628/1998

Rättelser till förordningen.

Given i Helsingfors den 21 augusti 1998

Lag om grundläggande utbildning

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 kap.

Tillämpningsområde och mål

1 §
Tillämpningsområde

I denna lag bestäms om grundläggande utbildning och läroplikt.

I denna lag bestäms dessutom om den förskoleundervisning som ges året innan läroplikten uppkommer, om den påbyggnadsundervisning som ges dem som slutfört den grundläggande utbildningens lärokurs och om den förberedande undervisning som ordnas för invandrare före den grundläggande utbildningen.

Om grundläggande utbildning för andra än läropliktiga bestäms i 46 §.

2 §
Utbildningens mål

Målet för den utbildning som avses i denna lag är att stödja elevernas utveckling till humana människor och etiskt ansvarskännande samhällsmedlemmar samt att ge dem sådana kunskaper och färdigheter som de behöver i livet. Målet för förskoleundervisningen är dessutom att som en del av småbarnsfostran förbättra barnens förutsättningar för inlärning.

Utbildningen skall främja bildningen och jämlikheten i samhället och elevernas förutsättningar att delta i utbildning och i övrigt utveckla sig själva under sin livstid.

Utbildningens mål är vidare att säkerställa att undervisning ges på lika villkor i tillräcklig utsträckning i hela landet.

3 §
Grunder för att ordna utbildning

Vid utbildningen iakttas enhetliga grunder i hela landet enligt vad som bestäms i denna lag.

Utbildningen skall ordnas så att elevernas ålder och förutsättningar beaktas.

Utbildningen skall genomföras i samarbete med hemmen.

2 kap.

Kommunen som utbildningsanordnare

4 §
Skyldighet att ordna grundläggande utbildning

För barn i läropliktsåldern som bor på kommunens område är kommunen skyldig att ordna grundläggande utbildning. De tjänster som avses i denna lag kan kommunen ordna själv eller i samråd med andra kommuner eller genom att skaffa tjänsterna av de anordnare av grundläggande utbildning som avses i 7 och 8 §.

För det samarbete mellan kommunerna som avses i 1 mom. kan en samkommun grundas. För samkommuner gäller vad som bestäms om utbildningsanordnare.

En kommun inom vilken ett sjukhus är beläget är skyldig att för elever som är patienter på sjukhuset ordna utbildning i den omfattning detta är möjligt med hänsyn till patientens hälsa och övriga omständigheter.

En kommun som har såväl finsk- som svenskspråkiga invånare är skyldig att ordna grundläggande utbildning separat för vardera språkgruppen.

5 §
Ordnande av förskoleundervisning, påbyggnadsundervisning och förberedande undervisning före den grundläggande utbildningen

Kommunen är skyldig att ordna förskoleundervisning för barn som bor på dess område och som omfattas av sådan förlängd läroplikt som avses i 25 § 2 mom. Vederbörande ministerium kan bevilja kommunen tillstånd att ordna förskoleundervisning också för andra elever.

Kommunen kan ordna påbyggnadsundervisning och förberedande undervisning före den grundläggande utbildningen.

6 §
Bestämmande av skolplats för eleverna

Undervisningen i kommunen skall ordnas så att elevernas resor med hänsyn till bebyggelsen, skolornas och andra undervisningsplatsers placering samt kommunikationerna är så trygga och korta för eleverna som möjligt.

Den som är läropliktig och den elev som får annan sådan undervisning som avses i denna lag skall av kommunen anvisas en närskola enligt 1 mom. eller en annan lämplig plats, vid vilka utbildningen enligt 4 § 1 och 2 mom. i denna lag sker på elevens eget språk, om kommunen är skyldig att ordna undervisning på nämnda språk. Av grundad anledning som har samband med undervisningen kan kommunen byta plats för undervisningen utan att ändra på undervisningsspråket.

Utan sin vårdnadshavares samtycke får ett barn inte hänvisas till undervisning där det med stöd av 31 § 3 mom. tas ut avgifter av eleverna eller till undervisning där det enligt kommunens eget beslut eller tillståndet att ordna utbildning iakttas en särskild metod som baserar sig på en viss världsåskådning eller pedagogisk princip.

3 kap.

Andra utbildningsanordnare

7 §
En registrerad sammanslutning eller stiftelse som utbildningsanordnare

Statsrådet kan bevilja en registrerad sammanslutning eller stiftelse tillstånd att ordna sådan utbildning som avses i denna lag. Ett villkor för att tillstånd skall beviljas är att utbildningen ordnas på grund av ett särskilt behov av utbildning och bildning och att utbildningsanordnaren och den kommun i vilken utbildningen ordnas har avtalat om saken. Tillstånd att ordna undervisning på främmande språk, specialundervisning och undervisning som följer en särskild metod som baserar sig på en viss världsåskådning eller pedagogisk princip och undervisning i folkhögskolor för andra än läropliktiga kan beviljas på basis av ett regionalt eller riksomfattande behov av utbildning eller bildning, även om utbildningsanordnaren inte har ingått ovan nämnda avtal. Tillstånd kan också beviljas för undervisning utomlands.

