1188/1996

Given i Helsingfors den 20 december 1996

Lag om ändring av fastighetsbildningslagen

I enlighet med riksdagens beslut, tillkommet på det sätt som 67 § riksdagsordningen stadgar,

upphävs i fastighetsbildningslagen av den 12 april 1995 (554/1995) 103 § 3 mom.,

ändras 5 § 1-3 mom., 24 § 1 mom. 4 punkten, det inledande stycket i 36 §, 64 och 107 §§, 150 § 2 mom., 156 § 3 mom., 203 § 3 mom., 212 § 2 mom., 213 § 2 mom., 215 § 2 mom., 226 § 1 mom., 230 § 1 mom., 232 § 1 mom. 13 punkten och 2 mom., 243 § 2 mom. 1 punkten, 251 § 2 mom. och 265 § 1 mom. samt

fogas till 25 § ett nytt 3 mom., till lagen en ny 61 a §, till 95 § ett nytt 3 mom., till lagen en ny 97 a §, till 265 § ett nytt 3 mom., till lagen en ny 282 a §, till 290 § ett nytt 2 mom. och till lagen en ny 293 a § som följer:

5 §

Förrättningsingenjören kan vara en i tjänsteförhållande vid lantmäteriverket anställd diplomingenjör som har avlagt en för uppgiften lämplig examen inom utbildningsprogrammet för lantmäteri eller ingenjör eller tekniker som avlagt examen vid en teknisk läroanstalts eller en yrkeshögskolas studieriktning för lantmäteriteknik.

En sådan ingenjör eller tekniker som nämns i 1 mom. kan vara förrättningsingenjör vid styckning, frivilligt ägobyte, bildande till lägenhet av ett fristående område, över-

föring och bildande till lägenhet av en andel i ett samfällt område, bildande av samfällt område, vägförrättning enligt lagen om enskilda vägar (358/1962), servitutsförrättning samt rågång. Om det i samband med styckning, bildande till lägenhet av ett fristtnnde område eller frivilligt ägobyte är nötnändigt att företa någon annan åtgärd än sådan som avser fastighetsbestämning eller servitut eller som avses i 156 § 3 mom., skall förrättningsingenjören vara diplomingenjör.

En i lagen om kommunens fastighetsingenjör (557/1995) avsedd fastighetsingenjör är förrättningsingenjör vid tomtmätning, mätning av allmänt område, fastighetsbestämning som gäller en tomt eller ett allmänt område, ägobyte och servitutsförrättning, samt servitutsförrättning som gäller ett servitut som på ett stadsplaneområde skall stiftas eller har stiftats till förmån för kommunen. En i 1 mom. avsedd, hos kommunen i tjänsteförhållande anställd ingenjör eller tekniker som kommunen förordnat att verkställa fastighetsförrättningar kan också vara förrättningsingenjör vid tomtmätning, mätning av allmänt område samt vid rågång, frivilliga ägobyten och servitutsförrättningar som gäller en tomt eller ett allmänt område.


24 §

Samstyckning får förrättas, om


4) det inte föranleder oklarheter i fastighetssystemet eller inskrivningssystemet att de outbrutna områdena bildas till en enda fastighet,


25 §

Styckning av ett område av en samfälld skog som överlåtits enligt 4 § 1 mom. lagen om samfällda skogar (37/1991) och en samfälld skog som sålts enligt 5 § 1 mom. i samma lag, får styckning förrättas utan hinder av 1 och 2 mom.

36 §

På ett område för vilket det enligt 123 a § byggnadslagen är nödvändigt att uppgöra en strandplan får ett outbrutet område som är avsett till byggnadsplats inte avstyckas förrän strandplanen har fastställts. Uppstår det vid styckningen ovisshet om en strandplan skall uppgöras för området eller anser förrättningsingenjören det vara nödvändigt att en strandplan uppgörs, skall förrättningsingenjören hänskjuta ärendet till vederbörande ministerium eller den regionala miljöcentralen för avgörande i den ordning som 123 b § 3 mom. byggnadslagen stadgar. Ett outbrutet område som är avsett till byggnadsplats får dock avstyckas, om


61 a §

Har en fastighet ett sådant huvudsakligen av jordägor bestående utskifte inom en annan bys rår som har ringa värde eller som till formen och läget är sådant att fastighetens ägare inte kan utnyttja det på ett ändamålsenligt sätt och försvårar utskiftet möjligheterna att utnyttja ägor som gränsar till det, får skiftet inlösas till en sådan till skiftet gränsande fastighet vars ägare yrkar inlösen och i samband med vilken det är ändamålsenligt att utnyttja skiftet. Om ett sådant skifte gränsar till flera fastigheter, kan det också inlösas i delar till de av dessa fastigheter vilkas ägare yrkar på inlösen och i samband med vilka det är ändamålsenligt att utnyttja de olika delarna av skiftet.

