365/1995

Given i Helsingfors den 17 mars 1995

Kommunallag

I enlighet med riksdagens beslut stadgas:

1 kap.

Allmänna stadganden

1 §
Kommunernas självstyrelse

Finland är indelat i kommuner. Kommuninvånarnas självstyrelse är tryggad i grundlag.

Kommunens beslutanderätt utövas av fullmäktige som valts av invånarna. Om fullmäktige samt om folkomröstning och invånarnas rätt att i övrigt delta i och påverka förvaltningen av kommunen stadgas nedan.

Kommunen skall sträva efter att främja sina invånares välfärd och en hållbar utveckling inom sitt område.

2 §
Kommunens uppgifter

Kommunen sköter de uppgifter som den har åtagit sig med stöd av självstyrelsen och som stadgas för den i lag. Kommunerna får inte ges nya uppgifter eller skyldigheter eller fråntas uppgifter eller rättigheter på något annat sätt än genom lag.

Kommunen kan med stöd av avtal även åta sig att sköta andra offentliga uppgifter än sådana som hör till dess självstyrelse.

Kommunen sköter sina lagstadgade uppgifter själv eller i samarbete med andra kommuner. De tjänster som skötseln av uppgifterna förutsätter kan kommunen också beställa av andra tjänsteproducenter.

3 §
Tillämpning av stadgandena

I den kommunala förvaltningen skall denna lag iakttas, om inte något annat stadgas eller bestäms genom lag eller med stöd av ett specificerat bemyndigande i lag.

Utan hinder av vad någon annan lag stadgar om formerna för samarbete mellan kommuner kan en samkommun som bildats av kommunerna i fråga sköta uppgifter som enligt lag skall skötas av en kommun eller flera kommuner tillsammans. Likaså kan det överenskommas om att dessa uppgifter skall skötas av en annan kommun eller en samkommun som bildats av andra kommuner.

4 §
Kommunmedlem

Medlemmar av en kommun är

1) de vars hemkommun enligt lagen om hemkommun (201/94) kommunen är (kommuninvånare),

2) samfund, institutioner och stiftelser som har hemort i kommunen, samt

3) de som äger eller besitter fast egendom i kommunen.

5 §
Kommunens namn

Om kommunens namn stadgas i lagen om kommunindelning (73/77).

Kommunen kan använda benämningen stad när den anser sig uppfylla de krav som ställs på ett stadssamhälle.

6 §
Kommunvapen

Kommunen kan ha ett kommunvapen som godkänts av fullmäktige. Innan vapnet godkänns skall kommunen inhämta riksarkivets utlåtande.

Kommunstyrelsen eller någon annan i en instruktion förordnad kommunal myndighet övervakar användningen av vapnet.

7 §
Ordningsstadga

Fullmäktige kan för främjande av allmän ordning och säkerhet godkänna ordningsstadgor. För överträdelse av dem (ordningsstadgeförseelse) kan dömas till böter enligt vad som stadgas särskilt.

Innan en ordningsstadga godkänns eller ändras skall kommunen inhämta utlåtande av länsstyrelsen.

Böter för ordningsstadgeförseelse får inte förvandlas till fängelsestraff.

8 §
Förhållandet mellan staten och kommunen

Inrikesministeriet följer allmänt kommunernas verksamhet och ekonomi samt ser till att den kommunala självstyrelsen beaktas vid beredningen av lagstiftning som gäller kommunerna.

Länsstyrelsen kan med anledning av klagomål undersöka om kommunen iakttar gällande lagar.

Lagstiftning som gäller kommunerna, principiellt viktiga och vittbärande frågor som gäller kommunalförvaltningen och den kommunala ekonomin samt samordningen av statens och kommunernas ekonomi behandlas genom statens och kommunernas samrådsförfarande, om vilket stadgas genom förordning.

2 kap.

Fullmäktige

9 §
Kommunalval

Ledamöterna och ersättarna i fullmäktige utses genom kommunalval för de fyra kalenderår som följer efter valåret.

Kommunalvalen är direkta, hemliga och proportionella. Alla röstberättigade har lika rösträtt.

Om förrättandet av kommunalval och andra än ordinarie kommunalval stadgas i kommunala vallagen (361/72).

