1215/1996

Given i Helsingfors den 20 december 1996

Förordning om ändring av sjukförsäkringsförordningen

På föredragning av social- och hälsovårdsministern

upphävs i sjukförsäkringsförordningen av den 1 november 1963 (473/1963) 15 och 25 §§,

av dessa lagrum 15 § sådan den lyder i förordning 717/1991 och 1624/1993, samt

ändras 3 §, 9 § 2 mom., 10 § 1 och 2 mom., 14 § 1, 2, 4 och 6 mom., 17 § 2 mom., 18 § 2 och 5 mom., 21 § 1 och 3 mom., 34 § 2 mom., 39 § 1 och 2 mom, 44 §, 44 a § 1 mom., samt 49 och 50 §§,

av dessa lagrum 3 § sådan den lyder i förordning 835/1985, 9 § 2 mom. sådant det lyder i förordning 650/1994, 10 § 1 och 2 mom. och 44 a § 1 mom. sådana de lyder i förordning 1511/1995, 14 § 1 och 6 mom. och 18 § 2 och 5 mom. sådana de lyder i nämnda förordning 717/1991, 14 § 4 mom. sådant det lyder i förordning 1325/1990 och 21 § 1 och 3 mom. så- dana de lyder i förordning 630/1973, som följer:

3 §

En försäkrad skall genom intyg som utfärdats av specialläkare eller, om långvarigt vårdförhållande föreligger, av annan läkare eller som grundar sig på undersökning vid sjukhus påvisa sådan sjukdom och sådant behov av läkemedel eller kliniskt näringspreparat som avses i 9 § sjukförsäkringslagen. Kan sådant intyg inte utan svårighet erhållas, kan lokalbyrån godkänna även av annan läkare utfärdat, på grundlig undersökning baserat intyg.

9 §

Lokalbyrån skall, om inte något annat följer av 17 § sjukförsäkringslagen, fastställa dagpenningens belopp enligt den arbetsinkomst som avses i 8 §.

10 §

Önskar den försäkrade få dagpenning till ett större belopp än vad den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen förutsätter, skall han hos lokalbyrån förete utredning rörande sin arbetsinkomst under de sex sista månaderna före den av sjukdom förorsakade arbetsoförmågans inträde och under vilka han har varit försäkrad i Finland enligt sjukförsäkringslagen. En försäkrad, som enligt lag är bokföringsskyldig eller som för beskattningen är skyldig att föra bok över sina inkomster och utgifter, har rätt att förete nämnda utredning med avseende på hela den redovisningsperiod eller det skatteår då arbetsoförmågan inträtt eller med avseende på den redovisningsperiod eller det skatteår som föregick arbetsoförmågan. Har den försäkrade på grund av byte av yrke eller av annat liknande skäl haft arbetsinkomst under endast en del av den tid som avses ovan, men skall denna inkomst ändå betraktas som fortgående, eller har den redovisningsperiod, över vilken ovan nämnda utredning skall företes, varit kortare eller längre än ett år, skall lokalbyrån med beaktande av den tid till vilken inkomsten hänför sig, uppskatta vad som skall anses som den försäkrades arbetsinkomst under sex månader. Är arbetsinkomsten, som bör anses tillförlitligt utredd, efter det att en sex månaders inkomst multiplicerats med två, 20 procent större än den vid beskattningen konstaterade, i enlighet med 76 § 1 mom. sjukförsäkringslagen justerade arbetsinkomsten, skall den förstnämnda inkomsten läggas till grund för dagpenningens fastställande.

Önskar den försäkrade, på grunder som nämns i 17 § 2 mom. sjukförsäkringslagen, få dagpenning till ett större belopp än vad den vid beskattningen konstaterade arbetsinkomsten eller den på i 1 mom. nämnda sätt fastställda arbetsinkomsten förutsätter, skall han hos lokalbyrån förete utredning om sin arbetsinkomst under det år då arbetsoförmnkan inträtt och det kalenderår som föregick detta, dock inte för längre tid än den nänkaste tid, under vilken han varit sex mnkader i arbete. Är inkomsten, som bör anses tillförlitligt utredd, multiplicerad med två, 20 procent större än den vid beskattningen konktaterade, i enlighet med 76 § 1 mom. sjunkörsäkringslagen justerade arbetsinkomnken, skall den förstnämnda inkomsten länkas till grund för dagpenningens faststänkande.


14 §

En försäkrad skall skriftligen hos lokalbyrån söka förmåner enligt sjukförsäkringslagen. Vid sökande av förmån skall sökanden på anfordran uppvisa sitt sjukförsäkringskort.

Då ersättning för sjukvårdskostnader eller kostnader förorsakade av havandeskap eller barnsbörd söks, skall den försäkrade förete

1) tillförlitlig utredning om kostnaderna,

2) nödvändig utredning om sjukdomen, havandeskapet eller barnsbörden, samt

3) annan utredning som lokalbyrån anser behövlig.