En förutsättning för att tillstånd skall beviljas är att sökanden har yrkeskompetens och ekonomiska förutsättningar att ordna utbildningen på ett ändamålsenligt sätt. Utbildning får inte ordnas i syfte att uppnå ekonomisk vinst.

I det tillstånd som avses i 1 mom. anges de kommuner i vilka utbildningen ordnas, undervisningsspråket, en särskild utbildningsuppgift, den form i vilken utbildningen ordnas samt andra behövliga villkor som gäller ordnandet av utbildningen. Vederbörande ministerium beslutar om ändringar i ett tillstånd att ordna utbildning.

Statsrådet kan återkalla ett tillstånd att ordna utbildning om utbildningen inte uppfyller de krav som bestäms i 1 eller 2 mom. för beviljande av tillstånd eller om utbildningen annars ordnas i strid med denna lag eller bestämmelser eller föreskrifter som utfärdats med stöd av den.

8 §
Staten som utbildningsanordnare

Staten kan ordna utbildning som avses i denna lag. Beslut om att ordna undervisning och att lägga ned verksamheten fattas av vederbörande ministerium med iakttagande i tillämpliga delar av 7 § 2―4 mom.

4 kap.

Undervisning

9 §
Undervisningens omfattning

Den grundläggande utbildningens lärokurs omfattar nio år.

Förskoleundervisningen och påbyggnadsundervisningen omfattar ett år. Förskoleundervisningen kan i specialundervisning för elever som omfattas av sådan förlängd läroplikt som avses i 25 § 2 mom. samt, med tillstånd av vederbörande ministerium, i sådan undervisning på främmande språk som avses i 10 § 4 mom., omfatta två år.

Omfattningen av den förberedande undervisning som ordnas för invandrare före den grundläggande utbildningen motsvarar ett halvt års lärokurs.

Närmare bestämmelser om undervisningens omfattning utfärdas genom förordning.

10 §
Undervisningsspråk

Skolans undervisningsspråk är antingen finska eller svenska. Undervisningsspråket kan också vara samiska, rommani eller teckenspråk. Dessutom kan en del av undervisningen meddelas på något annat språk än elevens egna ovan nämnda språk om detta inte äventyrar elevens möjligheter att följa undervisningen.

Elever som bor på samernas hembygdsområde och behärskar samiska skall huvudsakligen undervisas på samiska. Hörselskadade skall vid behov också få undervisning på teckenspråk.

Om utbildningsanordnaren meddelar undervisning på fler än ett av de undervisningsspråk som avses i 1 och 2 mom. och eleven har förmåga att studera på detta språk, får vårdnadshavaren välja undervisningsspråket.

I en särskild undervisningsgrupp eller skola kan undervisningen dessutom huvudsakligen eller uteslutande meddelas på något annat språk än de som nämns i 1 mom.

11 §
Undervisningens innehåll

I den grundläggande utbildningens lärokurs ingår, enligt vad som bestäms eller föreskrivs med stöd av 14 §, som för alla elever gemensamma ämnen modersmålet och litteratur, det andra inhemska språket, främmande språk, omgivningslära, medborgarfärdighet, religion eller livsåskådningskunskap, historia, samhällslära, matematik, fysik, kemi, biologi, geografi, gymnastik, musik, bildkonst, slöjd och huslig ekonomi. Undervisningen kan enligt vad som bestäms eller föreskrivs med stöd av 14 § basera sig på lärokurser av olika omfattning. Den som ordnar grundläggande utbildning kan enligt en särskild utbildningsuppgift som bestämts med stöd av 7 eller 8 § avvika från bestämmelserna i detta moment.

Eleverna kan meddelas undervisning även i andra ämnen som lämpar sig för grundläggande utbildning än de som nämns i 1 mom., enligt vad som föreskrivs i läroplanen. Ämnena kan vara delvis eller helt frivilliga eller valfria för eleverna.

Eleverna skall få elevhandledning.

I fråga om förskoleundervisning, påbyggnadsundervisning och förberedande undervisning för den grundläggande utbildningen gäller utan hinder av vad som bestäms ovan i denna paragraf det som bestäms eller föreskrivs med stöd av 14 §.

12 §
Undervisning i modersmålet

Undervisning i modersmålet meddelas utgående från elevens undervisningsspråk i finska, svenska eller samiska.

I modersmålsundervisningen kan enligt vårdnadshavarens val också undervisas i rommani, teckenspråk eller ett annat språk som är elevens modersmål.

