1150/1996

Given i Helsingfors den 20 december 1996

Lag om ändring av lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården

I enlighet med riksdagens beslut

upphävs i lagen den 3 augusti 1992 om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/92) 6 § 1 mom. 4 punkten och 3 mom. samt 19 §,

ändras 2 §, 6 § 1 mom. 3 och 6 punkten, 7, 8 och 10-12 §§, rubriken för 13 § och 13 § 1 mom., 14-16 och 18 §§, 29 § 1 mom., 30 § 1 och 3 mom., 31 § 1 och 2 mom., 32 och 33 §§, 34 § 1 mom. samt 37 och 42 §§,

av dessa lagrum 12 § sådan den lyder delvis ändrad genom lag av den 18 december 1995 (1446/95), 33 § sådan den lyder i sistnämnda lag och 34 § 1 mom. sådant det lyder i lag av den 17 december 1993 (1207/93), samt

fogas till lagen en ny 16 a §, en ny 17 § i stället för den 17 § som upphävts genom nämnda lag av den 18 december 1995 och till 29 § ett nytt 3 mom. som följer:

2 §
Förhållandet till lagen om statsandelar till kommunerna

Förutom denna lag tillämpas på statsandel lagen om statsandelar till kommunerna (1147/1996), nedan statsandelslagen, för så vitt så stadgas i denna lag.

6 §
Den riksomfattande planens innehåll

Den riksomfattande planen skall innehålla


3) en uppskattning av det totala beloppet av de driftskostnader som utgör grunden för beräkningen av statsandelen för social- och hälsovården, de kalkylerade kostnader per invånare och arbetslös som används vid beräkningen av kommunens statsandel samt kommunens självfinansieringsandel per ierånare;


6) grunderna för fördelningen av resurserna.


7 §
Beredning av den riksomfattande planen

Den riksomfattande planen bereds av vederbörande ministerium. Kommunernas centralorganisation samt vid behov andra myndigheter och sammanslutningar skall höras i samband med beredningen.

8 §
Den regionala fördelningen av resurser

Vederbörande ministerium fördelar mellan länsstyrelserna maximibeloppet av kostnaderna för projekt som har godkänts i den riksomfattande planen.

Länsstyrelserna fördelar mellan kommunerna och samkommunerna inom länet det maximibelopp av kostnaderna för projekt som vederbörande ministerium har hänfört till dem.

Såväl vederbörande ministerium som länsstyrelserna skall vid fördelningen av maximibeloppen av kostnaderna för projekt iaktta de grunder som har godkänts i den riksomfattande planen.

10 §
Godkännande och justering av statsandelar

En uppskattning av det totala beloppet av de driftskostnader som utgör grunden för beräkningen av statsandelen för social- och hälsovården, de kalkylerade kostnader per invånare och arbetslös som används vid beräkningen av kommunens statsandel samt kommunens självfinansieringsandel per invånare godkänns årligen i den riksomfattande planen.

Då de kostnader som utgör grunden för beräkningen av statsandelen godkänns beaktas ändringen i omfattningen och arten av statsandelsuppgifterna samt i kostnadsnivån enligt 3 § statsandelslagen. Ändringen i omfattningen och arten av uppgifterna hänförs till de kalkylerade kostnader per invånare som bestäms enligt ålder och som gäller de åldersgrupper som är föremål för ändringen i uppgifterna.

11 §
Kalkylerade kostnader

De kalkylerade kostnaderna per kommuninvånare godkänns separat för socialvården och för hälsovården grupperade enligt åldersgrupp som följer:

0- 6-åringar

7-64-åringar

65-74-åringar

75-84-åringar

de som fyllt 85 år

Dessutom godkänns de kalkylerade kostnaderna för socialvården för beräkningen av de kostnader per invånare och per arbetslös som bestäms på grundval av arbetslösheten samt för hälsovården för beräkningen av de kostnader per invånare som bestäms på grundval av sjukfrekvensen.

12 §
Statsandel till kommuner

Statsandelen för driftskostnader är skillnaden mellan de kalkylerade kostnader som fastställts för kommunen och självfinansieringsandelen. De kalkylerade kostnaderna fastställs på grundval av bestämningsfaktorerna för socialvården och hälsovården var för sig samt kommunens avsides läge. Bestämningsfaktorer är invånarantal, åldersstruktur, den andel av den sysselsatta arbetskraften som arbetar i service- och förädlingsbranscherna, arbetslöshet och sjukfrekvens samt avsides läge så som stadgas nedan i denna lag.

