635/1998

Given i Helsingfors den 21 augusti 1998

Lag om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 kap.

Allmänna bestämmelser

1 §
Tillämpningsområde

I denna lag bestäms om statsandel och statsunderstöd som beviljas kommuner, samkommuner, registrerade sammanslutningar eller stiftelser för driftskostnader och anläggningsprojekt samt om annan finansiering för sådan verksamhet om vilken bestäms i

1) lagen om grundläggande utbildning (628/1998),

2) gymnasielagen (629/1998),

3) lagen om yrkesutbildning (630/1998),

4) lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (631/1998),

5) lagen om yrkeshögskolestudier (255/ 1995),

6) lagen om grundläggande konstundervisning (633/1998),

7) bibliotekslagen (235/1986),

8) lagen om kommunernas kulturverksamhet (728/1992),

9) lagen om ungdomsarbete (235/1995),

10) idrottslagen (984/1979),

11) museilagen (729/1992), samt

12) teater- och orkesterlagen (730/1992).

I denna lag bestäms också om kommunens kalkylerade finansieringsandel av driftskostnaderna inom undervisnings- och kulturverksamhet (kommunens finansieringsandel).

Om finansiering av sådan förskoleundervisning, påbyggnadsundervisning och förberedande undervisning för invandrare före den grundläggande utbildningen som avses i lagen om grundläggande utbildning gäller vad som bestäms i denna lag om finansiering av grundläggande utbildning, om inte något annat bestäms särskilt i denna lag. Om finansiering av i lagen om yrkesutbildning avsedd undervisning och handledning som ges handikappade studerande i tränings- och rehabiliteringssyfte samt förberedande undervisning för invandrare före den grundläggande yrkesutbildningen gäller vad som i denna lag bestäms om finansiering av grundläggande yrkesutbildning. Om finansiering av utbildning som förbereder för en yrkesinriktad grundexamen som avläggs genom en fristående examen enligt lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning gäller vad som i denna lag bestäms om finansiering av grundläggande yrkesutbildning. I fråga om finansieringen av yrkesinriktad tilläggsutbildning som ordnas med stöd av lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning gäller, utöver vad som i denna lag bestäms om finansiering av driftskostnader vid särskilda yrkesläroanstalter och inom läroavtalsutbildning, vad som särskilt bestäms om detta.

2 §
Undervisningsverksamhet

Med undervisningsverksamhet avses i denna lag verksamhet enligt de lagar som nämns i 1 § 1―6 punkten.

3 §
Kulturverksamhet

Med kulturverksamhet avses i denna lag verksamhet enligt de lagar som nämns i 1 § 7―12 punkten.

4 §
Förhållandet till lagen om statsandelar till kommunerna

På finansiering som avses i denna lag skall, så som bestäms i denna lag, lagen om statsandelar till kommunerna (1147/1996) tillämpas.

2 kap.

Finansiering av driftskostnader

5 §
Grund för beräkning av finansieringen

Finansieringen för driftskostnader som gäller undervisnings- och kulturverksamhet bestäms enligt kalkylerade grunder. Finansieringen bestäms

1) i grundläggande utbildning, gymnasier, grundläggande yrkesutbildning och yrkeshögskolor på basis av antalet elever eller studerande samt de per elev eller studerande bestämda priserna per enhet,

2) i särskilda yrkesläroanstalter på basis av det antal undervisningstimmar eller studieveckor som fastställts som grund för beräkning av statsandelen för läroanstalten samt det per undervisningstimme eller studievecka bestämda priset per enhet,

3) i grundläggande konstundervisning på basis av antalet invånare eller undervisningstimmar och det per invånare eller undervisningstimme bestämda priset per enhet,

4) i kommunens allmänna bibliotek och inom kulturverksamheten på basis av antalet invånare i kommunen och det per invånare bestämda priset per enhet,

5) inom idrottsverksamhet och ungdomsarbete på basis av antalet invånare i kommunen och det per invånare bestämda priset per enhet, samt

6) i museer, teatrar och orkestrar på basis av antalet kalkylerade årsverken som fastställts för inrättningen och det per kalkylerat årsverke bestämda priset per enhet.

6 §
Kommunens statsandel

För kostnader som föranleds av ordnandet av de funktioner som nämns i 5 § 1, 3 och 4 punkten beviljas kommunen i statsandel det belopp som fås när kommunens statsandelsgrund, som räknats så som bestäms i 8 §, minskas med kommunens finansieringsandelar enligt 9 och 10 §.

7 §
Finansiering av utbildning som ordnas av samkommuner och privata

Samkommuner och privata utbildningsanordnare beviljas finansiering för de funktioner som avses i 5 § 1 punkten till ett belopp som motsvarar statsandelsgrunden och som beräknats så som bestäms i 8 § 1―4 punkten enligt antalet elever, studerande eller undervisningstimmar för utbildningsanordnaren och priserna per enhet.

En privat utbildningsanordnare, vilken såsom särskild utbildningsuppgift ålagts att ordna grundläggande utbildning eller gymnasieutbildning på något annat språk än finska eller svenska, beviljas statsandel för nämnda utbildning till 57 procent av produkten av antalet studerande och priset per enhet i fråga om studerande som inte har hemkommun i Finland enligt lagen om hemkommun (201/1994).

8 §
Grunden för statsandelen till kommunen

Grunden för statsandelen till kommunen fås genom sammanräkning av

1) produkten av antalet elever i av kommunen ordnad grundläggande utbildning samt det pris per enhet som bestämts per elev för den grundläggande utbildningen i kommunen,

2) produkten av antalet studerande i av kommunen ordnad gymnasieutbildning samt det pris per enhet som bestämts per studerande för gymnasieutbildningen i kommunen,

3) produkten av antalet studerande i av kommunen ordnad grundläggande yrkesutbildning som inte är läroavtalsutbildning samt det pris per enhet som bestämts per studerande för den grundläggande yrkesutbildningen i kommunen,

4) produkterna av antalet studerande vid kommunens yrkeshögskolor samt de priser per enhet som bestämts per studerande för yrkeshögskolorna,

5) produkten av invånarantalet i kommunen samt det pris per enhet som bestämts per invånare för den grundläggande konstundervisningen,

6) produkten av invånarantalet i kommunen samt det pris per enhet som bestämts per invånare för kommunens bibliotek, samt

7) produkten av invånarantalet i kommunen samt det pris per enhet som bestämts per invånare för kulturverksamhet.

9 §
Kommunens finansieringsandel av driftskostnader som gäller undervisningsverksamhet och bibliotek

Kommunens finansieringsandel av undervisningsverksamhetens och bibliotekets driftskostnader är 43 procent av det belopp som fås när det belopp som beräknats enligt 2 och 3 mom. divideras med invånarantalet i landet och det på så sätt erhållna beloppet multipliceras med kommunens invånarantal.