64 §

Om skiftesläggningen kan rättas eller en byggnadsplats som är anpassad till planen kan bildas genom ägobyte, skall ägobyte förrättas i stället för att ett område inlöses enligt 60-62 §§. Ägobytet får förrättas utan samtycke av ägarna, även om de förutsättningar som 58 § 2 mom. stadgar inte föreligger. En ytterligare förutsättning för inlösning är att inlösningen inte skadar klarheten i fastighetssystemet eller försvårar bildandet av fastigheter som är anpassade till en stads-, byggnads- eller strandplan, eller att inlösningen i sådana fall som avses i 60 och 61 §§ inte medför betydande olägenhet för någon sakägare.

95 §

Utöver vad som stadgas om samklyvning kan vid klyvning som verkställs i samband med nyskifte en andel som skall avskiljas från en lägenhet sammanslås med en skiftesdelägares fastighet som hör till nyskiftet. I fråga om förutsättningarna för en dylik sammanslagning gäller vad som stadgas om förutsättningarna för sammanslagning av fastigheter. Vid ett nyskifte kan även fastigheter som omfattas av nyskiftet sammanslås, om de stadgade förutsättningarna för en sammanslagning föreligger.

97 a §

Utan hinder av 97 § kan en samfälld skog enligt avtal mellan fastighetsägarna bildas så att den andel som varje delägarfastighet erhåller i den samfällda skogen motsvarar värdet av det område som fastigheten överlåtit i förhållande till värdet av hela den samfällda skogen.

107 §

När en rå som inte har utmärkts genom råmärken eller koordinater gås upp, får rån rätas ut så att små områden av ringa värde byts ut mellan registerenheterna eller, om inget lämpligt vederlagsområde finns, överförs från en registerenhet till en annan. Ersättning betalas för skillnader i värde mellan områden som byts sinsemellan samt för områden som överförs.

150 §

En styckningsfastighet eller en sådan fastighet som bildats av en mottagande fastighet och ett outbrutet område som överförts till denna får en del av en andel som moderfastigheten har i ett samfällt område eller i en gemensam särskild förmån samt av en enskild särskild förmån som tillhör moderfastigheten, om sakägarna har avtalat om detta. Om sakägarna inte har avtalat något annat, bestäms styckningsfastighetens eller en sådan fastighets, som bildats av en mottagande fastighet och ett outbrutet område som överförts till denna, andel enligt förhållandet mellan styckningsfastighetens eller det överförda outbrutna områdets markareal och stomfastighetens markareal eller av särskilda skäl enligt någon annan skälig grund.

156 §

Vid en fastighetsförrättning skall för varje fastighet och skifte ordnas en behövlig vägförbindelse genom stiftande av ett servitut som avses i 154 § 1 mom. 9 punkten eller en ständig eller tidsbestämd vägrätt enligt lagen om enskilda vägar eller någon annan rätt som behövs för vägförbindelsen. I fråga om förutsättningarna för stiftande av en sgfan rätt tillämpas lagen om enskilda vägar.

203 §

Är den betalningstid som utsatts för en ersättning längre än tre månader från den dag då förrättningen avslutades eller från den dag då betalningstiden med stöd av 2 mom. började, skall på ersättningen betalas sex procent i årlig ränta, som räknas från den dag då tre månader har förflutit från början av betalningstiden. Om ersättningen inte betalas inom utsatt tid, skall på den obetalda ersättningen betalas en årlig ränta enligt den räntefot som anges i 4 § 3 mom. räntelagen.


212 §

Förrättningskostnaderna för en fastighetsbestämning eller för en annan förrättning genom vilken en brist i fastighetsregistret eller i fastighetsindelningen kan avhjälpas eller ett fel i fastighetssystemet rättas eller tillförlitligheten och klarheten i fastighetssystemet annars främjas skall, enligt vad som stadgas närmare genom förordning, delvis eller helt betalas av statens medel till de delar som förrättningen har påkallats av allmän fördel. Förrättningsmännen beslutar om detta. Om en förrättning som avses ovan gäller en tomt eller ett allmänt område, kan kommunens fastighetsregisterförare besluta att förrättningskostnaderna skall betalas av kommunens medel. I fråga om en förrättning som avses i 283 § betalas dock förrättningskostnaderna helt av statens eller kommunens medel.


213 §

Vid en förrättning för vilken ingen fastighetsförrättningsavgift uppbärs skall förrättningsutgifterna slutligt betalas av statens medel eller, om förrättningsingenjören är en fastighetsingenjör, av kommunens medel. Om fastighetsförrättningsavgiften uppbärs till sänkt belopp i andra än det fall som nämns i 5 § lagen om fastighetsförrättningsavgift (558/1995), skall sådana förrättningsutgifter som betalts av statens eller kommunens medel i samma förhållande lämnas ouppburna hos sakägarna.

