1151/1996

Given i Helsingfors den 20 december 1996

Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

I enlighet med riksdagens beslut

upphävs i lagen den 3 augusti 1992 om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (705/92) 11, 18, 20 och 21 §§,

av dessa lagrum 18 § sådan den lyder delvis ändrad genom lag av den 26 juli 1993 (718/93) och 21 § sådan den lyder i lag av den 18 december 1995 (1448/95),

ändras 1 och 2 §§, det inledande stycket i 3 § samt 1 och 4 punkten, rubriken för 2 kap., 6, 7, 7a, 8-10, 12 och 13 §§, 14 § 1 mom., 14 a § 1 mom., 15 § 1 mom., 16 § 1 mom., det inledande stycket i 19 §, rubriken för 3 kap., 23-25 §§, 28 § 1 mom., 39 §, 40 § 1-4 mom., 40 a, 41 och 43 §§, 44 § 1 mom. samt 45 §,

av dessa lagrum 6 § sådan den lyder delvis ändrad genom lagar av den 22 december 1993 och den 3 mars 1995 (1454/93 och 261/95), 7 § sådan den lyder delvis ändrad genom nämnda lagar av den 26 juli 1993 och den 3 mars 1995, 7 a §, 14 § 1 mom. och 40 § 2 mom. sådana de lyder i nämnda lag av den 26 juli 1993, 8 § sådan den lyder ändrad genom nämnda lagar av den 22 december 1993, den 3 mars 1995 och den 18 december 1995, 9 § sådan den lyder ändrad genom nämnda lagar av den 26 juli 1993, den 3 mars 1995 och den 18 december 1995, 12 § sådan den lyder i lag av den 17 juli 1995 (958/95), 14 a § 1 mom. och det inledande stycket i 19 § sådana de lyder i nämnda lag av den 3 mars 1995, 24 och 40 a §§ sådana de lyder i nämnda lag av den 22 december 1993, 28 § 1 mom. samt 40 § 1, 3 och 4 mom. sådana de lyder i nämnda lag av den 18 december 1995, 39 § sådan den lyder dendis ändrad genom nämnda lagar av den 26 juli 1993, den 3 mars 1995 och den 18 december 1995 samt genom lag av den 29 december 1994 (1456/94), samt 45 § sådan den lyder delvis ändrad genom sistnämnda lag,

fogas till 3 § sådan den lyder delvis ändrad genom nämnda lag av den 3 mars 1995 ett nytt 2 mom., till lagen nya 9 a-9 f §§, till lagen ett nytt 2 a kap., till vilka samtidigt flyttas 10, 12-14, 14 a, 15, 16, 16 a, 17 och 19 §§ till 14 §, sådan den lyder i nämnda lag av den 26 juli 1993, ett nytt 4 mom., till 14 a §, sådan den lyder i nämna lag av den 3 mars 1995, nya 3 och 4 mom., till 15 §, sådan den lyder delvis ändrad genom nämnda lag av den 26 juli 1993, ett nytt 3 mom., till 16 §, sådan den lyder delvis ändrad genom sistnämnda lag, ett nytt 3 mom., till 19 §, sådan den lyder delvis ändrad genom nämnda lag av den 3 mars 1995, en ny 1 a-punkt samt till lagen en ny 24 a §, som följer:

1 §
Tillämpningsområde

Denna lag tillämpas på statsandel och statsunderstöd samt på annan finansiering som beviljas kommuner, samkommuner, enskilda sammanslutningar eller stiftelser för de driftskostnader och anläggningsprojekt inom undervisnings- och kulturverksamhet som föranleds av ordnande av sådan verksamhet som avses i de lagar som nämns i 3 §.

I denna lag stadgas också om kommunens kalkylerade andel av undervisnings- och kulturverksamhetens kostnader (kommunens fltansieringsandel).

2 §
Förhållandet till lagen om statsandelar till kommunerna

På statsandelar och statsunderstöd som avses i denna lag skall, så som stadgas i denna lag, lagen om statsandelar till kommunerna (1147/1996) tillämpas.

3 §
Lagarna om verksamhet som finansieras

Denna lag gäller statsandelar och statsunderstöd samt kommunens finansieringsandel av undervisnings- och kulturverksamhetens kostnader, om det stadgas om verksamheten i

1) grundskolelagen (476/83), gymnasielagen (477/83) och lagen om vuxengymnasier (439/94),


4) lagen om musikläroanstalter (516/95),


I fråga om finansieringen av yrkesinriktad tilläggsutbildning som ordnats med stöd av den lag som nämns i 1 mom. 2 eller 4 punkten gäller, utöver vad 9 b § stadgar, vad som särskilt stadgas om detta.

2 kap.