10 §
Antalet ledamöter i fullmäktige

Ledamöterna i fullmäktige väljs enligt antalet invånare i kommunen enligt följande:


Antal invånare     Antal ledamöter i fullmäktige
högst 2 000        17
  2 001-  4 000    21
  4 001-  8 000    27
  8 001- 15 000    35
 15 001- 30 000    43
 30 001- 60 000    51
 60 001-120 000    59
120 001-250 000    67
250 001-400 000    75
över 400 000       85

Fullmäktige i en kommun med högst 2 000 invånare kan före utgången av maj månad valåret fatta beslut även om ett mindre udda antal ledamöter i fullmäktige än vad 1 mom. stadgar, dock inte färre än 13. Inrikesministeriet skall underrättas om ändringar i antalet.

Invånarantalet i 1 och 2 mom. bestäms enligt antalet invånare på valårets första dag.

11 §
Ersättare i fullmäktige

Till ersättare för fullmäktigeledamöterna väljs av de första icke invalda kandidaterna från varje valförbund, parti och gemensam lista som uppträtt i kommunalvalet ett lika stort antal som antalet ledamöter, dock minst två. En ledamot som blivit vald i egenskap av kandidat för en valmansförening utanför de gemensamma listorna har ingen ersättare.

Konstateras det att en ledamot har förlorat sin valbarhet eller har han befriats från sitt uppdrag eller avlidit, kallar fullmäktigeordföranden i hans ställe för den återstående mandattiden den i ordningen första ersättaren från valförbundet, partiet eller den gemensamma listan i fråga.

12 §
Ordförande och vice ordförande

Fullmäktige väljer bland sina ledamöter en ordförande och ett behövligt antal vice ordföranden för fullmäktiges mandattid, om inte fullmäktige har fattat beslut om en kortare mandattid. Ordföranden och vice ordförandena väljs vid samma valförrättning.

13 §
Fullmäktiges uppgifter

Fullmäktige ansvarar för kommunens verksamhet och ekonomi.

Fullmäktige skall

1) fatta beslut om de centrala målen för verksamheten och ekonomin,

2) fatta beslut om grunderna för hur förvaltningen skall organiseras,

3) fatta beslut om grunderna för ekonomin och finansieringen samt godkänna budgeten,

4) fatta beslut om de allmänna grunderna för de avgifter som skall tas ut för kommunens tjänster och andra prestationer,

5) fatta beslut om de mål för verksamheten och ekonomin som skall ställas upp för kommunens affärsverk,

6) fatta beslut om ingående av borgensförbindelse eller ställande av annan säkerhet för annans skuld,

7) utse ledamöter i kommunens organ, om inte något annat stadgas nedan,

8) fatta beslut om grunderna för de förtroendevaldas ekonomiska förmåner,

9) utse revisorer,

10) godkänna bokslutet och fatta beslut om ansvarsfrihet, samt

11) fatta beslut om annat som fullmäktige enligt stadganden och bestämmelser skall besluta om.

14 §
Delegering

Fullmäktige kan i en instruktion delegera beslutanderätt till kommunens övriga organ samt till förtroendevalda och tjänsteinnehavare. Beslutanderätt får dock inte delegeras i ärenden som fullmäktige enligt ett uttryckligt stadgande i denna eller någon annan lag skall besluta om.

Fullmäktige kan i en instruktion ge en annan i 1 mom. nämnd kommunal myndighet rätt att vidaredelegera beslutanderätt som har delegerats till den.

Beslutanderätt i ett ärende som inbegriper utövning av administrativt tvång kan delegeras endast till ett organ.

15 §
Fullmäktiges arbetsordning

I en arbetsordning som godkänns av fullmäktige eller i annan instruktion skall ingå bestämmelser om fullmäktiges verksamhet, om kallande av en ersättare att tjänstgöra i en fullmäktigeledamots ställe, om behandlingen av fullmäktigeledamöternas motioner och om fullmäktigegrupper som fullmäktige har bildat för arbetet i fullmäktige.

3 kap.

Kommunens övriga förvaltning

16 §
Organisering av förvaltningen samt instruktioner

Kommunen fattar beslut om hur dess förvaltning skall organiseras så som stadgas i denna lag. För organiseringen av förvaltningen godkänner fullmäktige behövliga instruktioner där det bestäms om kommunens olika myndigheter och deras verksamhet, hur befogenheterna skall fördelas mellan kommunens olika myndigheter och om deras uppgifter.

I en tvåspråkig kommun skall för undervisningsförvaltningen tillsättas ett organ för vardera språkgruppen eller ett gemensamt organ med särskilda sektioner för vardera språkgruppen. Ledamöterna i organen eller sektionerna skall väljas bland personer som hör till respektive språkgrupp.

17 §
Kommunens organ

Kommunens organ är förutom fullmäktige kommunstyrelsen, nämnder och direktioner, deras sektioner samt kommittéer.

