1679/1995

Given i Helsingfors den 22 december 1995

Förordning om avbytarservice för lantbruksföretagare

På föredragning av ministern för handläggning av ärenden som hör till social- och hälsovårdsministeriets verksamhetsområde stadgas med stöd av 42 § lagen den 4 januari 1985 om avbytarservice för lantbruksföretagare (2/85):

1 kap.

Allmänna stadganden

1 §

Såsom en husdjursenhet som avses i 2 § 1 mom. lagen om avbytarservice för lantbruksföretagare (2/85), nedan avbytarservtbelagen, anses

1) en ko eller fyra andra nötdjur, till vilka även hänförs en diko,

2) tre hästar,

3) tre suggor jämte grisar, fyra galtar eller femton andra svin,

4) fyra getter över sex månader,

5) tio får över sex månader,

6) trettio avelsrävar eller femtio andra pälsdjur som hålls för avelsändamål,

7) hundra djur som är fjäderfä, till vilka inte hänförs broilrar, eller

8) tusen broilrar eller kycklingar under sexton veckor.

2 §

Om inte annat visas anses en lantbruksföretagare ha fått del av ett sådant beslut av pensionsanstalten som avses i 9 § 1 mom. 1 punkten avbytarservicelagen den sjunde dagen efter att pensionsanstaltens beslut postades under den adress han uppgett.

3 §

Som sådana särskilt vägande skäl för fortsatt vikariehjälp som nämns i 9 § 1 mom. 10 punkten avbytarservicelagen anses skäl som är oberoende av lantbruksföretagaren och den som planerats fortsätta med verksamheten, exempelvis att den som fortsätter att bedriva företagsverksamheten fullgör bevärings- eller civiltjänst, insjuknar eller drabbas av olycksfall eller annan därmed jämförbar omständighet.

2 kap.

Bedrivande av lantbruk som huvudsyssla

4 §

Om inte annat stadgas i 5 och 6 §§ betraktas såsom en person som bedriver lantbruk som huvudsyssla enligt 1 a § 1 mom. avbktarservicelagen en idkare av lantbruk

1) som vid tidpunkten för avbytartjänsten inte arbetar utanför gårdsbruksenheten i ett arbets- eller tjänsteförhållande som pågår minst tre månader och inte heller bedriver en från lantbruket avskild företagsverksamhet från en servicepunkt som ligger ytterom gårdsbruksenheten och

2) som inte heller under de sex månader som föregår tidpunkten för avbytartjänsten har arbetat utanför lägenheten på det sätt som avses i 1 punkten.

En person till vilken arbetslöshetsdagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa (602/84) eller arbetsmarknadsstöd enligt lagen om arbetsmarknadsstöd (1542/93) betalas betraktas inte som en person som bedriver lantbruk som huvudsyssla. Såsom idkare av lantbruk som huvudsyssla betraktas inte heller en person som vid tidpunkten för avbytartjänsten inte har rätt till arbetslöshetsersättning på grund av sådan orsak som avses i 7, 8, 9 eller 11 § lagen om utkomstskydd för arbetslösa, och inte heller en person som saknar rätt till arbetsmarknadsstöd på grund av skäl som avses i 17- 20 §§ lagen om arbetsmarknadsstöd.

5 §

Utan hinder av stadgandena i 4 § 1 mom. betraktas såsom en idkare av lantbruk som huvudsyssla en idkare av lantbruk som ansökt om semester och veckoledighet och som vid sidan av sitt arbete utanför gårdsbruksenheten har varit sysselsatt i göromål som hänför sig till idkande av lantbruk i sådan grad att antalet arbetstimmar för honom i dessa göromål kan uppskattas motsvara minst det antal arbetstimmar som för honom åtgått till arbetet utanför gårdsbruksenheten.

När den i 1 mom. avsedda arbetstiden som hänför sig till idkande av lantbruk uppskattas beaktas det genomsnittliga antal arbetstimmar per vecka som för idkaren av lantbruk åtgår till lantbruksföretagets kreatursskötsel och andra nödvändiga göromål som hör till skötseln av företaget.

