1430/2001

Given i Helsingfors den 21 december 2001

Lag om ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i lagen den 24 augusti 1984 om utkomstskydd för arbetslösa (602/1984) rubriken för 2 §, 3 § 3 mom. och 9 §, av dessa lagrum 3 § 3 mom. sådant det lyder i lag 1324/1999 och 9 § sådan den lyder i lagarna 98/1990, 1443/1992, 1401/1997 och 61/2001, samt

fogas till 2 § ett nytt 3 mom. och till lagen en ny 9 b § som följer:

2 §
Förmån som betalas i form av utkomstskydd för arbetslösa och allmänna skyldigheter för arbetslösa arbetssökande

En arbetslös arbetssökande har en allmän skyldighet att aktivt söka arbete och utbildning, vid behov söka sig till och delta i sysselsättningsfrämjande åtgärder samt att till arbetskraftsbyrån lämna uppgifter och redogörelser om sitt yrkeskunnande, sin arbetserfarenhet, utbildning och arbetsförmåga.

3 §
Verkställande organ

Arbetskraftskommissionerna eller arbets-kraftsbyråerna skall om de arbetskraftspolitiska förutsättningarna för utkomstskydd om vilka bestäms i 4 och 4 a §, 5 § 1 mom. 3 punkten och 2 mom. samt 5 a, 5 b, 7, 7 a, 8, 9, 9 a och 9 b §, 10 § 2 mom. samt 11 och 11 a § ge ett utlåtande som är bindande för folkpensionsanstalten och respektive arbetslöshetskassa så som närmare bestäms genom förordning av statsrådet. Arbetskraftskommissionen eller arbetskraftsbyrån skall på begäran av arbetslöshetskassan eller folkpensionsanstalten utan dröjsmål komplettera sitt utlåtande.


9 §
Vissa begränsningar av rätten till arbetslöshetsdagpenning

En person som utan giltigt skäl har lämnat sitt arbete eller själv har varit orsak till att anställningsförhållandet upphört, har under tre månader inte rätt till arbetslöshetsdagpenning. Om arbetet skulle ha varat högst fem dagar, har han eller hon under en månad inte rätt till arbetslöshetsdagpenning. Om en person genom sitt eget förfarande har varit orsak till att ett arbetsavtal inte har kommit till stånd, har han eller hon under två månader inte rätt till arbetslöshetsdagpenning. Om arbetet skulle ha varat högst fem dagar, har han eller hon under en månad inte rätt till arbetslöshetsdagpenning. Tiden räknas från den dag då personen genom sitt eget förfarande har varit orsak till att arbetsavtal inte har kommit till stånd eller från den dag då anställningsförhållandet upphörde.

En person som utan giltig orsak upprepade gånger vägrar delta i åtgärder som arbets-kraftsmyndigheten erbjuder i syfte att klarlägga arbetsförmågan eller arbetskonditionen eller i sådan arbetslivsträning som erbjuds av arbetskraftsmyndigheten och som ingår i den plan för arbetssökande som avses i 10 c § lagen om arbetskraftsservice (1005/1993) eller i arbetsprövning på en arbetsplats eller i andra därmed jämförbara åtgärder som måste anses vara skäliga och som främjar sysselsättningen eller som avbryter en sådan åtgärd, har under två månader inte rätt till arbetslöshetsdagpenning. Tiden räknas från den dag då han eller hon vägrade eller avbröt åtgärden.

Har en arbetstagare, vars arbetsavtal har sagts upp på en grund som avses i 7 kap. 2 § arbetsavtalslagen eller i 39 § sjömanslagen (423/1978) eller vars arbetsavtal har upphävts på det sätt som avses i 8 kap. 1 § arbetsavtalslagen eller 49 § sjömanslagen, bevisligen bestritt uppsägningen inom uppsägningstiden eller upphävandet inom tre månader efter att anställningsförhållandet upphört, och kan arbetstagarens förfarande inte anses vara uppenbart grundlöst, kan det innan ett slutligt avgörande i saken har fattats inte anses att arbetstagaren själv, på det sätt som avses i 1 mom., har varit orsak till att anställningsförhållandet upphörde. Om anställningsförhållandet efter en lagakraftvunnen dom eller något annat avgörande som skall betraktas som slutligt skall anses ha upphört av en orsak som beror av arbetstagaren, skall 31 § tillämpas på återkrav av arbetslöshetsdagpenning som för den tid som avses i 1 mom. har utbetalts utan grund.

En person som vägrar delta i utarbetandet av den plan för arbetssökande som avses i lagen om arbetskraftsservice är inte berättigad till arbetslöshetsdagpenning under två månader från den dag då han eller hon vägrade. En person som utan giltig orsak väsentligen försummar att följa planen för arbetssökande i fall som avses i 10 e § 2 mom. lagen om arbetskraftsservice är inte berättigad till arbetslöshetsdagpenning under två månader. Tiden räknas från den dag då arbetskraftsmyndigheten har konstaterat försummelsen.

Den som under de närmast föregående sex månaderna innan han eller hon anmälde sig vid arbetskraftsbyrån har varit mindre än sex veckor på arbetsmarknaden och inte kan ange något godtagbart skäl till sin frånvaro, har under två månader efter det han eller hon anmälde sig som arbetslös arbetssökande inte rätt till arbetslöshetsdagpenning. En person anses ha varit på arbetsmarknaden om han eller hon har varit i sådant arbete som avses i 16 § 2 mom. eller har varit sysselsatt i företagsverksamhet eller varit arbetssökande vid en arbetskraftsbyrå.

9 b §
Giltig orsak att inte följa planen för arbetssökande

En person har giltig orsak att inte följa planen för arbetssökande till den del han eller hon skulle ha rätt att vägra ta emot motsvarande arbete, utbildning eller sysselsättningsfrämjande åtgärder som arbetskraftsmyndigheten erbjuder med stöd av 7, 7 a och 8 § samt 9 § 2 mom.


Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.

Denna lags 9 § 4 mom. tillämpas inte på en person som vid lagens ikraftträdande är arbetslös arbetssökande och som har rätt till grunddagpenning eller dagpenning avvägd enligt förtjänsten på de grunder som nämns i 26 § 2 mom.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 161/2001
ApUB 11/2001
RSv 185/2001

Helsingfors den 21 december 2001

Republikens President
TARJA HALONEN

Minister
Maija Rask

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.