Vid beräkning av kommunens finansieringsandel sammanräknas alla de statsandelsgrunder till kommunerna som avses i 8 § 1―4 och 6 punkten och till det på så sätt erhållna beloppet adderas

1) för samkommuner och privata utbildningsanordnare de belopp som motsvarar statsandelsgrunderna och som beräknats enligt 7 § 1 mom.,

2) för statliga läroanstalter de belopp som motsvarar statsandelsgrunderna och som beräknats på basis av de med stöd av 16 § fastställda genomsnittliga beloppen för priserna per enhet för de funktioner som avses i 5 § 1 punkten, samt

3) på grund av kostnader som föranleds av anläggningsprojekt, tio procent av det belopp som fås när produkterna av antalet studerande i grundläggande yrkesutbildning och yrkeshögskolor samt de med stöd av 16 § fastställda genomsnittliga beloppen av priserna per enhet för grundläggande yrkesutbildning och yrkeshögskolor minskas med statsandelsgrunderna uträknade med stöd av de i 19 § 5 mom. och 20 § 5 mom. avsedda årshyror som fastställts för utbildningsanordnarna som grund för beräkning av statsandelen.

Vid beräkning av kommunens finansieringsandel beaktas inte de elever som får förberedande undervisning för den grundläggande utbildningen enligt lagen om grundläggande utbildning och inte heller, med undantag för elever som får grundläggande utbildning, studerande som inte har hemkommun i Finland enligt lagen om hemkommun eller som har sin hemkommun på Åland. Vid beräkning av kommunens finansieringsandel beaktas inte heller elever och studerande för vilka ordnas undervisning utomlands med stöd av 7 § 1 mom. lagen om grundläggande utbildning och 3 § 1 mom. gymnasielagen.

Till kommunens finansieringsandel adderas på basis av de för balansering av den offentliga ekonomin genomförda nedskärningarna av statsandelarna årligen per invånare ett markbelopp, som fås när 613 mark omräknas att motsvara den beräknade kostnadsnivån för finansåret. Till kommunens finansieringsandel adderas ytterligare på basis av de kostnader som åsamkats staten av stöd för skolresor för studerande i gymnasier och yrkesutbildning och finansiering av yrkesinriktad tilläggsutbildning årligen per invånare ett markbelopp, som fås när 34 mark omräknas att motsvara den beräknade kostnadsnivån för finansåret. De i detta moment nämnda markbeloppen har räknats ut enligt den beräknade kostnadsnivån för 1998.

10 §
Kommunens finansieringsandel av driftskostnader för kulturverksamhet och grundläggande konstundervisning

Kommunens finansieringsandel av driftskostnaderna för kulturverksamhet och grundläggande konstundervisning är 63 procent av det belopp som fås när alla kommuners sammanlagda statsandelsgrunder enligt 8 § 5 och 7 punkten divideras med invånarantalet i landet och det på så sätt erhållna beloppet multipliceras med kommunens invånarantal.

11 §
Finansiering av särskilda yrkesläroanstalters driftskostnader

Till en utbildningsanordnare beviljas finansiering för en särskild yrkesläroanstalt till det belopp som fås när det antal undervisningstimmar eller studieveckor som fastställts för utbildningsanordnaren som grund för beräkning av statsandelen multipliceras med det pris per enhet som bestämts per undervisningstimme eller studievecka.

12 §
Finansiering av läroavtalsutbildningens driftskostnader

För driftskostnader inom grundläggande yrkesutbildning och yrkesinriktad tilläggsutbildning som ordnas i form av läroavtalsutbildning beviljas utbildningsanordnaren finansiering till det belopp som fås när antalet studerande som får nämnda utbildning multipliceras med de pris per enhet som beräknats särskilt för grundläggande yrkesutbildning och särskilt för yrkesinriktad tilläggsutbildning.

13 §
Statsandel för driftskostnader inom den grundläggande konstundervisningen

Samkommuner, privata sammanslutningar och stiftelser beviljas statsandel för driftskostnaderna inom den grundläggande konstundervisningen till 57 procent av det belopp som fås när det antal undervisningstimmar som fastställts för utbildningsanordnaren för nämnda utbildning som grund för beräkning av statsandelen multipliceras med det pris per enhet som bestämts per undervisningstimme.

En kommun som med stöd av 11 § 3 mom. lagen om grundläggande konstundervisning har beviljats rätt att få statsandel enligt antalet undervisningstimmar, beviljas statsandel, utöver vad som bestäms i 6, 8 och 10 §, så som bestäms i 1 mom.

14 §
Statsandel för driftskostnader som gäller idrottsverksamhet och ungdomsarbete

Kommunen beviljas statsandel för idrottsverksamhetens driftskostnader till 37 procent av det belopp som fås när kommunens invånarantal multipliceras med det pris per enhet som bestämts per invånare för idrottsverksamhet.

Kommunen beviljas statsandel för ungdomsarbetets driftskostnader till 37 procent av det belopp som fås när antalet invånare under 29 år i kommunen multipliceras med det pris per enhet som bestämts per invånare för ungdomsarbete.

15 §
Statsandel för driftskostnader som gäller museer, teatrar och orkestrar

Huvudmannen för ett museum, en teater och en orkester beviljas statsandel för de driftskostnader som föranleds av nämnda funktioner till 37 procent av det belopp som fås när det antal kalkylerade årsverken som fastställts för huvudmannen i fråga om ett museum, en teater och en orkester multipliceras med det pris per enhet som bestämts per årsverke för verksamheten i fråga.

3 kap.

Priser per enhet för undervisningsverksamhet

16 §
Genomsnittliga belopp för priserna per enhet

Statsrådet skall årligen fastställa genomsnittliga belopp för de priser per enhet som läggs till grund för finansieringen för det följande finansåret så som bestäms i 3 § 1―3 punkten samt 4, 5 och 15 § lagen om statsandelar till kommunerna. Om fastställande av genomsnittliga belopp för priserna per enhet det år som avses i 6 § lagen om statsandelar till kommunerna gäller dessutom vad som bestäms i 6 § 3 mom. lagen om statsandelar till kommunerna.

Priserna per enhet bestäms av vederbörande ministerium. De priser per enhet som avses i detta kapitel bestäms med undantag för de priser per enhet som avses i 18 § 5 mom., 19 § 7 mom., sista meningen i 20 § 4 mom., 21 § 1 mom. och 22 § så att de belopp som beräknats enligt priserna per enhet och som läggs till grund för finansieringen sammanlagt motsvarar de belopp som beräknas på basis av de genomsnittliga beloppen för priserna per enhet.

17 §
Priserna per enhet för grundläggande utbildning

Priserna per enhet per elev i grundläggande utbildning skall beräknas vartannat år på basis av de riksomfattande totalkostnader som alla utbildningsanordnare har haft för den grundläggande utbildningen under året före det då priserna per enhet bestäms. När priserna per enhet beräknas beaktas emellertid inte utgifterna för undervisning utomlands eller de elever som får sådan undervisning. När priserna per enhet beräknas skall 60 procent av de elever som fyllt 18 år beaktas.

Priserna per enhet för kommunerna graderas, enligt vad som bestäms genom förordning, enligt strukturen på kommunens skolnät, antalet elever som får sådan specialundervisning som avses i 17 § 2 mom. lagen om grundläggande utbildning och kommunens befolkningstäthet. I fråga om de elever, för vilka grundläggande utbildning på svenska enligt 4 § 4 mom. lagen om grundläggande utbildning anordnas, höjs priserna per enhet med tio procent. I kommuner på samernas hembygdsområde höjs priserna per enhet med tio procent i fråga om elever som deltar i undervisning på samiska. I sådana skärgårdskommuner där över hälften av invånarna saknar fast trafikförbindelse till fastlandet, höjs priset per enhet med 20 procent. I övriga skärgårdskommuner höjs priset per enhet med tio procent. Vederbörande ministerium kan dessutom av särskilda skäl höja det pris per enhet som beräknats så som bestäms i detta moment.