6 §

Stadgandena i 4 § 1 mom. 2 punkten tillämpas inte på en idkare av lantbruk som ansökt om vikariehjälp.

Utan hinder av stadgandena i 4 § 1 mom. betraktas såsom en idkare av lantbruk som huvudsyssla en idkare av lantbruk som ansökt om vikariehjälp och som då behovet av vikariehjälp börjar med en betydande arbetsinsats sörjt och svarat för de göromål som regelbundet hör till skötseln av lantbruksföretaget.

3 kap.

Omfattningen av en avbytardag

7 §

För bestämmande av den totala arbetstiden enligt 8 § avbytarservicelagen och lantbruksföretagarens uppgiftsandel skall lantbruksföretagaren

1) ge uppgifter om antalet husdjur och typ av husdjur på gårdsbruksenheten samt om de arbetsmetoder som tillämpas vid skötseln av dem,

2) förete en uppskattning av den genomsnittliga totala arbetstid som dagligen åtgår till gårdsbruksenhetens kreatursskötsel och andra nödvändiga göromål som hör till skömseln av företaget, samt

3) ge uppgifter om de personer somstadigvarande arbetar på gårdsbruksenheten samt meddela deras genomsnittliga uppgiftsandgvar i procent av den totala arbetstiden enligt punkt 2.

8 §

Innan varje på förhand känd avbytarperiod börjar skall lantbruksföretagaren meddela semesternämnden väsentliga ändringar i sådana förhållanden som avses i 7 §. På samma gång skall lantbruksföretagaren meddela sådana särskilda göromål som hör till tidpunkten för avbytartjänsten och som han känner till liksom även andra faktorer som kan påverka bestämmandet av den totala arbetstiden enligt 8 § avbytarservicelagen under avbytarperioden.

Lantbruksföretagaren kan förete en ny uppskattning av den totala arbetstiden, om de i 7 § 1 och 2 punkten avsedda faktorerna som påverkar bestämmandet av den har ändrats väsentligt jämfört med de tidigare uppgivna, eller om särskilda skäl som hänför sig till tidpunkten för avbytartjänsten så förutsätter.

9 §

Semesternämnden skall bestämma den totala arbetstiden enligt 8 § avbytarservicelagen på grundval av de uppgifter som lantbruksföretagaren givit i enlighet med 7 och 8 §§. När den totala arbetstiden bestäms kan avvikelse göras från den uppskattning som lantbruksföretagaren företett, om uppskattningen avviker väsentligt från den genomsnittliga totala arbetstid som dagligen åtgår till kreatursskötseln och andra nödvändiga göromål som hör till skötseln av företaget på lägenheter av samma storlek och med motsvarande förhållanden. Om den totala arbetstiden bestäms på ett sätt som avviker från lantbruksföretagarens uppskattning skall företagaren höras.

Bestämmandet av den totala arbetstiden enligt 1 mom. skall ske genom att utnyttja det system för beräkning av avbytararbetstiden som lantbruksföretagarnas pensionsanstalt har utarbetat.

10 §

Om två eller flera personer arbetar stadigvarande på gårdsbruksenheten skall semesternämnden bestämma lantbruksföretagarens uppgiftsandel enligt 8 § avbytarservicelagen i enlighet med det meddelande som avses i 7 § 3 punkten. Då lantbruksföretagarens uppgiftsandel bestäms beaktas sådana förlängningar av arbetstiden som förorsakas av eventuella väntetider.

De inbördes uppgiftsandelarna för lantbruksföretagarna och övriga personer som arbetar på gårdsbruksenheten kan på grundval av lantbruksföretagarens anmälan ändras under pågående semesterår bara av särskilda skäl, såsom dödsfall, övergång till tillsvidare beviljad invalidpension, ändring av antalet lantbruksföretagare eller andra personer som arbetar på gårdsbruksenheten eller på grund av annan motsvarande omständighet.

11 §

Omfattningen av en avbytardag som har bestämts på de grunder som stadgas i 7-9 §§ kan justeras efter avbytarperioden, om oförutsedda uppgifter eller förhållanden som kommit fram under tiden för avbytartjänsten så förutsätter.

