1097/1996

Given i Helsingfors den 20 december 1996

Lag om ändring av byggnadslagen

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i byggnadslagen av den 16 augusti 1958 (370/58) 22 § 2 mom., 123 a § 3 mom., 123 b § 1 mom., 123 d § 2 mom., 132 § 1 mom. och 2 mom. 1 punkten samt 138 a § 1 mom.,

av dessa lagrum 22 § 2 mom. sådant det lyder i lag av den 9 augusti 1968 (493/68), 123 a § 3 mom., 123 b § 1 mom. och 123 d § 2 mom. sådana de lyder i lag av den 19 september 1969 (626/69) samt 132 § 1 mom. och 2 mom. 1 punkten och 138 a § 1 mom. i lag av den 17 augusti 1990 (696/90), samt

fogas till 1 §, sådan den lyder delvis ändrad genom nämnda lag av den 17 augusti 1990 och lag av den 21 augusti 1995 (1062/95), ett nytt 4 mom., varvid det nuvarande 4 mom. blir 5 mom., till lagen en ny 6 a §, till 34 §, sådan den lyder delvis ändrad genom lag av den 18 januari 1985 (61/85), ett nytt 4 mom., till 95, sådan den lyder delvis ändrad genom sistnämnda lag och lag av den 29 november 1996 (929/96), ett nytt 4 mom., till 124 §, sådan den lyder delvis ändrad genom lag av den 21 juli 1977 (580/77), ett nytt 2 mom., varvid de nuvarande 2 och 3 mom. blir 3 och 4 mom. samt till 138 a §, sådan den lyder ändrad genom nämnda lagar av den 17 augusti 1990 och den 29 november 1996, ett nytt 2 mom., varvid de nuvarande 2-5 mom. blir 3-6 mom., som följer:

1 §

När en plan godkänns och fastställs skall, utöver vad denna lag stadgar, iakttas 10 kap. naturvårdslagen. När tillståndsärenden avgörs och andra myndighetsbeslut fattas skall dessutom iakttas vad som stadgas i naturvårdslagen och med stöd av den.


6 a §

Utan en fastställd generalplan som avses i 123 b §, en stadsplan, byggnadsplan eller strandplan får i en strandzon vid hav eller vattendrag inte uppföras nybyggnader eller tas marksubstanser.

Vad 1 mom. stadgar gäller inte

1) byggande som behövs för att driva jordeller skogsbruk eller fiskeri,

2) byggande för försvarets eller gränsbevakningens behov,

3) byggande för sjöfartens behov,

4) byggande av en bastu i anslutning till en bostadsbyggnad eller lantbrukslägenhet som funnits före den 1 januari 1997,

5) marktäkt för sedvanlig användning till husbehov.

Vad denna paragraf stadgar tillämpas inte i områden där det finns i 4 § 1 mom. avsedd tätbebyggelse, inte heller i områden där det enligt 123 a § bör anses nödvändigt att göra upp en strandplan.

Kommunen kan efter att ha hört den regionala miljöcentralen i sin byggnadsordning anvisa områden där den i 1 mom. stadgade begränsningen inte gäller, på grund av att där inte på grund av läget kan emotses byggande som kräver planläggning och att området inte har särskilda natur- och landskapsvärden och det inte finns behov av rekreation där. En sådan bestämmelse i byggnadsordningen kan vara i kraft högst sex år i sänder.

Om hur undantag från begränsningarna i denna paragraf beviljas stadgas i 132 §. Om en ansökan gäller ett område vars ägorätt övergått till den sökande före den 10 maj 1996 och för vilket utarbetandet av en plan inte har anhängiggjorts inom skälig tid av orsaker som inte beror på markägaren, kan ansökan inte utan vägande skäl förkastas, om byggnaden kommer i den sökandes personliga användning och kommunen förordar ansökan och byggandet inte äventyrar naturens eller landskapets värden.

22 §

Regionplanen skall göras upp så att den reserverar tillräckligt stora, för den framtida utvecklingen behövliga områden för olika ändamål. Då planen görs upp skall de särskilda behov som förhållandena i trakten betingar beaktas. Planen skall i mån av möjlighet anpassas till den regionala planläggningen av angränsande områden och till riksplaneringen. Naturskyddsprogram och naturskyddsbeslut som avses i 7 och 77 §§ naturvårdslagen samt beslut om att inrätta landskapsvårdsområden som avses i 32 § i nämnda lag skall tjäna till ledning när planen görs upp. Planen skall också främja bevarandet av naturtyper som är värdefulla för naturvården samt karakteristiska drag i naturen som är viktiga för den vilda faunan och floran. Då planen utarbetas skall avseende fästas vid att marken nyttjas ekonomiskt och att genomförandet av planen inte medför oskälig olägenhet för jordägarna.


34 §

Naturskyddsprogram och naturskyddsbeslut som avses i 7 och 77 §§ naturvårdslagen samt beslut om att inrätta landskapsvårdsområden som avses i 32 § i nämnda lag skall beaktas när planen görs upp. Planen skall också främja bevarandet av naturtyper som är värdefulla för naturvården samt karakteristiska drag i naturen som är viktiga för den vilda floran och faunan.

