1042/1997

Givet i Helsingfors den 28 november 1997

Plakat om fyra tacksägelse-, bot- och böndagar vilka högtidligen skall firas i hela riket år 1998

Vårt folk har under sin historia lärt sig att sätta sin tillit till Gud under svåra tider. Också i situationer som förefallit hopplösa har vi fått erfara hopp som tagit sig uttryck i glädje och tacksamhet. Nära förknippade med vårt folks livserfarenheter är orden "Ta er tillflykt till Gud ― gläd er i hoppet", vilka denna gång utgör det allmänna temat för böndagarna. Finlands folk har under olika skeden satt sin tillit till Gud och till värden som består.

I vår tid har dock allt flera människor förlorat en fast grund i livet och försökt skapa trygghet med hjälp av materiellt välstånd. När välståndet bryts ner upplever de en stor otrygghet. Denna förvärras ofta av konflikter i familje- och människorelationerna och snabbt förändrade värderingar, där det gamla och trygga får vika för det nya och okända. I synnerhet för de unga är en trygg livsmiljö och människor att lita på en god grogrund för att de skall kunna utvecklas till ansvarskännande vuxna, bygga upp en framtid och respektera bestående värden. Vår uppgift är att ständigt arbeta för ett tryggare samhälle där glädje och hopp genomsyrar vårt liv till sammans.

Trots de många skyddsnät som den offentliga makten och medborgerliga verksamheten tillhandahåller finns det stor andlig nöd och otrygghet i vårt land. Ekonomisk och humanitär hjälp är inte nog för att lindra den. Böndagarnas budskap påminner oss om vikten av en grund som står fast under alla förhållanden och nödvändigheten av att söka den. Vi kallas att sätta vår tillit till Gud. Genom att förtrösta på honom får vi nytt hopp och ny glädje.

Regeringen har med iakttagande av gammal kristlig sed beslutat att allmänna tacksägelse-, bot- och böndagar år 1998 skall högtidlighållas under fyra söndagar, nämligen den 25 januari, den 10 maj, den 27 september och den 25 oktober, samt till ämne för predikan på dessa böndagar fastställt bifogade texter. Medborgarna i republiken uppmanas att delta i dessa gemensamma gudstjänster samt att även i hemmen fördjupa sig i den kristna trons eviga sanningar. Det åligger alla som det vederbör att tillkännage detta beslut och övervaka dess efterlevnad.

Helsingfors den 28 november 1997

Republikens President
MARTTI AHTISAARI

Undervisningsminister
Olli-Pekka Heinonen

Böndagarnas datum och texter år 1998
1 böndagen den 25 januari

Då svarade Rubens barn och Gads barn och ena hälften av Manasses stam och talade till huvudmännen för Israels ätter: "Må vi gripa oss an och bygga detta altare, men inte till brännoffer eller slaktoffer utan till att vara ett vittne mellan oss och er och mellan bådas våra efterkommande efter oss, att vi vill förrätta Herrens tjänst inför hans ansikte med våra brännoffer och slaktoffer och tackoffer, så att era barn i framtiden inte kan säga till våra barn: "Ni har ingen del i Herren." Och vi tänkte: Om det i framtiden händer att de säger så till oss och våra efterkommande, då kan vi svara: "Se på den bild av Herrens altare, som våra fäder har gjort, men inte till brännoffer eller till slaktoffer utan till att vara ett vittne mellan oss och er." Bort det, att vi skulle sätta oss upp mot Herren och nu vända oss bort från Herren genom att bygga ett altare till brännoffer eller till spisoffer eller till slaktoffer, ett annat än Herrens, vår Guds, altare, som står framför hans tabernakel." (Jos. 22: 21, 26―29)

På samma sätt är det när Anden stöder oss i vår svaghet. Vi vet ju inte hur vår bön egentligen bör vara, men Anden vädjar för oss med rop utan ord, och han som utforskar våra hjärtan vet vad Anden menar, eftersom Anden vädjar för de heliga så som Gud vill. (Rom. 8: 26―27)

Med Andens kraft inom sig återvände Jesus till Galileen, och ryktet om honom spred sig i hela trakten. Han undervisade i deras synagogor, och alla lovprisade honom. (Luk. 4: 14―15)

2 böndagen den 10 maj

Och Josua sade till allt folket:

"Så frukta nu Herren och tjäna honom ostraffligt och troget. Skaffa bort de gudar som era fäder tjänade på andra sidan floden och i Egypten, och tjäna Herren. Men om det misshagar er att tjäna Herren, så utvälj åt er i dag vem ni vill tjäna, antingen de gudar som era fäder tjänade, när de bodde på andra sidan floden, eller de gudar som dyrkas av amoréerna, i vilkas land ni själva bor. Men jag och mitt hus, vi vill tjäna Herren."

Då svarade folket och sade: "Bort det, att vi skulle överge Herren och tjäna andra gudar!" (Jos. 24: 14―16)

Jag har blivit påmind om den uppriktiga tro som finns hos dig och som fanns redan hos din mormor Lois och din mor Eunike; jag är viss om att den finns också hos dig.