Lantbruksföretagarens i 10 § avsedda uppgiftsandel kan justeras efter avbytarperioden av skäl som avses i 10 § 2 mom. och som yppat sig under tiden för avbytartjänsten.

12 §

Omfattningen av en vikariehjälpsdag enligt 9 a § avbytarservicelagen bestäms i tillämpliga delar med iakttagande av principerna i 7-11 §§.

Om den av lantbruksföretagaren uppskattade omfattningen av en vikariehjälpsdag avviker från den omfattning av en avbytardag som bestämts för honom för semester eller veckoledighet, måste lantbruksföretagaren motivera orsakerna till avvikelsen.

4 kap.

Avbytartjänst som en lantbruksföretagare själv ordnar

13 §

En lantbruksföretagare skall för ettvart kalenderår skriftligen lämna ett i 17 § 2 mom. avbytarservicelagen avsett förhandsmeddelande till semesternämnden före utgången av juni föregående år.

Med semesternämndens samtycke kan lantbruksföretagaren lämna ett meddelande enligt 1 mom. eller återta sitt tidigare meddelande även efter den frist som stadgas i 1 mom.

14 §

Oberoende av att lantbruksföretagaren i enlighet med 13 § förbundit sig att själv ordna sin avbytartjänst skall semesternämnden vid behov bistå honom vid ordnande av vikariehjälpsavbytarservice.

15 §

En lantbruksföretagare som i enlighet med 13 § förbundit sig att själv ordna sin avbytartjänst skall innan semester- eller veckoledighetsavbytartjänsten inleds lämna en skriftlig ansökan till semesternämnden, av vilken tidpunkten för avbytartjänsten framgår liksom även de uppgifter om avbytaren som behövs för bestämmande av den ersättning som stadgas i 17 b § avbytarservicelagen.

Stadgandena i 1 mom. om sökande av semester och veckoledighet tillämpas också på sökande av vikariehjälp. Om vikariehjälp inte kunnat sökas innan avbytartjänsten inleds av den orsaken att behovet av vikariehjälp beror på oförutsett skäl, skall ansökan göras så snart som möjligt efter det avbytartjänsten har inletts. När vikariehjälp söks måste lantbruksföretagaren förete nödvändig utredning över sin rätt till vikariehjälp.

16 §

Semesternämnden skall med anledning av en ansökan enligt 15 § besluta om lantbruksföretagarens rätt till den avbytarservice som avses i ansökan. I beslutet skall på sätt som stadgas i 9, 10 och 12 §§ också bestämmas omfattningen av en avbytardag samt storleken på ersättningen enligt 17 b § avbytarservicelagen.

Beloppet av en ersättning enligt 1 mom. kan efter eller under tiden för avbytartjänsten justeras till den del det antal arbetstimmar som i själva verket åtgått till avbytartjänsten av skäl som avses i 11 § varit större än det på förhand uppskattade.

17 §

Ett villkor för att en ersättning enligt 16 § 1 mom. skall betalas är att en av avbytaren och lantbruksföretagaren undertecknad utredning över att avbytartjänsten har genomförts i enlighet med den ansökan som avses i 15 § företes semesternämnden. Då justering av ersättningen söks enligt 16 § 2 mom. skall avbytaren och lantbruksföretagaren för semesternämnden utreda av vilken orsak det på förhand uppskattade timantalet har överskridits.

Om rätten till vikariehjälp varar över en månad kan de utredningar som avses i 1 mom. delges semesternämnden också under den tid vikariehjälpen ges, för samma avbytares del likväl högst en gång under en kalendermånad.

Semesternämnden skall betala den i 16 § nämnda ersättningen till lantbruksföretagaren inom två veckor efter det en utredning enligt 1 eller 2 mom. erhållits. En ersättning enligt 17 b § 1 mom. 1 punkten avbytarservicelagen kan också betalas till avbytarens arbetsgivare och en ersättning enligt 2 punkten till den yrkesutövare som verkat som avbytare, om överenskommelse därom träffats mellan lantbruksföretagaren och den som producerar servicen.

