1435/2001

Given i Helsingfors den 20 december 2001

Statsrådets förordning om riksomfattande mål för utbildningen enligt lagen om grundläggande utbildning och om timfördelning i den grundläggande utbildningen

I enlighet med statsrådets beslut, fattat på föredragning från undervisningsministeriet, föreskrivs med stöd av 14 § 1 mom. lagen den 21 augusti 1998 om grundläggande utbildning (628/1998):

1 kap.

Allmänt

1 §
Tillämpningsområde

I denna förordning bestäms om de allmänna riksomfattande målen för den i lagen om grundläggande utbildning (628/1998) avsedda förskoleundervisningen, grundläggande utbildningen och påbyggnadsundervisningen och för den förberedande undervisning som ordnas för invandrare inför den grundläggande utbildningen samt om hur den tid som används för grundläggande utbildning skall fördelas mellan undervisningen i olika ämnen, ämnesgrupper och elevhandledning (timfördelning).

2 kap.

Utbildningens riksomfattande mål

2 §
Elevernas utveckling till humana människor och till samhällsmedlemmar

Målet för utbildningen och fostran är att stödja elevernas utveckling till harmoniska människor med en sund självkänsla och till samhällsmedlemmar med förmåga till kritisk bedömning av sin omgivning. Utgångspunkterna är respekt för livet, naturen och de mänskliga rättigheterna samt uppskattning av sitt eget och andras lärande och arbete. Målet är att värna om hälsa och välfärd i fysisk, psykisk och social mening samt att eleverna lär sig goda seder.

Eleverna fostras till att ta ansvar och samarbeta samt till att verka för tolerans och förtroende mellan människogrupper, folk och kulturer. Genom undervisningen stöds också elevernas utveckling till aktiva samhällsmedlemmar, och de ges färdigheter för att kunna fungera i ett demokratiskt och jämlikt samhälle och främja en hållbar utveckling.

3 §
Behövliga kunskaper och färdigheter

Undervisningen skall ge eleverna en grund för en bred allmänbildning samt stoff och impulser för att vidga och fördjupa sin världsbild. Detta förutsätter kännedom om människans känslor och behov, om religioner och livsåskådningar, om historia, kultur och litteratur, om natur och hälsa, ekonomi och teknologi. Undervisningen skall erbjuda estetiska erfarenheter och upplevelser på olika områden inom kulturen samt möjligheter att utveckla handens färdigheter och kreativitet samt färdigheter i gymnastik och idrott.

I undervisningen stöds utvecklingen av elevernas tankeförmåga och kommunikativa färdigheter. Målet är att eleven allsidigt behärskar modersmålet samt kan kommunicera även på det andra inhemska språket och på andra språk. Målet är att eleverna lär sig grunderna för matematiskt tänkande och matematisk tillämpning samt behärskar informations- och kommunikationsteknik.

I sådan undervisning som ges på något annat språk än på modersmålet ges eleverna dessutom särskilda kulturinriktade kunskaper och färdigheter i detta språk. I sådan undervisning som enligt tillståndet att ordna utbildning följer en särskild metod som baserar sig på en viss världsåskådning eller pedagogisk princip ges eleverna också kunskaper och färdigheter enligt denna världsåskådning eller pedagogiska princip.

4 §
Främjande av jämlikhet i utbildningen samt livslångt lärande

Utbildning och fostran skall ordnas i samarbete med hemmen och vårdnadshavarna så, att varje elev får undervisning, handledning och stöd enligt sin utvecklingsnivå och sina behov. I undervisningen beaktas särskilt flickors och pojkars olika behov samt skillnader i hur de växer och utvecklas. Elevvården skall främja elevens hälsa och sociala välfärd och därigenom trygga förutsättningarna för en god utveckling och inlärning.

Inlärningsmiljön skall ge eleverna möjligheter att växa och lära som individer och som medlemmar i en grupp. Särskild uppmärksamhet ägnas åt att tidigt identifiera och att övervinna inlärningssvårigheter samt motarbeta utslagning och åt att eleverna lär sig sociala färdigheter.

Eleverna vägleds och uppmuntras att på egen hand och kritiskt skaffa information samt att samarbeta allsidigt. I utvecklingen av inlärningsfärdigheterna eftersträvas förutsättningar för och lust till fortsatta studier och livslångt lärande. Målet är att eleven utvecklar en positiv jagbild. Eleverna får hjälp med att strukturera och utnyttja vad de lär sig.