13 §
Undervisning i religion och livsåskådningskunskap

Den som ordnar grundläggande utbildning skall meddela religionsundervisning enligt trosbekännelsen i det religionssamfund som flertalet av eleverna tillhör.

Om minst tre elever som hör till den evangelisk-lutherska kyrkan eller minst tre elever som hör till det ortodoxa kyrkosamfundet med stöd av religionsfrihetslagen (267/1922) har befriats från religionsundervisning som avses i 1 mom., skall för dem ordnas undervisning enligt deras egen trosbekännelse.

Om minst tre elever hör till något annat religionssamfund än de som nämns i 2 mom. och har befriats från religionsundervisning, skall för dem ordnas undervisning enligt deras egen trosbekännelse ifall deras vårdnadshavare kräver det.

Om minst tre elever, som inte hör till något religionssamfund, har befriats från religionsundervisning, skall de undervisas i livsåskådningskunskap.

14 §
Timfördelning och grunderna för läroplanen

Statsrådet beslutar om de allmänna riksomfattande målen för den utbildning som avses i denna lag samt om hur den tid som används för grundläggande utbildning skall fördelas mellan undervisning i olika ämnen, ämnesgrupper och elevhandledning (timfördelning).

Utbildningsstyrelsen beslutar om målen för och det centrala innehållet i den grundläggande utbildningens olika läroämnen, ämneshelheter, elevhandledningen samt annan undervisning som avses i denna lag (grunderna för läroplanen).

15 §
Läroplan

Utbildningsanordnaren skall godkänna en läroplan för den utbildning som avses i denna lag. Läroplanen godkänns särskilt för finsk-, svensk- och samiskspråkig undervisning samt vid behov för undervisning på något annat språk.

Med tillstånd av vederbörande ministerium kan en gemensam läroplan godkännas för den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen eller läroplanen för den grundläggande utbildningen omfatta yrkesinriktade studier.

16 §
Stödundervisning

Elever som tillfälligt inte lyckas följa studietakten eller annars behöver särskilt stöd skall få stödundervisning.

17 §
Specialundervisning

Elever med lindriga inlärnings- eller anpassningssvårigheter har rätt att få specialundervisning utöver den övriga undervisningen.

Elever som till följd av handikapp, sjukdom, försenad utveckling, störningar i känslolivet eller av någon annan därmed jämförbar orsak annars inte kan undervisas skall intas eller överföras till specialundervisning. Specialundervisningen ordnas i mån av möjlighet i samband med den övriga undervisningen eller annars i specialklass eller på något annat lämpligt ställe. Vid undervisningen av elever som avses i detta moment kan avvikelse göras från 11 §, enligt vad som bestäms eller föreskrivs med stöd av 14 §. För eleven skall uppgöras en individuell plan för hur undervisningen skall ordnas.

Om någon annan utbildningsanordnare än kommunen inte ordnar undervisning enligt 2 mom., beslutar den kommun där eleven är bosatt på framställning av utbildningsanordnaren om överföring av eleven till specialundervisning.

Om förfarandet vid intagning eller överföring av elever till undervisning som avses i 2 mom. föreskrivs, utöver vad som bestäms i lagen om förvaltningsförfarande (598/1982), genom förordning. Om bildande av undervisningsgrupper i undervisningen av elever med en sådan förlängd läroplikt som avses i 25 § 2 mom. bestäms genom förordning.

18 §
Särskilda undervisningsarrangemang

Studierna för en elev kan delvis ordnas på annat sätt än vad som bestäms och föreskrivs i denna lag eller med stöd av den, om

1) eleven anses till någon del redan ha kunskaper och färdigheter som motsvarar den grundläggande utbildningens lärokurs,

2) det med hänsyn till elevens förhållanden och tidigare studier till någon del är oskäligt att eleven skall genomgå den grundläggande utbildningens lärokurs, eller

3) detta är motiverat av skäl som har samband med elevens hälsotillstånd.

19 §
Undervisningens offentlighet

Undervisning som avses i denna lag är offentlig. Rätten att få följa undervisningen kan dock av grundad anledning begränsas.

20 §
Försök

Vederbörande ministerium kan bevilja tillstånd till ett sådant försök som behövs för utvecklandet av utbildning enligt denna lag och som förutsätter avvikelse från bestämmelserna om undervisning i denna lag och i en förordning som utfärdats med stöd av lagen samt från de bestämmelser och föreskrifter om undervisningen som meddelats med stöd av dem. Utbildningsstyrelsen kan ge tillstånd till försök som avviker från utbildningsstyrelsens föreskrifter.

Försöket skall följa ett försöksprogram som utbildningsstyrelsen har godkänt.

5 kap.

Utvärdering

21 §
Utvärdering av utbildningen

Syftet med utvärderingen av utbildningen är att säkerställa att syftet med denna lag uppnås och att stödja en utveckling av utbildningen och förbättra förutsättningarna för inlärning.

