan för yrkesutbildningen och gymnasieutbildningen eller inte.

2 §
Tillämpningsområde

Denna förordning tillämpas vid antagning av studerande till grundläggande yrkesutbildning som är avsedd för personer som slutfört den grundläggande utbildningen eller gymnasiets lärokurs eller avlagt studentexamen, eller slutfört en tidigare lärokurs motsvarande någon av dessa utbildningar.

Denna förordning tillämpas inte vid antagning av studerande till

1) specialyrkesläroanstalter,

2) undervisning och handledning i tränings- och rehabiliteringssyfte för handikappade studerande,

3) utbildning för invandrare, vilken förbereder för den grundläggande yrkesutbildningen,

4) undervisning i huslig ekonomi som ordnas i annan form än som grundläggande yrkesutbildning,

5) grundläggande yrkesutbildning som genomförs i form av läroavtalsutbildning,

6) förberedande utbildning för en yrkesinriktad grundexamen som avläggs som ett fristående prov,

7) grundläggande yrkesutbildning som i första hand är avsedd för vuxna.

2 kap.

Antagning av studerande i fråga om sökande som har slutfört lärokursen för den grundläggande utbildningen

3 §
Antagningsenheter

De studerande antas till utbildning för en sådan grundexamen som nämns i bilagan till undervisningsministeriets förordning om yrkesinriktade grundexamina (216/2001) eller enligt utbildningsanordnarens beslut till en större antagningsenhet.

Utan hinder av vad som bestäms i 1 mom. antas i fråga om följande yrkesinriktade grundexamina de studerande till ett bestämt utbildningsprogram enligt vad som anges nedan:

1) grundexamen inom lantbruksbranschen: utbildningsprogrammet för hästhushållning och utbildningsprogrammet för pälsdjursuppfödning,

2) grundexamen inom skogsbranschen: utbildningsprogrammet för skogsmaskinsbranschen,

3) grundexamen inom beklädnadsbranschen: utbildningsprogrammet för modistbranschen och utbildningsprogrammet för pälsbranschen,

4) grundexamen i grafisk kommunikation: utbildningsprogrammet för layout och utbildningsprogrammet för tryckeriteknik,

5) grundexamen i logistik; utbildningsprogrammet för transportservice,

6) grundexamen inom elbranschen: utbildningsprogrammet för automationsteknik och underhåll, utbildningsprogrammet för elektronik och datakommunikationsteknik samt utbildningsprogrammet för el- och energiteknik,

7) grundexamen inom byggnadsbranschen: utbildningsprogrammet för schaktningsmaskintransport,

8) grundexamen inom livsmedelsbranschen: utbildningsprogrammet för mejeribranschen.

9) grundexamen i sjöfart: utbildningsprogrammet för eldrift,

10) grundexamen inom företagsekonomi: utbildningsprogrammet för informations- och bibliotekstjänst,

11) grundexamen i turism: utbildningsprogrammet för programservice inom turism och utbildningsprogrammet för försäljnings- och rådgivningstjänster inom turism,

12) grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen: utbildningsprogrammet för akutvård,

13) grundexamen inom hantverk och konstindustri: utbildningsprogrammet för planering och tillverkning av föremål, utbildningsprogrammet för planering och tillverkning av textil och beklädnad och utbildningsprogrammet för miljöplanering och -byggande.

4 §
Antagningsgrunder

Antagningen av studerande sker på basis av de sökandes antagningspoäng och de sökandes prioritering av ansökningsönskemålen.

Vid antagning till utbildning för en yrkesinriktad grundexamen ges den sökande poäng för

1) under ansökningsåret slutförd lärokurs för den grundläggande utbildningen eller för påbyggnadsundervisningen,

2) allmän skolframgång,

3) betonade vitsord,

4) arbetserfarenhet,

5) första och andra ansökningsönskemålet,

6) könstillhörighet,

7) eventuellt inträdes- eller lämplighetsprov.

