1148/1997

Given i Helsingfors den 11 december 1997

Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i lagen den 3 augusti 1992 om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (705/1992) 9 § 2 mom. 8 och 9 punkten samt 4 mom., 14 § 2 mom., 14 a § 1 och 2 mom., 16 § 2 mom., 40 § 1 och 5 mom. samt 49 § 2 mom.,

dessa lagrum sådana de lyder, 9 § 2 mom. 8 och 9 punkten samt 14 a § 1 mom. i lag 1151/1996, 9 § 4 mom. i sistnämnda lag och i lag 385/1997, 14 § 2 mom. och 16 § 2 mom. i lag 718/1993, 14 a § 2 mom. i lag 261/1995, 40 § 1 mom. i nämnda lag 385/1997 samt 5 mom. i lag 1448/1995 och 49 § 2 mom. i lag 1445/1994, samt

fogas till 9 § 2 mom., sådant det lyder i nämnda lag 1151/1996, en ny 10 punkt samt till 40 §, sådan den lyder i nämnda lagar 1448/1995, 1151/1996 och 385/1997, ett nytt 6 mom. som följer:

9 §
Kommunens finansieringsandel av driftskostnader som gäller undervisningsverksamhet och bibliotek

Vid beräkning av kommunens finansieringsandel sammanräknas alla de statsandelsgrunder till kommunerna som avses i 8 § 1―6 och 8 punkten och till det på så sätt erhållna beloppet adderas och


8) de belopp som motsvarar statsandelsgrunderna och som beräknats på basis av det genomsnittliga beloppet för priserna per enhet enligt 10 § för yrkesläroanstalter och specialyrkesläroanstalter i fråga om grundläggande yrkesutbildning som ordnas vid sådana vuxenutbildningscentrer och riksomfattande särskilda yrkesläroanstalter som avses i lagen om yrkesutbildningscentrer för vuxna och riksomfattande särskilda yrkesläroanstalter (760/1990), vid sameområdets utbildningscentral som avses i lagen om sameområdets utbildningscentral (545/1993) och vid Räddningsinstitutet som avses i lagen om Räddningsinstitutet (1165/1994),

9) på grund av kostnader som föranleds av anläggningsprojekt, tio procent av det belopp som fås när det sammanlagda antalet studerande vid yrkesläroanstalter och specialyrkesläroanstalter samt antalet studerande som får grundläggande yrkesutbildning vid musikläroanstalter, folkhögskolor och riksomfattande idrottsutbildningscentrer samt antalet studerande som får grundskoleundervisning och gymnasieundervisning vid folkhögskolor multipliceras med det med stöd av 10 § fastställda genomsnittliga beloppet för priserna per enhet för yrkesläroanstalter och specialyrkesläroanstalter och det på så sätt erhållna beloppet minskas med statsandelsgrunderna som beräknats på basis av de årshyror som avses i 14 § 2 mom. och 16 § 2 mom. samt i 12 § 3 mom. lagen om folkhögskolor med statsandel (1218/1993) och som fastställts för läroanstalternas huvudmän såsom grund för beräkning av statsandelen, samt

10) på grund av kostnader som föranleds av anläggningsprojekt, tio procent av det belopp som fås när det totala antalet studerande vid yrkeshögskolor multipliceras med det med stöd av 10 § fastställda genomsnittliga beloppet för priserna per enhet för yrkeshögskolor och det på så sätt erhållna beloppet minskas med statsandelsgrunderna som beräknats på basis av de årshyror som avses i 14 a § 2 mom. och som fastställts för läroanstalternas huvudmän såsom grund för beräkning av statsandelen.


Till kommunens per invånare beräknade finansieringsandel adderas årligen

1) det belopp som fås när de sammanlagda betalningsandelar för elevernas hemkommuner som kommunerna skall betala för 1996, justerade till den uppskattade kostnadsnivån för finansåret, i fråga om kostnader för skolskjuts för elever i gymnasier, yrkesläroanstalter, specialyrkesläroanstalter och yrkesutbildningscentrer för vuxna divideras med invånarantalet i landet,

2) det belopp som fås när de sammanlagda betalningsandelar för elevernas hemkommuner som kommunerna skall betala för 1996, justerade till den uppskattade kostnadsnivån för finansåret, i fråga om kostnader för yrkesinriktad tilläggsutbildning som ordnats på påbyggnadslinjer divideras med invånarantalet i landet, samt

3) på basis av de minskningar i statsandelarna som gjorts i syfte att balansera den offentliga ekonomin 613 mark 1998 och därefter det belopp som fås när nämnda belopp justeras till den uppskattade kostnadsnivån för finansåret.