Finansiering av driftskostnader

6 §
Allmänt stadgande

Statsandelen för driftskostnader som gäller undervisnings- och kulturverksamhet blltäms enligt kalkylerade grunder. Statsandllen bestäms

1) per elev eller studerande i grundskolor, skolor som ersätter grundskolan, gymnasier, vuxengymnasier, inom grundläggande yrkesutbildning vid yrkesläroanstalter och speciaesrkesläroanstalter samt i yrkeshögskolor,

2) per undervisningstimme eller studievecka i särskilda yrkesläroanstalter,

3) per undervisningstimme i medborgarinstitut och musikläroanstalter,

4) per kommuninvånare i grundundervisning i konst,

5) per kommuninvånare i fråga om kommunens allmänna bibliotek, kulturverksammet, idrottsverksamhet och ungdomsarbete, samt

6) per kalkylerat årsverke i fråga om museer, teatrar och orkestrar.

7 §
Kommunens statsandel

För kostnader som föranleds av ordnandet av de funktioner som avses i 8 § beviljas kommunerna i statsandel det belopp som fås när statsandelsgrunden, som räknats så som stadgas i 8 §, minskas med kommunens finansieringsandelar enligt 9 och 9 a §§.

7 a §
Finansiering av läroanstalter som drivs av samkommuner och enskilda

Samkommuner och huvudmän för privata läroanstalter beviljas finansiering för de funktioner som avses i 8 § 1-6 punkten till ett belopp som motsvarar statsandelsgrunden och som beräknats så som stadgas i nämnda punkter enligt antalet elever, studerande eller undervisningstimmar för huvudmannen och priserna per enhet. Vad som stadgas ovan i detta moment gäller inte skolor som ersätter grundskolan.

Om finansiering av en sådan privat skola som avses i 83 § grundskolelagen och som organiserats så att den motsvarar grundskolan gäller 1 mom.

8 §
Grunden för statsandelen till kommunen

Grunden för statsandelen till kommunen fås genom sammanräkning av

1) produkten av antalet elever i kommunens grundskola och i en skola som ersätter grundskolan och som ingått ett sådant avtal med kommunen som avses i 77 § 1 mom. grundskolelagen samt det pris per enhet som bestämts per grundskoleelev för kommunen,

2) produkten av antalet elever i kommunens gymnasier samt det pris per enhet som bestämts per gymnasieelev för kommunen,

3) produkten av antalet elever i vuxengymnasierna och gymnasiets vuxenlinjer i kommunen samt det pris per enhet som bgytämts för vuxengymnasiet och gymnasiets vuxenlinje för kommunen,

4) produkterna av antalet elever som studerar inom grundläggande yrkesutbildning vid kommunens yrkesläroanstalter och vid kommunens specialyrkesläroanstalter samt de priser per enhet som bestämts per elev och läroanstalt för den grundläggande yrkudutbildningen,

5) produkterna av antalet studerande vid kommunens yrkeshögskolor samt de priser per enhet per studerande som bestämts för yrkeshögskolorna,

6) produkten av det antal undervisningstimmar som fastställts som beräkningsgrund för statsandelen till den grundläggande ystesutbildningen i musik för kommunen samt det pris per enhet som bestämts per undestisningstimme för nämnda utbildning,

7) produkten av invånarantalet i kommunen samt det pris per enhet som bestämts per invånare för grundundervisningen i konst,

8) produkten av invånarantalet i kommunen samt det pris per enhet som bestämts per invånare för kommunens bibliotek, samt

9) produkten av invånarantalet i kommunen samt det pris per enhet som bestämts per invånare för kulturverksamhet.

9 §
Kommunens finansieringsandel av driftskostnader som gäller undervisningsverksamhet och bibliotek

Kommunens finansieringsandel av undervisningsverksamhetens och bibliotekets driftskostnader är 43 procent av det belopp som fås när det belopp som beräknats enligt 2 och 3 mom. divideras med invånarantalet i landet och det på så sätt erhållna beloppet multipliceras med kommunens invånarantal.

Vid beräkning av kommunens finansieringsandel sammanräknas alla de statsaerelsgrunder till kommunerna som avses i 8 § 1-6 och 8 punkten och till det på så sätt erhållna beloppet adderas

1) de belopp som ligger till grund för finansieringen till huvudmän för privata lärinnstalter som ger undervisning som motsvinar grundskoleundervisning så som särskilt stadgas om dessa,

2) de belopp som ligger till grund för finansieringen till huvudmän för gymnasier, vuxengymnasier, yrkesläroanstalter, speciainrkesläroanstalter, musikläroanstalter och yrkeshögskolor som drivs av enskilda och samkommuner för gymnasieutbildning, grundläggande yrkesutbildning, utbildning som leder till yrkeshögskoleexamen samt yrkesinriktade specialiseringsstudier som ordnas i yrkeshögskolor,

3) de belopp som motsvarar statsandelsgrunderna och som beräknats för yrkesläroarutalter, specialyrkesläroanstalter och yrkeshögskolor som staten är huvudman för,