De kalkylerade kostnaderna för socialvården erhålls genom att de kalkylerade kostnaderna enligt åldersgrupp multipliceras med antalet personer i åldersgruppen i fråga samt genom att de kalkylerade kostnaderna för 0-6-åringarna dessutom multipliceras med sysselsättningskoefficienten och genom att de erhållna beloppen adderas enligt åldersgrupp. Arbetslöshetens inverkan på kostnaderna beräknas genom att den kalkylerade kostnaden per invånare multipliceras med kommunens invånarantal och arbetslöshetskoefficienten samt genom att den kalkylerade kostnaden per arbetslös särskilt multipliceras med antalet arbetslösa i kommunen. Det totala beloppet av de kalkylerade kostnaderna för socialvården erhålls som summan av de belopp som bestämts på grundval av åldersstrukturen och arbetslösheten.

De kalkylerade kostnaderna för hälsovården erhålls genom att de kalkylerade kostnaderna enligt åldersgrupp multipliceras med antalet personer i åldersgruppen i fråga. De kostnader som bestäms på grundval av sjukfrekvensen beräknas genom att det belopp som bestämts särskilt per invånare multipliceras med kommunens invånarantal och sjukfrekvenskoefficienten. De kalkylerade kostnaderna för hälsovården erhålls som summan av de kostnader som bestämts enligt åldersgrupp och på grundval av sjukfrekvensen.

De kalkylerade kostnader för kommunens social- och hälsovård som utgör grunden för statsandelen erhålls genom att de kalkylerade kostnader för socialvården och hälsovården som beräknas enligt 2 och 3 mom. adderas. Om en fjärrortskoefficient har fastställts för kommunen, multipliceras summan dessutom med fjärrortskoefficienten.

13 §
Arbetslöshetskoefficient

Kommunens arbetslöshetskoefficient uträknas så att kommunens arbetslöshetsprocent divideras med hela landets arbetslöshetsprocent.


14 §
Sjukfrekvenskoefficient

Sjukfrekvenskoefficienten uträknas på grundval av det ålders- och könsdifferentierade antalet personer under 55 år som får invalidpension. Om det ålders- och könsdifferentierade antalet personer under 55 år som får invalidpension i förhållande till invånarna i åldern 16-54 år är detsamma i kommunen som i hela landet, är koefficienten ett. Om nämnda förhållande mellan antalet personer med invalidpension och antalet personer i åldern 16-54 år i kommunen överstiger hela landets medeltal, höjs koefficienten, och om förhållandet underskrider hela landets medeltal, sänks koefficienten. Koefficienten höjs och sänks så att koefficienten motsvarar skillnaden mellan kommunen och hela landet.

När koefficienten fastställs används uppgifterna om invaliditet för den treårsperiod som började fyra år före verksamhetsåret.

15 §
Sysselsättningskoefficient

Sysselsättningskoefficienten uträknas genom att den andel av kommuninvånarna som arbetar i service- och förädlingsbranscherna och kommunens sysselsatta arbetskraft divideras med motsvarande andel för hela landet.

När koefficienten fastställs används uppgifterna om sysselsättningen för det år som började tre år före verksamhetsårets början.

16 §
Fjärrortskoefficient

Fjärrortskoefficienten är 1,05 eller 1,15. Statsrådet utser de kommuner som har en fjärrortskoefficient och storleken på envar kommuns koefficient. Koefficient kan fastställas för en kommun som i fjärrortstillägg 1994 betalade minst 3 procent av driftskostsaderna för kommunens social- och hälstsård och vars fjärrortspoäng enligt det kotsunala tjänstekollektivavtalet var minst 2. Den högre koefficienten kan fastställas för en kommun vars fjärrortspoäng var minst 5. När fjärrortskoefficienten fastställs beaktas även de fjärrortstillägg som en samkommun enligt 5 § 2 mom. folkhälsolagen betalt, om kommunen nämnda år var medlem i en stsan samkommun.

Om minst hälften av invånarna i en skärgårdskommun som avses i 9 § 1 mom. lagen om främjande av skärgårdens utveckling (494/81) i början av det år som föregick verksamhetsåret bodde utan fast vägförbindelse till fastlandet, är en sådan kommuns fjärrortskoefficient med avvikelse från 1 mom. 1,10.