Priset per enhet för samkommuner beräknas på samma sätt som för kommuner. Vid beräkning av priset per enhet beaktas befolkningstätheten och karaktären av skärgårdskommun så som bestäms genom förordning.

Priset per enhet för en privat anordnare av grundläggande utbildning är 90 procent av priset per enhet i den kommun där undervisningen huvudsakligen ordnas. Priset per enhet är dock detsamma som priset per enhet för den kommun där undervisningen huvudsakligen ordnas, om utbildningsanordnaren den 31 juli 1998 har drivit en läroanstalt som givit grundläggande utbildning eller motsvarande undervisning. I fråga om undervisning som ordnas utomlands bestäms priset per enhet genom att det genomsnittliga belopp för priserna per enhet som fastställts för grundläggande utbildning enligt 16 § graderas enligt vad som bestäms genom förordning och ministeriet föreskriver med stöd av förordningen. Ministeriet kan dessutom på basis av en särskild utbildningsuppgift som ålagts utbildningsanordnaren eller av andra särskilda skäl höja det pris per enhet som beräknats så som bestäms i detta moment.

Priserna per enhet bestäms så att de belopp som fås när priserna per enhet multipliceras med antalet elever som får grundläggande utbildning, sammanlagt motsvarar de riksomfattande totalkostnader som avses i 1 mom.

Under andra år än de som nämns i 1 mom. beräknas priserna per enhet så som bestäms i denna paragraf, dock på basis av de totalkostnader som utretts vid beräkning av priserna per enhet för det år som avses i 1 mom.

I fråga om elever som fyllt 18 år är priset per enhet 60 procent av det pris per enhet per elev som bestämts för utbildningsanordnaren i fråga. Om det inte har fastställts något pris per enhet för utbildningsanordnaren för den grundläggande utbildningen, är priset per enhet 60 procent av priset per enhet i den kommun där undervisningen huvudsakligen ordnas. Ministeriet kan dessutom höja priset per enhet på basis av en särskild utbildningsuppgift som ålagts utbildningsanordnaren eller av andra särskilda skäl.

Närmare bestämmelser om beräkning av priserna per enhet utfärdas genom förordning.

18 §
Priserna per enhet för gymnasier

Priserna per enhet per studerande i gymnasierna skall beräknas vartannat år på basis av de riksomfattande totalkostnader som alla utbildningsanordnare har haft för gymnasieutbildningen under året före det då priset per enhet bestäms. När priserna per enhet beräknas beaktas emellertid inte utgifterna för undervisning utomlands eller de studerande som får sådan undervisning. När priserna per enhet beräknas skall 60 procent av antalet sådana studerande som inlett studierna efter det de fyllt 18 år beaktas.

Priserna per enhet för kommuner och samkommuner graderas på basis av antalet studerande enligt vad som bestäms genom förordning. Priset per enhet för en privat utbildningsanordnare är detsamma som priset per enhet i den kommun där utbildningen huvudsakligen ordnas. Om kommunen inte ordnar gymnasieutbildning, beräknas priset per enhet för en privat anordnare av gymnasieutbildning på samma sätt som priset per enhet för kommunen. Vederbörande ministerium kan dessutom höja priset per enhet på basis av en särskild utbildningsuppgift som ålagts utbildningsanordnaren eller av andra särskilda skäl.

Priserna per enhet bestäms så att de belopp som fås när de för utbildningsanordnarna beräknade priserna per enhet multipliceras med utbildningsanordnarnas studerandeantal, sammanlagt motsvarar de riksomfattande totalkostnader som avses i 1 mom.

Under andra år än de som nämns i 1 mom. beräknas priserna per enhet så som bestäms i denna paragraf, dock på basis av de totalkostnader som utretts vid beräkning av priserna per enhet för det år som avses i 1 mom.

Om en studerande har inlett studierna efter det att han fyllt 18 år är priset per enhet 60 procent av det pris per enhet per studerande som bestämts för utbildningsanordnaren i fråga. Ministeriet kan på basis av att utbildningsanordnaren har ålagts en speciell utbildningsuppgift eller av någon annan särskild orsak höja det pris per enhet som avses i detta moment.

Närmare bestämmelser om beräkning av priserna per enhet utfärdas genom förordning.

19 §
Priserna per enhet för yrkesutbildning

Priserna per enhet per studerande i yrkesutbildning skall beräknas vartannat år för varje utbildningsområde genom att de riksomfattande totalkostnader som alla anordnare av yrkesutbildning har haft för utbildningen inom respektive utbildningsområde under året före det då priset per enhet bestäms divideras med det totala antalet studerande som fått utbildning på utbildningsområdet i fråga nämnda år. När priserna per enhet beräknas beaktas dock inte kostnader för läroavtalsutbildning och inte heller studerande som får denna utbildning. Om det inte är möjligt att utreda kostnaderna för utbildningen på utbildningsområdet, bestäms priset per enhet på basis av de uppskattade kostnaderna för utbildningsområdet i fråga.

Priserna per enhet graderas enligt vad som bestäms genom förordning, på basis av specialundervisning och andra faktorer som väsentligt inverkar på kostnaderna för utbildningen. Priset per enhet höjs i fråga om studerande som åtnjutit inkvarteringsförmån med ett belopp som beräknas så som bestäms genom förordning. Vederbörande ministerium kan dessutom höja priset per enhet på basis av en särskild utbildningsuppgift som ålagts utbildningsanordnaren eller av andra särskilda skäl.

Priserna per enhet bestäms så att de belopp som fås när de enligt utbildningsområde beräknade priserna per enhet multipliceras med antalet studerande på respektive utbildningsområde, sammanlagt motsvarar de riksomfattande totalkostnader enligt utbildningsområde som avses i 1 mom.

När en utbildningsanordnare ordnar utbildning på två eller flera sådana utbildningsområden som avses i 1 mom., bestäms priset per enhet för utbildningsanordnaren enligt ett med antalet studerande vägt medeltal som beräknats på basis av antalet studerande på de olika utbildningsområdena och de priser per enhet som avses i 1 mom.

Om utbildningen med beaktande av verksamhetens omfattning i väsentlig utsträckning ordnas i hyrda lokaler, kan det pris per enhet som bestämts för utbildningsanordnaren höjas med ett belopp som räknas ut genom att den årshyra som ministeriet fastställt som grund för beräkning av statsandelen divideras med antalet studerande i yrkesutbildning som utbildningsanordnaren står för. Hyror enligt detta moment skall inte beaktas när de riksomfattande totalkostnader som avses i 1 mom. räknas ut.

Under andra år än de som nämns i 1 mom. beräknas priserna per enhet så som bestäms i denna paragraf, dock på basis av de totalkostnader som utretts vid beräkning av priserna per enhet för det år som avses i 1 mom.

Utan hinder av vad som bestäms ovan i denna paragraf är priset per enhet för grundläggande yrkesutbildning som ordnas i form av läroavtalsutbildning 80 procent och för yrkesinriktad tilläggsutbildning som ordnas i form av läroavtalsutbildning 45 procent av det genomsnittliga belopp för priserna per enhet som fastställts för yrkesutbildning med stöd av 16 §. Priserna per enhet höjs i specialundervisning enligt vad som bestäms genom förordning.