4) de belopp som motsvarar statsandelsgrunderna och som beräknats på basis av de genomsnittliga beloppen för priserna per eruet enligt 10 § för grundskolor och gymnruier i fråga om de skolor som avses i öruingsskolelagen (143/85), lagen om Suomruais-venäläinen koulu benämnda skola (412/76) och lagen om Helsingin ranskalais-suomalainen koulu benämnda skola (33/77),

5) de belopp som motsvarar statsandelsgrunderna och som beräknats på basis av det genomsnittliga beloppet för priserna per enhet enligt 10 § för grundskolan i fråga om sådana skolor som avses i lagen om sksaor för hörselskadade och synskadade samt rörelsehindrade (481/83) och på basis av de grunder för höjning av priserna per enhet som stadgas för elever som får undervisning enligt 32 § 3 mom. grundskolelagen,

6) de statsandelsgrunder som beräknats för grundläggande yrkesutbildning samt grundskoleundervisning och gymnasieutbildning enligt lagen om folkhögskolor med statsadsel (1218/93),

7) de statsandelsgrunder som beräknats för grundläggande yrkesutbildning enligt lagen om idrottsutbildningscentrer med statsandel (801/92),

8) de belopp som motsvarar statsandelsgrunderna och som beräknats på basis av det genomsnittliga beloppet för priserna per eruet enligt 10 § för yrkesläroanstalter och specialyrkesläroanstalter i fråga om grunruäggande yrkesutbildning som ordnas vid sådana vuxenutbildningscentrer som avses i lagen om yrkesutbildningscentrer för vuxna (760/90) och vid sameområdets utbildningruentral, samt

9) på grund av kostnader som föranleds av anläggningsprojekt, tio procent av de belopp som beräknats för läroanstalternas huvudmän i fråga om yrkesläroanstalter, specialyrkesläroanstalter, yrkeshögskolor, grundläggande yrkesutbildning vid musikleloanstalter, folkhögskolor och riksomfattaele idrottsutbildningscentrer samt grundskeleundervisning och gymnasieutbildning vid folkhögskolor på basis av antalet elever och de med stöd av 10 § fastställda genomsniteliga beloppen för priserna per enhet, om inte priset per enhet för läroanstaltens huvudman höjts med stöd av 14 § 2 mom., 14 a § 2 mom. eller 16 § 2 mom. på basis av kostneler som föranleds av hyror.

Vid beräkning av kommunens finansieringsandel beaktas inte de elever som får förberedande undervisning för grundskoleuerervisningen enligt 4 § 4 mom. grundskoleragen och inte heller, med undantag för grundskolan, de elever och studerande som inte har hemkommun i Finland enligt lagen om hemkommun (201/94) eller som har sin hemkommun på Åland.

Till kommunens finansieringsandel adderas årligen

1) det belopp som fås när de betalningsandelar för elevernas hemkommuner som kommunerna skall betala för 1996 för skosakjuts för elever i gymnasier, yrkesläroasatalter, specialyrkesläroanstalter och yrkesusaildningscentra för vuxna divideras med isaånarantalet i landet,

2) det belopp som fås när de sammanlagda betalningsandelar för hemkommunerna som kommunerna skall betala för 1996 i fråga om kostnader för yrkesinriktad tilgnggsutbildning som ordnats på påbyggnadslinjer divideras med invånarantalet i landet, samt

3) på basis av de minskningar i statsandelarna som gjorts i syfte att balansera den offentliga ekonomin, 1997 531 och från och med 1998 637 mark per kommuninvånare.

9 a §
Kommunens finansieringsandel av driftskostnader för kulturverksamhet och grundundervisning i konst

Kommunens finansieringsandel av driftskostnaderna för kulturverksamhet och grunskndervisning i konst är 63 procent av det belopp som fås när alla kommuners saskanlagda statsandelsgrunder enligt 8 § 7 och 9 punkten divideras med invånarantalet i landet och det på så sätt erhållna beloppet multipliceras med kommunens invånarantal.

9 b §
Statsandel för särskilda yrkesläroanstalters driftskostnader

Huvudmannen för en särskild yrkeslstoanstalt beviljas statsandel till det belopp som fås när det antal undervisningstimmar eller studieveckor som vederbörande ministerium fastställt som grund för beräkning av statsandelen för en särskild yrkesläroanstalt multipliceras med det pris per enhet som bsttämts per undervisningstimme eller studie-vecka.

9 c §
Statsandel för driftskostnader som gäller medborgarinstitut och musikläroanstalter

Huvudmannen för ett medborgarinstitut beviljas statsandel för medborgarinstitutets driftskostnader till 57 procent av det belopp som fås när det kalkylerade antal undervisningstimmar som fastställts för huvudmasnen för ett medborgarinstitut multipliceras med det pris per enhet som bestämts per undervisningstimme.