De sökande rangordnas vid antagningen efter det sammanlagda antal poäng som erhållits utifrån ovan nämnda faktorer. Sökande med samma poängtal rangordnas enligt följande grunder:

1) prioritering av ansökningsönskemål,

2) antalet poäng för eventuellt inträdes- eller lämplighetsprov,

3) antalet poäng för könstillhörighet,

4) allmän skolframgång,

5) det aritmetiska medeltalet av följande läroämnen: modersmål och litteratur, det andra inhemska språket, främmande språk, religion eller livsåskådningskunskap, historia och samhällslära, matematik, fysik, kemi, biologi och geografi.

3 kap.

Beräkning av antagningspoäng för sökande som har slutfört lärokursen för den grundläggande utbildningen

5 §
Slutförande av lärokursen för den grundläggande utbildningen eller för påbyggnadsundervisningen

En sökande som har slutfört lärokursen för den grundläggande utbildningen eller för påbyggnadsundervisningen under ansökningsåret ges tre antagningspoäng.

6 §
Allmän skolframgång

För den allmänna skolframgången ges poäng på basis av det aritmetiska medeltalet av följande läroämnen, med två decimalers noggrannhet: modersmål och litteratur, det andra inhemska språket, främmande språk, religion eller livsåskådningskunskap, historia och samhällslära, matematik, fysik, kemi, biologi, geografi, gymnastik, musik, bildkonst, slöjd, huslig ekonomi.

Vid antagningen av studerande beaktas sådana till ett gemensamt läroämne hörande valfria ämnen som bedöms med siffror och som omfattar sammanlagt minst två årsveckotimmar i årskurs 7―9 i den grundläggande utbildningen. Om den sökande har vitsord i flera valfria ämnen som omfattar minst två årsveckotimmar och som hör till samma gemensamma läroämne, räknas det aritmetiska medeltalet av dessa vitsord. Den sökandes antagningspoäng för ämnet i fråga bestäms enligt medeltalet av vitsordet i det gemensamma ämnet och i därtill hörande valfria ämne eller valfria ämnen.

På basis av den allmänna skolframgången ges poäng enligt följande:

Medeltal poäng
5,50―5,74 4
5,75―5,99 5
6,00―6,24 6
6,25―6,49 7
6,50―6,74 8
6,75―6,99 9
7,00―7,24 10
7,25―7,49 11
7,50―7,74 12
7,75―7,99 13
8,00―8,24 14
8,25―8,49 15
8,50― 16

Vid antagningen används avgångsbetyget från den grundläggande utbildningen. Höjda vitsord beaktas på basis av ett särskilt, officiellt intyg.

Om den sökande har slutfört lärokursen för den grundläggande utbildningen i form av vuxenutbildning, kan vitsorden i gymnastik, bildkonst, slöjd, huslig ekonomi och musik på skiljebetyget från den grundläggande utbildningen beaktas, ifall dessa vitsord saknas på avgångsbetyget från den grundläggande utbildningen.

7 §
Betonade vitsord

Vitsorden i gymnastik, bildkonst, slöjd, huslig ekonomi och musik på avgångsbetyget från den grundläggande utbildningen beaktas inom alla utbildningsområden. Av de tre bästa av dessa ämnen räknas det aritmetiska medeltalet.

Vid antagningen av studerande beaktas sådana till ett gemensamt läroämne hörande valfria ämnen som bedöms med siffror och som omfattar sammanlagt minst två årsveckotimmar i årskurs 7―9 i den grundläggande utbildningen. Om den sökande har vitsord i flera valfria ämnen som omfattar minst två årsveckotimmar och som hör till samma gemensamma läroämne, räknas det aritmetiska medeltalet av dessa vitsord. Den sökandes antagningspoäng för ämnet i fråga bestäms enligt medeltalet av vitsordet i det gemensamma ämnet och i därtill hörande valfria ämne eller valfria ämnen.