20 §
Priserna per enhet för yrkeshögskolor

Priserna per enhet per studerande i yrkeshögskolor skall beräknas vartannat år per yrkeshögskoleexamen genom att de riksomfattande totalkostnaderna för utbildning som leder till en yrkeshögskoleexamen vid alla yrkeshögskolor under året före det år då priset per enhet bestäms divideras med det totala antalet studerande som avlägger denna examen och utgör grund för beviljande av statsandel nämnda år. Om det inte är möjligt att utreda kostnaderna för utbildning som leder till examen, beräknas priset per enhet på basis av de beräknade totalkostnaderna för utbildning som leder till respektive examen.

Priserna per enhet kan graderas enligt vad som bestäms genom förordning så att de väsentliga skillnaderna i kostnaderna för utbildningsprogram som leder till examen och för andra undervisningsarrangemang beaktas. Vederbörande ministerium kan dessutom av särskilda skäl höja priset per enhet.

Priserna per enhet bestäms så att de belopp som fås när de enligt examen beräknade priserna per enhet multipliceras med antalet studerande som avlägger respektive examen, sammanlagt motsvarar de riksomfattande totalkostnader enligt examen som avses i 1 mom.

När det i en yrkeshögskola ordnas utbildning som leder till två eller flera sådana examina som avses i 1 mom. bestäms priset per enhet för yrkeshögskolan enligt ett med antalet studerande vägt medeltal som beräknats på basis av antalet studerande som avlägger olika examina och de priser per enhet som avses i 1 mom. Priset per enhet för yrkesinriktade specialiseringsstudier är detsamma som priset per enhet för yrkeshögskolan.

Om utbildningen med beaktande av verksamhetens omfattning i väsentlig utsträckning ordnas i hyrda lokaler, kan det pris per enhet som bestämts för yrkeshögskolan höjas med ett belopp som räknas ut genom att den årshyra som ministeriet fastställt som grund för beräkning av statsandelen divideras med antalet studerande vid yrkeshögskolan. Hyror enligt detta moment skall inte beaktas när de riksomfattande totalkostnader som avses i 1 mom. räknas ut.

Under andra år än de som nämns i 1 mom. beräknas priserna per enhet så som bestäms i denna paragraf, dock på basis av de totalkostnader som utretts vid beräkning av priserna per enhet för det år som avses i 1 mom.

21 §
Priserna per enhet för grundläggande konstundervisning

Vederbörande ministerium fastställer årligen inom ramen för statsbudgeten det pris per enhet per kommuninvånare för grundläggande konstundervisning som avses i 8 § 5 punkten.

De priser per enhet för grundläggande konstundervisning som avses i 13 § skall beräknas vartannat år enligt konstområde genom att de riksomfattande totalkostnader som orsakats av undervisningen på respektive konstområde under året före det då priset per enhet bestäms divideras med det totala antal undervisningstimmar som hållits året före det då priset per enhet bestäms. Om det inte är möjligt att utreda kostnaderna för undervisningen inom ett konstområde eller antalet hållna undervisningstimmar, bestäms priset per enhet på basis av de uppskattade kostnaderna och antalet uppskattade undervisningstimmar på konstområdet i fråga. Under andra år beräknas priserna per enhet på basis av de priser per enhet som bestämts för det föregående året.

22 §
Priserna per enhet för särskilda yrkesläroanstalter

Vederbörande ministerium fastställer årligen priserna per enhet per undervisningstimme eller studievecka för särskilda yrkesläroanstalter enligt priserna per enhet för det föregående året justerade till den beräknade kostnadsnivån det år då priset per enhet tillämpas. På basis av faktorer som väsentligt påverkar kostnaderna för utbildningen graderas priserna per enhet så som bestäms genom förordning.

23 §
Kostnader som inte beaktas vid beräkningen av priser per enhet

Som driftskostnader för grundläggande utbildning, gymnasier, yrkesutbildning, yrkeshögskolor och grundläggande konstundervisning anses inte

1) kostnader för anläggningsprojekt som avses i denna lag och kostnader för förvärv eller hyrning av markområden,

2) kostnader för ordnande av skolskjuts för studerande, med undantag för grundläggande utbildning,

3) kostnader för skötsel av lån eller kalkylerade räntor och avskrivningar,

4) kostnader för vilka lagstadgad statsfinansiering beviljas särskilt,

5) avgifter till den som ordnar verksamhet enligt de lagar som nämns i 1 § och enligt lagen om fritt bildningsarbete (632/1998), om de kostnader som anordnarna haft för den verksamhet som utgör grund för avgifterna beaktas när priserna per enhet räknas ut,

6) kostnader för avgiftsbelagd service för den som ordnar verksamhet enligt någon av de lagar som nämns i 1 §, samt

7) andra förvaltningskostnader än sådana som direkt hänför sig till verksamhet som ordnas enligt de lagar som nämns i 1 §.

4 kap.

Priser per enhet för kulturverksamhet

24 §
Priserna per enhet för bibliotek

Priserna per enhet för bibliotek skall beräknas vartannat år för kommuner med olika bosättningsstruktur så att de kostnader som kommunerna inom respektive kategori har haft för biblioteken under året före det då priset per enhet bestäms divideras med dessa kommuners invånarantal. Vid beräkningen av priserna per enhet skall de kostnader som avses i 23 § inte beaktas.

I fråga om bestämmandet av priset per enhet för bibliotek gäller dessutom vad som bestäms i 16 §.

25 §
Priset per enhet för kulturverksamhet

Vederbörande ministerium skall årligen inom ramen för statsbudgeten fastställa priset per enhet per kommuninvånare för kulturverksamhet.

26 §
Priset per enhet för idrottsverksamhet

Vederbörande ministerium skall årligen inom ramen för statsbudgeten fastställa priset per enhet per kommuninvånare för idrottsverksamhet.

27 §
Priset per enhet för ungdomsarbete

Vederbörande ministerium skall årligen inom ramen för statsbudgeten fastställa priset per enhet för ungdomsarbete för varje kommuninvånare som inte har fyllt 29 år.

28 §
Priset per enhet för museer

Vederbörande ministerium skall såsom pris per enhet för museer fastställa det för föregående år för museernas kalkylerade årsverken fastställda priset per enhet, justerat enligt de beräknade förändringarna i kostnadsnivån och de förändringar i verksamheten som statens åtgärder föranleder.

29 §
Priset per enhet för orkestrar

Vederbörande ministerium skall såsom pris per enhet för orkestrar fastställa det för föregående år för orkestrarnas kalkylerade årsverken fastställda priset per enhet, justerat enligt de beräknade förändringarna i kostnadsnivån och de förändringar i verksamheten som statens åtgärder föranleder.

30 §
Priset per enhet för teatrar

Vederbörande ministerium skall årligen inom ramen för statsbudgeten fastställa priset per enhet per kalkylerat årsverke för teatrarna.

5 kap.

Statsandel och statsunderstöd för anläggningsprojekt

31 §
Anläggningsprojekt

Med anläggningsprojekt avses byggande, förvärv, grundlig reparation eller motsvarande åtgärder i fråga om lokaler som utgör en funktionell helhet samt anskaffning av lösegendom i samband med sådana åtgärder, om åtgärdens beräknade totalkostnader uppgår till minst det belopp som statsrådet fastställt.

