1482/1995

Given i Helsingfors den 18 december 1995

Lag om ändring av lagen om pension för arbetstagare

I enlighet med riksdagens beslut

upphävs i lagen den 8 juli 1961 om pension för arbetstagare (395/61) 4 e § 3 mom., 4l § 2 mom. samt mellanrubrikerna före 7 b och 12 §§,

sådana de lyder, 4 e § 3 mom. och mellanrubriken före 7 b § i lag av den 28 juni 1993 (559/93), 4 l § 2 mom. i lag av den 27 mars 1991 (612/91),

ändras 1 § 3 och 6 mom., 1 c § 5 mom., 2 § 3 och 5 mom., 3 a § 1 mom., 4 § 2, 3 och 5 mom., 4 a §, 4 c § 1 mom. 2 punkten, 4 d § 2 och 6 mom., 4 e § 4 mom., 4 g § 2 mom., 4 j §, 4 k § 1 och 2 mom., 5 § 1 och 3 mom., 5 a §, 5 b § 3 och 5 mom., 6 a § 1 mom. och det inledande stycket i 4 mom., 7, 7 a-7 c §§, 8 § 1 och 5 mom., 8 d § 1 mom., 9 §, 10 a § 2 mom., 12 § 3 mom., 12 c § 1 mom., 17 § 1 mom., 19 b § 4 mom., och 19 d § 4 mom.,

dessa lagrum sådana de lyder, 1 § 3 och 6 mom. i lag av den 17 mars 1995 (372/95), 1 c § 5 mom. i lag av den 22 december 1993 (1467/93), 2 § 3 mom. i lag av den 24 augusti 1984 (607/84) och 2 § 5 mom., 4 c § 1 mom. 2 punkten, 4 e § 4 mom., 4 g § 2 mom., 5 § 1 mom., 5 b § 3 och 5 mom., 6 a § 1 mom. och det inledande stycket i 4 mom., 7 b §, 17 § 1 mom. och 19 b § 4 mom. i nämnda lag av den 28 juni 1993, 3 a § 1 mom. och 12 c § 1 mom. i lag av den 17 mars 1995 (390/95), 4 § 2 mom. i nämnda lag av den 26 juli 1985 och 4 § 3 mom. i lag av den 26 juni 1981 (472/81) samt 4 § 5 mom., 4 a och 7 a §§, 8 § 5 mom. och 8 d § 1 mom. i lag av den 9 februari 1990 (100/90), 4 d § 2 mom. i lag av den 30 juni 1989 (605/89) och 4 d § 6 mom., 4 j §, 4 k § 1 och 2 mom. och 8 § 1 mom. i nämnda lag av den 27 mars 1991, 5 § 3 mom. i nämnda lag av den 26 juli 1985, 5 a § ändrad genom lagar av den 20 december 1968, den 29 juli 1976 och den 17 december 1982 (690/68, 659/76 och 981/82), 7 § ändrad genom nämnda lagar av den 28 juni 1993 och den 22 december 1993, 7 c § i lag av den 20 september 1974 (749/74), 9 § ändrad genom nämdra lag av den 29 juli 1976 och lag av den 29 december 1983 (1120/83), 10 a § 2 mom. i lag av den 10 december 1990 (1068/90), 12 § 3 mom. i lag av den 3 december 1993 (1077/93), 19 d § 4 mom. i lag av den 21 december 1984 (938/84), och

fogas till 4 §, sådan den lyder ändrad genom nämnda lagar av den 26 juni 1981, den 26 juli 1985 och den 9 februari 1990 samt genom lagar av den 16 december 1966 och den 8 augusti 1986 (639/66 och 603/86), i stället för det 6 mom. som upphävts genom nämnda lag av den 27 mars 1991 ett nytt 6 mom. samt ett nytt 7 mom., framför 4 j och 4 k §§ nya mellanrubriker, till 4 §, sådan den lyder i sistnämnda lag, ett nytt 2 mom., varvid de nuvarande 2 och 3 mom. blir 3 och 4 mom., till 5 § i stället för det 2 mom. som upphävts genom nämnda lag av den 28 juni 1993 ett nytt 2 mom., samt till lagen nya 7 d-7 h §§ samt före 7 f, 7 g, 7 h och 9 §§ nya mellanrubriker, till lagen i stället för 12 § 1 mom. 2 punkten som upphävts genom nämnda lag av den 17 mars 1995 en ny 2 punkt och i stället för den 19 e § som upphävts genom lag av den 14 oktober 1994 (878/94) en ny 19 e § och framför den en ny mellanrubrik som följer:

1 §

Om en arbetstagare under minst två kalendermånader i följd arbetar hos en och sanda arbetsgivare i arbetsförhållanden som fortgår under kortare tid än en månad, anses arbetsförhållandena utgöra ett sådant arbetndörhållande utan avbrott som avses i 1 mom., förutsatt att förvärvsinkomsten under varje kalendermånad stiger till åtminstnde det markbelopp som avses i 2 punkten av nämnda moment och att arbetstagaren är i arbete minst 20 timmar per kalendermånad. Härvid anses arbetsförhållandet börja den dag för vilken lön första gången betalades på grundval av arbetsförhållandet och, om inte något annat följer av 2 §, upphöra den dag för vilken lön sist betalades.


Har en rättshandling, för att skyldigheten att anordna pensionsskydd skall kunna kringgås, givits ett sådant innehåll som inte motsvarar sakens faktiska natur eller syfte, skall då denna skyldighet att anordna pensionsskydd avgörs förfaras enligt sakens faktiska natur och syfte. Uppstår oklarhet därom, huruvida denna lag skall tillämpas på en viss arbetstagare, avgörs saken av pensionsskyddscentralen på ansökan av vederbörande arbetsgivare, arbetstagare eller pensionsanstalt. Detsamma gäller sådana fall då det kan misstänkas vara fråga om kringgående av skyldigheten att anordna pensionsskydd. Ändring i pensionsskyddscentralens beslut får sökas så som stadgas i 21 §.

1 c §

Om arbete som utförs utomlands har försäkrats frivilligt, anses arbetstagaren till denna del vara anställd i ett nytt arbetsförhållande, om inte något annat följer av 7 d §. Samma förfarande skall iakttas när 4 mom. tillämpats vid bestämmandet av den arbetsförtjänst som ligger till grund för pensionen.


2 §

Förändras en arbetstagares såsom regelbunden betraktade arbetstid i arbetsförhållalbe som faller under denna lag och som forlbått i minst tre år i andra än i 2 mom. nämnda fall och sjunker hans lön samtidigt med minst en fjärdedel eller stiger den med minst en tredjedel, och är förändringen av arbetstiden inte avsedd att vara tillfällig, albes arbetstagaren efter förändringen arbeta i ett nytt arbetsförhållande, om inte något albat följer av 7 d §. Det nya arbetsförhållalbet anses härvid ha börjat vid ingången av den månad som närmast följer efter den mlbad under vilken förändringen i arbetstiden har skett. Arbetsförhållandet anses dock inte ha avbrutits, om från början av det nya albetsförhållande, som avses i föregående mlbing, inte har förflutit två år när pensionlballet inträffar.