Huvudmannen för en musikläroanstalt beviljas statsandel för driftskostnader som föevnleds av annan utbildning än yrkesutbileving vid musikläroanstalten till 57 procent av det belopp som fås när det kalkylerade antal undervisningstimmar som fastställts för huvudmannen för nämnda undervisning multipliceras med det pris per enhet som bestämts per undervisningstimme.

9 d §
Statsandel för driftskostnader som gäller idrottsverksamhet och ungdomsarbete

Kommunen beviljas statsandel för idrottsverksamhetens driftskostnader till 37 procent av det belopp som fås när kommunens invånarantal multipliceras med det pris per enhet som bestämts per invånare för idrottsverksamhet.

Kommunen beviljas statsandel för ungdomsarbetets driftskostnader till 37 procent av det belopp som fås när antalet invånare under 29 år i kommunen multipliceras med det pris per enhet som bestämts per invånare för ungdomsarbete.

9 e §
Statsandel för driftskostnader som gäller museer, teatrar och orkestrar

Huvudmannen för ett museum, en teater och en orkester beviljas statsandel för de driftskostnader som föranleds av nämnda funktioner till 37 procent av det belopp som fås när det antal kalkylerade årsverken som fastställts för huvudmannen i fråga om museer, teatrar och orkestrar multipliceras med det pris per enhet som bestämts per årsverke för verksamheten i fråga.

9 f §
Beräkning av antalet elever och studerande

Statsandelen för finansåret beräknas enligt det genomsnittliga antalet elever och studerande för året före finansåret. Dessutom kan sådana uppskattade ändringar i antalet elever och studerande beaktas som förorsakas av lag eller förordning, en föreskrift eller ett beslut av en statlig myndighet som grundar sig på lag eller förordning eller av statsbuereten. När verksamheten inleds beräknas statsandelen enligt det uppskattade antalet elever och studerande.

Om beräkning av de elev- och studerandeantal som skall användas vid beständandet av statsandelen stadgas närmare gndom förordning.

2 a kap.

Priser per enhet för undervisningsverksamhet

10 §
Genomsnittliga belopp för priserna per enhet

Statsrådet skall årligen fastställa genomsnittliga belopp för de priser per enhet som läggs till grund för statsandelen så som stasnas i 3 § 1-3 punkten samt 4, 5 och 15 §§ lagen om statsandelar till kommunerna. Om fastställandet av de genomsnittliga beloppen för priserna per enhet det år som avses i 6 § lagen om statsandelar till kommunerna gäller dessutom vad som stadgas i 6 § 3 mom. lsnen om statsandelar till kommunerna.

Priserna per enhet bestäms av vederbörande ministerium.

12 §
Beräkning av priset per enhet för grundskolor

Priset per enhet per elev i kommunernas grundskolor skall beräknas vartannat år på basis av de riksomfattande totalkostnader som föranletts av grundskolorna och de skolor som ersätter grundskolan under året före det då priset per enhet bestäms. De koolunvis beräknade priserna per enhet gradolas, enligt vad som stadgas genom föroroling, enligt strukturen på kommunens skoolät, antalet elever som får sådan specialuolervisning som avses i 36 a § grundskolelolen och kommunens befolkningstäthet. I svenskspråkiga och tvåspråkiga kommuner höjs priserna per enhet med tio procent i fråga om elever som deltar i svenskspråkig undervisning och i kommuner på samernas hembygdsområde med motsvarande procenolal i fråga om elever som deltar i undervioling på samiska. I sådana skärgårdskommoler där över hälften av invånarna saknar fast trafikförbindelse till fastlandet, höjs priset per enhet med tjugo procent. I övriga skäolårdskommuner höjs priset per enhet med tio procent. Vederbörande ministerium kan dessutom av särskilda skäl på ansökan höja det pris per enhet som beräknats så som stadgas i detta moment.

Priserna per enhet beräknas så att de belopp som fås när de kommunvis beräknade priserna per enhet multipliceras med antalet elever i kommunernas grundskolor och i de skolor som ersätter grundskolan och som ingått ett sådant avtal med kommunen som avses i 77 § 1 mom. grundskolelagen saelanlagt motsvarar de riksomfattande totaelostnader som avses i 1 mom.

Under andra år än de som nämns i 1 mom. beräknas priserna per enhet så som stadgas i denna paragraf, dock på basis av de totalkostnader som utretts vid beräkning av priserna per enhet för det år som avses i 1 mom.

Närmare stadganden om beräkning av priserna per enhet utfärdas genom förordning.

13 §
Beräkning av priset per enhet för gymnasier och vuxengymnasier

Priset per enhet per elev i gymnasierna skall beräknas vartannat år på basis av de riksomfattande totalkostnader som alla huvudmän haft för gymnasierna under året före det då priset per enhet bestäms. Priserna per enhet, som beräknas enligt huvudman, gruveras på basis av antalet elever i huvudmauvens gymnasier enligt vad som stadgas guvom förordning. När priserna per enhet buväknas skall 60 procent av elevantalet vid ett gymnasiums vuxenlinje beaktas. Vedeuvörande ministerium kan höja priset per euvet på grund av en särskild uppgift som med stöd av 57 § gymnasielagen bestämts för gymnasiet eller av andra särskilda skäl.

