1442/1995

Utfärdat i Helsingfors den 5 december 1995

Skattestyrelsens beslut om de grunder för beräkning av naturaförmåner som skall tillämpas vid beskattningen för 1996

Skattestyrelsen har med stöd av 4 § 4 mom. lagen den 28 november 1959 om förskottsuppbörd (418/59) sådant detta lagrum lyder i lag av den 16 december 1994 (1215/94) och 64 § inkomstskattelagen den 30 december 1992 (1535/92) bestämt:

1 §

Naturaförmåner som erhållits av arbetsgivare skall värderas enligt följande grunder:

Bostadsförmån och rätt att använda elström
2 §

Penningvärdet av bostadsförmån och däri ingående uppvärmning i en bostad med centralvärme är följande:

a) Huvudstadsregionen (Helsingfors, Esbo, Grankulla, Vanda)

Bostaden blivit färdig: Förmånens värde mk/mån
före år 1984 310 mk + 30,00 mk per kvadratmeter
åren 1984-1991 320 mk + 34,40 mk per kvadratmeter
år 1992 eller senare 320 mk + 35,20 mk per kvadratmeter

b) Övriga delar av landet

Bostaden blivit färdig: Förmånens värde mk/mån
före år 1976 260 mk + 22,40 mk per kvadratmeter
åren 1976 - 1983 270 mk + 23,40 mk per kvadratmeter
åren 1984 - 1991 270 mk + 29,90 mk per kvadratmeter
år 1992 eller senare 270 mk + 31,10 mk per kvadratmeter

Naturaförmånens värde i fråga om bostäder som avses i lagen om användning, överlåtelse och inlösen av aravahyresbostäder och aravahyreshus (1190/93) uppgår, avvikande från 1 mom., till högst det hyresbelopp som uppbärs för bostaden.

3 §

Som året då bostaden blivit färdig betraktas det år då byggnaden blivit färdig. Har byggnaden totalrenoverats i sin helhet, betraktas som året då bostaden blivit färdig året för byggnadens renovering.

4 §

Står löntagaren själv för uppvärmningskostnaderna i en bostad med centralvärme, nedsätts förmånens värde enligt 2 § med 4,30 mk per kvadratmeter i månaden.

5 §

Penningvärdet av bostadsförmånen och däri ingående uppvärmning i en bostad med ugnsuppvärmning är 13,30 mk per kvadratmeter i månaden. Om löntagaren själv står för uppvärmningskostnaderna, är förmånens värde 9,20 mk per kvadratmeter i månaden.

6 §

Till bostadsförmån hörande obegränsad rätt att använda elström räknas vara värd 2,00 mk per kvadratmeter i månaden. Förmånens värde omfattar inte eluppvärmning av bostad.

Vid värdering av bostadsförmånen jämställs en bostad med eluppvärmning med en bostad med centralvärme.

7 §

Penningvärdet av bostadsförmånen i ett gemensamt rum jämte värme och lyse är 385,00 mk, om rummen har centralvärme och i ett rum med ugnsuppvärmning är penningvärdet av förmånen 135,00 mk per månad.

8 §

Vid värdering av bostadsförmånens penningvärde inräknas i bostadens areal de egentliga boningsrummen och de byggnadsutrymmen som ansluter sig till löntagarens eller hans familjs boende såsom bastu, simbassäng och hobbyrum. Garage räknas dock inte in i bostadsarealen.

Vid värdering av bostadsförmånens penningvärde beträffande bostad som blivit färdig före år 1961 inräknas för den del som överstiger 150 kvadratmeter hälften av utrymmen som avses i 1 mom. i bostadsarealen.

9 §

Om hyresnivån för bostäder i kommun konstateras vara lägre än ovan i 2 § 1 mom. avsedda värdet av bostadsförmån, kan värde sänkas generellt i kommunen, dock med högst 20 procent.

På motsvarande sätt kan ovan i 2 § 1 mom. avsedda värden av bostadsförmån eller deras i enlighet med 1 mom. i denna paragraf ändrade värden sänkas på grund av bostadens läge i kommunen, dock med högst 20 procent.