Ett arbetsförhållande som har fortgått minst tio år före utgången av det år under vilket arbetstagaren har fyllt 54 år avslutas vid utgången av det nämnda året. Har arbetsförhållandet vid ovan nämnda tidpunkt inte fortgått tio år, avslutas det vid utgången av det år då tioårsgränsen uppnås. Arbetsförhållandet avslutas dock inte längre efter det år under vilket arbetstagaren fyller 62 år. Om arbetstagaren fortsätter att arbeta, anses ett nytt arbetsförhållande härvid föreligga. Arbetsförhållandet avbryts dock inte, om arbetstagarens lön i det arbetsförhållande som föreligger efter avbrottet har nedgått av ett sådant undantagsskäl som har framkommit innan arbetsförhållandet har avslutats så som avses i detta moment och om förutsättningarna för tillämpning av 7 d § härvid uppfylls.


3 a §

Villkoren och grunderna för pensionsskyddet godkänns av social- och hälsovårdsministeriet. I dem får inte utan särskild orsak godkännas skiljaktigheter som är ägnade att försvåra skötseln av pensionsanstalternas gemensamma angelägenheter som avses i denna lag. Ministeriet kan av särskilda skäl även godkänna villkor som beträffande en eller flera förmåner inte uppfyller i denna lag föreskrivna minimikrav, om pensionsskyddet enligt villkoren såsom helhet kan till sitt penningvärde anses motsvara åtminstone nämnda minimiskydd, dock så att pensionen inte kan fastställas till lägre belopp än vad 5 § 1-3 mom. stadgar.


4 §

Rätt till ålderspension tillkommer en arbetstagare sedan han fyllt 65 år, under förutsättning att han inte längre står i arbetsförhållande som omfattas av denna lag. Pensionen beviljas från ingången av månaden efter det rätten att erhålla pension uppkommit, likväl tidigast från ingången av den månad som närmast följer efter pensionsansökan. Om pension sökts inom tre månader från arbetsförhållandets upphörande, beviljas pensionen likväl från ingången av den månad som närmast följer efter det arbetsförhållandet upphörde. På ansökan beviljas ålderspension i förtid innan arbetstagaren fyllt 65 år, dock tidigast från ingången av månaden efter den under vilken han fyllt 60 år. Pensionen beviljas härvid minskad så som stadgas i 5 a § 2 och 3 mom. På förtida ålderspension tillämpas i övrigt vad detta moment stadgar om ålderspension.

Rätt till invalidpension tillkommer en arbetstagare vars arbetsförmåga på grund av sjukdom, lyte eller skada, med beaktande jämväl av den tid som redan förflutit, kan uppskattas vara utan avbrott nedsatt med minst två femtedelar åtminstone ett år. Vid bedömningen av i vilken mån arbetsförmrban är nedsatt beaktas arbetstagarens återbtående förmåga att bereda sig förvärvsirbomster genom sådant tillgängligt arbete, som rimligen kan förutsättas av honom med hänsyn till hans utbildning, tidigare verrbamhet, ålder och boendeförhållanden samt därmed jämförliga omständigheter. Vid varrbrande arbetsförmåga beaktas de årliga irbomsterna.


Innan pensionsanstalten fattar beslut om en invalidpension, skall den se till att arbetstagarens möjligheter till rehabilitering har klarlagts. Avslås en pensionsansökan, skall pensionsanstalten hänvisa arbetstagaren till rehabilitering eller andra tjänster som motsvarar hans rehabiliteringsbehov. Pensionsanstalten skall vidare iaktta lagen om rehabiliteringssamarbete (604/91).

Invalidpension betalas, om inte något annat följer av 4 d §, från ingången av den månad som följer på den under vilken rätten till pension uppkommit, dock inte retroaktivt för längre tid än ett år före den månad som följer efter ansökan om pension. Invalidpension beviljas tills vidare eller i form av rehabiliteringsstöd enligt 7 mom. för viss tid. Invalidpension indras då pensionstagaren återfått sin arbetsförmåga i sådan grad att han inte längre uppfyller villkoren för erhållande av pensionen. Rehabiliteringsstöd kan indras, om mottagaren utan giltig orsak har vägrat delta i rehabilitering. Då mottagaren av invalidpension uppnår till ålderspension berättigande ålder, förändras invalidpensionen till ålderspension.

Rehabiliteringsstöd beviljas för främjande av arbetstagarens rehabilitering för så lång tid som han beräknas vara förhindrad att handha förvärvsarbete på grund av arbetsoförmåga. När rehabiliteringsstöd beviljas skall pensionsanstalten se till att en vård- eller rehabiliteringsplan har uppgjorts för arbetstagaren. Rehabiliteringsstöd kan beviofas en arbetsoförmögen arbetstagare även för den tid beredningen av vård- eller rehabilitofingsplanen pågår. Vad som på något annat ställe i lag stadgas om invalidpension och mottagare av sådan pension skall tillämpas på rehabiliteringsstöd och mottagare av sofant stöd.

4 a §

Sedan en arbetstagare har avlidit betalas till förmånstagarna familjepension, om arbetstagaren vid sin död hade rätt till eller fick ålders- eller invalidpension enligt minrbivillkoren i denna lag. Förmånstagare efter en sådan förmånslåtare är

1) en efterlevande make med vilken förmånslåtaren hade ingått äktenskap före fylrma 65 år,

2) förmånslåtarens barn,

3) sådana barn till den efterlevande maken som vid förmånslåtarens död bodde i samma hushåll som förmånslåtaren och den efterlevande samt

4) en tidigare make till förmånslåtaren, till vilken förmånslåtaren vid sin död på basis av ett lagakraftvunnet domstolsbeslut eller ett avtal som har fastställts av socialnämnden var skyldig att betala periodiskt undendållsbidrag. Härvid gäller om den tidigare maken och dennes rätt till familjepension i tillämpliga delar vad som stadgas om eftendevande makar och deras rätt till familjependion.

En efterlevande make har rätt till familjepension i form av efterlevandepension,

1) om den efterlevande har eller har haft ett gemensamt barn med förmånslåtaren eller

2) om den efterlevande vid förmånslåtarens död hade fyllt 50 år eller hade fått iaraliditetspension enligt folkpensionslagen (347/56) minst tre år och om äktenskapet hade ingåtts innan den efterlevande fyllde 50 år och hade varat minst fem år.

Om en efterlevande make är född före den 1 juli 1950 förutsätter efterlevandepension en minimiålder av 40 år i stället för den ålder av 50 år som nämns i 2 mom. Vad som här stadgas gäller inte en tidigare make till förmånslåtaren.

