196/2000

Given i Helsingfors den 25 februari 2000

Lag om riksrätten och behandling av ministeransvarighetsärenden

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 kap.

Lagens tillämpningsområde

1 §
Undersökning av statsrådsmedlemmarnas och de högsta laglighetsövervakarnas ämbetsåtgärder

Bestämmelserna i 2 kap. tillämpas vid undersökning av lagligheten av statsrådsmedlemmarnas, statsrådets justitiekanslers, biträdande justitiekanslerns och dennes ställföreträdares samt riksdagens justitieombudsmans och biträdande justitieombudsmans ämbetsåtgärder (ministeransvarighetsärende).

2 §
Åtal som hör till riksrättens domsrätt

Bestämmelserna i 3―5 kap. tillämpas när riksrätten behandlar åtal som har väckts i ett ministeransvarighetsärende och åtal som har väckts mot en ledamot av högsta domstolen eller högsta förvaltningsdomstolen för lagstridigt förfarande i ämbetsutövningen samt åtal som avses i 113 § grundlagen.

Skall enligt en internationell förpliktelse som är bindande för Finland åtal mot en person som avses i förpliktelsen behandlas i riksrätten och följer något annat inte av den internationella förpliktelsen, tillämpas bestämmelserna i 3―5 kap.

2 kap.

Behandling av minister- ansvarighetsärenden i riksdagen

3 §
Hörande av part

Grundlagsutskottet skall så snart ett ministeransvarighetsärende har blivit anhängigt ge den person vars förfarande i ämbetsutövningen undersöks tillfälle att lämna förklaring med anledning av den anmälan, anmärkning eller begäran om undersökning som har framställts till grundlagsutskottet.

Innan grundlagsutskottet lägger fram det ställningstagande som avses i 114 § grundlagen, skall utskottet ge den person vars förfarande i ämbetsutövningen undersöks tillfälle att inkomma med ett bemötande med anledning av det material som föreligger i ärendet.

4 §
Förundersökning

Grundlagsutskottet kan när det behandlar ett ministeransvarighetsärende begära att riksåklagaren vidtar åtgärder för att förundersökning skall förrättas.

5 §
Omröstning i grundlagsutskottet

Röstar grundlagsutskottet om sitt ställningstagande och faller rösterna lika, blir den lindrigare ståndpunkten utskottets beslut.

3 kap.

Riksrättens sammansättning

6 §
Ledamotskap i riksrätten

Riksdagen väljer fem ledamöter till riksrätten och en personlig suppleant för var och en av dem för ett fyra års mandat enligt vad som bestäms särskilt. Ledamotskapet och suppleantskapet i riksrätten upphör när personen fyller 67 år. Upphör ledamotskapet i riksrätten under mandatperioden på grund av uppnådd avgångsålder eller av någon annan orsak, väljer riksdagen en ny ledamot och en personlig suppleant för denne för den återstående mandatperioden.

Har ett beslut om att väcka åtal fattats innan mandatperioden för de av riksdagen valda ledamöterna löper ut, deltar dessa dock i behandlingen av ärendet vid riksrätten tills domen ges.

Angående de domare som på tjänstens vägnar är ledamöter av riksrätten föreskrivs i 101 § 2 mom. grundlagen.

7 §
Ordförandeskap och ledamöternas substitutionsordning

Presidenten i högsta domstolen är riksrättens ordförande och presidenten i högsta förvaltningsdomstolen dess vice ordförande. När båda har förhinder, är den till tjänsteåren äldsta av hovrättspresidenterna ordförande.

Om presidenten i högsta domstolen eller presidenten i högsta förvaltningsdomstolen är förhindrad att delta i behandlingen av ett ärende, träder den till tjänsteåren äldsta ledamoten av samma domstol i dennes ställe som ledamot. När en hovrättspresident har förhinder, träder den till tjänsteåren äldsta av de hovrättspresidenter som inte är ledamöter av riksrätten i dennes ställe. I en av riksdagen vald ledamots ställe träder dennes suppleant.