Den ersättning som skall betalas för vikariehjälpsavbytarservice kan till lantbruksföretagaren erläggas minskad med den enligt 23 eller 24 § bestämda avgiften för vikariehjälp och den ersättning som skall betalas för veckoledighetsavbytarservice minskad med den enligt 25 § bestämda avgiften för veckoledighet.

5 kap.

Avbytarservice som kommunen ordnar

18 §

En ansökan om semester som gäller avbytarservice som kommunen ordnar skall årligen senast tre veckor före semesterns början göras skriftligen hos semesternämnden, särskilt för varje lantbruksföretag, dock före utgången av mars. Företagaren har dock rätt att komplettera eller ändra sin ansökan efter att fristen gått ut. Semesternämnden kan ändra ansökningstiden och ansökningsförfarandet samt av särskilda skäl uppta till prövning även en sådan ansökan som inlämnats sedan fristen gått ut.

Vikariehjälp och veckoledighet som kommunen ordnar kan skriftligen eller muntligen sökas hos semesternämnden. Då vikariehjälp söks skall lantbruksföretagaren förete nödvändig utredning över sin rätt till vikariehjälp.

19 §

En lantbruksföretagare som anlitar av kommunen ordnad avbytarservice skall i mån av möjlighet förlägga sin semester och sin veckoledighet till en tidpunkt då inom lantbruksföretaget inte bör utföras säsongbetonade göromål eller göromål som kräver särskild omsorg.

Om semesternämnden inte kan anvisa avbytare för den tid som avsetts i ansökan om semester eller veckoledighet skall sökanden, innan beslut fattas, beredas tillfälle att ändra tidpunkten för semestern eller veckoledigheten.

Ansökan skall avslås om sökanden utan giltigt skäl vägrar hålla sin semester eller veckoledighet under den tid för vilken avbytare skulle kunna anvisas honom.

20 §

Om en lantbruksföretagare utan giltigt skäl vägrar ta emot den avbytare semesternämnden anvisat honom har han förlorat sin rätt till den av honom sökta semester-, veckoledighets- eller vikariehjälpsperioden.

21 §

I situationer som avses i 18 a § 2 mom. avbytarservicelagen bör semesternämnden sträva efter att anvisa lägenheten en sådan avbytare vars i nämnda stadgande avsedda arbetstid så väl som möjligt motsvarar den omfattning av en avbytardag som bestämts i enlighet med 9 och 10 §§. Om en dylik avbytare inte står till förfogande skall semesternämnden vid behov i samråd med lantbruksföretagaren sträva efter att ordna avbytartjänsten så att avbytarens arbetstid kan uppfyllas. Om inget annat sätt att uppfylla avbytarens arbetstid står till förfogande skall lantbruksföretagaren välja ett eller flera av de i 18 a § 2 mom. 1-4 punkten avbytarservicelagen nämnda alternativen så att avbytarens arbetstid uppfylls. Om lantbruksföretagaren inte gör något val är semesternämnden inte skyldig att för honom ordna den av honom sökta avbytarservicen.

En lantbruksföretagare som anlitar den avbytarservice som kommunen ordnar skall med semesternämnden komma överens om de arrangemang som hänför sig till avbytartjänsten och som avses i 18 a § 2 mom. och 31 § 1 mom. avbytarservicelagen, såsom avbytarens uppgifter och dagliga arbetstid, samt om de i 31 b § avsedda övervakningsbesöken senast 14 dagar innan avbytartjänsten inleds, om inte särskilda skäl annat förorsakar.

22 §

En lantbruksföretagare som anlitar den avbytarservice som kommunen ordnar skall innan han börjar sin semester eller veckoledighet

1) vid behov vägleda avbytaren i skötseln av de göromål som avses i 20 § 2 mom. avbytarservicelagen samt ge avbytaren anvisningar om speciella frågor som hänför sig till behandlingen av husdjuren,

2) sörja för att de maskiner och anläggningar som behövs i avbytartjänsten uppfygner de krav som skyddet i arbete ställer samt ge avbytaren anvisningar om användningen av maskinerna och anläggningarna,

3) skaffa de konsumtionsförnödenheter som lantbruksföretagets normala förbrukning förutsätter för semestertiden och veckoledigheten,

4) meddela avbytaren var denne kan nå honom eller en företrädare för honom under semestertiden eller veckoledigheten, samt

5) klarlägga övriga erforderliga omständigheter.