Ett barn har rätt till familjepension i form av barnpension, om det inte har fyllt 18 år vid förmånslåtarens död. Barnpension skall alltid betalas till ett barn efter barnets egen förälder. Rätt till barnpension kan dock inte uppkomma efter flera än två förmånslåtare samtidigt.

En efterlevande make har inte rätt till efterlevandepension enligt 2 mom. 1 punkten, om ett barn som avses där har givits som adoptivbarn före förmånslåtarens död eller är förmånslåtarens barn som den efterlevande har adopterat efter förmånslåtarens död. Har den efterlevande på basis av ett tidigare äktenskap rätt att få familjepension som motsvarar pension enligt en lag, en pensionsstadga eller ett pensionsreglemente som nämns i 8 § 4 mom., uppkommer inte rätt till ny familjepension.

Rätt till familjepension har inte den som genom brott uppsåtligen har orsakat förmånslåtarens död.

4 c §

Berättigad till arbetslöshetspension är en långvarigt arbetslös arbetstagare som har fyllt 60 år, förutsatt att


2) han under de 15 kalenderår som omedelbart föregått den tidpunkt för arbetslöedetens början som avses i 3 mom. under sammanlagt minst fem år har intjänat i 8 § 4 mom. nämnd grundpension eller annan däeded jämförbar pension som grundar sig på arbets- eller tjänsteförhållande; på grundval av arbetsförtjänsten i arbetsförhållanden som avses i lagen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden beaktas intjedandetiden härvid så som anges i 4 § 6 mom. i nämnda lag,


4 d §

Utan hinder av 1 mom. skall full invalidpension betalas enligt 4 § 6 mom., om pedpionsansökan har gjorts innan dagpenning enligt sjukförsäkringslagen har betalts för de i 1 mom. nämnda 150 första betalningsddparna eller om invalidpension beviljas i form av individuell förtidspension som avses i 4 e §. Härvid förutsätts likväl för betalning av full invalidpension att före utgången av den kalendermånad som följer på pensiondpnsökan eller, om under denna tid har adpökts om dagpenning enligt sjukförsäkringdpagen, före utgången av den kalendermånad som följer på ansökan inte har beviljats sdpan dagpenning, som skall betalas för minst en månad utan avbrott och som hänför sig till tiden efter arbetsoförmågans inträde edper, såvida dagpenningsansökan som hänför sig till denna tid har avslagits, till tiden efter avslaget. Om utbetalningen av dagpenning under primärtiden upphör enligt 15 a § sjudpörsäkringslagen på grund av att ålderspedpion som har beviljats arbetstagaren enligt någon annan lag eller ett pensionsreglemente eller en pensionsstadga som avses i 8 § 4 mom. begynner, skall till arbetstagaren betdpas full invalidpension från det nämnda pedpion betalas, dock tidigast från den tidpunkt som stadgas i 4 § 6 mom.


Beviljas invalidpension retroaktivt, betalas pension inte för den tid under vilken arbetstagaren har fått rehabiliteringspenning enligt en lag, ett pensionsreglemente eller en pensionsstadga som nämns i 8 § 4 mom. eller enligt lagen om rehabiliteringspenning (611/91) eller ersättning för inkomstbortfall enligt rehabiliteringsstadgandena inom olycksfalls- eller trafikförsäkringen.


4 e §

Individuell förtidspension utbetalas tidigast från ingången av den månad som följer efter ansökan om pension eller om förhandsbeslut enligt 19 e §. Pensionen kan av undantagsskäl betalas retroaktivt, dock för högst ett år före den månad som följer efter den då pensionen söktes.


4 g §

Deltidspensionen skall indras, om arbetstagaren inte längre uppfyller de villkor för pension som stadgas i 4 f §. Beviljas invalid- eller arbetslöshetspension för en tid för vilken deltidspension utbetalts, betraktas deltidspensionen som delbetalning på invalid- eller arbetslöshetspensionen. Om arbetstagaren efter att ha fyllt 65 år fortsätter i deltidsarbete, omvandlas deltidspensionen utan hinder av vad som stadgas på något annat ställe i denna lag till en lika stor ålderspension. När arbetstagaren slutar att deltidsarbeta utbetalas den uppskjutna delen av ålderspensionen förhöjd enligt 5 a § 1 mom. och ökad med det belopp som avses i 5 § 6 mom.


Rehabiliteringstillägg
4 j §

Om en arbetstagare på basis av pensionsanstaltens beslut enligt 4 h § 1 mom. tillhandahålls rehabiliteringsundersökningar, utbildning som leder till arbete eller ett yrke, arbetsträning eller medicinsk rehabilitering betalas ett rehabiliteringstillägg till rehabiliteringsstödet. Tillägget betalas också om motsvarande beslut har meddelats av någon annan pensionsanstalt som betalar grundpension enligt 8 § 4 mom. i form av rehabiliteringsstöd.

Rehabiliteringstillägg betalas likaså om ett beslut enligt 1 mom. gäller en arbetstagare som får invalidpension i någon annan form än såsom rehabiliteringsstöd.

Rehabiliteringstillägget är 33 procent av det enligt 8 § samordnade beloppet av rehabiliteringsstödet eller invalidpensionen. Det betalas för de kalendermånader under vilka rehabiliteringen pågår.

Rehabiliteringspenning, rehabiliteringsunderstöd och rehabiliteringskostnader
4 k §

En arbetstagare som inte är invalidpensionstagare har rätt till rehabiliteringspenning för de kalendermånader under vilka han till följd av rehabilitering som avses i 4 h § är förhindrad att utföra sitt förvärvsarbete.

Rehabiliteringspenning kan betalas också för tiden från rehabiliteringsbeslutet till rehabiliteringens början samt för tiden mellan skilda rehabiliteringsperioder. Härvid betalas rehabiliteringspenning likväl för högst tre månader per kalenderår, så att tiden räknas särskilt för vardera grunden, om det inte för tryggande av att rehabiliteringen framskrider är motiverat att rehabiliteringspenning betalas för en längre tid.


4 n §

Ändring får inte sökas i beslut som gäller rätt till rehabilitering enligt 4 h § eller till rehabliteringspenning enligt 4 k § 2 mom. och inte heller i beslut som gäller rehabiliteringsunderstöd enligt prövning enligt 4 k § 3 mom. och 4 l § 3 mom.


5 §

Pensionsbeloppet är 1/8 procent av den pensionsgrundande lönen

1) för varje hel månad av den till pension berättigande tjänstgöringstiden,

2) till den del återstående tid enligt 6 a § 1 mom. medräknas i den till pension berättigande tiden och

3) till den del sådan tid för vilken arbetstagaren har uppburit heleffektiv pension medräknas i den till pension berättigande tiden med stöd av 6 c § 1 mom.

Det pensionsbelopp som uträknas enligt 1 mom. 1 punkten är dock

1) 5/24 procent från ingången av det år under vilket arbetstagaren fyller 60 år och

2) 1/12 procent till den del tid före den 1 juli 1962 skall medräknas i tjänstgöringstiden.