8 §
Domförhet

Riksrätten är domför med åtta ledamöter. Minst fyra av de ledamöter som deltar i förhandlingarna skall vara valda av riksdagen och fyra höra till riksrätten på tjänstens vägnar.

4 kap.

Rättegången i riksrätten

9 §
Riksrättens sammanträde

Ordföranden skall sammankalla riksrätten när ett beslut om att väcka åtal i riksrätten har anlänt till denne.

10 §
Åklagaren

Åtal i riksrätten utförs av riksåklagaren. Justitiekanslern eller justitieombudsmannen kan dock utföra åtal mot ledamöter av högsta domstolen och högsta förvaltningsdomstolen.

11 §
Rättegången

Om inte något annat föreskrivs nedan gäller beträffande behandlingen av ärenden i riksrätten i tillämpliga delar vad som enligt lagen om rättegång i brottmål (689/1997) och rättegångsbalken skall iakttas när allmänna åklagaren utför åtal i brottmål.

12 §
Hur ett ärende blir anhängigt och stämning delges

Ett ärende blir anhängigt vid riksrätten när stämningsansökan anländer till ordföranden. Riksrätten ombesörjer delgivning av stämningen.

13 §
Tvångsmedel

När ett ärende har blivit anhängigt vid riksrätten gäller i fråga om riksrättens behörighet och beslutförhet i tvångsmedelsärenden i tillämpliga delar vad som bestäms om tingsrätten i tvångsmedelslagen (450/1987).

14 §
Behandling av privaträttsliga anspråk

I samband med ett åtal som behandlas i riksrätten får även ett privaträttsligt anspråk som baserar sig på det brott som avses i åtalet framställas mot svaranden. Ett sådant anspråk får även framställas mot staten. Riksrätten kan dock bestämma att ett privaträttsligt anspråk skall behandlas separat i den behöriga domstolen i den ordning som föreskrivs för rättegången i tvistemål.

Åklagaren är inte skyldig att åta sig att driva en målsägandes privaträttsliga anspråk i riksrätten.

15 §
Omröstning

Vid omröstning iakttas en ordningsföljd som grundar sig på antalet tjänsteår som ledamot av riksrätten. Ordföranden och vice ordföranden röstar dock sist. Ordningsföljden enligt tjänsteår konstateras av ordföranden sedan riksrätten samlats.

5 kap.

Bestämmelser om ändringssökande

16 §
Besvärsförbud

I riksrättens dom får ändring inte sökas genom besvär.

17 §
Extraordinära rättsmedel

Riksrätten kan med anledning av parts klagan på grund av domvilla undanröja eller på dennes ansökan återbryta sin dom med iakttagande i tillämpliga delar av 31 kap. rättegångsbalken.

6 kap.

Särskilda bestämmelser

18 §
Riksrättens personal

Ordföranden kallar en sekreterare till riksrätten och anställer annan personal som riksrätten behöver. Behörighetsvillkor för sekreteraren är juris kandidatexamen.

19 §
Tjänstledighet

Riksrättens ledamöter och övriga i dess tjänst har rätt till tjänstledighet för den tid som skötseln av uppgiften vid riksrätten kräver.

20 §
Ledamöternas och personalens arvoden

För uppgiften som ledamot av riksrätten betalas ett arvode som bestäms enligt samma grunder som lönen för ledamöterna av högsta domstolen och högsta förvaltningsdomstolen. Till presidenten i högsta domstolen och presidenten i högsta förvaltningsdomstolen betalas ett arvode som bestäms enligt samma grunder som används för att bestämma deras lön. De arvoden som betalas till riksrättens övriga personal bestäms enligt de grunder som justitieministeriet fastställer.

Den som sköter en uppgift vid riksrätten har rätt till arvode för den tid som skötseln av uppgiften kräver.

21 §
Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2000.

RP 185/1999
GrUB 3/2000
RSv 15/2000

Helsingfors den 25 februari 2000

Republikens President
MARTTI AHTISAARI

Justitieminister
Johannes Koskinen

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.