På basis av de betonade vitsorden ges poäng (för det aritmetiska medeltalet av dem) enligt följande:

Medeltal poäng
5,50―5,99 2
6,00―6,49 3
6,50―6,99 4
7,00―7,49 5
7,50―7,99 6
8,00―8,49 7
8,50― 8

Vid antagningen används avgångsbetyget från den grundläggande utbildningen. Höjda vitsord beaktas på basis av ett särskilt, officiellt intyg.

Om den sökande har slutfört lärokursen för den grundläggande utbildningen i form av vuxenutbildning, kan vitsorden i gymnastik, bildkonst, slöjd, huslig ekonomi och musik på skiljebetyget från den grundläggande utbildningen beaktas, ifall dessa vitsord saknas på avgångsbetyget från den grundläggande utbildningen.

Om den sökande inte har studerat ett enda betonat ämne i den grundläggande utbildningen, kan det saknade vitsordet inte ersättas med ett annat vitsord. Om vitsorden i alla ovan nämnda ämnen saknas på den sökandes betyg, kan antagningen ske genom antagning enligt prövning.

8 §
Arbetserfarenhet

Såsom arbetserfarenhet godkänns arbetserfarenhet som den sökande inhämtat efter att ha slutfört lärokursen för den grundläggande utbildningen eller efter att ha fyllt 16 år. Arbetserfarenheten skall uppgå till minst 3 månader.

Vid uträkningen av arbetserfarenheten beaktas endast arbetsperioder som varat minst en månad utan avbrott. I deltidsarbete motsvarar arbete om 150 timmar för samma arbetsgivare en månads arbetserfarenhet. I fråga om läroavtalsutbildning beaktas den arbetserfarenhet som betygen visar.

I vårens gemensamma ansökan beaktas arbetserfarenhet fram till utgången av januari och i höstens gemensamma ansökan fram till utgången av augusti.

För arbetserfarenhet ges poäng enligt följande:

Arbetserfarenhetens omfattning poäng
3 mån. ―under 6 mån. 1
6 mån. ―under 12 mån. 2
12 mån. ―under 18 mån. 3
18 mån. ―under 24 mån. 4
24 mån. ― 5
9 §
Ansökningsönskemål

Den sökande ges poäng på basis av de ansökningsönskemål som gäller yrkesutbildning enligt följande: 3 poäng för ansökningsönskemål 1, 1 poäng för ansökningsönskemål 2.

För andra än ovan nämnda ansökningsönskemål som gäller yrkesutbildning ges inga poäng.

10 §
Könstillhörighet

Den sökande får två tilläggspoäng då han eller hon söker till en utbildning där mindre än 30 procent av förstahandssökandena i antagningsenheten som utbildningsanordnaren har fastställt är av samma kön som den sökande.

11 §
Inträdes- eller lämplighetsprov

Utbildningsanordnaren kan ordna inträdes- eller lämplighetsprov för sökande till yrkesutbildning. Urvalet till inträdes- eller lämplighetsproven görs på basis av det sammanlagda antalet antagningspoäng enligt antagningsgrunderna i 5―10 §.

Utbildningsanordnaren kan ge den sökande 1―10 poäng för ett inträdes- eller lämplighetsprov.

Om utbildningsanordnaren ordnar inträdes- eller lämplighetsprov i en utbildning för grundexamen i hantverk och konstindustri, grundexamen i audiovisuell kommunikation, grundexamen i visuell framställning, grundexamen i dans, grundexamen i musik, grundexamen i flygledning, grundexamen i ur- och mikromekanik, grundexamen i tandteknik eller grundexamen i idrott, sker antagningen av studerande på basis av inträdes- och lämplighetsproven.

Antagningen av studerande till yrkesutbildning för idrottare sker likaså på basis av resultaten i inträdes- och lämplighetsprov samt utlåtanden av grenförbunden.