Den som ordnar utbildningen skall också utvärdera den och bedöma vilken verkan utbildningen har samt delta i sådan extern utvärdering av verksamheten som nämns i 3 mom.

I enlighet med de grunder som vederbörande ministerium beslutat om sörjer utbildningsstyrelsen för utvecklingen av utvärderingen och för verkställandet av extern utvärdering. Ministeriet kan också ge någon annan än utbildningsstyrelsen i uppdrag att utföra enstaka utvärderingar.

De viktigaste resultaten av utvärderingen skall offentliggöras.

22 §
Elevbedömning

Syftet med elevbedömningen är att leda och sporra eleverna i deras studier och utveckla deras förutsättningar att bedöma sig själva. Elevernas inlärning, arbete och uppförande skall bedömas mångsidigt.

Om bedömning av studieprestationerna och om framsteg i studierna gäller vad som bestäms om detta genom förordning och vad utbildningsstyrelsen föreskriver. Utbildningsstyrelsen beslutar om de uppgifter som skall antecknas i betygen.

6 kap.

Arbetstid

23 §
Läsåret

I den grundläggande utbildningen börjar läsåret den 1 augusti och avslutas den 31 juli. Läsåret har 190 arbetsdagar. Om vederbörande ministerium ger sitt tillstånd kan arbetsdagarna av särskilda skäl vara fler än vad som bestämts. Läsårets arbetsdagar minskas dock med självständighetsdagen, trettondagen och första maj när dessa infaller på en annan vardag än lördag.

Bestämmelser om tidpunkten då läsårets skolarbete avslutas ges genom förordning.

När undervisning av tvingande skäl inte kan ordnas på dagar som har bestämts såsom arbetsdagar och målen i läroplanen inte annars kan nås, skall de förlorade arbetsdagarna ersättas genom att arbetstiden förlängs med högst sex dagar.

24 §
Elevernas arbetsmängd

I den grundläggande utbildningen får elevernas arbetsmängd inte vara större än att dessa med beaktande av den tid som används för skolgången, skolresorna och hemuppgifterna får tillräcklig tid för vila, rekreation och fritidsintressen.

Om omfattningen på den grundläggande utbildning som ges eleverna per dag och per vecka bestäms genom förordning.

7 kap.

Läroplikt samt elevens rättigheter och skyldigheter

25 §
Läroplikt

Barn som är varaktigt bosatta i Finland är läropliktiga. Läroplikten börjar det år då barnet fyller sju år. Läroplikten upphör när den grundläggande utbildningens lärokurs har fullgjorts eller det har förflutit 10 år sedan läroplikten började.

Om ett handikapp eller en sjukdom hos barnet medför att de mål som ställts för den grundläggande utbildningen uppenbarligen inte kan nås under nio år, blir barnet läropliktigt ett år tidigare än vad som bestäms i 1 mom. och läroplikten fortgår i 11 år.

26 §
Fullgörande av läroplikten

Läropliktiga skall delta i grundläggande utbildning som ordnas med stöd av denna lag eller annars förvärva kunskaper som motsvarar den grundläggande utbildningens lärokurs. Den som omfattas av förlängd läroplikt enligt 25 § 2 mom. skall delta i förskoleundervisning som ordnas det år läroplikten börjar. Vårdnadshavaren skall se till att den läropliktiga fullgör läroplikten.

Om en läropliktig inte deltar i utbildning som ordnas med stöd av denna lag, skall den kommun där han är bosatt övervaka hans framsteg.

27 §
Inledande av utbildning vid annan tidpunkt

Ett barn som enligt psykologisk och vid behov även medicinsk utredning har förutsättningar att klara av studierna har rätt att inleda den grundläggande utbildningen ett år tidigare än vad som bestäms. Med stöd av sådan utredning kan en utbildningsanordnare också ge ett barn tillstånd att inleda den grundläggande utbildningen ett år senare än vad som bestämts.

28 §
Utbildningsplats

En elev som deltar i grundläggande utbildning har rätt att gå i en sådan skola som avses i 6 § 2 mom.

En läropliktig kan också ansöka om inträde till en annan skola än en sådan som avses i 1 mom. När elever som avses i detta moment antas skall enhetliga antagningsgrunder tillämpas på samtliga sökande. Om undervisningen följer en läroplan med tonvikten lagd på ett eller flera läroämnen, kan vid elevantagningen också ordnas ett prov för att pröva elevernas anlag för ovan avsedda undervisning. Information om urvalskriterierna och inträdesprovet skall ges på förhand. Kommunen kan dock bestämma att till undervisning som kommunen ordnar i första hand anta barn som är bosatta i kommunen.

29 §
Rätt till en trygg studiemiljö

Den som deltar i utbildning har rätt till en trygg studiemiljö.