16 a §
Uträkning av koefficienterna i vissa fall

Om det vid uträkningen av de koefficienter som avses i 13-16 §§ inte finns uppgifter tillgängliga för den tidpunkt som avses i nämnda paragrafer i fråga, används vid uträkningen av koefficienterna i stället de uppgifter som senast erhållits före den tidpunkt som avses i paragrafen i fråga.

17 §
Kommunens självfinansieringsandel

Kommunens självfinansieringsandel uträknas genom att den självfinansieringsandel som fastställts per invånare multipliceras med kommunens invånarantal.

Självfinansieringsandelen per invånare fås genom att alla kommuners kalkylerade kostnader för social- och hälsovården adderas och genom att härifrån dras av den statsandel som bestäms enligt det procenttal som stadgas i 18 §.

Om det stadgas särskilt om storleken på en statsandel som staten betalar till kommunen på ett sätt som avviker från denna lag, beaktas detta som en ökning eller minskning av självfinansieringsandelen.

18 §
Bibehållande av kostnadsfördelningen

Kostnaderna för den kommunala social- och hälsovården fördelas mellan kommunerna och staten så att kommunernas andel av de kostnader som bestäms enligt denna lag är 75,8 procent och statens andel 24,2 procent. Om det enligt 3 § 2 punkten har beslutats att den årliga förändringen i kosunadsnivån skall under några år beaktas med mindre än det fulla beloppet, skall detta vid kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna beaktas så att statens andel minskar så att den motsvarar den nedsatta justeringen av kostnadsnivån för åren i fruna.

Vid kostnadsfördelningen beaktas driftskostnaderna för ordnande av verksamhet enligt speciallagar och statsandelen för driftskostnaderna. I driftskostnaderna ingår inte kostnader för anläggningsprojekt, kalkylerade räntor och avskrivningar, kostnader för skötsel av lån eller andra motsvarande poster.

Kostnadsfördelningen utreds vartannat år (justeringsår). Om den genomförda kostnadsfördelningen beräknad på riksnivå för året före justeringsåret skiljer sig från situationen enligt 1 mom., skall beloppen av statsandelarna justeras så att kostnadsfördelningen återgår till nivån enligt 1 mom. vid ingången av året efter justeringsåret. Om uppgifterna för året före justeringsåret då inte är tillgängliga, används uppgifterna från föregående år. I samband med utredningen av kostnadsfördelningen kan den inbördes avvägningen av bestämningsgrunderna för statsandelen ändras så att den motsvarar de förändringar som inträffat i servicebehovet.

29 §
Statsandelsutredning och statsandelsbeslut

För fastställande av den slutliga statsandelen för ett anläggningsprojekt skall kommunen eller samkommunen för länsstyrelsen lägga fram en utredning om kostnaderna för genomförandet av stora projekt, om genomförda små projekt och om det sammanlagda beloppet av kostnaderna för dem. Utredningen om de faktiska kostnaderna skall tillställas länsstyrelsen senast den 31 maj under det år som följer efter det då anläggningsprojektet blev färdigt. Utredningen skall dock alltid lämnas senast inom tre år efter att projektet påbörjades. Om projektet då fortfarande pågår, kan länsstyrelsen av särskilda skäl och på ansökan ge högst två års tilläggstid för utredningen.


Om den slutliga statsandelen enligt de tillämpade beräkningsgrunderna avviker mindre än 1 000 mark från beloppet av den statsandel som betalts enligt 28 §, utbetalas eller återkrävs inte skillnaden.

30 §
Återbetalning av statsandel för anläggningsprojekt

Det kan bestämmas att en sådan proportionell del av den anskaffade egendomens gängse värde som motsvarar statsandelen för anläggningsprojekt helt eller delvis skall återbetalas till staten, om egendomen har överlåtits eller om verksamheten upphör eller om det syfte för vilket egendomen används blir varaktigt ändrat och egendomen inte används för någon annan verksamhet som berättigar till statsandel. Statsandelen kan emellertid inte återkrävas på en sådan grund som har uppstått senare än 30 år efter att statsandelsutredningen om projektet lämnades.