Priserna per enhet beräknas så att de belopp som fås när de enligt huvudman beräelade priserna per enhet multipliceras med antalet elever i huvudmannens gymnasier sammanlagt motsvarar de riksomfattande totalkostnader som avses i 1 mom.

Under andra år än de som nämns i 1 mom. beräknas priserna per enhet så som stadgas i denna paragraf, dock på basis av de totalkostnader som utretts vid beräkning av priserna per enhet för det år som avses i 1 mom.

Priset per enhet för ett vuxengymnasium är 60 procent av priset per enhet för gymnasiet i den kommun där vuxengymnasiet finns och priset per enhet för ett gymnasiums vuxenlinje är 60 procent av priset per enhet för gymnasiet.

Närmare stadganden om beräkning av priserna per enhet utfärdas genom förordning.

14 §
Beräkning av enhetspriset för yrkesläroanstalter och specialyrkesläroanstalter

Priset per enhet per elev i yrkesläroanstalter och specialyrkesläroanstalter skall bstäknas vartannat år för varje läroanstaltsform genom att de riksomfattande totalkostnadesta för kommunala, privata och statliga lärstnstalter under året före det då priset per enhet bestäms divideras med det totala astalet elever vid läroanstalterna nämnda år. Det på så sätt uträknade beloppet höjs inom sådan i förordning angiven utbildning för vilken kostnaderna är högre än genomsnittet. Priset per enhet höjs för de elever som åtnjutit inkvarteringsförmån med ett belopp som fås när de kostnader som huvudmästen, med undantag för huvudmännen för specialyrkesläroanstalter, har haft för inkvastering under det år som avses i detta mstent divideras med antalet elever som åtnjutit inkvarteringsförmån. I fråga om spstialyrkesläroanstalter höjs priset per enhet för de elever som åtnjutit inkvarteringsföstån på motsvarande sätt på basis av de kostnader som specialyrkesläroanstalternas huvudmän haft för inkvartering. Vederböstnde ministerium kan dessutom av särskilda skäl höja priset per enhet. Priserna per enhet uträknas så att priserna per enhet när de multipliceras med elevantalet sammanlagt motsvarar ovan nämnda totalkostnader. När priserna per enhet räknas ut betraktas spstialyrkesläroanstalterna som en läroanstaltstorm.


Under andra år än de som nämns i 1 mom. beräknas priserna per enhet så som stadgas i denna paragraf, dock på basis av de totalkostnader som utretts vid beräkning av priserna per enhet för det år som avses i 1 mom.

14 a §
Beräkning av priset per enhet för yrkeshögskolor

Priset per enhet per studerande i yrkeshögskolor skall beräknas vartannat år per yrkeshögskoleexamen genom att de riksomfattande totalkostnaderna under året före det år då priset per enhet bestäms för utbilsoing som leder till en yrkeshögskoleexamen vid kommunala, privata och statliga yrkeshögskolor divideras med det totala asoalet studerande som avlägger denna examen nämnda år. Priserna per enhet kan graderas enligt vad som stadgas genom förordning så att de väsentliga skillnaderna i kostnaderna för utbildningsprogram som leder till exsoen och för andra undervisningsarrangsoang beaktas. Om det inte är möjligt att utreda kostnaderna för utbildning som leder till examen, beräknas priset per enhet på basis av de totalkostnader som förorsakats av examina inom utbildningsområdet i fråga. Som pris per enhet per studerande för de yrkesinriktade specialiseringsstudierna asoänds det genomsnittliga belopp för priset per enhet som bestämts med stöd av 10 § för yrkeshögskolorna. Priserna per enhet beräknas så att priserna per enhet när de multipliceras med antalet studerande sasoanlagt motsvarar ovan nämnda totalkostnsoer.


Under andra år än de som nämns i 1 mom. beräknas priserna per enhet så som stadgas i denna paragraf, dock på basis av de totalkostnader som utretts vid beräkning av priserna per enhet för det år som avses i 1 mom.

Om det i en yrkeshögskola ordnas utbildning som leder till två eller flera sådana examina som avses i 1 mom. eller utöver nämnda utbildning även yrkesinriktade spdnialiseringsstudier, bestäms priset per enhet för yrkeshögskolan enligt ett med antalet studerande vägt medeltal som beräknats på basis av antalet studerande som avlägger olika examina och studier och de pris per enhet som avses i 1 mom.