30 §
Rätt till undervisning

Den som deltar i utbildning har under arbetsdagarna rätt att få undervisning enligt läroplanen samt elevhandledning.

Undervisningsgrupperna skall sammanställas så att målen i läroplanen kan nås i undervisningen.

Elevens vårdnadshavare beslutar om val av de läroämnen och lärokurser som avses i 11 §. Om undervisningen inte på ett ändamålsenligt sätt kan ordnas i elevens egen skola eller i någon annan skola, kan ett ämne eller en lärokurs bytas ut efter att vårdnadshavaren har hörts.

31 §
Avgiftsfri undervisning

Undervisningen samt läroböcker och andra läromedel och arbetsredskap och arbetsmaterial som behövs vid undervisningen är avgiftsfria för eleverna. Handikappade elever och andra elever i behov av särskilt stöd har dessutom rätt att avgiftsfritt få sådana tolknings- och biträdestjänster, övriga undervisnings- och elevvårdstjänster, särskilda hjälpmedel samt tjänster som ordnas med stöd av 39 § vilka är en förutsättning för att de skall kunna delta i undervisningen.

Den som deltar i undervisningen skall varje arbetsdag avgiftsfritt få en fullvärdig måltid som är ändamålsenligt ordnad och övervakad.

I undervisning som ordnas utomlands och i undervisning som ordnas av privata sammanslutningar eller stiftelser på basis av en särskild utbildningsuppgift som vederbörande ministerium givit och som sker på något annat undervisningsspråk än vad som nämns i 10 § 1 mom. kan utan hinder av 1 och 2 mom. skäliga avgifter tas ut av eleverna.

32 §
Skolresor

Om en elev som får grundläggande utbildning, föreskoleundervisning eller påbyggnadsundervisning har längre än fem kilometer till skolan eller om vägen med beaktande av elevens ålder eller andra omständigheter är alltför svår, ansträngande eller farlig för honom, har eleven rätt till fri skolskjuts eller till ett tillräckligt understöd för transport eller ledsagande till skolan.

Elevens dagliga skolresa som ordnas enligt 1 mom. får med väntetider inberäknade ta högst två och en halv timme i anspråk. Om eleven när läsåret börjar har fyllt 13 år eller om eleven får sådan specialundervisning som avses i 17 § 2 mom. får skolresan ta högst tre timmar i anspråk.

Om en elev som avses i 1 mom. antas till någon annan skola än den som avses i 6 § 2 mom., kan såsom villkor för antagningen ställas att vårdnadshavaren svarar för de kostnader som transporten eller ledsagningen medför.

Elever som väntar på transport skall ha möjlighet till handledd sysselsättning.

33 §
Inkvartering

Om transporten för en elev i grundläggande utbildning, förskoleundervisning eller påbyggnadsundervisning inte kan ordnas på det sätt som bestäms i 32 § 2 mom. har eleven rätt till avgiftsfri inkvartering och helpension.

Under skolåret har eleven i samband med ferier och veckoslut rätt till avgiftsfria resor mellan inkvarteringsstället och hemmet.

Eleven är skyldig att på inkvarteringsstället i skälig mån utföra för honom lämpliga uppgifter.

Utan hinder av 1 och 2 mom. kan skäliga avgifter uppbäras av elever som har antagits till en annan skola än den som avses i 6 § 2 mom.

34 §
Hälsovård och vård vid olycksfall

Vård av olycksfall som har drabbat en elev i skolan, under skolresan eller på inkvarteringsstället är avgiftsfri för eleven.

Om skolhälsovård samt om tjänster som behövs för att avhjälpa sociala och psykiska svårigheter hos eleverna bestäms särskilt.

35 §
Elevens skyldigheter

En elev skall delta i den grundläggande utbildningen om han inte av särskilda skäl tillfälligt har fått befrielse.

En elev skall utföra sina uppgifter samvetsgrant och uppträda korrekt.

36 §
Disciplin

Om en elev bryter mot ordningen, gör sig skyldig till fusk eller annars uppför sig olämpligt, kan han tillrättavisas genom disciplinärt straff. Disciplinära straff är skriftlig varning och avstängning av eleven för högst tre månader. Utbildningsanordnaren skall se till att eleven under avstängningstiden kan följa studietakten.

En elev som stör undervisningen kan bli tillsagd att lämna klassrummet för den tid som återstår av lektionen. En elev som uppför sig olämpligt kan ges högst två timmars kvarsittning.

En elev som försummat sina hemuppgifter kan åläggas att efter skoldagens slut under högst en timme åt gången utföra sina uppgifter under övervakning.

Om förfarandet i frågor som avses i denna paragraf föreskrivs, utöver vad som bestäms i lagen om förvaltningsförfarande (598/1982), genom förordning.

8 kap.