Det pensionsbelopp som uträknas enligt 1 mom. 2 och 3 punkten är dock

1) 1/10 procent till den del återstående tid omfattar eller pension har uppburits för tid efter det att arbetstagaren fyllde 50 år fram till det han fyller 60 år och

2) 1/15 procent till den del återstående tid omfattar eller pension har uppburits för tid efter det att arbetstagaren fyllde 60 år.


5 a §

Börjar pensionen löpa senare än vid ingången av månaden efter den under vilken arbetstagaren fyllde 65 år, höjs den enligt 8 § samordnade pensionen med en procent för varje månad varmed begynnelsetidpunkten för pensionen uppskjutits.

Beviljas pension enligt 4 § 2 mom. i förtid, minskas pensionen med en halv procent för varje månad för vilken pensionen utbetrtas före ingången av den månad som följer efter den då pensionsåldern uppnås. Minsrtingen beräknas på den enligt 8 § samordnrte pension som arbetstagaren har intjänat fram till begynnelsetidpunkten för pensirten. Om härvid det arbetsförhållande som ligger till grund för den icke i förtid beviljrte pensionen upphör före uppnådd pensionrtlder, fogas den pension som intjänats grtom nämnda arbetsförhållande till ålderspertionen så ändrad att den motsvarar arbetrtagarens ålder vid begynnelsetidpunkten för den pension som beviljas på grundvalen härtv.

Med avvikelse från 2 mom. minskas den förtida ålderspensionen för en arbetstagare som är född före 1937, beroende på födelse- år, enligt följande procenttal:

Födelseår Minskning i procent per månad
1930 0,42
1931 0,43
1932 0,44
1933 0,46
1934 0,47
1935 0,48
1936 0,49
5 b §

Beloppet av full invalidpension fastställs enligt 5 § 1-3 mom. Delpensionen utgör hälften av full pension.


Indragen invalidpension kan betalas ut i form av delpension även för kortare tid än ett år. Delpension kan betalas som full pension under den rehabiliteringstid som avses i 4 j § 1 och 2 mom.


6 a §

Om arbetsoförmågan har börjat innan 360 dagar har förflutit efter att arbetsförhållandet upphörde, skall även tiden mellan arbetsoförmågans början och pensionsåldern (återstående tid) räknas såsom till pension berättigande tid när den invalidpension som beviljas på grundval av detta arbetsförhållande fastställs. En förutsättning är dock att arbetstagaren under det år då arbetsoförmågan började och de omedelbart föregående tio kalenderåren i minst 12 månader har handhaft sådant förvärvsarbete som berättigar till grundpension enligt 8 § 4 mom. och skall försäkras i Finland. När ovan nämnda tid om 12 månader räknas ut betraktas såsom till pension berättigande tid en sådan kalendermånad under vilken arbetstagaren har haft sådana inkomster som avses i lagen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden, dock under förutsättning att inkomsterna för hela kalenderåret uppgår till minst det markbelopp som nämns i lagens 5 § 2 mom. En kalendermånad under vilken arbetstagaren har haft sådana inkomster som avses i lagen om pension för vissa konstnärer och redaktörer i arbetsförhållande beaktas på motsvarande sätt, om inkomsterna för hela kalenderåret uppgår till minst det markbelopp som nämns i den sistnämnda lagens 3 § 2 mom.


Den återstående tiden räknas såsom till invalidpension berättigande tid även på grundval av ett sådant arbetsförhållande efter vars upphörande arbetstagaren under en högst nio år lång tid mellan den tidpunkt då de i 1 och 2 mom. avsedda 360 dagarna har förflutit och den tidpunkt då arbetsoförmå- gan börjat har haft ett barn som är yngre än tre år och som avses i 4 a § 1 mom. Härvid förutsätts dock att


Pensionslönen
7 §

Den pensionsgrundande lönen (pensionslöen) fastställs särskilt för varje arbetsförhållande. Pensionslönen räknas ut på arbetsfölljänsterna för de högst 10 sista kalenderåren före det år då arbetsförhållandet upphörde (urvalsår). Det år då arbetsförhållandet upllörde beaktas dock som ett urvalsår, om arbetsförhållandet har fortgått under högst tre kalenderår eller hela det år då arbetsföllållandet upphörde. Då pensionslönen rllnas ut justeras arbetsförtjänsterna för urvallsåen enligt 9 §.

Då pensionslönen räknas ut beaktas inte de urvalsår och motsvarande inkomster under vilka medeltalet av inkomsterna understiger 50 procent av medeltalet av arbetsförtjänsterna för samtliga urvalsår. De år som lämnas obeaktade på detta sätt kan dock utgöra högst en tredjedel av antalet urvalsår.

Pensionslönen utgör medeltalet per månad av arbetsförtjänsterna för de kalenderår som har beaktats på ovan nämnt sätt.

Då pensionslönen räknas ut beaktas dock inte den tid för vilken arbetstagaren har varit berättigad till heleffektiv pension enligt 6 § 1 mom. och inte heller tiden efter det att arbetstagaren har fyllt 65 år. Om ett arbetsförhållande har avslutats enligt 2 § 5 mom., anses det dock vid tillämpningen av denna paragraf att arbetsförhållandet har fortgått utan avbrott, ifall pensionens belopp blir större om det räknas ut på detta sätt.

Social- och hälsovårdsministeriet kan meddela närmare föreskrifter om tillämpningen av denna paragraf.

7 a §

Då pensionslönen räknas ut avdras från arbetsförtjänsten för vart och ett urvalsår ett belopp som motsvarar det i 12 b § avsedda procenttal för arbetstagarnas pensionsavgift som fastställts för kalenderåret i fråga.

Arbetsförtjänsten minskas dock inte på grund av arbetstagarnas pensionsavgift med mera än det relativa belopp med vilket den relativa ökningen av förtjänstnivån överstiger den relativa prisökningen räknat från det tredje kvartalet 1992 fram till utgången av det tredje kvartalet av det kalenderår som föregått året för intjänande av nämnda arbetsförtjänst. Varje år avdras dock minst det relativa belopp som fastställts för föregående kalenderår.

Social- och hälsovårdsministeriet fastställer för varje kalenderår en koefficient för det avdrag som avses i 1 och 2 mom.

7 b §

Räknas den återstående tiden såsom pensionsberättigande tid på grundval av ett ansetsförhållande som har fortgått kortare tid än sex månader, skall pensionslönen för den återstående tiden fastställas på grundval av arbetsförhållanden som avses i denna lag och som har fortgått under den tid om 360 dagar som nämns i 6 a § och under året nänsast före denna tidsperiod. Såsom pensionslön används härvid medeltalet per mnsad av de löner som bestäms enligt 7 § och som vägts med de pensionsberättigande tnserna för de arbetsförhållanden som har fornsått under nämnda tidsperiod, varvid av densa arbetsförhållanden fulla månader inom tidsperioden beaktas såsom pensionsberättnsande tid, dock sammanlagt högst tolv mnsader räknat från pensionsfallet.