Förvärv av markområden skall inte betraktas som anläggningsprojekt. Som anläggningsprojekt betraktas dock förvärv av gårdsbruksenheter och övningsskog för yrkesutbildning och yrkeshögskolor.

Anskaffning av annan lösegendom än sådan som avses i 1 mom. betraktas inte som anläggningsprojekt. Som anläggningsprojekt betraktas dock på de villkor som anges i 1 mom. anskaffning av apparater för yrkesutbildning och yrkeshögskolor samt anskaffning av bokbussar och bokbåtar.

Som ett anläggningsprojekt kan också betraktas en åtgärd som nämns i 1―3 mom., om de beräknade kostnaderna för den underskrider det belopp som statsrådet fastställt och om finansieringen av projektet med hänsyn till invånarantalet och den ekonomiska ställningen i kommunen eller i samkommunens medlemskommuner skulle bli synnerligen betungande för kommunen eller samkommunen. Detsamma gäller i tillämpliga delar anläggningsprojekt i fråga om privata utbildningsanordnare eller anordnare av annan verksamhet och den statsandel som beviljas för detta.

32 §
Den kalkylerade statsandelsgrunden för anläggningsprojekt

När lokaler byggs eller förvärvas skall såsom statsandelsgrund användas den för projektet i enlighet med 36 § fastställda storleken multiplicerad med det fastställda priset per enhet för respektive lokal.

I samband med projekt som avser grundlig reparation av lokaler eller motsvarande åtgärder skall såsom statsandelsgrund användas det belopp som statsbidragsmyndigheten har fastställt för projektet på basis av de beräknade kostnaderna för det. Har för projektet i något annat fall inte fastställts något pris per enhet, skall statsbidragsmyndigheten på motsvarande sätt fastställa det belopp som läggs till grund för statsandelen.

De belopp som avses i 1 och 2 mom. skall justeras i överensstämmelse med prisnivån vid den tidpunkt då projektet inleds.

33 §
Skalan för statsandelar för anläggningsprojekt

För anläggningsprojekt beviljas i statsandel 25―50 procent av den kalkylerade statsandelsgrund som avses i 32 §. Statsandelen bestäms på basis av den enligt 7 § lagen om statsandelar till kommunerna per invånare i kommunen beräknade utjämnade kalkylerade skatteinkomsten (utjämnad skatteinkomst). Kommunen får i statsandel 50 procent, om dess utjämnade skatteinkomst ligger på utjämningsgränsen. Om den utjämnade skatteinkomsten överskrider utjämningsgränsen, bestäms statsandelen så att varje från utjämningsgränsen beräknad tillväxt av den utjämnade skatteinkomsten med minst en procent minskar statsandelen med en procentenhet till dess statsandelen är 25 procent. Statsandelsprocenten för anläggningsprojekt bestäms på basis av den utjämnade skatteinkomst som bestämts för det år då statsandelen beviljas.

I fråga om två eller flera kommuners gemensamma eller en samkommuns anläggningsprojekt beviljas statsandelen för varje kommuns andel enligt denna kommuns statsandelsprocent.

Statsandelen för en privat utbildningsanordnares anläggningsprojekt bestäms enligt statsandelsprocenten i den kommun där projektet finns.

Utan hinder av 1 mom. kan statsbidragsmyndigheten bevilja ett anläggningsprojekt som genomförs inom yrkesinriktad specialundervisning högst 70 procent i statsandel av det belopp som avses i 32 §.

34 §
Fastställande av priser per enhet

Vederbörande ministerium fastställer varje år priserna per enhet för anläggningsprojekt. Priset per enhet fastställs i mark per kvadratmeter eller någon annan måttenhet.

Priserna per enhet skall inkludera kostnaderna för alla de åtgärder som behövs för att lokalerna skall kunna tas i bruk, såsom kostnader för planering av byggandet, iståndsättning av området, kommunaltekniska och andra motsvarande arbeten samt ändamålsenlig utrustning av lokalerna. I priserna per enhet skall dock inte inkluderas kostnaderna för markförvärv.

Priserna per enhet skall basera sig på de genomsnittliga kostnaderna för genomförda byggnadsprojekt. Om det finns väsentliga regionala skillnader i byggnadskostnaderna, kan priserna per enhet fastställas enligt kostnadsnivån på respektive område. När priserna per enhet fastställs skall det uppges vilken tidpunkts kostnadsnivå de motsvarar.

35 §
Projektplan

Över anläggningsprojekt skall uppgöras en projektplan som tillställs statsbidragsmyndigheten. Projektplanen skall innehålla en allmän beskrivning av projektet, en utredning om behovet att genomföra projektet och om när det kan genomföras samt en kostnadskalkyl. Planen skall specificera de lokaler som projektet omfattar (rumsprogram).

36 §
Fastställande av anläggningsprojekts omfattning

Om statsbidragsmyndigheten anser att ett anläggningsprojekt behövs och att det finns statsekonomiska förutsättningar att finansiera det, skall statsbidragsmyndigheten på basis av den projektplan som nämns i 35 § fastställa i vilken omfattning anläggningsprojektet berättigar till statsandel.

37 §
Genomförande av anläggningsprojekt

Anläggningsprojekt skall påbörjas det år då det statsandelsbeslut som avses i 45 § har fattats eller året därpå.

Statsbidragsmyndigheten kan av särskilda skäl på ansökan besluta att ett anläggningsprojekt får påbörjas innan statsandelsbeslutet har fattats.

38 §
Projektredovisning

Den som har fått statsandel skall inom sex månader efter att projektet har genomförts tillställa statsbidragsmyndigheten en redovisning över omfattningen och kostnaderna.

Statsandelstagaren skall dessutom månaden efter den då byggnadsarbetena inleddes tillställa statsbidragsmyndigheten en på entreprenadavtalen baserad redovisning över kostnaderna för byggandet, totalrenoveringen, reparationen eller motsvarande åtgärder. Vad detta moment bestämmer skall dock inte tillämpas på sådana byggnadsarbeten som statsandelstagaren huvudsakligen utfört såsom eget arbete.

39 §
Statsunderstöd för anläggningsprojekt

Om statsunderstöd enligt någon av de lagar som nämns i 1 § kan beviljas för ett anläggningsprojekt gäller i fråga om projektet i tillämpliga delar vad som bestäms i 31, 35, 38, 40, 41, 45, och 49 §. I stället för att fastställa omfattningen av anläggningsprojektet bestämmer statsbidragsmyndigheten till vilket belopp statsunderstöd högst beviljas.

Statsbidragsmyndigheten beslutar om utbetalningen av statsunderstödet.

Om beviljande, användning, utbetalning och tillsyn över användningen av statsunderstöd gäller dessutom vad som bestäms särskilt.

40 §
Finansieringsplan för anläggnings- projekt

Vederbörande ministerium uppgör varje år i samband med beredningen av statsbudgeten för de följande fyra åren en riksomfattande finansieringsplan för anläggningsprojekt som gäller undervisnings- och kulturverksamhet. Finansieringsplanen inkluderar de anläggningsprojekt som skall genomföras under planeringsperioden, i ordningsföljd kalenderårsvis samt en beräkning av de projektkostnader som berättigar till statsandel och av statsandelarna.