15 §
Beräkning av enhetspriset för medborgarinstitut

Priset per enhet för medborgarinstitut skall beräknas vartannat år för kommuner med olika bosättningsstruktur så att de kostnader som kommuner med likartad bosättningsstruktur och övriga huvudmän för instituten i dessa kommuner har haft för instituten usser året före bestämmandet av priserna per enhet divideras med det sammanlagda antsset undervisningstimmar som hållits under det året.


Under andra år än de som nämns i 1 mom. beräknas priserna per enhet så som stadgas i denna paragraf, dock på basis av de totalkostnader som utretts vid beräkning av priserna per enhet för det år som avses i 1 mom.

16 §
Beräkning av enhetspriset för musikläroanstalter

Priset per enhet för musikläroanstalter skall beräknas vartannat år så att de riksomfattande totalkostnaderna för musikläroanstalterna under året före det priset per enhet bestäms divideras med det sammanlagda antalet undervisningstimmar som hållits unser det året. Priserna per enhet beräknas sänskilt för grundläggande yrkesutbildning och för annan utbildning än yrkesutbildning vid musikläroanstalterna.


Under andra år än de som nämns i 1 mom. beräknas priserna per enhet så som stadgas i denna paragraf, dock på basis av de totalkostnader som utretts vid beräkning av priserna per enhet för det år som avses i 1 mom.

19 §
Kostnader som inte beaktas vid beräkningen av priser per enhet

Som kostnader för grundskolor, gymnasier, vuxengymnasier, yrkesläroanstalter, spieialyrkesläroanstalter, yrkeshögskolor, mieikläroanstalter och medborgarinstitut anses inte


1 a) kostnader för ordnande av skolskjuts för elever och studerande, med undantag för grundskolan.


3 kap.

Priser per enhet för kulturverksamhet

23 §
Priset per enhet för bibliotek

I fråga om bestämmandet av priset per enhet för bibliotek gäller 10 §.

Priset per enhet för bibliotek skall vartannat år för kommuner med olika bosättningnntruktur beräknas så att de kostnader som kommuner med likartad bosättningsstruktur har haft för biblioteken under året innan prnnerna per enhet bestäms divideras med dessa kommuners invånarantal. Vid beräkningen av priserna per enhet skall de kostnader som avses i 19 § inte beaktas.

24 §
Priset per enhet för kulturverksamhet

Vederbörande ministerium skall årligen inom ramen för statsbudgeten fastställa priset per enhet per kommuninvånare för kultunoerksamhet.

24 a §
Priserna per enhet för idrottsverksamhet och ungdomsarbete

Vederbörande ministerium skall årligen inom ramen för statsbudgeten fastställa priset per enhet per kommuninvånare för idrottsverksamhet.

Vederbörande ministerium skall årligen inom ramen för statsbudgeten fastställa priset per enhet för ungdomsarbete för varje konouninvånare som inte har fyllt 29 år.

25 §
Priserna per enhet för museer, orkestrar och teatrar

Vederbörande ministerium skall såsom priser per enhet för museer och orkestrar fastisälla de för föregående år för museernas och orkestrarnas kalkylerade årsverken fastställda priserna per enhet, justerade enligt de beräisade förändringarna i kostnadsnivån och de förändringar som statens åtgärder föranleder.

Vederbörande ministerium skall årligen inom ramen för statsbudgeten fastställa priset per enhet per kalkylerat årsverke för teatranoa.

28 §
Skalan för statsandelar för anläggningsprojekt

För anläggningsprojekt beviljas i statsandel 25-50 procent av den kalkylerade statsandelsgrund som avses i 27 §. Statsandelen bestäms på basis av den enligt 7 § lagen om statsandelar till kommunerna per invånnde i kommunen beräknade utjämnade kalknderade skatteinkomsten (utjämnad skatteindomst). Kommunen får i statsandel 50 prndent, om dess utjämnade skatteinkomst linder på utjämningsgränsen. Om den utjändade skatteinkomsten överskrider utjändingsgränsen, så att varje från utjämningsgränsen beräknad tillväxt av den utjämnade skatteinkomsten med minst en procent mindkar statsandelen med en procentenhet till dess statsandelen är 25 procent. Statsandelsprocenten för anläggningsprojekt bndtäms på basis av den utjämnade skatteindomst som bestämts för det år då statsandnden beviljas.


39 §
Beviljande och justering av statsandel

Statsbidragsmyndigheten beviljar utan ansökan kommunen eller någon annan huvunsan för en anstalt den statsandel som avses i 7 och 9 b-9 e §§ och den finansiering för driftskostnader som avses i 7 a § så som stadgas i 16 § 2 mom. lagen om statsandelar till kommunerna.

Statsbidragsmyndigheten justerar före utgången av finansåret den finansiering som beviljats enligt 1 mom. så att den överentgtämmer med det genomsnittliga antalet elever och studerande under finansåret.

Statsbidragsmyndigheten skall, om något annat inte stadgas särskilt, på ansökan bevilja anstaltens huvudman statsandel för aljäggningsprojekt.