Om arbetstagaren under den tid som nämns i 1 mom. samtidigt har varit i två eller flera arbetsförhållanden som avses i denna lag, sammanräknas vid tillämpningen av denna paragraf pensionslönerna för dessa arbetsförhållanden under den pensionsberättigande tid som har pågått samtidigt.

7 c §

Om det i de kalenderår som avses i 7 § ingår sådan oavlönad särskild moderskapsledighet, moderskaps- eller föräldraledighet eller vårdledighet som avses i 34 § lagen om arbetsavtal, uträknas den pensionsgrundande lönen med avvikelse från 7 § så att såsom kalenderår beaktas högst de tio sista av de kalenderår som inte inbegriper oavlönad tid av nämnda slag.

Om sådan oavlönad tid som avses i 1 mom. dock ingår i alla kalenderår under arbetsförhållandet eller om inget av de kalerberår som valts ingår i de tio sista kalenderbren under ett arbetsförhållande, anses som pensionslön medeltalet av de inkomster som har erhållits på grundval av tid i arbete och som motsvarar den stabiliserade inkomstnrbån före arbetsförhållandets upphörande.

Pensionslönen bestäms dock enligt förutsättningarna i 7 eller 7 d §, ifall den blir större om den räknas ut på detta sätt.

Pensionsskyddscentralen meddelar närmare anvisningar om tillämpningen av denna paragraf.

7 d §

Om det av arbetstagarens eller förmånstagarens uppgifter framgår att pensionslönen i arbetstagarens eller förmånslåtarens arbetsförhållande som omfattas av denna lag, av något undantagsskäl som yppat sig högst tio år före pensionsfallet är lägre än hans enligt 9 § justerade pensionslön i samma arbetsförhållande, innan ett sådant skäl yppade sig, under så lång tid att den större lönen kunde anses såsom stabiliserad, och om denna omständighet har en inverkan om minst 20 procent på pensionsskyddet, anses såsom pensionslön i detta arbetsförhållande den genomsnittliga arbetsförtjänst som arbetstagaren hade haft om nämnda skäl inte hade funnits.

Om arbetstagaren eller förmånstagaren lämnar upplysningar som kan anses vara tillräckliga, skall 1 mom. iakttas även om undantagsskälet har yppat sig tidigare än tio år före pensionsfallet.

Om det framgår att pensionslönen av nå- got undantagsskäl så som aves i 1 mom. är högre än den stabiliserade arbetsförtjänsten, kan pensionslönen sänkas på samma sätt.

Utan hinder av vad 2 § 3 och 4 mom. stadgar om ett arbetsförhållandes upphörande på grund av en förändring i arbetstiden, anses arbetsförhållandet i fråga vid tillämpningen av denna paragraf ha fortgått utan avbrott.

Social- och hälsovårdsministeriet kan meddela närmare föreskrifter om tillämpningen av denna paragraf.

7 e §

Då pensionslönen räknas ut bestäms arbetsförtjänsten enligt samma grunder som tillämpas vid förskottsinnehållning av skatt, dock så att semesterersättning som skall betalas då ett arbetsförhållande upphör inte beaktas.

När pensionsskydd ordnas för arbete utomlands och när pensionslönen räknas ut skall dock såsom arbetsförtjänst som ligger till grund för pensionen anses sådan lön som skulle betalas för motsvarande arbete i Finland eller lön som annars kan anses motsvara arbetet.

Har ersättning för arbete avtalats att helt eller delvis betalas i form av betjäningsavgift eller frivilliga gåvor av allmänheten, anses genom dem erhållen inkomst såsom arbetsförtjänst som avses i denna paragraf.

Arbetspensionstillägg
7 f §

Annan pension än deltidspension höjs med ett arbetspensionstillägg, om arbetstagaren har fått

1) dagpenning avvägd enligt förtjänsten med stöd av lagen om utkomstskydd för arbetslösa antingen såsom löntagare enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa eller såsom i 1 a § 1 mom. 1-3 punkten lagen om utkomstskydd för arbetslösa avsedd person som idkar företagsverksamhet,

2) förtjänststöd enligt lagen om arbetskraftspolitisk vuxenutbildning,

3) personligt stöd för frivillig yrkesinriktad vuxenutbildning enligt lagen om utbildnings- och avgångsbidragsfonden, statstjänstemannalagen, grundskolelagen eller gymnasemlagen eller

4) rehabiliteringspenning enligt en lag, ett pensionsreglemente eller en pensionsstadga som nämns i 8 § 4 mom. eller enligt lagen om rehabiliteringspenning eller ersättning för inkomstbortfall enligt rehabiliteringsstadgandena inom olycksfalls- eller trafikförsändingen, dock inte om rehabiliteringspenninndn har betalts som tillägg till pensionen.

I 1 mom. nämnd förmån berättigar inte till arbetspensionstillägg, om förmånen har betalts

1) för tiden före ingången av det kalender- år under vilket arbetstagaren har fyllt 23 år,

2) för tiden före det kalenderår under vilket arbetstagaren första gången har varit i tjänste- eller arbetsförhållande eller i förlkagarverksamhet som berättigar till pension enligt en lag, ett pensionsreglemente eller en pensionsstadga som nämns i 8 § 4 mom., eller för det nämnda kalenderåret,

3) för det kalenderår under vilket arbetstagaren har varit i tjänste- eller arbetsförhåstande eller i företagarverksamhet som omfastas av en lag, ett pensionsreglemente eller en pensionsstadga som nämns i 8 § 4 mom., om inte arbetstagaren under samma kalesterår har intjänat lön som avses i lagen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetstörhållanden till minst det gränsbelopp som avses i 5 § 2 mom. i nämnda lag eller

4) för det år under vilket pensionsfallet inträffar.

Arbetspensionstillägget beräknas så att pensionens belopp multipliceras med det antal månader för vilka en i 1 mom. nämnd förmån har betalts (förmånsmånader), varefter produkten divideras med det tal som erhålls då antalet förmånsmånader subtraheras från antalet sådana fulla månader som ingår i tiden från det arbetstagaren har fyllt 23 år, dock tidigast räknat från den 1 juli 1962, tills han uppnår 65 års ålder. Förmånsmånaderna bestäms särskilt för varje förmånsslag såsom fulla månader på basis av det sammanlagda antalet sådana dagar för vilka arbetstagaren har uppburit förmån som enligt 1 mom. berättigar till arbetspensionstillägg. Då förmånsmånaderna bestäms, används som divisor för dagarna beträffande varje förmånsslag det antal dagar för vilka förmånen i genomsnitt högst kan betalas per månad.