5 §
Särskilda mål i undervisning för andra elever än de som fullgör sin läroplikt

Förskoleundervisningen har som särskilt mål att i samarbete med hemmen och vårdnadshavarna främja barnets utvecklings- och inlärningsförutsättningar samt att stärka barnets sociala färdigheter och sunda självkänsla med hjälp av lek och positiva inlärningserfarenheter.

Påbyggnadsundervisningen har som särskilt mål att utveckla den ungas förmåga att välja yrke, förbättra förutsättningarna för fortsatta studier och främja förmågan att ha kontroll över sitt liv.

Den grundläggande utbildningen för vuxna har som särskilt mål att med beaktande av elevernas livserfarenhet, situation och ålder ge dem möjlighet att förvärva de kunskaper och färdigheter som ingår i den grundläggande utbildningen samt förutsättningar för fortsatta studier.

För den förberedande undervisningen för invandrare inför den grundläggande utbildningen är målet att ge eleverna behövliga färdigheter i finska eller svenska samt nödvändiga andra färdigheter för övergången till förskoleundervisning eller grundläggande utbildning. Undervisningen skall också främja elevernas harmoniska utveckling och integrering i det finländska samhället. Målet är dessutom att undervisningen skall stödja och främja elevernas kunskaper i sitt eget modersmål och deras kännedom om sin egen kultur.

3 kap.

Timfördelningen i den grundläggande utbildningen

6 §
Timfördelningen i grundläggande utbildning för läropliktiga

Den tid som används för grundläggande utbildning fördelas mellan undervisning i olika ämnen och grupper av dessa ämnen samt elevhandledning som följer:

Ämnesgrupp, Årsveckotimmarna1) räknade från det undervisningen inleddes Årsveckotimmar
läroämne eller från föregående kontrollpunkt då ämnestimmarna sammanlagt
fastställdes minst: minst:
Årskurs
1 2 3 4 5 6 7 8 9
Modersmål och litteratur 14 14 14 42
Språk som påbörjas i årskurs 1-6 (A-språk) - - 8 8 16
Språk som påbörjas i årskurs 7-9 (B-språk) - - - - - - 6 6
Matematik 6 12 14 32
Miljö- och naturkunskap 9 31
Omgivningslära
Biologi och geografi 3 7
Fysik och kemi 2 7
Hälsokunskap2) 3
Religion eller livsåskådningskunskap 6 5 11
Historia och samhällslära - - - - 3 7 10
Konst- och färdighets- 56
ämnen 26 30
Musik 4 3
Bildkonst 4 4
Slöjd 4 7
Gymnastik 8 10
Huslig ekonomi - - - - - - 3 3
Elevhandledning - - - - - - 2 2
Valfria ämnen 13
Frivilligt A-språk - - 6 63) 12

1) Årsveckotimme = 38 timmar

2) Undervisning i hälsofostran ges integrerat i årskurs 1-6 och under tre årsveckotimmar i årskurs 7-9

3) Eleven kan i årskurs 7-9, beroende på språk, läsa det frivilliga A-språket antingen som valfritt ämne eller i stället för B-språket som gemensamt ämne

- Undervisning i ämnet ges inte i årskursen i fråga om inte något annat bestäms i läroplanen

Som valfritt ämne kan undervisning ges i fördjupade eller tillämpade studier i de läroämnen som anges i 1 mom., helheter som bildas av flera läroämnen, främmande språk samt ämnen som ansluter sig till informationsteknik. Namnen på de valfria läroämnena bestäms i läroplanen.

7 §
Timfördelningen i grundläggande utbildning för andra än läropliktiga

Den tid som används för grundläggande utbildning fördelas mellan undervisning i olika ämnen och grupper av dessa ämnen som följer:

Ämnesgrupp Obligatoriska kurser Minimiutbud valfria kurser
Läroämne minst
Modersmål och litteratur 4 1
Språk 14 6
Det andra inhemska språket och främmande språk
Matematik 8 1
Religion eller livsåskådningskunskap 1 2
Samhällsämnen och naturvetenskapliga ämnen 12
Historia och samhällslära
Fysik
Kemi
Biologi
Geografi
Andra för den grundläggande utbildningen lämpliga ämnen eller ämnesområden
Sammanlagt minst 44

Eleven skall välja minst fyra av de ämnen som hör till gruppen samhällsämnen och naturvetenskapliga ämnen och som föreskrivs i 1 mom.

Eleven skall läsa minst ett språk enligt lärokursen för A-språket och minst ett språk enligt lärokursen för B-språket. Eleverna skall ges möjlighet att läsa ett eller flera främmande språk som valfritt ämne.

I undervisning som ordnas i ett fängelse kan avvikelse göras från 1 mom. enligt vad som bestäms i läroplanen.

