1441/1995

Utfärdat i Helsingfors den 5 december 1995

Skattestyrelsens beslut om de grunder för beräkning av naturaförmåner som skall tillämpas vid beskattningen för 1995

Skattestyrelsen har med stöd av 64 § inkomstskattelagen av den 30 december 1992 (1535/92) bestämt:

1 §

Naturaförmåner som fåtts av arbetsgivaren skall vid beskattningen för 1995 värderas enligt följande grunder:

Bostadsförmån och rätt att använda elström
2 §

Penningvärden för bostadsförmån och däri ingående uppvärmning i en bostad med centralvärme är följande:

a) Huvudstadsregionen (Helsingfors, Esbo, Grankulla, Vanda)

Bostaden blivit färdig: Förmånens värde mk/mån
före år 1984 290 mk + 28,50 mk per kvadratmeter
åren 1984-1991 300 mk + 34,40 mk per kvadratmeter
år 1992 eller senare 300 mk + 35,20 mk per kvadratmeter

b) Övriga delar av landet

Bostaden blivit färdig Förmånens värde mk/mån
före år 1961 240 mk + 22,00 mk per kvadratmeter
åren 1961-1975 260 mk + 22,20 mk per kvadratmeter
åren 1976-1983 260 mk + 23,40 mk per kvadratmeter
åren 1984-1991 260 mk + 29,30 mk per kvadratmeter
år 1992 eller senare 260 mk + 31,10 mk per kvadratmeter

Naturaförmånens värde av bostäder som avses i lagen om användning, överlåtelse och inlösen av aravahyresbostäder och aravahyreshus (1190/93) uppgår, avvikande från 1 mom., till högst det hyresbelopp som uppbärs för bostaden.

3 §

Såsom året då bostaden blivit färdig betraktas det år då byggnaden blivit färdig. Har byggnaden grundrenoverats i sin helhet, betraktas som året då bostaden blivit färdig året för byggnadens renovering.

4 §

Står den skattskyldige själv för uppvärmningskostnaderna i en bostad med centralvärme, nedsätts förmånens värde som avses i 2 § med 4,30 mk per kvadratmeter i månaden.

5 §

Penningvärdet av bostadsförmån och däri ingående uppvärmning i en bostad med ugnsuppvärmning är 13,10 mk per kvadratmeter i månaden. Om den skattskyldige själv står för uppvärmningskostnaderna, är förmånens värde 9,10 mk per kvadratmeter i månaden.

6 §

Till bostadsförmån hörande obegränsad rätt att använda elström är 1,80 mk per kvadratmeter i månaden. Förmånens värde omfattar inte eluppvärmning av bostaden.

Vid värdering av bostadsförmånen jämställs en bostad med eluppvärmning med en bostad med centralvärme.

7 §

Penningvärdet av bostadsförmån i ett samfällt rum jämte värme och lyse i ett rum med centralvärme är 385,00 mk i månaden. I ett rum med ugnsuppvärmning är penningvärdet av förmånen 130,00 mk i månaden.

8 §

Vid värdering av bostadsförmånens penningvärde inräknas i bostadens areal de egentliga boningsrummen och de byggnadsutrymmen som ansluter sig till den skattskyldiges eller hans familjs boende, såsom bastu, simbassäng och hobbyrum. Garage räknas inte in i bostadsarealen.

Vid värdering av bostadsförmånens penningvärde beträffande bostad som blivit färdig före år 1961 inräknas i bostadsarealen för den del som överstiger 150 kvadratmeter hälften av utrymmen som avses i 1 mom.

9 §

Har det konstaterats att bostädernas hyresnivå i kommunen är lägre än vad som i 2 § 1 mom. ovan avses, kan dessa värden allmänt nedsättas i kommunen, likväl med högst 20 procent.

På motsvarande sätt kan bostadsförmånernas värden som avses i 2 § 1 mom. ovan eller deras i enlighet med 1 mom. i detta paragraf ändrade värden nedsättas på basis av belägenheten i kommunen, likväl med högst 20 procent.

