1230/1997

Given i Helsingfors den 19 december 1997

Lag om ändring av lagen om utländska kreditinstituts och finansiella instituts verksamhet i Finland

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i lagen den 30 december 1993 om utländska kreditinstituts och finansiella instituts verksamhet i Finland (1608/1993) 7 a §, i 7 b § rubriken samt 1 och 3 mom., 9 § 1 och 2 mom., 9 a §, i 9 b § rubriken samt 1 och 2 mom. samt 13 §,

dessa lagrum sådana de lyder i lag 898/1995 som följer:

7 a §
Kompletterande skydd för filialer

Ett kreditinstituts filial i Finland kan höra till den insättningsgarantifond som avses i 6 a kap. kreditinstitutslagen för att komplettera sin hemstats skydd i fråga om deponenternas tillgodohavanden, om filialen tar emot depositioner från allmänheten och skyddet i dess hemstat inte kan anses vara lika täckande som insättningsgarantifondens skydd enligt ovan nämnda lag. Det sammanlagda beloppet av skyddet i det utländska kreditinstitutets hemstat och insättningsgarantifondens skydd kan dock vara högst 150 000 finska mark. Utan hinder av vad som ovan i detta moment bestäms om ersättningens maximibelopp, ersätts sådana medel som avses i 65 j § 3 mom. kreditinstitutslagen till sitt fulla belopp.

Ett kreditinstitut som avses i 1 mom. skall hos insättningsgarantifonden ansöka om medlemskap för sin filial i Finland. Ansökan skall innehålla tillräckliga uppgifter om kreditinstitutet och skyddssystemet i dess hemstat. Insättningsgarantifonden skall begära Finlands Banks och finansinspektionens utlåtande om ansökan. Insättningsgarantifonden kan avslå ansökan, om skyddet i kreditinstitutets hemstat kan anses vara tillräckligt.

I insättningsgarantifondens beslut med anledning av en ansökan enligt 2 mom. skall bestämmas vilka av deponenternas fordringar den finska insättningsgarantifonden ersätter och till vilka belopp samt den anslutningsavgift som kreditinstitutet skall betala.

Insättningsgarantifondens skyldighet att betala deponenternas fordringar enligt 3 mom. uppkommer när tillsynsmyndigheten i kreditinstitutets hemstat har underrättat insättningsgarantifonden om att hemstatens skyddssystem har ålagts att ersätta deponenternas fordringar på kreditinstitutet.

Insättningsgarantifonden skall underrätta filialens deponenter om att betalningsskyldighet har uppkommit. Insättningsgarantifonden skall genom en offentlig kungörelse, som också skall publiceras i de största dagstidningarna som utkommer inom filialens verksamhetsområde, meddela vilka åtgärder deponenterna skall vidta för att trygga sina rättigheter.

För fullgörande av insättningsgarantifondens skyldighet enligt 5 mom. skall kreditinstitutet tillställa insättningsgarantifonden upplysningar om deponenterna och deras i 1 mom. avsedda tillgodohavanden. Dessa upplysningar får insättningsgarantifonden inte ge till andra än till de myndigheter som enligt lag har rätt att få upplysningarna.

7 b §
Uteslutning av filial ur insättningsgarantifonden

Om en filial som avses i 7 a § inte har iakttagit bestämmelserna i denna lag eller de föreskrifter som meddelats med stöd av den eller insättningsgarantifondens stadgar, kan den uteslutas av insättningsgarantifonden tidigast 12 månader efter att insättningsgarantifonden gett filialen en varning. Insättningsgarantifonden skall höra kreditinstitutet, finansinspektionen, Finlands Bank och tillsynsmyndigheten i kreditinstitutets hemstat innan beslutet om uteslutning fattas.


Insättningsgarantifonden skall underrätta finansinspektionen och tillsynsmyndigheten i kreditinstitutets hemstat om beslutet om uteslutning samt tillkännage det genom en offentlig kungörelse som också skall publiceras i de största dagstidningarna inom filialens verksamhetsområde.

9 §
Tillstånd att inrätta filial

Kreditinstitutet skall hos ministeriet anhålla om koncession för en filial som skall inrättas i Finland. Om ansökan skall inhämtas utlåtande av Finlands Bank och finansinspektionen samt av den insättningsgarantifond som avses i 6 a kap. kreditinstitutslagen. Till ansökan skall fogas de handlingar och utredningar som ministeriet anser vara nödvändiga.

Ministeriet skall bevilja koncession, om kreditinstitutets verksamhet är stabil och den offentliga tillsynen är tillräckligt väl ordnad. Ministeriet har rätt att meddela föreskrifter om inrättandet av filialen, dess verksamhet och tillsynen över den. Ministeriet kan besluta om filialens medlemskap i den finska insättningsgarantifonden på de villkor som ministeriet bestämmer.