Därför påminner jag dig om att du skall blåsa liv i den nådegåva från Gud som finns hos dig sedan jag lade mina händer på dig. Ty Gud har inte gett oss modlöshetens ande utan kraftens, kärlekens och självbesinningens. Skäms alltså inte för vittnesbördet om vår Herre och inte heller för mig som är fånge för hans skull, utan lid för evangeliet du också, med kraften från Gud. (2 Tim. 1: 5―8)

Jesus sade: Om ni håller mina bud, blir ni kvar i min kärlek, så som jag har hållit min faders bud och är kvar i hans kärlek. Detta har jag sagt er för att min glädje skall vara i er och er glädje bli fullkomlig. Mitt bud är detta: att ni skall älska varandra så som jag har älskat er. Ingen har större kärlek än den som ger sitt liv för sina vänner. Ni är mina vänner, om ni gör vad jag befaller er. Jag kallar er inte längre tjänare, ty en tjänare vet inte vad hans herre gör. Jag kallar er vänner, därför att jag har låtit er veta allt vad jag har hört av min fader. Ni har inte utvalt mig, utan jag har utvalt er och bestämt er till att gå ut i världen och bära frukt, frukt som består, och då skall Fadern ge er vad ni än ber honom om i mitt namn. Detta befaller jag er: att ni skall älska varandra. (Joh. 15: 10―17)

3 böndagen den 27 september

Och Herren uppenbarade sig för honom vid Mamres terebintlund, där han satt vid ingången till sitt tält, då det var som hetast på dagen. När han lyfte upp sina ögon, fick han se tre män stå framför sig. Och då han såg dem, skyndade han mot dem från tältets ingång och bugade sig ned till jorden och sade: "Herre, har jag funnit nåd inför dina ögon, så gå inte förbi din tjänare. Låt mig hämta litet vatten, så att ni kan tvätta era fötter. Och vila er under trädet. Jag vill också hämta ett stycke bröd så att ni kan vederkvicka er, innan ni går vidare, eftersom ni nu har tagit vägen förbi er tjänare." De sade: "Gör som du har sagt."

Och Abraham skyndade in i tältet till Sara och sade: "Skynda dig och ta tre sea-mått fint mjöl, knåda det och baka kakor." Men själv skyndade Abraham bort till boskapen och tog en god ungkalv och gav den åt sin tjänare, och denne skyndade sig att tillreda den. Och han tog gräddmjölk och söt mjölk och kalven, som han hade låtit tillreda, och satte fram för dem. Och han stod själv hos dem under trädet, medan de åt. (1 Mose 18: 1―8)

Håll broderskärleken levande. Kom ihåg att visa gästfrihet, ty det har hänt att de som gjort det har haft änglar till gäster utan att veta om det. Tänk på dem som sitter i fängelse, som om ni var fångar med dem. Tänk på dem som blir misshandlade, som om det gällde er egen kropp.

Äktenskapet skall alltid hållas i ära och den äkta sängen bevaras obefläckad. Ty otuktiga och äktenskapsbrytare skall Gud döma.

Lev inte för pengar; nöj er med vad ni har. Gud själv har sagt: Jag skall aldrig överge dig, aldrig svika dig, och därför kan ni tryggt säga: Herren är min hjälpare, jag skall aldrig frukta. Vad kan en människa göra mig? (Hebr. 13: 1―6)

Till sin värd sade han: "När du bjuder på middag eller någon annan måltid, bjud då inte dina vänner eller bröder eller släktingar eller rika grannar, så att de bjuder tillbaka och det blir din belöning. Nej, när du skall ha en fest, så bjud fattiga och krymplingar, lytta och blinda. Salig är du då, eftersom de inte kan ge dig någon belöning; belöningen får du vid de rättfärdigas uppståndelse." En av gästerna, som hörde detta, sade till honom: "Salig den som får vara med om måltiden i Guds rike." (Luk. 14: 12―15)

4 böndagen den 25 oktober

Ja, hur ni än räcker ut era händer, så gömmer jag mina ögon för er, och om ni än ber mycket så hör jag inte på det. Era händer är fulla av blod ― tvätta er då, och rena er. Skaffa ert onda leverne bort från mina ögon. Upphör att göra vad ont är. Lär att göra vad gott är, far efter det rätt är, visa förtryckaren på bättre vägar, skaffa den faderlöse rätt, utför änkans sak. (Jes. 1: 15―17)

Den som sår i sitt kött skall skörda förgängelse ur köttet, men den som sår i anden skall skörda evigt liv ur anden. Låt oss inte tröttna på att göra det som är rätt. När tiden är inne får vi skörda, bara vi inte ger upp. (Gal. 6: 8―9)

Fäst upp era kläder och håll lamporna brinnande. Var som tjänare som väntar på att deras herre skall komma hem från ett bröllop, så att de genast kan öppna, när han kommer och bultar på porten. Saliga de tjänarna, eftersom deras herre finner dem vakna när han kommer. Sannerligen, han skall fästa upp sina kläder och låta dem lägga sig till bords och själv gå och passa upp dem. Om han så kommer vid midnatt eller ännu senare ― saliga är de tjänarna, när han finner dem beredda. (Luk. 12: 35―38)

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.