Sökande som erhållit ett poäng i inträdes- eller lämplighetsprovet antas inte till utbildningen, även om det totala antalet poäng i övrigt skulle förutsätta detta.

Det antal poäng som en utbildningsanordnare ger för ett inträdes- eller lämplighetsprov skall användas också när studerande antas till en annan utbildningsanordnares motsvarande antagningsenhet för utbildningen.

4 kap.

Antagning av studerande i fråga om sökande som har slutfört gymnasiets lärokurs eller avlagt studentexamen

12 §
Nybörjarplatser för sökande som har slutfört gymnasiets lärokurs eller avlagt studentexamen

Utbildningsanordnaren kan rikta en del av utbudet inom den grundläggande yrkesutbildningen till sökande som slutfört gymnasiets lärokurs eller avlagt studentexamen.

13 §
Antagningsenheter vid antagning av studerande i fråga om sökande som slutfört gymnasiets lärokurs eller avlagt studentexamen

Vid antagning av sökande som slutfört gymnasiets lärokurs eller avlagt studentexamen till grundläggande yrkesutbildning iakttas i fråga om antagningsenheter vad som föreskrivs i 3 §.

14 §
Antagningsgrunder vid antagning av studerande i fråga om sökande som slutfört gymnasiets lärokurs eller avlagt studentexamen

Antagningen av studerande i fråga om sökande som avses i denna paragraf sker på basis av de sökandes antagningspoäng och de sökandes prioritering av ansökningsönskemålen.

Vid antagning av studerande som avses i denna paragraf till utbildning för en yrkesinriktad grundexamen ges den sökande poäng för

1) allmän skolframgång,

2) arbetserfarenhet,

3) första och andra ansökningsönskemålet,

4) könstillhörighet,

5) eventuellt inträdes- eller lämplighetsprov.

De sökande rangordnas vid antagningen efter det sammanlagda antal poäng som erhållits utifrån ovan nämnda antagningsgrunder. Sökande med samma poängtal rangordnas enligt följande grunder:

1) prioritering av ansökningsönskemål,

2) antalet poäng för eventuellt inträdes- eller lämplighetsprov,

3) antalet poäng för könstillhörighet,

4) allmän skolframgång,

5) det aritmetiska medeltalet av följande läroämnen: modersmål och litteratur, det andra inhemska språket, främmande språk, religion eller livsåskådningskunskap, historia och samhällslära, matematik, fysik, kemi, biologi samt geografi.

5 kap.

Beräkning av antagningspoäng för sökande som slutfört gymnasiets lärokurs eller avlagt studentexamen

15 §
Beaktande av allmän skolframgång vid antagning av studerande i fråga om sökande som slutfört gymnasiets lärokurs eller avlagt studentexamen

Sökande som slutfört gymnasiets lärokurs ges för den allmänna skolframgången poäng på basis av det aritmetiska medeltalet av följande läroämnen, med två decimalers noggrannhet: modersmål och litteratur, det andra inhemska språket, främmande språk, religion eller livsåskådningskunskap, historia och samhällslära samt matematik, fysik, kemi, biologi, geografi, gymnastik och hälsokunskap, musik, bildkonst, filosofi och psykologi.

På basis av den allmänna skolframgången ges poäng enligt följande:

Medeltal poäng
5,50―5,74 4
5,75―5,99 5
6,00―6,24 6
6,25―6,49 7
6,50―6,74 8
6,75―6,99 9
7,00―7,24 10
7,25―7,49 11
7,50―7,74 12
7,75―7,99 13
8,00―8,24 14
8,25―8,49 15
8,50― 16

Vid antagning av sökande som genomför eller har slutfört gymnasiets lärokurs eller avlagt studentexamen används avgångsbetyget från gymnasiet.

Höjda vitsord beaktas på basis av ett särskilt, officiellt intyg.