Fullmäktige tillsätter kommunstyrelsen samt den revisionsnämnd som avses i 71 §.

Fullmäktige kan dessutom tillsätta

1) nämnder som under kommunstyrelsen skall sköta uppgifter av bestående natur, samt

2) direktioner för skötseln av affärsverk eller andra institutioner eller uppgifter.

Angående kommunstyrelsens, nämnders och direktioners sektioner gäller i tillämpliga delar vad som stadgas om organet i fråga.

Kommunstyrelsen, och med stöd av ett fullmäktigebeslut också andra organ, kan tillsätta kommittéer för att sköta en viss uppgift.

18 §
Organens sammansättning

Fullmäktige kan i en instruktion bestämma att till ledamöter i kommunstyrelsen och vissa nämnder kan väljas endast fullmäktigeledamöter och ersättare i fullmäktige.

Fullmäktige kan besluta att

1) något annat organ än fullmäktige utser ledamöterna eller en del av ledamöterna i en direktion,

2) ledamöterna eller en del av ledamöterna i en direktion, enligt de grunder som fullmäktige fastställer, utses på förslag av kommuninvånarna, kommunens anställda eller dem som utnyttjar tjänsterna,

3) ledamöterna eller en del av ledamöterna i ett organ som tillsatts för att sköta frågor som gäller ett delområde i kommunen utses på förslag av invånarna i delområdet och att ledamöterna skall vara bosatta inom delområdet i fråga, samt att

4) i ett annat än i 16 § 2 mom. avsett organ i en tvåspråkig kommun skall tillsättas en sektion för vardera språkgruppen. Sektionens ledamöter skall väljas bland personer som hör till ifrågavarande språkgrupp.

En ersättare i ett organ kan också vara ledamot i en sektion. Fullmäktige kan besluta att till ledamöter i en sektion, dock inte till ordförande, kan väljas också andra än ledamöter och ersättare i organet.

För organens ledamöter utses personliga ersättare, om vilka i tillämpliga delar gäller vad som stadgas om ordinarie ledamöter.

Om jämställdheten mellan kvinnor och män vid valet av ledamöter i organen stadgas särskilt.

19 §
Mandattid för och val av ledamöter i organen

Ledamöterna i organen utses för fullmäktiges mandattid, om inte fullmäktige har fattat beslut om en kortare mandattid eller något annat stadgas nedan. När ett organ utser ledamöterna i en sektion fattar organet beslut om mandattiden. Kommittéer som avses i 17 § 5 mom. tillsätts för högst kommunstyrelsens eller ett annat i momentet avsett organs mandattid.

Ledamöterna i kommunstyrelsen, revisionsnämnden och andra nämnder utses vid ett sammanträde som fullmäktige håller i januari.

20 §
Ordförande och vice ordförande för organen

Fullmäktige eller ett annat organ som förrättar valet utser bland dem som valts till ledamöter en ordförande och ett tillräckligt antal vice ordförande för organet. De väljs vid samma valförrättning.

21 §
Återkallande av förtroendeuppdrag under pågående mandattid

Fullmäktige kan under pågående mandattid återkalla uppdragen för de förtroendevalda som fullmäktige har valt till kommunens eller en samkommuns organ eller till ett organ som är gemensamt för kommunerna, om de eller någon av dem inte åtnjuter fullmäktiges förtroende. Beslutet om återkallande av uppdrag gäller alla förtroendevalda i organet.

22 §
Tillfälliga utskott

Fullmäktige skall bland sina ledamöter tillsätta ett utskott för att bereda ärendet då uppdraget för förtroendevalda skall återkallas enligt 21 § samt då kommundirektören skall sägas upp eller förflyttas till andra uppgifter enligt 25 §. Utskott kan också tillsättas för avgivande av utlåtanden och granskning av förvaltningen.

23 §
Kommunstyrelsen

Kommunstyrelsen ansvarar för kommunens förvaltning och ekonomi samt för beredningen och verkställigheten av fullmäktiges beslut och för tillsynen över beslutens laglighet. Kommunstyrelsen bevakar kommunens intresse samt företräder kommunen och för kommunens talan, om inte något annat bestäms i en instruktion.

Kommunstyrelsen eller någon annan i en instruktion förordnad kommunal myndighet ger vid behov dem som företräder kommunen i olika samfunds, institutioners och stiftelsers förvaltningsorgan anvisningar om hur kommunen skall ställa sig till de frågor som behandlas.