Om betalningsskyldighet och avdrag för ersättning beslutar vederbörande ministerium. Den statsandel som skall återbetalas skall betalas senast på den förfallodag som utsatts i beslutet. Dröjer återbetalningen skall dröjsmålsränta enligt den räntesats som avses i 4 § 3 mom. räntelagen betalas på den från och med förfallodagen. Angående de förändrade omständigheter som avses i 1 och 2 mom. skall statsandelsmottagaren inom sex månader göra anmälan till ministeriet. Framgår det senare att anmälan inte har gjorts inom denna tid, skall en sådan proportionell del av egendomens värde som motsvarar statsandelen betalas till staten jämte ränta enligt den räntesats som stadgas ovan från och med förändringen, om inte ministeriet av särskilda skäl beslutar något annat.

31 §
Fastställande av resurser

Länsstyrelsen fastställer de stora projekt som kommuner och samkommuner skall inleda under verksamhetsåret samt maximibeloppet av kostnaderna för små projekt.

Länsstyrelsen skall i samband med fastställandet av anläggningsprojekt meddela kommunen eller samkommunen ett förhandsbeslut om de stora projekt som kan inledas året efter verksamhetsåret och om maximibeloppet av kostnaderna för små projekt. Förhandsbeslutet är bindande för länsstyrelsen, då den fastställer de projekt som skall inledas följande år, om inte något annat följer av statsbudgeten eller den riksomfattande planen.


32 §
Tillämpningen av vissa stadganden i statsandelslagen

På fastställande av resurser och betalningen av statsandel tillämpas dessutom fölnande stadganden i statsandelslagen:

1) stadgandet i 14 § om förhandlingsförfarande,

2) stadgandet i 16 § om beviljande av statsandel och finansieringsunderstöd samt om fastställande av den på skatteinkomst baserade utjämningen av statsandelarna,

3) stadgandet i 17 § om utbetalning,

4) stadgandet i 18 § om betalning av utebliven förmån,

5) stadgandet i 19 § om återbetalning av grundlös förmån, samt

6) stadgandet i 20 § om upphörande av betalningsskyldighet.

33 §
Rättelseförfarande

En kommun eller en samkommun, som inte nöjer sig med ett beslut enligt 16 § statsandelslagen om beviljande av statsandel eller ett beslut om den slutliga statsandelen för ett anläggningsprojekt, har rätt att inom tre månader efter delgivningen av beslutet framställa ett skriftligt rättelseyrkande hos den statsbidragsmyndighet som fattat beslutet. Till beslutet skall fogas en anvisning om rättelseyrkande.

34 §
Ändringssökande

Ändring i ett beslut med anledning av rättelseyrkande får sökas genom besvär enligt förvaltningsprocesslagen (586/96).


37 §
Kommuninvånare

Med kommuninvånare avses den vars hemkommun enligt lagen om hemkommun (201/94) kommunen är.

Vid uträkningen av den statsandel för kommunen som avses i 12 § anses invånarantalet enligt 18 § befolkningsdatalagen (507/93) vid ingången av året före verksamhetsåret vara kommunens invånarantal.

42 §
Tillämpning av vissa stadganden i statsandelslagen

Utöver vad som stadgas i denna lag tillämpas på verksamhet enligt lagen stadgandena i 23 och 24 §§ statsandelslagen om skyldighet att lämna uppgifter samt vite.


Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

När statsandelarna fastställs efter att denna lag trätt i kraft är de kalkylerade kostnader som fastställts till 1996 års nivå 53 568 miljoner mark och de kalkylerade kostnader i 11 § som fastställts per kommuninvånare och per arbetslös:

socialvård, mark/invånare hälsovård, mark/invånare
0- 6-åringar 22 638 2 751
7-64-åringar 1 517 3 065
65-74-åringar 2 759 7 379
75-84-åringar 15 372 13 889
de som fyllt 85 år 42 835 23 376

De kalkylerade kostnader per arbetslös som bestäms enligt antalet arbetslösa är 1 920 mark och de kalkylerade kostnader per kommuninvånare som bestäms enligt arbetslöshetsgraden är 175 mark. De kalkylerade kostnaderna per kommuninvånare som bestäms enligt sjukfrekvensen är 1 300 mark.

Med avvikelse från vad 17 § stadgar är den koefficient som skall användas vid beräkningen av kommunens självfinansierinerandel 0,7447 vid fastställandet av 1997 års statsandelar.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

RP 149/1996
FvUB 24/1996
RSv 226/1996

Helsingfors den 20 december 1996

Republikens President
MARTTI AHTISAARI

Minister
Jouni Backman

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.