16 §
Beaktande av arbetserfarenhet vid antagning av studerande i fråga om sökande som slutfört gymnasiets lärokurs eller avlagt studentexamen

Vid antagning av sökande som slutfört gymnasiets lärokurs eller avlagt studentexamen till grundläggande yrkesutbildning tillämpas i fråga om arbetserfarenhet, frånsett poängen för arbetserfarenhet, i övrigt vad som bestäms i 8 §.

För arbetserfarenhet ges poäng enligt följande:

Arbetserfarenhetens omfattning poäng
6 mån.―under 12 mån. 1
12 mån.―under 18 mån. 2
18 mån.― 3
17 §
Poäng på basis av ansökningsönskemål, könstillhörighet och inträdes- eller lämplighetsprov vid antagning av studerande i fråga om sökande som slutfört gymnasiets lärokurs eller avlagt studentexamen

Vid antagning av sökande som har slutfört gymnasiets lärokurs eller avlagt studentexamen till grundläggande yrkesutbildning tillämpas i fråga om ansökningsönskemål, könstillhörighet och inträdes- eller lämplighetsprov vad som bestäms i 9―11 §.

6 kap.

Antagning enligt prövning

18 §
Grunder för antagning enligt prövning

Utbildningsanordnaren kan då särskilda skäl som hänger samman med den sökandes person föreligger, anta högst 30 % av de studerande i varje antagningsenhet oavsett antalet ansökningspoäng. Dylika särskilda skäl som hänger samman med den sökandes person kan till exempel vara hälsomässiga skäl, inlärningssvårigheter, avsaknad av grundläggande yrkesutbildning, svårligen jämförbara skolbetyg, skäl som ansluter sig till fritidsintressen, yrkesutbildning för idrottare, sociala skäl och skäl som hänger samman med tryggande av sysselsättningsmöjligheterna.

Den sökandes utbildningsbehov och möjligheter att klara sig i studierna skall beaktas när avvikelser görs från poängordningen.

19 §
Tillämpningen av antagning enligt prövning

Antagning enligt prövning kan tillämpas oavsett om utbildningen deltar i systemet för gemensam ansökan för yrkesutbildningen och gymnasieutbildningen eller inte.

Inom systemet för gemensam ansökan tillämpas i den automatiska databehandlingen antagning enligt prövning i fråga om den sökandes första ansökningsönskemål.

20 §
Uppgifter och utredningar i anslutning till antagning enligt prövning

En avvikelse från poängordningen i antagningen av studerande skall basera sig på uppgifter som de sökande lämnat eller på handlingar som utbildningsanordnaren eller länsstyrelsen inhämtat. Den sökande skall efter en preliminär antagning uppvisa intyg över de prestationer och uppgifter som han eller hon åberopat.

7 kap.

Särskilda bestämmelser

21 §
Språktest

Utbildningsanordnaren kan vid antagningen av studerande till grundläggande yrkesutbildning genom språktest eller på annat sätt mäta språkkunskaperna hos sökande vars modersmål är ett annat språk än undervisningsspråket. Den sökande behöver inte antas till grundläggande utbildning, om han eller hon inte har färdigheter att i tal och skrift använda och förstå undervisningsspråket.

22 §
Avvikelse från antagningsgrunderna

Avvikelser från antagningsgrunderna enligt denna förordning kan vid behov göras genom beslut av undervisningsministeriet när studerande antas till utbildning som förutsätter sådant försökstillstånd av undervisningsministeriet som avses i 23 § lagen om yrkesutbildning.

23 §
Återkallande av antagning

Utbildningsanordnaren har rätt att återkalla en antagning, om den sökande har lämnat oriktiga uppgifter.

8 kap.

Ikraftträdelsebestämmelser

24 §
Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2004. Antagningsgrunderna enligt förordningen tillämpas första gången vid antagningen av studerande till utbildning som börjar efter juli månad 2004.

Åtgärder som verkställigheten av denna förordning förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

Helsingfors den 26 februari 2002

Undervisningsminister
Maija Rask

Regeringssekreterare
Kaija Suorsa-Aarnio

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.