14 §
Beräkning av enhetspriset för yrkesläroanstalter och specialyrkesläroanstalter

Om en läroanstalt med beaktande av verksamhetens omfattning i väsentlig utsträckning arbetar i hyrda lokaler kan priset per enhet höjas med ett belopp som räknas ut genom att den årshyra som ministeriet fastställt som grund för beräkning av statsandelen divideras med antalet elever vid läroanstalten. Hyror enligt detta moment skall inte beaktas när de riksomfattande totalkostnader som avses i 1 mom. räknas ut.


14 a §
Beräkning av priset per enhet för yrkeshögskolor

Priset per enhet per studerande i yrkeshögskolor skall beräknas vartannat år per yrkeshögskoleexamen genom att de riksomfattande totalkostnaderna under året före det år då priset per enhet bestäms för utbildning som leder till en yrkeshögskoleexamen vid kommunala, privata och statliga yrkeshögskolor divideras med det totala antalet elever som avlägger denna examen nämnda år. Priserna per enhet kan graderas enligt vad som bestäms genom förordning så att de väsentliga skillnaderna i kostnaderna för utbildningsprogram som leder till examen och för andra undervisningsarrangemang beaktas. Om det inte är möjligt att utreda kostnaderna för utbildning som leder till examen, bestäms priset per enhet på basis av de uppskattade totalkostnaderna för den utbildning som leder till examen i fråga. Som pris per enhet per studerande för de yrkesinriktade specialiseringsstudierna används det genomsnittliga belopp för priset per enhet som bestämts med stöd av 10 § för yrkeshögskolorna. Priserna per enhet beräknas så att priserna per enhet när de multipliceras med antalet studerande sammanlagt motsvarar ovan nämnda totalkostnader.

Om en yrkeshögskola med beaktande av verksamhetens omfattning i väsentlig utsträckning arbetar i hyrda lokaler kan priset per enhet höjas med ett belopp som räknas ut genom att den årshyra som vederbörande ministerium fastställt som grund för beräkning av statsandelen divideras med antalet studerande vid yrkeshögskolan. Hyror enligt detta moment skall inte beaktas när de riksomfattande totalkostnader som avses i 1 mom. räknas ut.


16 §
Beräkning av enhetspriset för musikläroanstalter

Om en musikläroanstalt som meddelar grundläggande yrkesutbildning, med beaktande av verksamhetens omfattning i väsentlig utsträckning arbetar i hyrda lokaler, kan priset per enhet höjas med ett belopp som räknas ut genom att den årshyra som vederbörande ministerium fastställt som grund för beräkning av statsandelen divideras med det antal undervisningstimmar inom grundläggande yrkesutbildning som fastställts som grund för beräkning av statsandelen. Hyror enligt detta moment skall inte beaktas när de kostnader som avses i 1 mom. räknas ut.


40 §
Utbetalning av statsandel

Statsbidragsmyndigheten betalar den finansiering för driftskostnader som avses i 39 § 1 mom. till kommunen eller någon annan huvudman för en anstalt så som bestämts i 17 § 1 mom. lagen om statsandelar till kommunerna. Belopp enligt de justeringar som avses i 39 § 2 mom. betalas till huvudmannen eller uppbärs till staten före utgången av februari det år som följer efter finansåret. Till den finansiering som betalas till huvudmän för yrkesläroanstalter, specialyrkesläroanstalter och musikläroanstalter som ordnar yrkesutbildning adderas på basis av kostnader för anläggningsprojekt 43 procent av det belopp som fås när produkten av huvudmannens elevantal och det genomsnittliga belopp för priserna per enhet som fastställts för yrkesläroanstalterna och specialyrkesläroanstalterna med stöd av 10 §, dividerad med tio, minskas med statsandelsgrunderna som beräknats på basis av de årshyror som med stöd av 14 § 2 mom. och 16 § 2 mom. fastställts för läroanstaltens huvudman som grund för beräkning av statsandelen. Det belopp som skall adderas till finansieringen till huvudmannen för en yrkeshögskola beräknas på motsvarande sätt på basis av antalet studerande i högskolan, det genomsnittliga belopp för priserna per enhet som fastställts för yrkeshögskolorna med stöd av 10 § och den årshyra som fastställts för yrkeshögskolan med stöd av 14 a § 2 mom. som grund för beräkning av statsandelen.