För att få moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning skall den försäkrade med av läkare eller hälsovårdscentral utfärdat intyg styrka att hennes havandeskap varat minst den tid som bestäms i 21 § 2 mom. sjukförsäkringslagen. Förutsättning för att föräldrapenning skall utbetalas till barnets moder eller fader eller förutsättning för att faderskapspenning skall utbetalas till fadern under föräldrapenningsperioden är att lokalbyrån tillställts intyg över sådan efterundersökning som avses i 30 § sjuförsäkringslagen. För att få specialvårdspenning skall den försäkrade förete sådan utredning som lokalbyrån anser vara behövlig.


Då ersättning söks för förlorad inkomst, som avses i 4 a § 2 och 3 mom. sjukförsäkringslagen, skall företes

1) hälsovårdsnämndens beslut eller länsrättens utslag eller beslut i fråga om fråsraro från arbete eller isolering,

2) meddelande från arbetsgivaren eller annan tillförlitlig utredning om lönebeloppet eller om annan i 12 a § avsedd arbetsinkomst, och

3) annan utredning, som lokalbyrån behöver.


17 §

En försäkrad som beviljats dagpenning, skall, för att få den i fortsättningen, för varje betalningsperiod förete en anmälan, som skrivits på en blankett som föreskrivits av folkpensionsanstalten, eller annan utredning med uppgift om han varit frånvarande från arbetet under betalningsperioden samt, om lokalbyrån så förordnar, nytt läkarintyg över sin arbetsoförmåga. Om den försäkrades arbetsoförmåga är uppenbar, behöver lokalbyrån inte fordra nämnda utredningar.

18 §

En försäkrad som beviljats särskild moderskapspenning skall, för att få den i fortsättningen, för varje betalningsperiod förete en anmälan, som skrivits på en blankett som föreskrivits av folkpensionsanstalten, eller annan utredning med uppgift om hon varit frånvarande från arbetet under betalningsperioden. Om den försäkrades rätt till särskild moderskapspenning är uppenbar, behöver lokalbyrån inte fordra nämnda utredningar


Om den försäkrade under den särskilda moderskapspennings- eller föräldrapenningsperioden börjar förvärvsarbeta eller börjar med annat arbete utanför hemmet, skall han anmäla därom hos lokalbyrån i god tid innan han inleder arbetet. På samma sätt skall anmälas om föräldrapenning betalas till fadern för den tid då båda föräldrarna arbetar. Den försäkrade skall omedelbart anmäla om andra ändringar som påverkar betalningen av särskild moderskapspenning samt moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenning. Lokalbyrån kan även bestämma att den försäkrade skall förete en utredning om dessa.


21 §

Har en försäkrad på anfordran i enlighet med 31 § 1 mom. sjukförsäkringslagen undergått undersökning, har han rätt att få ersättning för av undersökningen förorsakade kostnader samt ersättning för resekostnader, dagtraktamente, nattresepenning och logiersättning enligt folkpensionsanstaltens föreskrifter. Har den försäkrade varit i oundgängligt behov av följeslagare, ersätts resekostnaderna enligt samma grunder som i fråga om försäkrad.


Lokalbyrån skall före i 1 mom. nämnd anfordran i saken höra vederbörande sakkunnigläkare.

34 §

I protokoll, som förs vid socialförsäkringsnämndens möten, skall antecknas

1) datum för mötet, tidpunkten för dess början och slut samt platsen för mötet,

2) vid mötet närvarande medlemmar,

3) vid mötet behandlade ärenden, beslut som fattats vid mötet och företagna omröstningar samt avvikande åsikter, samt

4) jäv och andra omständigheter som befunnits nödvändiga.


39 §

För att få en riktig och enhetlig praxis skall folkpensionsanstalten ge lokalbyråerna allmänna råd och anvisningar för avgörande av ärenden som avses i sjukförsäkringslagen.

Folkpensionsanstalten skall övervaka krets- och lokalbyråernas verksamhet och verkställa granskningar vid dessa.


44 §

Socialförsäkringsnämndens ordförande och annan medlem skall innan han tillträder befattningen avlägga föreskriven tjänste- och domared vid allmän underrätt samt arbetsplatskassans ordförande och annan medlem föreskriven tjänsteed, om de inte tidigare avlagt sådan ed.

44 a §

Lokalbyrån skall genom pensionsskyddscentralens förmedling tillställa den som beviljar annan ersättning det meddelande som avses i 27 § 4 mom. sjukförsäkringslagen omedelbart efter det att de 150 betalningsdagar som anges i nämnda moment gått till ända. Samtidigt skall lokalbyrån informera den försäkrade om det meddelande som givits samt om rehabiliteringsmöjligheterna och sökande av annan ersättning.


49 §

Har lokalbyrån med stöd av 68 § 2 eller 4 mom. sjukförsäkringslagen beslutat inhämta utredning av sjukhus eller annan sjukvårdsanstalt eller läkare, skall inhämtandet av utredningen ske genom förmedling av kretsbyrån.

50 §

Vad som i denna förordning bestäms om folkpensionsanstalten och dess lokalbyrå, gäller i tillämpliga delar även arbetsplatskassan och dess styrelse.


Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1997.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

Helsingfors den 20 december 1996

Republikens President
MARTTI AHTISAARI

Social- och hälsovårdsminister
Sinikka Mönkäre

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.