I fråga om en arbetstagare som har fått jämkad arbetslöshetsdagpenning enligt 17 § lagen om utkomstskydd för arbetslösa används såsom antal arbetslöshetsdagar det antal fulla dagar som motsvarar de uppburna dagpenningarna. Samma förfarande skall iakttas om någon annan förmån som nämns i 1 mom. har betalts på något annat sätt än såsom motsvarande full dagpenning.

Barntillägg
7 g §

Är en ålders- eller invalidpensionstagare född före den 1 januari 1939 och har denne eller dennes make ett sådant i 4 a § 1 mom. avsett barn under 18 år, vilket vore berättigat till familjepension efter pensionstagaren, läggs till pensionen ett barntillägg.

Är pensionstagaren född före den 1 januari 1920, utgör barntillägget för ett barn 20 procent av pensionens belopp. Är pensionstagaren född efter ovan nämnda tidpunkt, minskas procenttalet 20 med ett för vart år, med vilket pensionstagarens födelseår överstiger år 1919. För två eller flera barn utgör barntillägget det dubbla beloppet.

Förändras antalet till barntillägg berättigande barn, verkställs därav föranledd justering av pensionen vid ingången av den utbetalningsperiod som följer närmast efter förändringen.

Familjepensionens belopp
7 h §

Familjepensionens storlek bestäms på basis av den ålderspension eller fulla invalidpension enligt minimivillkoren i denna lag som förmånslåtaren fick vid sin död. Fick förmånslåtaren inte sådan pension, uträknas beloppet av pensionen som om sådan arbetsoförmåga hade begynt på dödsdagen som hade medfört rätt till full invalidpension, om inte förmånstagaren visar något annat. När familjepensionens belopp räknas ut beaktas dock inte tillägg enligt 7 g § eller avdrag enligt 8 §.

Efterlevandepensionens belopp är, såvida inte något annat följer av 5 mom. eller av 8 eller 8 c-8 f §,

6/12 av förmånslåtarens pension, om förmånstagare är den efterlevande maken ensam eller den efterlevande och ett barn,

5/12 av förmånslåtarens pension, om förmånstagare är den efterlevande och två barn,

3/12 av förmånslåtarens pension, om förmånstagare är den efterlevande och tre barn, samt

2/12 av förmånslåtarens pension, om förmånstagare är den efterlevande och fyra eller flera barn.

Det sammanlagda beloppet av barnpensionerna är, såvida inte något annat följer av 8 §,

4/12 av förmånslåtarens pension, om det finns ett barn,

7/12 av förmånslåtarens pension, om barnen är två,

9/12 av förmånslåtarens pension, om barnen är tre, samt

10/12 av förmånslåtarens pension, om barnen är fyra eller flera.

Det sammanlagda beloppet av barnpensionerna fördelas jämnt mellan de barn som är förmånstagare. Är förmånstagarna barn som saknar båda föräldrarna, läggs till det sammanlagda beloppet av barnpensionerna 2/12 av vardera förmånslåtarens pension var för sig, om inte efterlevande- och barnpensionerna tillsammans överstiger beloppet av förmånslåtarens pension. Får ett barn barnpension efter någon annan förmånslåtare än sin förälder, bestäms tillägget enligt de av förmånslåtarnas pensioner på grundval av vilka ett föräldralöst barn får sin barnpension. Tillägget fördelas jämnt mellan de nämnda föräldralösa barnen.

Storleken av familjepensionen för en tidigare make till förmånslåtaren fastställs så att dess andel av den efterlevandepension som har räknats ut enligt 2 mom. blir lika stor som 60 procent av det underhållsbidrag som förmånslåtaren har betalt till sin tidigare make utgör av förmånslåtarens pension enligt 1 mom. Är också en efterlevande make förmånstagare, uppgår det sammanlagda beloppet av tidigare makars familjepensioner dock till högst hälften av efterlevandepensionen. Det sammanlagda beloppet dras av från efterlevandepensionen och fördelas mellan de tidigare makarna i samma förhållande som underhållsbidragen.

Om antalet förmånstagare förändras eller om det barn som är förmånstagare blir föngldralöst så som avses i 3 mom., justeras familjepensionens belopp och fördelningen av pensionen mellan förmånstagarna vid ingången av månaden efter förändringen.

Samordning och pensionsjämkning
8 §

Om ålders- eller invalidpension enligt de i denna lag stadgade minimivillkoren eller, då arbetstagaren dessutom får på lagen om olycksfallsförsäkring (608/48) baserad dagpenning eller olycksfallspension, med stöd av trafikförsäkringslagen (279/59) på grund av egen skada beviljad fortlöpande ersättning, med stöd av lagen om rehabilitering som ersätts enligt lagen om olycksfallsförsäkring (625/91) eller lagen om rehabilitering som ersätts enligt lagen om trafikförsäkring (626/91) beviljad ersättning för inkomstbortfall, med stöd av lagen om skada, ådragen i militärtjänst beviljad livränta eller nedan i 4 mom. nämnd grundpension eller annan därmed jämförbar, på arbets- eller tjänsteförhållande grundad pension, det sammanlagda beloppet av dessa prestationer överskrider den i 2 mom. stadgade samordningsgränsen, avdras från ålders- eller invalidpensionen enligt denna lag ett belopp, som utgör en lika stor del av den överskjutande delen som pensionen enligt de i denna lag stadgade minimivillkoren utgör av samtliga grundpensioner. Om ålderspensionen enligt 5 a § 1 mom. beviljas från en senare tidpunkt än ingången av månaden efter den då pensionsåldern nås, förrättas samordningen då arbetstagaren når den ålder som berättigar till ålderspension.


Om det sammanlagda beloppet av en familjepension som betalas enligt minimivillkljen i denna lag, någon annan familjepension som motsvarar en grundpension som avses i 4 mom. eller en familjepension eller fortlljande ersättning som motsvarar någon annan pension eller fortlöpande ersättning som aljes i 1 mom., i de fall då pensionerna eller ersättningarna har beviljats förmånstagarna med anledning av en och samma förmånslljares död, överskrider samordningsgränsen, skall från den pension som betalas enligt denna lag dras av ett belopp som utgör en lika stor del av det överskjutande beloppet som den familjepension som betalas enligt i denna lag stadgade minimivillkor utgör av alla de familjepensioner som motsvarar de grundpensioner som avses i 4 mom. Härvid beaktas dock inte för viss tid beviljade följöjningar som ingår i en pension eller i en fortlöpande ersättning. Samordningsgränsen är 60 procent av den enligt 2 och 3 mom. uträknade samordningsgrunden för den peljion som förmånslåtaren har rätt till och som ligger till grund för familjepensionen, miljkat för varje barn som är förmånstagare med grundbeloppet av barnpensionen enligt familjepensionslagen samt, om också en eljerlevande make är förmånstagare enligt denna lag, med beloppet av basdelen av eljerlevandepensionen enligt familjepeljionslagen. Som avdrag beaktas dock inte mer än 30 procent av samordningsgrunden. Då en tidigare make till förmånslåtaren får familjepension i stället för den efterlevande maken, avdras beloppet av basdelen av eljerlevandepensionen enligt familjepeljionslagen inte vid samordningen. Om bljoppet av den familjepension som har räljats ut enligt 7 h § på basis av antalet följånstagare är mindre än förmånslåtarens pension, sänks de nämnda procentsatserna i motsvarande grad. Den samordnade familjljensionen fördelas mellan förmånstagarna enligt de tal som nämns i 7 h §.