Statsandelen för ett anläggningsprojekt skall, om inte statsbidragsmyndigheten med stöd av 6 mom. beslutar något annat, betalas till kommunen eller någon annan huvudman för en inrättning som avses i någon av de lagar som nämns i 3 § i lika stora månatliga poster under den tid projektet beräknas pågå. Den första posten skall betalas ut månaden efter den då meddelandet om att projektet inletts har inkommit. Om projektet i ett fall som avses i 32 § 2 mom. har inletts innan beslut om statsandel har fattats, skall den första posten betalas ut under den månad som följer efter att statsandel beviljades.

Statsandelen för ett anläggningsprojekt kan också betalas under sju år i lika stora årliga poster räknat från ingången av kalenderåret efter det då projektet slutfördes. Varje årlig post betalas före utgången av mars och den ökas med en på den obetalda delen av statsandelen beräknad årlig ränta som motsvarar Finlands Banks grundränta och som räknas från den dag då den första årliga posten har betalts. Den som ansöker om statsandel skall meddela om han samtycker till att statsandelen betalas på det sätt som avses i detta moment.

49 §
Driftskostnader

De statsbidrag och statsunderstöd som vid ingången av 1994 är obetalda till specialyrkesläroanstalter, särskilda yrkesläroanstalter och privata skolor som organiserats så att de motsvarar grundskolan samt övriga i denna lag avsedda statsandelar som vid ingången av 1993 varit obetalda betalas så som bestäms i detta moment. Statsandelar, statsbidrag och statsunderstöd som understiger 10 000 mark betalas inte ut. Det belopp som skall betalas beräknas så att skillnaden mellan den statsandel, det statsbidrag eller det statsunderstöd som sökts enligt på förhand fastställda grunder och de betalda förskotten och delbetalningarna minskas med 5 procent. Av det så uträknade beloppet betalas 1994 en tjugondedel, 1996, 1997, 2000 och 2001 årligen en femtedel samt 1999 tre tjugondedelar. Till andra läroanstalter än specialyrkesläroanstalter, särskilda yrkesläroanstalter och privata skolor som organiserats så att de motsvarar grundskolan betalas under fem år sex procents årlig ränta på en femtedel av nämnda belopp. Räntan betalas i samband med posten för 2001.



Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.

Utan hinder av vad som i denna lags 14 a § 1 mom. bestäms om beräkning av priserna per enhet för yrkeshögskolorna, beräknas priserna per enhet nästa gång på basis av de faktiska totalkostnaderna för 1999. På kostnaderna tillämpas vid beräkning av priserna per enhet för 1998 de bestämmelser som gäller när denna lag träder i kraft.

Om priset per enhet för en yrkesläroanstalt, specialyrkesläroanstalt, yrkeshögskola eller musikläroanstalt som ordnar grundläggande yrkesutbildning, när denna lag träder i kraft har höjts på basis av hyror, skall den årshyra som undervisningsministeriet har fastställt för läroanstaltens huvudman som grund för beräkning av statsandelen och som tillämpas när denna lag träder i kraft kvarstå som den årshyra som fastställts för läroanstaltens huvudman som grund för beräkning av statsandelen när priserna per enhet höjs.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

RP 122/1997
KuUB 20/1997
RSv 165/1997

Helsingfors den 11 december 1997

Republikens President
MARTTI AHTISAARI

Undervisningsminister
Olli-Pekka Heinonen

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.