Garageförmån
10 §

Penningvärdet av uppvärmt garage eller uppvärmd garageplats är 245,00 mk i månaden i huvudstadsregionen och 165,00 mk i månaden i övriga delar av landet. Penningvärdet av kallt garage eller kall garageplats är 165,00 mk i månaden i huvudstadsregionen och 125,00 mk i månaden i övriga delar av landet.

Kostförmån
11 §

Kostförmånens värde är 22,00 mk per måltid, om summan av de direkta kostnader och mervärdesskatt som för anskaffning av förmånen åsamkats arbetsgivaren uppgår till minst 22,00 mk och högst 35,00 mk. Understiger summan av de direkta kostnaderna 22,00 mk eller överstiger 35,00 mk, anses förmånens värde vara samma som de direkta kostnaderna.

12 §

Direkta kostnader är råvaror som använts vid tillagning av måltid samt löner för tillagning och servering av måltid jämte socialkostnaderna. Har arbetsgivaren med en förplägningsrörelse kommit överens om anordning av arbetsplatsmåltid, anses som direkta kostnader det belopp som arbetsgivaren betalt till förplägningsrörelsen för måltiden.

Såsom direkta kostnader betraktas inte kostnader för mattransport till matstället.

Ersättning som den skattskyldige betalt för måltiden till arbetsgivaren tas inte i beaktande vid uträkning av de direkta kostnaderna, utan den avdras från kostförmånens penningvärde.

13 §

Penningvärdet av kostförmån för personalen på sjukhus, skola, daghem eller annan motsvarande anstalt i samband med anstaltsmåltid anses vara 16,50 mk per måltid.

Penningvärdet av kostförmånen som personalen på hotell- och restaurangbranschen erhållit anses vara 18,70 mk per måltid.

14 §

Värdet av förmån som erhållits i form av måltidskupong med ett nominellt värde av högst 35,00 mk, som kan användas på flera än två måltidsställen, är 75 % av måltidskupongens nominella värde, dock minst 22,00 mk. Måltidskupong med ett nominellt värde av över 35,00 mk värderas upp till dess nominella värde.

Förutsättningen för att en måltidskupong enligt 1 mom. värderas till 75 procent av dess nominella värde är att den endast kan användas för måltid och att man inte får pengar, livsmedel eller andra förnödenheter mot den. I annat fall värderas kupongen till dess nominella värde. Den skattskyldige kan få endast en kupong värderad på ovannämnt sätt per sådan faktisk arbetsdag i hemlandet, under vilken arbetsgivaren inte på annat sätt ordnat en måltid motsvarande arbetsplatsmåltid.

Förmån med fritt uppehälle
15 §

Värdet av förmån med fri bostad, kost, fritt lyse och värme är 1 650,00 mk per månad i ett rum och 1 550,00 mk i ett samfällt rum.

16 §

För person i sjömansstjänst är penningvärdet av i egenskap av sjöman erhållen naturaförmån 44,00 mk per dygn eller högst 990,00 mk per månad.

Bilförmån
17 §

Om den skattskyldige eller hans familj för privatkörning använder arbetsgivarens person- eller paketbil, anses den förmån han erhållit utgöra bilförmån. Värdet av bilförmån fastställs i olika åldersgrupper enligt det år då bilen har tagits i bruk och som framgår av registerutdraget (första registrering i Finland) enligt följande:

a) Åldersgrupp A (bilarna som tagits i bruk åren 1993 - 1995)

Fri bilförmån:

Det månatliga värdet av förmån utgör 1,8 % av bilens nyanskaffningspris ökad med 1 150 mark eller 77 penni per kilometer.

Förmån att använda bil:

Det månatliga värdet av förmån utgör 1,7 % av bilens nyanskaffningspris ökad med 500 mark eller 33 penni per kilometer.

b) Åldersgrupp B (bilarna som tagits i bruk år 1992)

Fri bilförmån:

Det månatliga värdet av förmån utgör 1,5 % av bilens nyanskaffningspris ökad med 1 150 mark eller 77 penni per kilometer.

Förmån att använda bil:

Det månatliga värdet av förmån utgör 1,4 % av bilens nyanskaffningspris ökad med 500 mark eller 33 penni per kilometer.