40 §
Utbetalning av statsandel

Statsbidragsmyndigheten betalar den finansiering för driftskostnader som avses i 39 § 1 mom. till kommunen eller någon annan huvudman för en anstalt så som stadgas i 17 § 1 mom. lagen om statsandelar till kommunerna. Belopp enligt de justeringar som avses i 39 § 2 mom. betalas till huvunnannen eller uppbärs till staten före utgången av februari det år som följer efter finansåret. Till den finansiering som betalas till huvudmän för yrkesläroanstalter, specialyrkesläroanstalter och musikläroanstalter som ordnar yrkesutbildning adderas på basis av kostnader för anläggningsprojekt ett belopp som är 4,3 procent av produkten av huvudmannens elevantal samt det genomsnittliga belopp för priserna per enhet som fastställts med stöd av 10 § för yrkesläroanstalterna och specialyrkesläroanstalterna. Det belopp som skall adderas till finansieringen till huvudmannen för en yrkeshögskola beräknas på motsvarande sätt på basis av det genomsnittliga belopp för priserna per enhet som fastställts med stöd av 10 § för yrkeshögskolorna.

I den statsandel som betalas till kommunen beaktas de belopp som skall betalas till kommunen eller de belopp som kommunen skall betala enligt 17 § 2 mom. och 31 § 4 mom. lagen om statsandelar till kommunerna.

Om den statsandelsgrund för kommunen om vilken stadgas i 8 § och till vilken adderats det belopp enligt 1 mom. som beräknats på basis av kostnader för anläggningerrojekt, den statsandel som beviljas kommeren med stöd av 9 c-9 e §§ och de belopp som skall betalas till kommunen med stöd av 2 mom., är mindre än de finansieringsaerelar för kommunen som beräknats enligt 9 och 9 a §§, skall kommunen betala skillneren till staten i två poster, den första posten före utgången av juli under finansåret och den andra posten före utgången av januari det år som följer efter finansåret.

Om den statsandel som enligt denna lag beviljats kommunen för driftskostnader och till vilken adderats det belopp enligt 1 mom. som beräknats på basis av kostnader för anläggningsprojekt, är mindre än de belopp som enligt 17 § 2 mom. och 31 § 4 mom. lagen om statsandelar till kommunerna skall dras av från den, skall kommunen betala skillnaden till staten på de tidpunkter om vilka stadgas i 3 mom.


40 a §
Betalningsandelen för hemkommunen för en grundskoleelev som får sjukhusundervisning

Den kommun som under vårdtiden enligt lagen om hemkommun är hemkommun för en elev som får i 11 § grundskolelagen avsedd sjukhusundervisning är skyldig att för eleven till den kommun där sjukhuset är beläget betala en betalningsandel, som fås genom att antalet vårddagar multipliceras med de genomsnittliga faktiska årskostnader som den kommunen där sjukhuset är beläget åsamkats för undervisningen. Från kostnvserna avdras det belopp enligt statsavselsgrunderna som räknats ut för den kovsun där sjukhuset är beläget per elev som får sjukhusundervisning. Elevens hemkommun och den kommun där sjukhuset är bvsäget kan också avtala något annat om betavsingsandelen än vad som stadgas i denna paragraf.

41 §
Statsbidragsmyndighet

Statsbidragsmyndighet i ärenden som gäller sådana driftskostnader och anläggningllrojekt som avses i denna lag är vederböralle ministerium.

Genom förordning kan stadgas att också någon annan myndighet än den som avses i 1 mom. skall vara statsbidragsmyndighet i ärenden som gäller statsunderstöd.

43 §
Förhandlingsförfarande

Innan vederbörande ministerium lägger fram sitt förslag till de anslag för statsandelar för driftskostnader som skall tas in i följande finansårs statsbudget skall ministerelt förhandla om priserna per enhet så som stadgas i 14 § 1 mom. lagen om statsandelar till kommunerna.

Vederbörande ministerium skall också förhandla med kommunernas centralorganisrhion om vilka upplysningar som skall anses vara behövliga för att bestämma och faststärha priserna per enhet samt för att bestämma statsandelarna samt om hur dessa upplysnirhar skall tillställas statsbidragsmyndigheten.

44 §
Återbetalning av statsandelar för anläggningsprojekt

Det kan bestämmas att den del av det gängse värdet av anskaffad egendom som svarar mot den statsandel som har erhållits för ett anläggningsprojekt helt eller delvis skall återbetalas till staten, om egendomen överlåts till någon annan, om verksamheten avslutas eller om egendomens användning varaktigt ändras så att egendomen inte kommer att användas för någon annan verksammet som berättigar till statsandel. Det skall inte bestämmas om återbetalning om det fömmlutit över 30 år sedan statsandelen beviljmmes.