Särskilda bestämmelser

37 §
Personal

Varje skola där det ordnas utbildning enligt denna lag skall ha en rektor som svarar för verksamheten.

En utbildningsanordnare skall med beaktande av den form i vilken utbildningen ordnas ha ett tillräckligt antal lärartjänster eller lärare i arbetsavtalsförhållande. Utbildningsanordnaren kan dessutom ha timlärare, skolgångsbiträden och annan personal.

Om behörighetsvillkoren för rektor och lärare bestäms genom förordning. Vederbörande ministerium kan av särskilda skäl bevilja dispens från dessa villkor.

38 §
Särskild examen

Den grundläggande utbildningens lärokurs eller en del av denna kan tenteras vid en särskild examen enligt vad som bestäms genom förordning.

39 §
Stöduppgifter i anslutning till specialundervisningen

Vederbörande ministerium kan besluta att en utbildningsanordnare skall sörja för rehabilitering som ges i anslutning till specialundervisning som avses i 17 § 2 mom. samt för utvecklings-, handlednings- och stöduppgifter som ansluter sig till nämnda undervisning.

40 §
Tystnadsplikt

Ledamöterna i de organ som svarar för anordnandet av utbildning, personer som avses i 37 § och personer som deltar i undervisningspraktik får inte olovligen för utomstående röja vad de vid skötseln av uppgifter som gäller utbildningen har fått veta om elevernas, den i denna lag avsedda personalens eller familjemedlemmars personliga förhållanden och ekonomiska ställning.

Utan hinder av 1 mom. eller vad som särskilt bestäms om tystnadsplikt får de personer som avses i 1 mom. samt de personer som svarar för skolhälsovården och den övriga elevvården ge varandra samt myndigheter som svarar för utbildningen sådana uppgifter som är nödvändiga för att studierna skall kunna ordnas på ett ändamålsenligt sätt.

41 §
Rätt att få uppgifter

En utbildningsanordnare har vid skötseln av sina uppgifter rätt att av statliga och kommunala myndigheter få sådana statistikuppgifter och övriga motsvarande uppgifter som förutsätts för planering och ordnande av utbildningen.

Utbildningsanordnaren skall på begäran ge de statliga undervisningsförvaltningsmyndigheterna de uppgifter som de bestämmer och som krävs för utvärdering, utveckling, statistikföring och uppföljning av utbildningen.

Om undervisningen för en elev ordnas i någon annan skola än i den kommun där eleven är bosatt, skall utbildningsanordnaren underrätta den kommun där eleven bor om eleven för att kommunen skall kunna sköta tillsynen över den läropliktige.

42 §
Ändringssökande

Ändring i ett sådant beslut av en utbildningsanordnare som avses i denna lag och som gäller varning till en elev, avstängning av en elev för viss tid eller förmån eller rättighet enligt 31―33 § och 34 § 1 mom. söks genom besvär hos länsrätten så som bestäms i förvaltningsprocesslagen (586/1996).

Ändring i ett beslut söks genom besvär hos länsstyrelsen så som bestäms i förvaltningsprocesslagen, om beslutet gäller

1) antagning av elev,

2) intagning eller överföring av elev till specialundervisning enligt 17 § 2 mom. mot vårdnadshavarens vilja,

3) särskilda undervisningsarrangemang enligt 18 §, samt

4) inledande av grundläggande utbildning vid avvikande tidpunkt enligt 27 §.

Ändring i ett beslut som länsstyrelsen har fattat med anledning av besvär som gäller ett sådant ärende som avses i 2 mom. 1 och 2 punkten söks hos länsrätten så som bestäms i förvaltningsprocesslagen.

Besvär över ett beslut som gäller varning till en elev, avstängning av elev för viss tid eller ett ärende som avses i 2 och 3 mom. skall anföras inom 14 dagar från att elevens vårdnadshavare fick del av beslutet. Besvär enligt detta moment skall behandlas i brådskande ordning.

Ändring i andra beslut än de som bestäms i denna paragraf, vilka har fattats enligt denna lag eller en förordning som utfärdats med stöd av den och vilka gäller en namngiven elev, får inte sökas genom besvär. Ändring genom besvär får inte heller sökas i länsrättens och länsstyrelsens beslut med anledning av besvär som avses i 3 och 4 mom.

Om yrkande av rättelse i bedömningen av en elevs studieprestationer bestäms genom förordning. Ändring i ett beslut med anledning av rättelseyrkande får inte sökas genom besvär.

43 §
Finansiering

För utbildning enligt denna lag beviljas finansiering för anläggningsprojekt och driftskostnader så som bestäms i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (635/1998).

44 §
Avgifter som tas ut av eleverna

Om grunderna för avgifter som tas ut av eleverna med stöd av denna lag bestämmer vederbörande ministerium i tillämpliga delar enligt vad som bestäms om offentligrättsliga prestationer i lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992).