95 §

Naturskyddsprogram och naturskyddsbeslut som avses i 7 och 77 §§ naturvårdslagen samt beslut om att inrätta landskapsvårdsområden som avses i 32 § i nämnda lag skall beaktas när planen görs upp. Planen skall också främja bevarandet av naturtyper som är värdefulla för naturvården samt karakteristiska drag i naturen som är viktiga för den vilda floran och faunan.

123 a §

Vad 95 § 2 och 4 mom. stadgar om omständigheter som skall beaktas när byggnadsplaner görs upp skall på motsvarande sätt tillämpas när strandplaner görs upp. Dessutom skall det särskilt ses till att det område som skall planläggas är tillräckligt vidsträckt för att en i planeringshänseende ändamålsenlig helhet skall kunna åstadkommas samt att den planerade bebyggelsen och den övriga markanvändningen anpassas till strandlandskapet och till regleringen av markanvändningen inom angränsande områden.


123 b §

Den myndighet som beviljar byggnadslov skall se till att en nybyggnad inte uppförs i ett strandområde innan en strandplan har fastställts, om planen enligt stadgandena i 123 a § 1 mom. skall anses behövlig. Byggnadslov kan dock beviljas för att uppföra en sedvanlig semesterbyggnad med egen strand innan en strandplan har fastställts, om det för området har fastställts en generalplan där det särskilt bestäms så.


123 d §

Ett ärende som gäller godkännande och fastställande av en strandplan skall behandlas i brådskande ordning.


124 §

Utanför stads- och byggnadsplaneområden skall lagring utomhus som är avsedd att bli långvarig även på andra ställen än i närheten av byggnader ordnas så att den inte fördärvar landskap som syns från en väg eller en annan allmän farled eller ett allmänt område.


132 §

Den regionala miljöcentralen och, i de kommuner som anges genom förordning, miljöministeriet får medge undantag från stadganden, påbud, förbud och andra inskränkningar som gäller byggande och som stadgas i denna lag eller har utfärdats med stöd av den, om detta inte befinns medföra betydande olägenhet för genomförande av planläggningen eller för annan reglering av bosättningen eller mer än i ringa mån försvåra att målen för naturvården nås. Även grannarna skall ges tillfälle att bli hörda om en ansökan om undantag, om det är uppenbart att ansökan berör deras fördel. Från en byggnadsinskränkning som grundar sig på 42 § 1 mom. eller 100 § 1 mom. eller på bestämmelser i en byggnadsordning får undantag likväl inte medges i fråga om byggnadernas höjd, antalet helt ovan jord belägna våningar eller den tillåtna våningsytan, om kommunen motsätter sig detta.

Kommunen får under de förutsättningar som nämns i 1 mom. medge sådant undantag som avses i momentet, då det inte är fråga om

1) byggande i en strandzon som avses i 6 a § eller i ett strandområde som avses i 123 a § 1 mom.,


138 a §

Besvär över sådana beslut om stads-, byggnads- eller strandplan som inte skall underställas samt över sådana beslut om generalplan, som inte underställs, anförs hos den myndighet hos vilken besvär över motsvarande planbeslut anförs i det fall att planen underställs. I övrigt iakttas i fråga om sökande av ändring vad kommunallagen (365/95) stadgar.

Besvär över kommunfullmäktiges beslut som gäller godkännande av byggnadsordningen anförs hos länsrätten. Också den regionala miljöcentralen har besvärsrätt. I övrigt iakttas i fråga om sökande av ändring vad kommunallagen stadgar.



Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

Om användningen av en sådan fastighet eller del därav, som områdets ägare eller innehavare skall anses ha haft rätt till innan denna lag träder i kraft, avsevärt försvåras på grund av 6 a § och ägaren eller innehavaren före den 10 maj 1996 hade vidtagit åarärder som medfört särskilda kostnader för att utnyttja sin rätt och området inte kan aarändas till något annat ändamål som medför skälig nytta, är staten skyldig att betala oarådets ägare eller innehavare full ersättning för den skada och olägenhet han har lidit.

Byggnadslov kan med stöd av 123 b § 1 mom. andra meningen beviljas även enligt en generalplan som fastställts innan denna lag träder i kraft, om byggandet i strandom-rådet har utretts och angetts särskilt för varje markägare i generalplanen och det har säkerställts att de områden som är avsedda att förbli obebyggda bevaras i detta skick.

RP 79/1996
MiUB 8/1996
RSv 214/1996
Rådets direktiv 79/409/EEG; EGT nr L 103, 25.4.1979, s. 1, sådant det lyder just. EGT spec. utg. 1994, 15(02), s. 161 och ändr. kommissionens direktiv85/411/EEG; EGT spec. utg. 1994, 15(07), s. 61 och 91/244/EEG; EGT spec. utg. 1994, 15(10), s. 78.
Rådets direktiv 92/43/EEG; EGT nr L 206, 22.7.1992, s. 7 sådant det lyder just. EGT spec. utg. 1994, 15(11), s. 114.

Helsingfors den 20 december 1996

Republikens President
MARTTI AHTISAARI

Miljöminister
Pekka Haavisto

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.