24 §
Kommundirektör

Varje kommun skall ha en kommundirektör som är underställd kommunstyrelsen och leder kommunens förvaltning, ekonomi samt övriga verksamhet. Fullmäktige väljer kommundirektören tills vidare eller för viss tid.

En kommundirektör som valts för fullmäktiges mandattid kan väljas till ordförande för kommunstyrelsen. Val av en sådan kommundirektör skall förrättas innan kommunstyrelsen väljs och hans mandattid skall fortgå tills en ny kommundirektör har blivit vald.

Har ingen i valet av kommundirektör fått över hälften av de avgivna rösterna, förrättas nytt val mellan de två som har fått flest röster. Den som i detta val har fått flest röster blir vald.

Kommundirektören har rätt att föra talan på kommunstyrelsens vägnar samt att få upplysningar av kommunens myndigheter och ta del av deras handlingar, om inte något annat följer av sekretesstadgandena.

25 §
Uppsägning av kommundirektören eller förflyttning till andra uppgifter

Fullmäktige kan säga upp en kommundirektör eller förflytta honom till andra uppgifter, om han har förlorat fullmäktiges förtroende.

Saken väcks på framställning av kommunstyrelsen eller om minst en fjärdedel av ledamöterna i fullmäktige har tagit initiativ därtill. När saken bereds skall kommundirektören underrättas om vad förlusten av förtroende grundar sig på och ges tillfälle att bli hörd.

För fattande av ett beslut som avses i 1 mom. krävs att två tredjedelar av alla fullmäktigeledamöter understöder det. Beslutet kan verkställas omedelbart. Samtidigt kan kommundirektören befrias från sina uppgifter.

4 kap.

Kommuninvånarnas rätt till inflytande

26 §
Rösträtt

Rösträtt i kommunalval som förrättas i kommunen har finska medborgare och medborgare i andra medlemsstater i Europeiska unionen samt isländska och norska medborgare som före valårets början har fyllt 18 år och vars hemkommun enligt lagen om hemkommun kommunen är på valårets första dag. Rösträtt i kommunalval har även andra utlänningar som uppfyller villkoren ovan om de har haft hemkommun i Finland under de två år som närmast föregår valåret.

Rösträtt i folkomröstningar har finska medborgare och medborgare i andra medlemsstater i Europeiska unionen samt isländska och norska medborgare som före omröstningsårets början har fyllt 18 år och vars hemkommun enligt lagen om hemkommun kommunen är den dag då fullmäktige fattar beslut om att folkomröstningen skall ordnas. Rösträtt i kommunala folkomröstningar har även utlänningar som uppfyller villkoren ovan om de har haft hemkommun i Finland under de två år som närmast föregår omröstningsåret.

Rösträtt i en folkomröstning som gäller ett delområde i kommunen har endast de som är bosatta inom delområdet.

27 §
Möjligheter att delta och påverka

Fullmäktige skall se till att kommunens invånare och de som utnyttjar kommunens tjänster har förutsättningar att delta i och påverka kommunens verksamhet.

Deltagande och påverkande kan främjas i synnerhet genom att

1) företrädare för dem som utnyttjar tjänsterna väljs in i kommunens organ,

2) delområdesförvaltning tillämpas i kommunen,

3) information ges om kommunens angelägenheter och diskussionsmöten ordnas,

4) invånarnas åsikter reds ut innan beslut fattas,

5) samarbete idkas vid skötseln av kommunens uppgifter,

6) invånarna får hjälp när de tar egna initiativ till att sköta, bereda och planera ärenden, samt genom att

7) kommunala folkomröstningar ordnas.

28 §
Initiativrätt

Kommuninvånarna har rätt att komma med initiativ till kommunen i frågor som gäller kommunens verksamhet. Initiativtagarna skall informeras om de åtgärder som vidtagits med anledning av ett initiativ. Fullmäktige skall minst en gång om året underrättas om de initiativ som har tagits i frågor som hör till fullmäktiges befogenhet och om de åtgärder som har vidtagits med anledning av initiativen.

Om antalet initiativtagare i en fråga som hör till fullmäktiges befogenhet motsvarar minst två procent av kommunens röstberättigade invånare, skall frågan tas upp till behandling i fullmäktige inom sex månader efter att den väcktes.

29 §
Information

Kommunen skall informera invånarna om ärenden som är anhängiga i kommunen, planer som gäller sådana, behandlingen av dessa ärenden samt om hur de avgjorts och deras effekter. Kommunen skall vid behov göra upp översikter över frågor som gäller kommunens service, ekonomi, miljövård och markanvändning. Invånarna skall också ges information om det sätt på vilket frågor och åsikter om ärendena kan framföras till beredarna och beslutsfattarna.