Vad som i 1 mom. stadgas om semester och veckoledighet tillämpas i mån av möjlighet även på vikariehjälp.

6 kap.

Avgifter för vikariehjälp och veckoledighet

23 §

För vikariehjälp uppbärs en timavgift av den som får hjälpen. Avgiften för en föragare som är försäkrad enligt lagen om peion för lantbruksföretagare (467/69) btäms på grundval av den årliga arbetsiomst som gällde med stöd av nämnda lag omedelbart innan vikariehjälpen inleds. Om företagaren då vikariehjälpen inleds inte har någon gällande försäkring enligt lagen om pension för lantbruksföretagare, skall i tillämpliga delar till grund för vikariehjälpsaiften läggas den årliga arbetsinkomst som har uppskattats enligt grunderna i nämnda lag. Timavgiften är sex mark, ökad med det belopp som fås då den ovan nämnda arbetnkomsten för den som får vikariehjälp delas med 5 000. Timavgiften får dock inte övetiga kostnaderna för produktionen av serven. Full timavgift uppbärs för varje påböad avbytartimme. Som avbytartimmar braktas de arbetstimmar som fastställts på sätt som stadgas i 12 §.

Om den som får vikariehjälp är berättigad till löneförmåner på grundval av arbets- eller tjänsteförhållande eller har en gällande försäkring enligt lagen om pension för företagare (468/69) då vikariehjälpen inleds, uppbärs den enligt 1 mom. stadgade avgiften förhöjd med 50 procent.

Om grunden för vikariehjälp är graviditet och förlossning, uppbärs för vikariehjälp under moderskapspenningsperioden enligt sjukförsäkringslagen den avgift som avses i 1 och 2 mom. sänkt med 50 procent.

24 §

Om den som får vikariehjälp eller en företrädare för denne visar att den arbetsinkomst som utgör grunden för dagpenning som enligt sjukförsäkringslagen (467/69) beviljats företagaren är minst 20 procent mindre än företagarens arbetsinkomst enligt 23 § 1 mom., kan skillnaden på företagarens begäran dras av från den arbetsinkomst som utgjort grunden för vikariehjälpsavgiften till den del vikariehjälp av samma orsak har getts i mer än 90 avbytartimmar.

Den fastställda avgiften för vikariehjälp kan sänkas eller lämnas ouppburen, om det med beaktande av utkomstförutsättningarna för lantbruksföretagaren och hans familj är motiverat.

25 §

För veckoledighet uppbärs av den som får veckoledigheten en timavgift som fastställs enligt det antal husdjursenheter som avses i 1 §. Om djurbesättningen under den tid avbytarservice för kreatursskötsel ges omfattar fyra till fem husdjursenheter är avgiften 16 mark per timme. Från och med den sjätte husdjursenheten stiger avgiften med en mark per enhet, dock så att den högsta avgiften är 37 mark per timme. Timavgiften får dock inte överstiga kostnaderna för produktionen av servicen. Full timavgift uppbärs för varje påbörjad avbytartimme. Som avbytartimmar betraktas de arbetstimmar som fastställts på sätt som stadgas i 7-11 §§.

Av en lantbruksföretagare som anlitar den avbytarservice som kommunen ordnar uppbärs avgiften enligt 1 mom. förhöjd med 50 procent för de dagar som avses i 18 a § 1 mom. avbytarservicelagen.

26 §

De avgifter som avses i 23 och 25 §§ får utsökas utan dom eller utslag i den ordning som är stadgad i lagen angående indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg.

7 kap.

Personal

27 §

Behörighetsvillkor för en tjänst som avses i 14 § avbytarservicelagen är minst på institutnivå avlagd examen vid grundlinje för lantbruk eller någon annan för uppgiften lämplig utbildning. Om tjänsten inte kan besättas med någon som innehar föreskriven behörighet, kan tjänsten besättas för högst ett år i sänder med en person som har en utbildning som kan anses vara tillräcklig och om möjligt praktisk erfarenhet av uppgifterna i fråga.