Garageförmån
10 §

Penningvärdet av uppvärmda garage eller garageplats är 245,00 mk per månad i huvudstadsregionen och 165,00 mk per månad i övriga delar av landet. Penningvärdet för kallt bilgarage eller kall garageplats är 165,00 mk per månad i huvudstadsregionen och 125,00 mk per månad i övriga delar av landet.

Kostförmån
11 §

Kostförmånens värde är 22,50 mk per måltid, om summan av de direkta kostnader och mervärdesskatt som arbetsgivaren haft för anskaffning av förmånen uppgår till minst 22,50 mk och högst 37,00 mk. Understiger summan av de direkta kostnaderna och mervärdesskatten 22,50 mk eller överstiger 37,00 mk, anses förmånens värde vara det nämnda beloppet.

12 §

Direkta kostnader är råvaror som använts vid tillagning av måltid samt löner för tillagning och servering av måltid jämte lönebikostnader. Har arbetsgivaren med förplägningsrörelsen kommit överens om ordnande av arbetsplatsmåltid, anses som direkta kostnader det belopp som arbetsgivaren betalat till förplägningsrörelsen för måltiden.

Såsom direkta kostnader betraktas inte kostnader för mattransport till matstället.

Ersättning som den skattskyldige betalat för måltiden till arbetsgivaren tas inte i beaktande vid uträkning av de direkta kostnaderna, utan den avdras från kostförmånens penningvärde.

13 §

Såsom penningvärde för kostförmån för personalen på sjukhus, skolor, daghem eller andra motsvarande anstalter i samband med anstaltsmåltid anses 16,90 mk per måltid. Värdet av kostförmån som en lärare får i samband med övervakning av elevbespisning är 14,60 per måltid.

Penningvärdet av kostförmånen som personalen i hotell- och restaurangbranschen erhållit anses vara 19,20 mk per måltid.

14 §

Värdet av en förmån som erhållits i form av måltidskupong med ett nominellt värde av högst 37,00 mk, som kan användas på flera än två måltidsställen är 75 % av måltidskupongens nominella värde, dock minst 22,50 mk. Måltidskuponger med ett nominellt värde av över 37,00 mk värderas till dess nominella värde.

Förutsättningen för att en måltidskupong enligt 1 mom. värderas till 75 procent av dess nominella värde är att den endast kan användas för måltid och att man inte får pengar, livsmedel eller andra förnödenheter mot den. I annat fall värderas kupongen till dess nominella värde. Den skattskyldige kan få endast en kupong värderad på ovannämnt sätt per sådan faktisk arbetsdag i hemlandet, under vilken arbetsgivaren inte på annat sätt kan ordna en måltid motsvarande arbetsplatsmåltid.

Förmån med fritt uppehälle
15 §

Värdet av förmån med fri bostad, kost, fritt lyse och värme är 1 680,00 mk per månad i ett rum och 1 580,00 mk per månad i ett gemensamt rum.

16 §

För person i sjömanstjänst är penningvärdet av i egenskap av sjöman erhållen naturaförmån 45,00 mk per dygn eller högst 1 012,00 mk per månad.

Bilförmån
17 §

Om den skattskyldige eller hans familj för privatkörning använder arbetsgivarens person- eller paketbil, betraktas den förmån han erhållit som bilförmån. Värdet av bilförmån fastställs i olika åldersgrupper enligt det år då bilen har tagits i bruk och som framgår av registerutdraget enligt följande:

a) Åldersgrupp A (bilarna som tagits i bruk åren 1994-1996)

Fri bilförmån:

Det månatliga värdet av förmånen utgör 1,7 % av bilens nyanskaffningspris ökat med 1200 mark eller 80 penni per kilometer.

Förmån att använda bil:

Det månatliga värdet av förmånen utgör 1,7 % av bilens nyanskaffningspris ökat med 500 mark eller 33 penni per kilometer.

b) Åldersgrupp B (bilarna som tagits i bruk år 1992-1993)

Fri bilförmån:

Det månatliga värdet av förmånen utgör 1,4 % av bilens nyanskaffningspris ökat med 1200 mark eller 80 penni per kilometer.

Förmån att använda bil:

Det månatliga värdet av förmånen utgör 1,4 % av bilens nyanskaffningspris ökat med 500 mark eller 33 penni per kilometer.