I åldersgrupperna A och B avses med grundvärdet procentandelen som uträknats på basis av bilens nyanskaffningspris.

c) Åldersgrupp C (bilarna som tagits i bruk före år 1992)

Månatligt värde Värde enligt kördagbok eller annan tillförlitlig utredning som den skattskyldige företett
grundvärde Värde per kilometer
mk/mån mk/mån + p/km
I bilklassen,
slagvolym högst 1 300 cm3
- fri bilförmån 1 730 550 79
- förmån att använda bil 1 170 550 41
II bilklassen,
slagvolym högst 1600 cm3
- fri bilförmån 2 060 720 89
- förmån att använda bil 1 420 720 47
III bilklassen,
slagvolym högst 2000 cm3
- fri bilförmån 2 700 1 040 111
- förmån att använda bil 2 000 1 040 64
IV bilklassen,
slagvolym över 2000 cm3
- fri bilförmån 3 400 1 380 135
- förmån att använda bil 2 560 1 380 79

Användning av värde per kilometer förutsätter kördagbok eller annan tillförlitlig utredning om antalet körda kilometer.

18 §

Om mängden av arbetskörslor med bruksförmånsbil är mera än 30 000 kilometer under ett kalenderår, utgör förmånens grundvärde 80 procent av grundvärdet som avses i 17 § ovan.

19 §

I åldersgrupperna A och B avses vid beräkning av procentandelen av förmånens värde med nyanskaffningspris bilmodellens allmänna riktminutförsäljningspris som var gällande vid ingången av den månad då bilmodellen togs i bruk och som bilimportören eller, om denna saknas, partihandeln uppgett minskat med 20 000 mark. Det erhållna värdet avrundas nedåt till närmaste 50 mark.

20 §

I åldersgrupperna A och B beaktas extra utrustning som skaffats i bilen, utom vanliga vinterdäck och mobiltelefon, vid bestämmande av bilförmånens värde.

Värdet av extra utrustning läggs till bilens nyanskaffningspris till den del deras värde överstiger 4 000 mark. Om den rabatt som arbetsgivaren fått på extra utrustning överstiger en vanlig kassa- eller annan dylik rabatt används det allmänna riktminutpriset som värde på extra utrustning.

21 §

Klassen för bilar i åldersgrupp C bestäms enbart på grundval av slagvolymen.

22 §

Det är fråga om fri bilförmån, när arbetsgivaren står för kostnaderna för bilen. Det är fråga om förmån att använda bil, när den skattskyldige själv betalar åtminstone bränslekostnaderna för bilen. Ersättning som den skattskyldige betalt till arbetsgivaren för bilkostnaderna avdras från penningvärdet av fri bilförmån eller förmånen att använda bil.

23 §

Vid värdering av bilförmån räknas också användning av bilen för resor mellan bostaden och arbetsplatsen till privatkörning.

24 §

Penningvärdet av bilförmån skall höjas med 1 900,00 mark per månad eller 127 penni per kilometer, om bilen körs av en av arbetsgivaren anställd chaufför.

25 §

Av kördagbok som avses i 17 § ovan skall framgå hur många kilometer som dagligen under skatteåret körts med bilen.

I fråga om arbetskörslor som körts med bilen skall i kördagboken dagligen antecknas följande uppgifter:

- tidpunkten i början och i slutet av körningen,

- körningens avfärds- och ankomstplats samt vid behov rutten,

- vägmätarställningen i början och i slutet av körningen,

- körsträckan,

- ändamålet för körningen och

- bilens användare.

Telefonförmån
26 §

Penningvärdet av telefonförmån som uppkommer av att arbetsgivaren bekostat telefon i den skattskyldiges hem är 140,00 mk i månaden.

Värdet av naturaförmån som uppkommer av att arbetsgivaren bekostat en mobiltelefon till den skattskyldige är 100,00 mk i månaden.

Tillämpning av det gängse värdet
27 §

Såsom penningvärde av sådan förmån, vars gängse pris uppenbarligen understiger penningvärdet enligt detta beslut eller som inte nämnts ovan, skall anses dess gängse värde.

Ikraftträdande
28 §

Detta beslut träder i kraft den 1 januari 1996 och det tillämpas vid verkställandet av beskattningen för 1995.

Helsingfors den 5 december 1995

Generaldirektör
Jukka Tammi

Överinspektör
Merja Hartikka-Simula

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.