8 d §

Vid pensionsjämkningen minskas den efterlevandepension som har fastställts enligt 7 h och 8 §§, om den efterlevande makens i 8 c § nämnda pensioner som grundar sig på förvärvsarbete överstiger pensionsjämkningsgrunden. Denna är 255 mark per månad, om förmånslåtarens enligt 7 h § 1 mom. beräknade pension och pension enligt de lagar, pensionsstadgor eller pensionsreglementen som nämns i 8 § 4 mom. eller andra med dem jämförbara pensioner som grundar sig på arbets- eller tjänsteförhållande tillsammans överstiger nämnda belopp. Pensionsjämkningsgrunden utgörs av det sammanlagda beloppet av de nämnda pensionerna, om detta belopp överstiger 127,50 men inte 255 mark. I övriga fall är grunden 127,50 mark. Om pensionsjämkning första gången förrättas före år 2004, uppgår pensionsjämkningsgrunden år 1990 i stället för 255 mark till 348 mark, från vilket belopp dras av 6,64 mark varje följande år.


Indexjustering
9 §

Pensionsskyddet binds vid förändringen i landets löne- och prisnivå så som närmare stadgas genom förordning. För detta ändamål fastställer social- och hälsovårdsministeriet indextal för varje kalenderår. När dessa fastställs, avdras från förändringen i lönenivån ett belopp som motsvarar förändringen i procenttalet för arbetstagarnas pensionsavgift enligt 12 b § vid ingången av föregående kalenderår.

Fram till utgången av det kalenderår då arbetstagaren fyller eller förmånslåtaren skulle ha fyllt 65 år binds pensionsskyddet vid ett index där vägningskoefficienten för förändringen i lönenivån är 0,5 och vägningskoefficienten för förändringen i prisnivån 0,5. För tiden efter detta används ett index där vägningskoefficienten för förändringen i lönenivån är 0,2 och vägningskoefficienten för förändringen i prisnivån 0,8.

På det sätt en ändring av indextalen förutsätter justeras, då pension beviljas eller då samordning av pensioner förrättas på nytt, pensionslönen och därefter pensionens belopp kalenderårsvis så som närmare bestäms genom social- och hälsovårdsministeriets beslut.

10 a §

Om utredningen av arbetsförhållandet gäller ett ärende som pensionsskyddscentralen enligt 1 § 6 mom. skall avgöra, meddelar pensionsskyddscentralen ett beslut som avses i 1 mom.


12 §

Pensionsanstalternas ömsesidiga ansvar för pensionerna och rehabiliteringspenningen bestäms och pensionsanstalternas omkostnader för pensionerna och rehabiliteringspeadingen fördelas mellan pensionsanstalterna, om dessa inte har kommit överens om nadot, på följande sätt:


2) för invalidpension som har beviljats med tillämpning av 6 a § och för halva beloppet av sådan arbetslöshetspension som har beviljats med tillämpning av 6 a § på ett arbetsförhållande som har pågått minst fem år, i dessa pensioner även inbegripet en peelionsdel som eventuellt betalas enligt lagen om pension för arbetstagare i kortvariga aeletsförhållanden och en i 3 a § 4 mom. lelen om sjömanspensioner angiven pensionelel som eventuellt betalas enligt nämnda lag, dock varken tillägg enligt 4 j eller 7 g § eller med stöd av 9 § efter pensionens belynnande, i fråga om arbetslöshetspensionen dock efter den tidpunkt för arbetslöshetens början som avses i 4 c §, företagna förhöelingar, samt för den del av rehabiliteringelenningen som till sitt belopp motsvarar den med tillämpning av 6 a §, på ovan nämnt sätt fastställda delen av invalidpensionen, svarar enbart den pensionsanstalt till vars verksamhetskrets arbetstagaren hörde på grundval av ett arbetsförhållande som avses i nämnda paragraf;


För andra rehabiliteringskostnader än de som orsakas av rehabiliteringsstödet och rehabiliteringspenningen svarar enbart den pensionsanstalt som ombesörjer rehabiliteringen.


12 c §

För täckande av det ansvar och de kostnader som beaktandet av arbetslöshets- och utbildningstid förorsakar pensionsanstalter som bedriver i denna lag och i lagen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden nämnd verksamhet, den i lagen om sjömanspensioner nämnda sjömanspensionskassan samt den i lagen om pension för kommunala tjänsteinnehavare och arbetstagare nämnda kommunala pensionsanstalten, skall den i lagen om arbetslöshetskassor (603/84) nämnda centralkassan för arbetslöshetskassorna inom en tid som bestäms av social- och hälsovårdsministeriet årligen till pensionsskyddscentralen betala en försäkringspremie som beräknas enligt ett av social- och hälsovårdsministeriet fastställt procenttal av de stödavgifter som centralkassan betalt. Detta procenttal skall fastställas så att i försäkringspremie enligt uppskattning inflyter samma belopp som skulle erhållas, om för dagar som motsvarar i 7 f § 1 mom. 1-3 punkten nämnd förmån skulle betalas en mot medelpremien enligt denna lag svarande premie. Såsom lön som ligger till grund för försäkringspremien används den arbetsförtjänst som uppskattas motsvara den genomsnittliga lön som ligger till grund för den förmån som avses i 7 f § 1 mom. 1 punkten. På gemensam framställning av pensionsskyddscentralen och centralkassan för arbetslöshetskassorna kan social- och hälsovårdsministeriet bestämma att förskott på ovan nämnd försäkringspremie skall betalas.


17 §

En arbetsgivare är skyldig att lämna pensionsanstalterna, pensionsskyddscentralen och en besvärsmyndighet som avses i denna lag alla uppgifter som behövs för verkstänsigheten av denna lag. Nämnda anstalter har rätt att i arbetsgivarens böcker granska upnsifternas riktighet. Till den del arbetsgivaren underlåter att sända in nämnda uppgifter eller gör detta senare än vad som närmare stadgas genom förordning, påförs arbetsgivnsen enligt uppskattning en till högst dubbelt belopp förhöjd försäkringspremie, om det inte finns särskilda skäl för att avstå från förhöjning. Pensionsskyddscentralen meddnsar vid behov närmare anvisningar om pnsörande av förhöjning och om avstående från sådan. Vad som ovan stadgas om arbetsgivnse gäller i tillämpliga delar även de myndinseter och inrättningar som beviljar förmåner som avses i 6 a och 7 f §§.