8 §
Specialbestämmelser om språkunder- visningen

Om undervisningen helt eller delvis ges på ett annat språk än skolans undervisningsspråk, kan timantalet i modersmål och litteratur samt i A-språket med avvikelse från 6 och 7 § fördelas mellan å ena sidan undervisning i modersmål och litteratur enligt skolans undervisningsspråk och å andra sidan undervisning i ifrågavarande språk så som utbildningsanordnaren beslutar. Timantalet skall fastställas så att det är möjligt att under den grundläggande utbildningen nå målen för modersmål och litteratur i det språk som är skolans undervisningsspråk. Timantalet i modersmål och litteratur enligt skolans undervisningsspråk skall dock vara minst hälften av det sammanlagda antalet timmar och kurser i modersmål och litteratur och i A-språket enligt 6 eller 7 § under tiden för den grundläggande utbildningen

I stället för i modersmål och litteratur enligt skolans undervisningsspråk kan invandrare undervisas antingen helt eller delvis i finska eller svenska enligt en särskild lärokurs avsedd för invandrare.

Om elever med samiska, rommani eller ett främmande språk som modersmål får modersmålundervisning i detta språk i enlighet med 12 § lagen om grundläggande utbildning, kan timmarna i elevens modersmål och litteratur och i övriga språk med avvikelse från 6 och 7 § fördelas mellan undervisning i språk så som utbildningsanordnaren beslutar. Elever som avses i detta moment undervisas i stället för i det andra inhemska språket i finska eller svenska enligt en särskild läroplan.

I skolor med elever som bor på samernas hembygdsområde skall ett valfritt ämne vara samiska. I skolor där elever med samiska, rommani eller ett främmande språk som modersmål får modersmålsundervisning i detta språk, skall ett valfritt ämne vara svenska eller finska.

Undervisningen i teckenspråk ges under de timmar som reserverats för modersmål och litteratur samt andra språk.

9 §
Specialbestämmelser om förskole- undervisningen

Undervisningen av elever som enligt 17 § 2 mom. lagen om grundläggande utbildning intagits eller överförts till specialundervisning kan, om det med hänsyn till elevens inlärningsförutsättningar är motiverat, enligt 18 § lagen om grundläggande utbildning ordnas med avvikelse från 6 och 7 § så som anges i den individuella läroplan för hur undervisningen skall ordnas som har gjorts upp för eleven.

Undervisningen av de elever som omfattas av förlängd läroplikt enligt 25 § 2 mom. lagen om grundläggande utbildning kan vid behov ordnas så att undervisning i det andra inhemska språket och i ett främmande språk inte ges som gemensamt ämne. I undervisningen av elever som omfattas av förlängd läroplikt kan ämnen kombineras till ämnesblock och indelas i delområden så som anges i läroplanen.

Undervisningen av mycket gravt utvecklingsstörda elever kan ordnas enligt verksamhetsområden i stället för i skilda läroämnen så som anges i läroplanen.

10 §
Specialbestämmelser om undervisning som ges av utbildningsanordnare med särskild utbildningsuppgift

I undervisning som ges av utbildningsanordnare med en särskild utbildningsuppgift enligt 7 § 3 mom. lagen om grundläggande utbildning kan avvikelse göras från 6 eller 7 § enligt vad som bestäms i tillståndet att ordna utbildning.

11 §
Särskilda föreskrifter

I grunderna för läroplanen anges de kunskaper och färdigheter som eleverna skall inhämta då de fullgör lärokursen för den grundläggande utbildningen.

4 kap.

Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelser

12 §
Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2002.

Genom denna förordning upphävs statsrådets beslut av den 23 september 1993 om timfördelningen i grundskolan (834/1993) samt 1 § och 3 § 4 mom. undervisningsministeriets beslut av den 26 september 1994 om timfördelningen i vuxengymnasier (873/ 1994), förstnämnda beslut jämte ändringar och 3 § 4 mom. i sistnämnda beslut sådant detta lagrum lyder i beslut 1203/1998.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

13 §
Övergångsbestämmelse

En läroplan som gjorts upp enligt de i 12 § 2 mom. nämnda besluten kan iakttas tills utbildningsstyrelsen beslutar om läroplansgrunderna enligt denna förordning och om ibruktagandet av de läroplaner som skall göras upp enligt dem. Utbildningsstyrelsen skall godkänna läroplansgrunderna så att de läroplaner som baserar sig på denna förordning även för de sista årsklassernas del tas i bruk senast den 1 augusti 2006.

Helsingfors den 20 december 2001

Undervisningsminister
Maija Rask

Direktör
Kirsi Lindroos

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.