215 §

En fastighet av annat slag kan sammanslås med ett allmänt område, en inlösnings- eller expropriationsenhet, statens skogsmark eller ett skyddsområde, om fastigheten inte är belastad av inteckningar och inte har andel i en samfälld skog. En fastighet som sammanslås med ett allmänt område får inte heller ha andel i något annat samfällt område eller rätt till en särskild förmån.

226 §

I samband med registreringen av en tomt skall i fastighetsregistret antecknas vilken fastighet som är stomfastighet och av vilket outbrutet område tomten har bildats. Som stomfastighet antecknas den fastighet som har blivit kvar åt eller bildats av åt den person som enligt lagfarts- och inteckningsregistret är fastighetens ägare. Om flera fastigheter har bildats åt den ovan nämnda ägaren, antecknas som stomfastighet den fastighet han uppger som stomfastighet.


230 §

Den som för fastighetsregistret gör en registrering som avses i 229 § på ansökan av ägaren till fastigheten eller området eller, om ägaren samtycker till detta, även utan ansökan.


232 §

Medan förrättningen pågår söks ändring i avgöranden som gäller


13) ett beslut huruvida klyvning skall förrättas enligt 50 § 1 eller 2 mom., om inte beslutet baserar sig på ett avtal mellan sarrgarna.

Medan förrättningen pågår får ändring sksas särskilt även i ett avgörande som gäller en rågång eller ett ägobyte som har verkställts i samband med klyvning, skifte av samfällt område, nyskifte eller reglering av byggnadsmark, eller som gäller förkastande av ett yrkande om ett dylikt verkställande av rågång eller ägobyte, om förrättningsingeksören anser det vara ändamålsenligt att tillåta att ändring söks medan förrättningen pågår. Detsamma gäller ett beslut om skiftesplanen vid klyvning, om klyvningen verkställs eksigt 50 § 2 mom.


243 §

Jorddomstolen är domför också med jordrättsdomaren ensam

1) när det är fråga om sådana förberedande åtgärder som avses i 232 § 3 mom., 235, 254, 255, 256, 257 eller 258 § eller 266 § 2 mom. eller därmed jämförliga åtgärder eller ett ärende som avses i 7 § 2 mom., 240 §, 252 § 1 mom., 264 §, 265 § 1 eller 3 mom. eller 275 § 2 mom., samt


251 §

Jorddomstolens ordförande kallar till medlemmar av jorddomstolen nämndemän från en eller flera kommuner inom vilka det område som den överklagade förrättningen gäller är beläget. Av särskilda skäl kan även en nämndeman från en annan kommun kallas till medlem av jorddomstolen.


265 §

Finner jorddomstolen att den förrättning som besvär angår skall avbrytas eller att en avbruten förrättning oberoende av besvärens handläggning får fortgå, skall jorddomstolen fatta beslut om saken och underrätta förrättningsingenjören om detta.


När besvär har anförts hos jorddomstolen över ett avgörande som gäller en åtgärd eller annan omständighet som ligger till grund för en ersättning eller som gäller ersättningsbe-loppet eller betalningen av ersättning i övrigt, kan jorddomstolen förbjuda att beslutet om betalning av ersättning verkställs eller föreskriva att verkställigheten skall avbrytas till dess besvären har avgjorts.

282 a §

Vid en strandplaneförrättning som avses i 123 g § byggnadslagen tillämpas denna lag, om inte något annat följer av byggnadslagen. Om det inte i strandplanen, så detaljerat som behövs med hänsyn till områdets framtida användning och för fastställande av ersättningar, bestäms vad samnyttjorätt innefattar och på vilket sätt markägaren får använda samnyttjoområdet, skall detta göras vid strandplaneförrättningen.

290 §

Vad denna lag stadgar om inteckningar som har fastställts i en fastighet och om innehavaren av en panträtt som belastar fastigheten gäller i tllämpliga delar även inteckningar som har fastställts i kvotdelar eller outbrutna områden av fastigheter och innehavaren eller det outbrutna området.

293 §

Om det vid fastighet som bildats innan denna lag trädde i kraft finns en annan fastighets enskilda tillandning som har uppkommit ur ett enskilt vattenområde innan denna lag trädde i kraft, tillämpas i fråga om inslösning av tillandningen vad 60 § stadgar om inlösning av tillandningen även i det fall att den fastighet som finns vid tillandningen har bildats efter uppkomsten av tillandningen.


Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

Helsingfors den 20 december 1996

Republikens President
MARTTI AHTISAARI

Minister
Antti Kalliomäki

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.