9 a §
Ersättningsskyldighet

Tillgångarna i insättningsgarantifonden kan, i fråga om ett utländskt kreditinstitut som avses i 9 § och som försatts i likvidation eller konkurs, användas endast för betalning av sådana i 65 i och 65 j § kreditinstitutslagen avsedda fordringar tillhörande deponenterna som finns på konton som avses i 50 § kreditinstitutslagen och som bjuds ut till allmänheten av en filial som är belägen i Finland och är medlem av insättningsgarantifonden, förutsatt att de inte kan betalas med tillgångarna i det kreditinstitut som befinner sig i likvidation eller med konkursboets medel, dock per deponent högst den andel av fordringarna som inte överstiger 150 000 mark. Utan hinder av vad som ovan i detta moment bestäms om ersättningens maximibelopp, ersätts sådana medel som avses i 65 j § 3 mom. kreditinstitutslagen till sitt fulla belopp. Fordringarna kan betalas redan under tiden för konkursen eller likvidationen. Fordringarna betalas till deponenterna i finska mark.

Insättningsgarantifondens ersättningsskyldighet uppkommer när tillsynsmyndigheten i kreditinstitutets hemstat har underrättat fonden om att kreditinstitutet försatts i konkurs eller likvidation.

Insättningsgarantifonden skall underrätta filialens deponenter när den har fått uppgift om ett beslut enligt 2 mom. Insättningsgarantifonden skall också genom en offentlig kungörelse meddela vilka åtgärder deponenterna skall vidta för att trygga sina fordringar. Kungörelsen skall dessutom publiceras på landets officiella språk i de största dagstidningarna.

För fullgörande av insättningsgarantifondens skyldighet enligt 2 mom. skall kreditinstitutets filial tillställa insättningsgarantifonden upplysningar om deponenterna och deras i 1 mom. avsedda fordringar. Dessa upplysningar får insättningsgarantifonden inte ge till andra än till de myndigheter som enligt lag har rätt att få upplysningarna.

9 b §
Uteslutning av filial från medlemskap i insättningsgarantifonden

Om en filial som avses i 9 § inte har iakttagit bestämmelserna i denna lag eller de föreskrifter som meddelats med stöd av den eller insättningsgarantifondens stadgar, kan ministeriet utesluta den ur insättningsgarantifonden. Ministeriet skall höra finansinspektionen, Finlands Bank och tillsynsmyndigheten i kreditinstitutets hemstat innan ministeriet fattar beslut om uteslutning.

Det utländska kreditinstitutets filial som avses i 1 mom. skall underrätta sina deponenter om uteslutningen ur insättningsgarantifonden. De depositioner som deponenterna gjort i en filial före uteslutningen är skyddade tills de förfaller till betalning.


13 §
Gemensamma stadganden för filialer

Filialen till ett utländskt kreditinstitut kan höra till den insättningsgarantifond som avses i 6 a kap. kreditinstitutslagen.

Ett utländskt kreditinstituts filial kan säga upp sitt medlemskap i insättningsgarantifonden. Insättningsgarantifonden eller, i fråga om en filial som avses i 9 §, ministeriet skall på ansökan bevilja kreditinstitutet utträde ur insättningsgarantifonden. Innan utträde beviljas skall finansinspektionen, Finlands Bank samt tillsynsmyndigheten i kreditinstitutets hemstat och dessutom, i fråga om en filial som avses i 9 §, insättningsgarantifonden höras. I beslutet kan ges närmare bestämmelser om utträdet.

Ett utländskt kreditinstituts filial skall på Finlands officiella språk ge sina deponenter uppgifter om det skydd som insättningsgarantifonden ger deponenternas fordringar och om motsvarande skyddssystem eller om avsaknad av skydd, samt om ändringar i de tidigare uppgifterna.


Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.

Ett utländskt kreditinstitut skall senast den 30 juni 1998 ansöka om medlemskap enligt denna lag i insättningsgarantifonden för en filial i Finland som när denna lag träder i kraft är medlem av en sådan säkerhetsfond som avses i 6 kap. kreditinstitutslagen. Om kreditinstitutet inte ansöker om medlemskap i insättningsgarantifonden enligt detta moment, anses det utländska kreditinstitutets filial ha utträtt ur den ovan nämnda säkerhetsfonden.

En deponents i 7 a § 3 mom. och 9 a § 1 mom. avsedda fordran som grundar sig på en deposition som gjorts senast den 14 november 1997, vilken deposition som utgör säkerhet för krediter eller andra fordringar, ersätts utan hinder av maximibeloppet enligt 7 a § 1 mom. och 9 a § 1 mom. till sitt fulla belopp av insättningsgarantifondens medel, om fondens betalningsskyldighet börjar inom tre år efter att denna lag trätt i kraft.

En i 7 a § 3 mom. eller 9 a § avsedd fordran som grundar sig på en tidsbunden deposition som deponenten gjort senast den 14 november 1997 ersätts utan hinder av maximibeloppet enligt 7 a § 1 mom. och 9 a § 1 mom. till sitt fulla belopp av insättningsgarantifondens medel, om fondens betalningsskyldighet börjar innan den utsatta tiden för depositionen löper ut.

Sådana depositioner som avses i 3 och 4 mom. beaktas till det fulla beloppet när garantiavgiften enligt 65 e § 1 mom. kreditinstitutslagen räknas ut.

RP 223/1997
EkUB 35/1997
RSv 220/1997
Parlamentets och rådets direktiv 94719/EG; EGT nr L 135, 31.5.1994, s. 5

Helsingfors den 19 december 1997

Republikens President
MARTTI AHTISAARI

Finansminister
Sauli Niinistö

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.