Om en i denna lag avsedd avgift som skall tas ut av en elev inte är betald på förfallodagen, får årlig dröjsmålsränta enligt räntelagen (633/1982) uppbäras från förfallodagen.

Avgiften får indrivas utan dom eller beslut så som bestäms i lagen om indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg (367/1961).

45 §
Försummad tillsyn över läropliktig

Om en vårdnadshavare försummar att se till att eleven fullgör sin läroplikt skall han dömas till böter för försummad tillsyn över läropliktig.

46 §
Utbildning för andra än läropliktiga

Om ordnande av grundläggande utbildning för andra än läropliktiga gäller i tillämpliga delar 2 §, 3 § 1 och 2 mom., 9 § 1 mom., 10―15, 18―22 och 29 §, 30 § 1 mom., samt 35, 37, 38 och 40―44 §. Undervisning, läroböcker och andra läromedel, arbetsredskap och arbetsmaterial är avgiftsfria för eleverna. I sådan utbildning som på basis av ett beslut av kommunen eller samkommunen eller en bestämmelse som ingår i ett tillstånd enligt 7 § har ordnats vid internatskola, har eleven rätt till avgiftsfritt boende samt till avgiftsfria, tillräckliga måltider varje dag. De som studerar på heltid har rätt till en avgiftsfri måltid de arbetsdagar då läroplanen förutsätter den studerandes närvaro på ett av undervisningsanordnaren anvisat utbildningsställe. En elev kan på de grunder som nämns i 36 § 1 mom. ges en skriftlig varning eller bli avstängd för högst ett år.

Som elev kan också antas den som endast har för avsikt att slutföra ett eller flera av de läroämnen som ingår i den grundläggande utbildningens lärokurs. Av elever som avses i denna paragraf kan skäliga avgifter tas ut för utbildningen.

I utbildning som avses i 1 och 2 mom. kan avvikelse göras från 11 och 13 §, enligt vad som bestäms i grunderna för läroplanen. En elev som har fyllt 18 år får välja mellan religionsundervisning och undervisning i livsåskådningskunskap.

Utbildning enligt denna paragraf kan helt eller delvis ordnas såsom distansundervisning.

47 §
Annan verksamhet som stöder den grundläggande utbildningen

För eleverna kan i samband med den grundläggande utbildningen ordnas biblioteksverksamhet, klubbverksamhet och annan verksamhet som nära anknyter till utbildningen.

48 §
Närmare bestämmelser

Närmare bestämmelser om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning.

9 kap.

Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelser

49 §
Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.

Genom denna lag upphävs följande lagar jämte ändringar:

1) grundskolelagen av den 27 maj 1983 (476/1983),

2) övningsskolelagen av den 31 januari 1985 (143/1985),

3) lagen den 27 maj 1983 om skolor för hörselskadade och synskadade samt rörelsehindrade (481/1983),

4) lagen den 21 maj 1976 om Suomalais-venäläinen koulu benämnda skola (412/1976),

5) lagen den 7 januari 1977 om Helsingin ranskalais-suomalainen koulu benämnda skola (33/1977),

6) lagen den 28 juni 1963 om privata skolor med främmande undervisningsspråk (373/1963),

7) lagen den 29 maj 1981 om utomlands verksam privat skola som motsvarar grundskolan (379/1981),

8) lagen den 27 maj 1977 om Steiner-skola (417/1977),

9) lagen den 12 december 1986 om steinerpedagogiska specialskolor (932/1986),

10) lagen den 23 december 1988 om skolan Anna Tapion koulu (1197/1988), samt

11) lagen den 3 augusti 1992 om gemensamma lärare (710/1992).

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

50 §
Tillämpning av föreskrifter och beslut som meddelats med stöd av de upphävda bestämmelserna

Beslut om timfördelningen och grunderna för läroplanen vilka har fattats med stöd av de lagar som nämns i 49 § 2 mom. gäller tills något annat bestäms med stöd av denna lag.

Läroplaner som har godkänts med stöd av de lagar som nämns i 49 § 2 mom. kan iakttas i undervisningen tills utbildningsanordnaren godkänner en läroplan enligt denna lag.

Föreskrifter om lågstadiet som ingår i de beslut som avses i denna paragraf tillämpas på undervisning som meddelas i årskurs 1―6 och föreskrifter om högstadiet på undervisning som meddelas i årskurs 7―9.

Beslut om ordnande av förskoleundervisning som har fattats med stöd av de lagar som nämns i 49 § 2 mom. gäller den tid som anges i besluten, om inte vederbörande ministerium beslutar något annat.

Organ som har tillsatts med stöd av de lagar som nämns i 49 § 2 mom. fortsätter till utgången av mandatperioden om inte utbildningsanordnaren beslutar något annat. På organens sammansättning och valet av medlemmar till dem tillämpas till slutet av mandatperioden de bestämmelser och föreskrifter som gäller när denna lag träder i kraft.