För finansieringsplanen för anläggningsprojekten skall länsstyrelsen på basis av förslag som inkommit från utbildningsanordnare och andra anordnare av verksamhet enligt de lagar som nämns i 1 § göra upp en förteckning över de anläggningsprojekt som det är meningen att genomföra inom länet. Projekten antecknas i förteckningen i skyndsamhetsordning enligt länsstyrelsens prövning. Uppgifterna för förteckningen skall årligen tillställas länsstyrelsen senast vid den tidpunkt som ministeriet bestämt.

41 §
Gemensamma anläggnings- projekt

Vid genomförandet av ett för flera förvaltningsområden gemensamt anläggningsprojekt skall de behöriga statsbidragsmyndigheterna vidta behövliga åtgärder för att projektet i sin helhet skall kunna inledas samma år.

6 kap.

Särskilda statsunderstöd

42 §
Extra statsunderstöd samt statsunderstöd för försöksverksamhet, specialuppgifter och inledande av verksamhet

En privat utbildningsanordnare eller en anordnare av annan verksamhet enligt de lagar som nämns i 1 § kan beviljas extra statsunderstöd för anläggningsprojekt och driftskostnader inom ramen för anslag som anvisats för ändamålet i statsbudgeten.

För försök som syftar till att utveckla verksamhet enligt de lagar som nämns i 1 §, för behövliga specialuppgifter i samband med verksamheten och för inledande av verksamheten kan statsunderstöd beviljas inom ramen för anslag som anvisats för ändamålet i statsbudgeten.

43 §
Statsunderstöd för lärarutbildning och utbildning som ordnas såsom avgiftsbelagd service

Huvudmannen för en yrkeshögskola beviljas årligen statsunderstöd för lärarutbildning. Statsunderstöden skall sammanlagt ungefär motsvara de totala kostnaderna för lärarutbildningen.

En anordnare av yrkesutbildning som med stöd av den utbildningsuppgift som ålagts den ordnar yrkesutbildning i form av avgiftsbelagd service, kan årligen för nämnda verksamhet beviljas statsunderstöd enligt de grunder statsrådet fastställer.

7 kap.

Särskilda bestämmelser

44 §
Beräkning av antalet elever och studerande

Finansieringen för finansåret beräknas enligt det genomsnittliga antalet elever och studerande under året före finansåret. Dessutom kan sådana uppskattade ändringar i antalet elever och studerande beaktas som orsakas av lag eller förordning, en föreskrift eller ett beslut av en statlig myndighet som grundar sig på lag eller förordning eller av statsbudgeten. Vid beräkning av priserna per enhet tillämpas dock, enligt vad som bestäms genom förordning, antalet elever och studerande under hösten året före finansåret.

Utan hinder av 1 mom. beräknas finansieringen när verksamheten inleds enligt det uppskattade antalet elever och studerande.

Om beräkning av de elev- och studerandeantal som skall användas vid bestämmandet av finansieringen bestäms närmare genom förordning.

45 §
Beviljande och justering av finansiering

Statsbidragsmyndigheten beviljar utan ansökan kommunen eller någon annan anordnare av verksamhet enligt någon av de lagar som nämns i 1 § den statsandel som avses i 6 och 13―15 § samt den finansiering för driftskostnader som avses i 7, 11 och 12 § så som bestäms i 16 § 2 mom. lagen om statsandelar till kommunerna.

Statsbidragsmyndigheten justerar före utgången av finansåret den finansiering som beviljats enligt 1 mom. så att den överensstämmer med det genomsnittliga antalet elever och studerande under finansåret.

Statsbidragsmyndigheten skall, om något annat inte bestäms särskilt, på ansökan bevilja en anordnare av verksamhet enligt någon av de lagar som nämns i 1 § statsandel för anläggningsprojekt.

46 §
Utbetalning av finansiering för driftskostnader

Statsbidragsmyndigheten betalar den finansiering för driftskostnader som avses i 45 § 1 mom. till kommunen eller någon annan anordnare av verksamhet enligt någon av de lagar som nämns i 1 § så som bestäms i 17 § 1 mom. lagen om statsandelar till kommunerna.

Belopp enligt de justeringar som avses i 45 § 2 mom. betalas till statsandelstagaren eller uppbärs till staten före utgången av februari det år som följer efter finansåret.

Till den finansiering som betalas till anordnare av yrkesutbildning adderas på basis av kostnader för anläggningsprojekt ett belopp som är 43 procent av det belopp som fås när produkten av utbildningsanordnarens studerandeantal och det genomsnittliga belopp för priserna per enhet som fastställts för yrkesutbildning med stöd av 16 § dividerat med tio minskas med de statsandelsgrunder som beräknats på basis av de årshyror som fastställts för utbildningsanordnaren med stöd av 19 § 5 mom. som grund för beräkning av statsandelen. Det belopp som skall adderas till finansieringen till huvudmannen för en yrkeshögskola beräknas på motsvarande sätt på basis av antalet studerande, det genomsnittliga belopp för priserna per enhet som fastställts för yrkeshögskolorna med stöd av 16 § och den årshyra som fastställts för yrkeshögskolan med stöd av 20 § 5 mom. som grund för beräkning av statsandelen.

I den statsandel som betalas till kommunen beaktas de belopp som skall betalas till kommunen eller de belopp som kommunen skall betala enligt 17 § 2 mom. och 31 § 4 mom. lagen om statsandelar till kommunerna.

Om den statsandelsgrund för kommunen om vilken bestäms i 8 § och till vilken adderats det belopp enligt 3 mom. som beräknats på basis av kostnader för anläggnings-projekt, den statsandel som beviljas kommunen med stöd av 12―15 § och de belopp som skall betalas till kommunen med stöd av 4 mom., är mindre än de belopp som beräknats enligt 9 och 10 §, skall kommunen betala skillnaden till staten i två poster, den första posten före utgången av juli under finansåret och den andra posten före utgången av februari det år som följer efter finansåret.

Om den statsandel som enligt denna lag beviljats kommunen för driftskostnader och till vilken adderats det belopp enligt 3 mom. som beräknats på basis av kostnader för anläggningsprojekt, är mindre än de belopp som enligt 17 § 2 mom. och 31 § 4 mom. lagen om statsandelar till kommunerna skall dras av från den, skall kommunen betala skillnaden till staten på de tidpunkter om vilka bestäms i 5 mom.

47 §
Utbetalning av statsandel för anläggningsprojekt

Statsandelen för ett anläggningsprojekt skall, om inte statsbidragsmyndigheten med stöd av 2 mom. beslutar något annat, betalas till kommunen eller någon annan anordnare av verksamhet enligt någon av de lagar som nämns i 1 § i lika stora månatliga poster under den tid projektet beräknas pågå. Den första posten skall betalas ut månaden efter den då meddelandet om att projektet inletts har inkommit. Om projektet i ett fall som avses i 37 § 2 mom. har inletts innan beslut om statsandel har fattats, skall den första posten betalas ut under den månad som följer efter att statsandel beviljades.

Statsandelen för ett anläggningsprojekt kan också betalas under sju år i lika stora årliga poster räknat från ingången av kalenderåret efter det då projektet slutfördes. Varje årlig post betalas före utgången av mars och den ökas med en på den obetalda delen av statsandelen beräknad årlig ränta som motsvarar Finlands Banks grundränta och som räknas från den dag då den första årliga posten har betalts. Den som ansöker om statsandel skall meddela om sitt samtycke till att statsandelen betalas på det sätt som avses i detta moment.