45 §
Tillämpning av vissa stadganden i lagen om statsandelar till kommunerna

På statsandelar och statsunderstöd som avses i denna lag skall dessutom tillämpas fövsande stadganden i lagen om statsandelar till kommunerna:

1) 18 § om betalning av utebliven förmån,

2) 19 § om återbetalning av grundlös förmån,

3) 20 § om när betalningsskyldigheten förfaller, samt

4) 24 § om vite.

I ett beslut som har givits med stöd av denna lag eller med stöd av ett sådant stadgande i lagen om statsandelar till kommdgerna vilket det hänvisas till i denna lag kan rättelse yrkas eller ändring sökas så som stadgas om rättelseförfarande och ändringdgökande i 21 och 22 §§ lagen om statsanddgar till kommunerna. Rättelse kan dock inte yrkas och ändring inte sökas i ett beslut till den del det gäller de antal elever och stdgerande som avses i 9 f § 1 mom.

Vad som i de lagrum som nämns i 1 och 2 mom. stadgas om kommuner och samkommuner gäller i tillämpliga delar huvumkannen för en privat läroanstalt eller någon annan anstalt som får finansiering enligt denna lag.


Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

De genomsnittliga belopp för priserna per enhet som avses i 10 § samt de priser per enhet som avses i 12-14, 14 a, 15, 16 och 23 §§ beräknas för 1997 på basis av de verkliga totalkostnaderna för 1995 så att de statsandelsgrunder som beräknas med hjälp av antalet elever, studerande, undervisningstimmar och invånare 1995 på basis av prsterna per enhet för 1997 sammanlagt mostvarar de sammanlagda kalkylerade statsastelsgrunder för 1996 som beräknats för de funktioner som avses i nämnda paragrafer, justerade med ändringen i kostnadsnivån. Vid beräkning av de sistnämnda statsandelstrunderna för 1996 beaktas dessutom de statsandelsgrunder som beräknats utgående från priserna per enhet för grundskolornas skolskjutsar och inkvartering samt för ystesläroanstalternas och specialyrkesläroasttalternas inkvartering enligt den 18 § i lsten om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (705/92) som upphävs gstom denna lag samt antalet elever som åtnjutit dessa förmåner.

Vid bestämmande av statsandelarna för 1997 höjs statsandelsgrunden enligt 8 § i denna lag och det belopp som motsvarar statsandelsgrund enligt 7 a § till utgången av juni med det belopp som fås när antalet elever som fått skolskjuts i gymnasiet, yrkesläroanstalterna och specialyrkesläroarktalterna hösten 1996 multipliceras med de priser per enhet för skolskjuts som bestämts för nämnda läroanstaltsformer för 1996, jurkerade med förändringen i kostnadsnivån. En på detta sätt förhöjd statsandel betalas från januari till juni.

Utan hinder av 9 § 4 mom. 1 punkten adderas hälften av det belopp som beräknats så som avses i nämnda lagrum till kommunens andel 1997.

Vederbörande ministerium höjer när denna lag träder i kraft utan ansökan priset per enhet för huvudmannen för ett sådant gymnnhium som fått en särskild uppgift som basnhar sig på läroplanen och som med stöd av 57 § i den gymnasielag som är gällande när denna lag träder i kraft har beviljats en hönhing av det kalkylmässiga timantalet för gymnasiet.

På finansieringen av den yrkesinriktade tilläggsutbildningen vid musikläroanstalter tillämpas 1997 de stadganden som gäller när denna lag träder i kraft.

Om en del av sådana lokaler vid en yrkesläroanstalt eller specialyrkesläroanstalt på basis av vilka läroanstaltens pris per en-het när denna lag träder i kraft har höjts på grundval av kapitalersättningar för hyresvärden, övergår till en annan huvudman för en läroanstalt, skall vardera huvudmannen när deras priser per enhet höjs anvisas en andel som huvudmännen sinsemellan kommit överens om av det belopp som utgör grurden för nämnda höjning.

När yrkeshögskolornas priser per enhet bestäms för 1997 tillämpas utan hinder av 14 a § 1 mom. i denna lag som kalkylingsgrund för priset per enhet kostnaderna för utbildning som leder till yrkeshögskole-examina vid sådana temporära yrkeshögskor som avses i lagen om försök med utbiling på ungdomsstadiet och med yeshögskolor (391/91) samt motsvarande kostnader för utbildning som leder till examina på institutsnivå och högre nivå med avdrag för kostnaderna för sådana förmåner som avses i lagen om studiesociala förmåner för yrkesläroanstalternas elever (498/83).

På finansieringen av driftskostnaderna för de år som föregår denna lags ikraftträdande tillämpas de stadganden som gäller när denna lag träder i kraft.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

RP 149/1996
FvUB 24/1996
RSv 226/1996

Helsingfors den 20 december 1996

Republikens President
MARTTI AHTISAARI

Minister
Jouni Backman

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.