I åldersgrupperna A och B avses med grundvärdet procentandelen som uträknats på basis av bilens nyanskaffningspris.

c) Åldersgrupp C (bilarna som tagits i bruk före år 1992)

Månatligt värde Värde enligt kördagbok eller annan tillförlitlig utredning som den skattskyldige företett
Grundvärde Värde per kilometer
mk/mån mk/mån + p/km
I bilklassen,
slagvolym högst 1 300 cm3
- fri bilförmån 1 850 620 82
- förmån att använda bil 1 250 620 42
II bilklassen,
slagvolym högst 1 600 cm3
- fri bilförmån 2 170 750 92
- förmån att använda bil 1 510 750 48
III bilklassen,
slagvolym högst 2000 cm3
- fri bilförmån 2 840 1 100 116
- förmån att använda bil 2 120 1 100 68
IV bilklassen,
slagvolym över 2000 cm3
- fri bilförmån 3 540 1 420 140
- förmån att använda bil 2 700 1 420 84

Användning av värde per kilometer förutsätter kördagbok eller annan tillförlitlig utredning om antalet körda kilometer.

18 §

Om arbetskörningarna överstiger 30 000 kilometer under ett kalenderår, utgör förmånens grundvärde 80 procent av ovan i 17 § avsett grundvärde.

19 §

I åldersgrupperna A och B, vid beräkning av grundvärde, avses med nyanskaffningspris bilmodellens allmänna riktminutförsäljningspris som var gällande vid ingången av den månad då bilmodellen togs i bruk och som bilimportören eller, då denna saknas, partihandeln uppgett minskat med 20 000 mark. Den erhållna procentandelen avrundas nedåt till närmaste 50 mark.

20 §

I åldersgrupperna A och B beaktas extra utrustning som skaffats till bilen utom vanliga vinterdäck och biltelefon, vid bestämmande av bilförmånens värde.

Värdet av extra utrustning läggs till bilens nyanskaffningspris till den del värdet överstiger 4 000 mark. Om den rabatt som arbetsgivaren fått på extra utrustning överstiger en vanlig kassa- eller annan dylig rabatt används det allmänna riktminutpriset som extra utrustningens värde.

21 §

Klassen för bilar i åldersgrupp C bestäms enbart på grundval av slagvolymen.

22 §

Det är fråga om fri bilförmån, när arbetsgivaren står för kostnaderna för bilen. Det är fråga om förmån att använda bil, när den skattskyldige själv betalar åtminstone bränslekostnaderna för bilen. Ersättning som den skattskyldige betalar till arbetsgivaren för bilkostnaderna avdras från penningvärdet av fri bilförmån eller förmånen att använda bil.

23 §

Vid värdering av bilförmån räknas användning av bilen för resor mellan bostaden och arbetsplatsen till privatkörning.

24 §

Penningvärde av bilförmån skall höjas med 1 900 mark per månad eller 127 penni per kilometer, om bilen körs av en av arbetsgivaren anställd chaufför.

25 §

Av kördagbok som avses ovan i 17 § skall framgå hur många kilometer som dagligen under skatteåret körts med bilen.

I fråga om arbetskörningarna som körts med bilen skall i kördagboken dagligen antecknas följande uppgifter:

- tidpunkten i början och i slutet av körningen,

- körningens avfärds- och ankomstplats samt vid behov rutten,

- vägmätarställningen ibörjan och i slutet av körningen,

- körsträckan,

- ändamålet för körningen och

- bilens användare.

Telefonförmån
26 §

Penningvärdet av telefonförmån som uppkommer av att arbetsgivare bekostat telefon i den skattskyldiges hem är 140,00 mk per månad.

Värdet av naturaförmån som uppkommer av att arbetsgivare bekostat en mobiltelefon till den skattskyldige är 100,00 mk per månad.

Tillämpning av gängse värde
27 §

Såsom penningvärde av sådan förmån, vars gängse pris uppenbarligen understiger penningvärdet enligt detta beslut eller som inte nämnts ovan, skall anses dess gängse värde.

Ikraftträdande
28 §

Detta beslut träder i kraft den 1 januari 1996 och det tillämpas vid verkställandet av förskottsinnehållning under 1996 och beskattning för 1996.

Helsingfors den 5 december 1995

Generaldirektör
Jukka Tammi

Överinspektör
Merja Hartikka-Simula

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.