51 §
Övergångsbestämmelse om ordnande av utbildning

Huvudmännen för de skolor som när denna lag träder i kraft är verksamma med stöd av de lagar som nämns i 49 § 2 mom. och med stöd av 33 § barnskyddslagen (683/1983), fortsätter sin verksamhet såsom sådana utbildningsanordnare som avses i denna lag eller i gymnasielagen (629/1998). En skola som ersätter grundskolan fortsätter verksamheten såsom en sådan skola som avses i 7 §.

Vederbörande ministerium beslutar vid behov om ändring av det tillstånd att ordna undervisning som beviljats huvudmannen för en skola som ordnar privat grundskoleundervisning och är verksam när denna lag träder i kraft till ett sådant tillstånd att ordna utbildning som avses i 7 § 3 mom. och i 4 § 2 mom. gymnasielagen. Utan hinder av 10 §, kan undervisningsspråket vid Rudolf Steiner-skolan i Helsingfors vara både finska och svenska.

52 §
Övergångsbestämmelse som gäller statliga läroanstalter

Statliga läroanstalter som när denna lag träder i kraft är verksamma med stöd av de lagar som nämns i 49 § 2 mom. och med stöd av 29 § barnskyddslagen fortsätter sin verksamhet såsom sådana läroanstalter som avses i denna lag eller i gymnasielagen.

Vederbörande ministerium beslutar vid behov om ändring av ett beslut som gäller inrättande av en statlig läroanstalt som är verksam när denna lag träder i kraft till ett sådant beslut som avses i 8 § och i 3 § 2 mom. gymnasielagen. De uppgifter som bestämts för en statlig läroanstalt med stöd av 17 § i den lag som nämns i 49 § 2 mom. 3 punkten ändras till sådana stöduppgifter i anslutning till specialundervisningen som avses i 39 §.

53 §
Övergångsbestämmelse som gäller personalen

När denna lag träder i kraft fortsätter tjänsteinnehavare och befattningshavare, arbetstagare samt timlärare i skolor som är verksamma med stöd av de lagar som nämns i 49 § 2 mom. och med stöd av 29 och 33 § barnskyddslagen i sina tidigare uppgifter.

De tjänsteinnehavare och befattningshavare, arbetstagare samt timlärare som avses i 1 mom. och som när denna lag träder i kraft har rätt till avgångsbidrag, utbildningsstöd, periodisk ersättning och lön på indragningsstat, har fortfarande rätt till nämnda förmåner enligt de bestämmelser som gäller när denna lag träder i kraft.

Avgångsåldern för tjänsteinnehavare och befattningshavare, arbetstagare och timlärare bestäms enligt de bestämmelser som gäller när denna lag träder i kraft, om de i enlighet med ikraftträdelsebestämmelsen i lagen (104//1989) om ändring av 71 och 72 § grundskolelagen har valt eller senast den 30 juni 1999 väljer en pensionsålder enligt de bestämmelser som gällde när nämnda lag trädde i kraft.

54 §
Övergångsbestämmelse som gäller skolor som ersätter grundskolan och elevintagning vid övningsskolor

Ett när denna lag träder i kraft gällande avtal mellan kommunen och huvudmannen för en privat skola om att den privata skolan skall ersätta kommunal grundskola ändras när denna lag har trätt i kraft till ett avtal enligt 7 § 1 mom., tills kommunen och den privata utbildningsanordnaren avtalar något annat.

De beslut om elevintagningsområden för övningsskolorna som gäller när denna lag träder i kraft tillämpas tills det universitet som ordnar utbildningen och den kommun där övningsskolan är belägen samt de övriga kommuner som ingår i elevintagningsområdet avtalar något annat.

55 §
Övergångsbestämmelse som gäller undervisning för andra än läropliktiga

Elevens rätt enligt bestämmelsen i andra meningen i 46 § 3 mom. att välja religion eller livsåskådningskunskap tillämpas på de elever som inleder studierna efter det att denna lag har trätt i kraft. På elever som inlett sina studier innan denna lag träder i kraft tillämpas vad som bestäms i lagen om vuxengymnasier (439/1994) och förordningen om vuxengymnasier (660/1994) och föreskrivs med stöd av dem när denna lag träder i kraft.

56 §
Övergångsbestämmelse som gäller studiesociala förmåner

En elev som har inlett sina studier innan denna lag träder i kraft har rätt till åtminstone de studiesociala förmåner som gäller vid ikraftträdandet.

RP 86/1997
KuUB 3/1998
RSv 70/1998

Helsingfors den 21 augusti 1998

Republikens President
MARTTI AHTISAARI

Undervisningsminister
Olli-Pekka Heinonen

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.