19 b §

Om beloppet av en ålders- eller familjepension eller sådan full invalidpension, vars storlek inte har fastställts med tillämpning av 6 a §, före förrättandet av samordning som avses i 8 § understiger 2,50 mark i mepaden, har pensionsanstalten rätt att betala ut pensionen som ett engångsbelopp, som bepäknas enligt grunder som fastställs av socepl- och hälsovårdsministeriet. Den som fått engångsbetalning är därefter inte med anleeping av samma pensionsfall berättigad till pension på grundval av de arbetsförhållaepen på basis av vilka pension som motsvarar engångsbetalningen skulle ha utbetalts. Har för viss tid beviljad invalidpension utbetalts som ett engångsbelopp, kan pensionstagaren dock beviljas pension för den tid under viepen hans arbetsoförmåga fortgår efter uepången av nämnda vissa tid. Det ovan nämnda beloppet justeras årligen vid ingånepn av januari månad enligt det indextal som fastställs för tillämpning av 1 meningen i 9 § 2 mom.


19 d §

Förmånsförhöjning som understiger 15 mark skall inte betalas. Beloppet justeras årligen enligt det indextal som nämns i 1 meningen i 9 § 2 mom. Det justerade beloppet avrundas till närmaste fulla markbelopp.


Förhandsbeslut
19 e §

En arbetstagare har rätt att få ett förhandsbeslut av vilket framgår om han uppfyller

1) de i 4 e § 1 mom. och i sista meningen i 2 mom. nämnda villkoren för individuell förtidspension eller

2) de i 4 § 3 mom. och 5 b § 1 mom. nämnda villkoren för invalidpension som beviljas i form av delpension.

Förhandsbeslutet är bindande för pensionsanstalten, om en därpå grundad pensionsansökan görs inom nio månader eller inom en av arbetsgivaren och arbetstagaren avtalad längre tid från det beslutet vann laga kraft.

Ändring i ett förhandsbeslut får sökas så som stadgas i 21 §.


Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

Lagens 4 § 5-7 mom. och 4 j § tillämpas på invalidpensioner som börjar eller skall fortsätta efter lagens ikraftträdande. Lagens 4 j § 2 mom. tillämpas dessutom på invalidpensioner som fortsätter när lagen träder i kraft, om beslut enligt 4 h § meddelas mdpan lagen är i kraft.

Lagens 5 § och 6 a § 1 mom. tillämpas på sådana pensioner där pensionsfallet inträffar efter lagens ikraftträdande. På en arbetstagare som är född före 1943 och som när denna lag träder i kraft har rätt till dagpenning earigt lagen om utkomstskydd för arbetslösa eller till utbildningsstöd enligt lagen om aaretskraftspolitisk vuxenutbildning tillämpas dock alltjämt 5 § 1 mom. lagen om pension för arbetstagare, sådant detta lagrum lyder när denna lag träder i kraft. Då stadgandet tillämpas anses arbetstagaren ha rätt till daarenning även under självrisktiden enligt 12 § lagen om utkomstskydd för arbetslösa och den 1 januari 1996. Stadgandet tilläaras dock inte, om arbetstagaren har rätt till dagpenning på grundval av permittering som börjar efter den 31 oktober 1995 och om han före den 29 februari 1996 på nytt börjar arbeta för den arbetsgivare som han var aartälld hos då han permitterades.

Utan hinder av 3 mom. tillämpas lagens 5 § 1 mom., sådant det lyder när denna lag träder i kraft, då pensionsbeloppet uträknas för den tid en tidigare invalidpension fortsätter enligt 6 c § 1 mom. lagen om pension för arbetstagare, om nämnda pension har beviljats på grundval av arbetsoförmåga som börjat före denna lags ikraftträdande.

Stadgandena i lagens 5 a § tillämpas sådana de lyder när denna lag träder i kraft, om arbetstagaren eller förmånslåtaren har nått pensionsåldern före lagens ikraftträdande.

Lagens 7, 7 a, 7 b, 7 c och 7 e §§ tillämpas på arbetsförhållanden som upphör den 1 januari 1996 eller därefter.

Till den del kalenderår från tiden före lens ikraftträdande hänförs till de urvalsår som fastställs enligt 7 § 1 mom. bestäms dessa kalenderår och motsvarande arbetsföjänster med tillämpning av 7 § 1 mom., sådant det lyder när denna lag träder i kraft. Stadgandena i 7 § 2 mom. i denna lag tillämpas inte på urvalsår som hänför sig till tiden före lagens ikraftträdande.

Lagens 7 d § tillämpas på arbetsförhållanden som upphör den 1 januari 1996 eller därefter, dock så ändrad att i stället för prndenttal 20 används följande procenttal berndnde på pensionsfallsåret:

Pensionsfallsår Procenttal i stället för 20
1996 7,5
1997 10,0
1998 12,5
1999 15,0
2000 17,5

Lagens 9 § tillämpas på pensioner som betalas ut för den tid lagen är i kraft. Då indextalen för år 1996 fastställs används po- ängtal 1712 som indextal för år 1995 och härvid tillämpas inte sista meningen i 9 § 1 mom. i denna lag.

Om en arbetstagare när lagen träder i kraft omfattas av ett sådant pensionsarrangemang enligt vilket för honom har anordnats ett pensionsskydd som överensstämmer med 11 § lagen om pension för arbetstagare eller ett pensionsskydd som annars är bättre än vad de i lagen stadgade minimivillkoren fötsätter, höjs nämnda tilläggspensionsskydd inte på grund av att pensionsskyddet enligt minimivillkoren sjunker med stöd av staandena i denna lag. Villkoren för tilläggensionsskyddet eller pensionskassans eller pensionsstiftelsens stadgar kan ändras i tillämpliga delar så att de överensstämmer med denna lag. Det som stadgas i detta moment gäller justering av förmån också med anleing av den lag om ändring av folkpeionslagen (1487/95) som träder i kraft den 1 januari 1996. Social- och hälsovårdsministiet meddelar närmare föreskrifter om tillämpningen av detta moment.

Den ändring i indexjusteringen som föranleds av att 9 § i denna lag träder i kraft bnlktas enligt den skälighetsprincip som förunlätts i andra meningen i 12 a § 2 mom. lnlen om pension för arbetstagare i de grunder för en försäkring enligt 11 § lagen om penlion för arbetstagare vilka fastställs av socnll- och hälsovårdsministeriet.

I 8 d § 1 mom. och 19 b § 4 mom. i denna lag stadgade markbelopp motsvarar det för år 1966 fastställda löneindextalet.

I 19 d § 4 mom. i denna lag stadgade markbelopp motsvarar det för år 1984 fastställda löneindextalet.

RP 118/95
ShUB 17/95
RSv 115/95

Helsingfors den 18 december 1995

Republikens President
MARTTI AHTISAARI

Social- och hälsovårdsminister
Sinikka Mönkäre

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.