28 §

En kommun som har minst tio lantbruksavbytare med uppgiften som huvudsyssla kan ha en ledande lantbruksavbytare. Om antalet lantbruksavbytare med uppgiften som huvudsyssla i kommunen är minst 40, kan det finnas två ledande avbytare samt därefter en ny ledande avbytare per 30 avbytare med uppgiften som huvudsyssla.

Vad som i 1 mom. stadgas om kommun gäller på motsvarande sätt ett samarbetsområde som två eller flera kommuner bildar i fall, där kommunerna ordnar avbytarservicen i samarbete i enlighet med sådant avtal som avses i 18 § 2 mom. 1 punkten avbytarservicelagen.

29 §

En ledande avbytare skall ha yrkesutbildning för lantbruk eller annan för uppgiften lämplig utbildning samt god praktisk erfarenhet av kreatursskötsels- och lantbruksgöromål.

Av avbytare som semesternämnden anvisar förutsätts yrkesutbildning för lantbruk eller god praktisk erfarenhet av kreatursskötsels- och lantbruksgöromål.

8 kap.

Särskilda stadganden

30 §

Om en lantbruksföretagare utan avbrott erhållit vikariehjälp över ett år skall semesternämnden underrätta lantbruksföretagarnas pensionsanstalt om givandet av vikariehjälpen och grunderna för den.

31 §

En kommun skall lämna lantbruksföretagarnas pensionsanstalt i 28 § avbytarservicelagen avsedd redovisning årligen före utgången av april.

32 §

Staten ersätter lantbruksföretagarnas pensionsanstalt för de skäliga förvaltningskostnader som utförandet av uppgifterna enligt avbytarservicelagen förorsakar pensionsanstalten. Social- och hälsovårdsministeriet fastställer på framställning av lantbruksföretagarnas pensionsanstalt grunderna för ersättande av förvaltningskostnaderna.

33 §

Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt betalar till kommunerna statens ersättningar för de driftskostnader som avses i 23 § avbytarservicelagen.

Social- och hälsovårdsministeriet betalar av statens medel till lantbruksföretagarnas pensionsanstalt de medel som behövs för erläggande av de statliga ersättningar som avses i 1 mom.

Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt skall månatligen inlämna en utredning till social- och hälsovårdsministeriet över det belopp som pensionsanstalten betalat till kommunerna såsom förskott på ersättningen av staten. Samtidigt skall pensionsanstalten ge en uppskattning av det totala behovet av anslag för berörda kalenderår.

På grundval av de redovisningar som avses i 31 § skall lantbruksföretagarnas pensionsanstalt årligen inlämna en totalredovisning till social- och hälsovårdsministeriet över de statliga ersättningarna för berörda år.

34 §

Närmare anvisningar om verkställigheten av denna förordning meddelas vid behov av social- och hälsovårdsministeriet.

35 §

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1996.

Genom förordningen upphävs förordningen den 18 januari 1985 om avbytarservice för lantbruksföretagare (46/85) jämte däri senare företagna ändringar.

Utan hinder av stadgandena i 23 och 25 §§ uppbärs för avbytarservice som inletts före denna förordnings ikraftträdande en avgift i enlighet med de stadganden som var gällande då denna förordning trädde i kraft för den tid beslutet om givande av servicen och fastställande av den avgift som uppbärs för den berör.

Utan hinder av stadgandena i 27 § om kompetensvillkoren för i 14 § avbytarservicelagen avsedd tjänst är en person som den 23 januari 1985 varit i nämnd tjänst eller i motsvarande arbetsavtalsförhållande fortfarande behörig till denna tjänst och annan motsvarande tjänst.

Vid beräkning av den tid som avses i 30 § beaktas också givande av vikariehjälp som börjat innan denna förordning trätt i kraft.

Utan hinder av stadgandena i 31 § tillämpas det stadgande som var gällande då denna förordning trädde i kraft på de redovisningar som skall ges för år 1995.

Helsingfors den 22 december 1995

Republikens President
MARTTI AHTISAARI

Minister
Terttu Huttu-Juntunen

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.