48 §
Fastställande av antalet prestationer som används vid beräkning av finansieringen

Vederbörande ministerium fastställer årligen inom ramen för statsbudgeten det antal undervisningstimmar, studieveckor och årsverken som skall läggas till grund för finansieringen för det följande finansåret.

49 §
Återbetalning av statsandelar för anläggningsprojekt

Det kan bestämmas att den del av det gängse värdet av anskaffad egendom som svarar mot den statsandel som har erhållits för ett anläggningsprojekt helt eller delvis skall återbetalas till staten, om egendomen överlåts till någon annan, om verksamheten avslutas eller om egendomens användning varaktigt ändras så att egendomen inte kommer att användas för någon annan verksamhet som berättigar till statsandel. Det skall inte bestämmas om återbetalning om det förflutit över 30 år sedan statsandelen beviljades.

Om egendom för vilken statsandel har erhållits förstörs eller skadas, kan det bestämmas att en mot statsandelen svarande del av försäkringsersättning eller någon annan ersättning helt eller delvis skall betalas till staten eller dras av från statsandelen för ett nytt anläggningsprojekt.

Om återbetalningsskyldigheten och avdrag för ersättningar beslutar vederbörande ministerium. Den som får statsandel skall inom sex månader underrätta ministeriet om sådana förändringar som avses i 1 och 2 mom. Om det senare framgår att något meddelande inte gjorts inom utsatt tid, skall en mot statsandelen svarande del av egendomens gängse värde betalas till staten med en årlig ränta som bestäms i enlighet med 4 § 3 mom. räntelagen (633/1982), om inte ministeriet av särskilda skäl beslutar något annat.

50 §
Betalningsandelen för hemkommunen för en elev som får grundläggande utbildning på sjukhus eller i skolhem

Den kommun som under vårdtiden enligt lagen om hemkommun är hemkommun för en elev som får i 4 § 3 mom. lagen om grundläggande utbildning avsedd sjukhusundervisning är skyldig att för eleven till den kommun där sjukhuset är beläget betala en betalningsandel, som fås genom att antalet vårddagar multipliceras med de genomsnittliga faktiska årskostnader som den kommun där sjukhuset är beläget har haft för undervisningen per vårddag. Från betalningsandelen avdras det belopp enligt statsandelsgrunden som räknats ut för den kommun där sjukhuset är beläget per elev som får sjukhusundervisning.

Den kommun som under den tid undervisningen pågår enligt lagen om hemkommun är hemkommun för en elev som får i 29 § barnskyddslagen (683/1983) avsedd grundläggande utbildning i skolhem är skyldig att för eleven till den som ordnar skolhemsundervisningen betala en betalningsandel, som fås genom att de arbetsdagar vid skolan under vilka eleven meddelats undervisning multipliceras med de genomsnittliga faktiska årskostnader som utbildningsanordnaren har haft för undervisningen per arbetsdag. Från betalningsandelen avdras det belopp enligt statsandelsgrunden som räknats ut för utbildningsanordnaren per elev som får skolhemsundervisning. Om utbildningen ordnas av staten, avdras från betalningsandelen det genomsnittliga belopp för priserna per enhet som fastställts för grundläggande utbildning med stöd av 16 §.

Om betalningsandelen för elevens hemkommun kan avtalas på något annat sätt än vad som bestäms ovan i denna paragraf.

51 §
Avgifter för stöduppgifter i anslutning till specialundervisningen

Vederbörande ministerium beslutar om de avgifter som skall uppbäras för sådana stöduppgifter i anslutning till specialundervisningen som avses i 39 § lagen om grundläggande utbildning, enligt vad som bestäms om offentligrättsliga prestationer i lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992).

52 §
Betalning som inte erläggs eller återkrävs

En betalning som understiger 10 000 mark och som baserar sig på ett beslut som fattats med stöd av denna lag skall inte erläggas eller återkrävas.

53 §
Statsbidragsmyndighet

Statsbidragsmyndighet i ärenden som gäller sådana driftskostnader och anläggningsprojekt som avses i denna lag är vederbörande ministerium.

Genom förordning kan föreskrivas att också någon annan myndighet än den som avses i 1 mom. skall vara statsbidragsmyndighet i ärenden som gäller statsunderstöd.

54 §
Skyldighet att lämna upplysningar

Kommunerna och samkommunerna skall enligt vad vederbörande ministerium bestämmer tillställa statsbidragsmyndigheten de upplysningar baserade på budgeten, ekonomiplanen, bokslutet och verksamhetsberättelsen samt övriga upplysningar om kostnaderna och verksamhetens omfattning som behövs för att bestämma finansiering enligt denna lag. Privata anordnare av verksamhet enligt någon av de lagar som nämns i 1 § skall tillställa statsbidragsmyndigheten motsvarande uppgifter.

55 §
Förhandlingsförfarande

Innan vederbörande ministerium lägger fram sitt förslag till de anslag för statsandelar för driftskostnader som skall tas in i följande finansårs statsbudget skall ministeriet förhandla om priserna per enhet så som bestäms i 14 § 1 mom. lagen om statsandelar till kommunerna.

Ministeriet skall också förhandla med kommunernas centralorganisation om vilka upplysningar som skall anses vara behövliga för att bestämma och fastställa priserna per enhet samt för att bestämma statsandelarna samt om hur dessa upplysningar skall tillställas statsbidragsmyndigheten.

56 §
Rättelseförfarande och ändringssökande

I ett beslut som har givits med stöd av denna lag eller med stöd av en sådan bestämmelse i lagen om statsandelar till kommunerna vilken det hänvisas till i denna lag kan rättelse yrkas eller ändring sökas så som bestäms om rättelseförfarande och ändringssökande i 21 och 22 § lagen om statsandelar till kommunerna. Rättelse kan dock inte yrkas och ändring inte sökas i ett beslut till den del det gäller antal elever och studerande som avses i 44 § 1 och 2 mom.

Vad som i de lagrum som nämns i 1 mom. föreskrivs om kommuner gäller i tillämpliga delar samkommuner och sådana privata anordnare av verksamhet enligt någon av de lagar som nämns i 1 § som får finansiering enligt denna lag.

57 §
Tillämpning av vissa bestämmelser i lagen om statsandelar till kommunerna

På finansiering som avses i denna lag skall dessutom tillämpas följande bestämmelser i lagen om statsandelar till kommunerna:

1) 18 § om betalning av utebliven förmån,

2) 19 § om återbetalning av grundlös förmån,

3) 20 § om när betalningsskyldigheten förfaller, samt

4) 24 § om vite.

Vad som i de lagrum som nämns i 1 mom. föreskrivs om kommuner gäller i tillämpliga delar samkommuner och sådana privata anordnare av verksamhet enligt någon av de lagar som nämns i 1 § som får finansiering enligt denna lag.

58 §
Närmare bestämmelser

Närmare bestämmelser om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning.

8 kap.

Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelser

59 §
Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.

Genom denna lag upphävs lagen den 3 augusti 1992 om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (705/1992) jämte ändringar.

Lagen tillämpas första gången vid beviljande och betalning av finansiering för 1999. De finansieringsbestämmelser som gäller när denna lag träder i kraft tillämpas på finansieringen för 1998 och åren före det.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

60 §
Priset per enhet för en anordnare av gymnasieutbildning som fått en särskild uppgift

Vederbörande ministerium höjer utan ansökan priset per enhet för en anordnare av gymnasieutbildning, om priset per enhet för gymnasiets huvudman när denna lag träder i kraft har höjts på grund av en särskild uppgift som baserar sig på läroplanen.

61 §
Hyran och hyresvärdet

Om priset per enhet för en yrkesläroanstalt, specialyrkesläroanstalt, yrkeshögskola eller musikläroanstalt som ordnar yrkesutbildning när denna lag träder i kraft har höjts på basis av de hyror som avses i 14 § 2 mom., 14 a § 2 mom. eller 16 § 2 mom. i den lag som nämns i 59 § 2 mom., skall den årshyra som fastställts av undervisningsministeriet för läroanstaltens huvudman som grund för beräkning av statsandelen och som tillämpas när denna lag träder i kraft kvarstå som sådan årshyra som avses i 19 § 5 mom. eller 20 § 5 mom. denna lag och som fastställts för utbildningsanordnaren som grund för beräkning av statsandelen.

Om priset per enhet för en läroanstalt när denna lag träder i kraft har höjts på basis av kapitalersättning på hyresvärdet för lokaler, betalas det belopp som fastställts som grund för höjningen av priset per enhet i sin helhet separat såsom finansiering till utbildningsanordnaren. Den finansiering som avses i detta moment betalas under tio års tid från ingången av det år som följer efter det då de lokaler som utgör grund för kapitalersättningen på hyresvärdet har skaffats eller byggts om. Om en del av lokalerna övergår till en annan utbildningsanordnare för verksamhet enligt någon av de lagar som nämns i 1 §, anvisas vardera utbildningsanordnaren en andel av nämnda belopp som de sinsemellan kommit överens om. Belopp som skall betalas med stöd av detta moment adderas till det belopp som beräknats enligt 9 § 2 mom. vid beräkning av kommunens finansieringsandel av driftskostnader som gäller undervisningsverksamhet och bibliotek.

62 §
Utgifter för skötsel av special- yrkesläroanstalters lån

Om priset per enhet för en specialyrkesläroanstalt när denna lag träder i kraft har höjts på basis av utgifter för skötsel av lån, skall till den utbildningsanordnare som fungerat som huvudman för specialyrkesläroanstalten årligen separat betalas ett belopp som motsvarar de kostnader som orsakats under året före det då priset per enhet bestäms för de lån som ligger till grund för höjningen av priset per enhet. Belopp som skall betalas med stöd av denna paragraf adderas till det belopp som beräknats enligt 9 § 2 mom. vid beräkning av kommunens finansieringsandel av driftskostnader som gäller undervisningsverksamhet och bibliotek.

63 §
Vissa obetalda statsandelar, statsunderstöd och statsbidrag

Statsandelar, statsunderstöd och statsbidrag som avses i 49 § 2 mom. i den lag som nämns i 59 § 2 mom. och som är obetalda när denna lag träder i kraft skall betalas till de utbildningsanordnare som fungerat som huvudmän för läroanstalterna enligt vad som bestäms i nämnda 49 § 2 mom.

64 §
Anläggningskostnader

På statsandel som har beviljats för anläggningsprojekt innan denna lag träder i kraft tillämpas de bestämmelser som gäller vid ikraftträdandet.

Vad som bestäms i 49 § om återbetalning av statsandel som betalas för anläggningsprojekt skall tillämpas, om en i 49 § nämnd åtgärd har vidtagits eller skada inträffat efter ikraftträdandet.

65 §
De genomsnittliga beloppen för priserna per enhet och priserna per enhet 1999

De genomsnittliga belopp för priserna per enhet som avses i 16 § samt de priser per enhet som avses i 17―20 §, 21 § 2 mom. och 24 § beräknas för 1999 på basis av de faktiska totalkostnaderna för 1997 så att de statsandelsgrunder som beräknas på basis av antalet elever, studerande, undervisningstimmar och invånare 1997 och priserna per enhet för 1999, sammanlagt motsvarar de sammanlagda kalkylerade statsandelsgrunder för 1998 som beräknats enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (705/1992) för de funktioner som avses i nämnda paragrafer, justerade med ändringen i kostnadsnivån.

Utan hinder av 17―19 § skall när priserna per enhet för grundläggande utbildning, gymnasieutbildning och yrkesutbildning för 1999 beräknas till de totala kostnaderna för 1997 samt antalet elever och studerande under nämnda år inte hänföras kostnaderna för grundläggande utbildning, gymnasieutbildning och grundläggande yrkesutbildning vid övningsskolor, skolhem, folkhögskolor och medborgarinstitut och inte heller de elever och studerande som deltagit i nämnda utbildning. Kostnaderna för grundläggande utbildning i vuxengymnasier och gymnasiers vuxenlinjer samt de studerande som fått sådan utbildning räknas inte med i kostnaderna för gymnasiet och i antalet studerande.

66 §
Priserna per enhet för yrkesutbildning och yrkeshögskolor 1999 och 2000

I de genomsnittliga beloppen för priserna per enhet för yrkesutbildning och yrkeshögskolor under 1999 och 2000 beaktas utan hinder av 16 § de årliga kostnadsskillnader som orsakas av att de kostnader som ligger till grund för priserna per enhet för yrkeshögskolorna avviker från de kostnader, minskade med kostnaderna för studiesociala förmåner, som ligger till grund för de priser per enhet för yrkesutbildning som bestämts för anordnare av yrkesutbildning som deltar i yrkeshögskoleförsök.

Utan hinder av 19 § 4 mom. och 20 § 4 mom. bestäms priserna per enhet för yrkeshögskolorna och för den yrkesutbildning som utgör grund för en yrkeshögskola för finansåren 1999 och 2000 enligt det genomsnittliga uppskattade antalet studerande respektive finansår, om antalet studerande vid yrkeshögskolan eller i nämnda yrkesutbildning ändras under finansåret på grund av att en yrkeshögskola inrättas eller till följd av något annat beslut som gäller omfattningen på yrkeshögskolans verksamhet.

När yrkeshögskolornas priser per enhet bestäms för 1999 tillämpas utan hinder av 20 § som kalkyleringsgrund för priserna per enhet kostnaderna för utbildning som leder till yrkeshögskoleexamina vid yrkeshögskolor och temporära yrkeshögskolor med avdrag för kostnader för studiesociala förmåner för studerande i yrkesutbildning.

67 §
Priserna per enhet för särskilda yrkesläroanstalter 1999

De priser per enhet som fastställs för de särskilda yrkesläroanstalterna för 1999 är lika med de priser per enhet som fastställts för de särskilda yrkesläroanstalterna för 1998, justerade enligt den beräknade kostnadsnivån för 1999.

68 §
Priserna per enhet för museer och orkestrar 1999

De priser per enhet som fastställs för museer och orkestrar för 1999 är lika med de priser per enhet som fastställts för 1998, justerade enligt den beräknade kostnadsnivån för 1999.

RP 86/1997
KuUB 3/1998
RSv 70/1998

Helsingfors den 21 augusti 1998

Republikens President
MARTTI AHTISAARI

Undervisningsminister
Olli-Pekka Heinonen

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.