När skötseln av någon av kommunens uppgifter har anförtrotts ett samfund eller en stiftelse, skall kommunen på lämpligt sätt ge invånarna tillräcklig information om verksamheten.

30 §
Kommunal folkomröstning

Fullmäktige kan besluta att en folkomröstning skall ordnas om en fråga som hör till kommunen.

En folkomröstning är rådgivande.

En folkomröstning kan gälla hela kommunen eller ett delområde i kommunen. Delområdet består då av ett eller flera sådana röstningsområden som avses i kommunala vallagen.

Alla röstberättigade har lika rösträtt. Omröstningen är hemlig. Om förfarandet vid kommunala folkomröstningar stadgas särskilt.

31 §
Initiativ till folkomröstning

Initiativ till en folkomröstning kan tas av minst fem procent av kommunens röstberättigade invånare. Fullmäktige skall utan dröjsmål avgöra om en folkomröstning enligt initiativet skall ordnas.

5 kap.

Förtroendevalda

32 §
Kommunens förtroendevalda

Förtroendevalda i kommunen är ledamöterna och ersättarna i fullmäktige, personer som har valts till ledamöter i kommunens organ, personer som kommunen har valt till ledamöter i en samkommuns organ samt andra personer som har valts att sköta kommunala förtroendeuppdrag. En kommunal tjänsteinnehavare eller arbetstagare som på grundval av sin uppgift har valts till ledamot i ett kommunalt organ är dock inte kommunal förtroendevald.

De förtroendevalda skall arbeta för kommunens och invånarnas bästa samt sköta sitt förtroendeuppdrag med värdighet och så som uppdraget förutsätter. En förtroendevald samt en person som är på förslag till ett annat förtroendeuppdrag än ledamot i fullmäktige skall på begäran av fullmäktige eller det organ som saken gäller lägga fram en utredning över omständigheter som kan vara av betydelse vid bedömningen av om han är valbar eller jävig.

För en person som kommunen har valt att sköta ett statligt förtroendeuppdrag gäller i tillämpliga delar vad som stadgas om kommunens förtroendevalda.

33 §
Allmän valbarhet

Valbar till kommunens förtroendeuppdrag är den som

1) har kommunen som hemkommun,

2) har rösträtt i kommunalval i någon kommun det år då fullmäktige väljs eller val för ett annat förtroendeuppdrag förrättas, och som

3) inte står under förmynderskap.

Som kandidat vid val av fullmäktige får endast ställas upp den som skriftligen har givit sitt samtycke till mottagande av fullmäktigeuppdraget.

34 §
Valbarhet till fullmäktige

Valbar till fullmäktige är inte

1) en statstjänsteman som sköter tillsynsuppgifter som direkt berör kommunalförvaltningen,

2) den som är anställd hos kommunen i en ledande uppgift inom kommunstyrelsens eller en nämnds uppgiftsområde eller i en därmed jämförbar ansvarsfull uppgift,

3) den som är anställd hos ett samfund eller en stiftelse där kommunen har bestämmanderätt och som vad ställningen beträffar kan jämföras med en kommunal anställd som avses i 2 punkten, eller

4) den som är anställd hos en samkommun där kommunen är medlem och som vad ställningen beträffar kan jämföras med en kommunalanställd som avses i 2 punkten.

Den som är anställd i en uppgift som avses ovan är valbar till fullmäktige, om anställningsförhållandet upphör innan fullmäktiges mandattid börjar.

35 §
Valbarhet till kommunstyrelsen

Valbar till kommunstyrelsen är den som är valbar till fullmäktige, dock inte

1) den som är anställd hos kommunen inom kommunens centralförvaltning och som lyder under kommunstyrelsen,

2) den som är anställd hos kommunen och som är föredragande i en nämnd eller annars svarar för beredningen av ärenden som kommer att behandlas av kommunstyrelsen, eller

3) den som är ledamot i styrelsen eller i ett därmed jämförbart organ eller i en ledande och ansvarsfull uppgift eller i en därmed jämförbar ställning i ett affärsdrivande samfund, om det är fråga om ett sådant samfund som kan ha väsentlig nytta eller lida väsentlig skada av hur de ärenden avgörs som normalt behandlas i kommunstyrelsen.

Ordföranden i styrelsen eller i ett därmed jämförbart organ för ett samfund som sköter bevakningen av personalens intressen i kommunen är inte valbar till kommunstyrelsen. Valbar är inte heller den som i egenskap av förhandlare för samfundet eller i annan motsvarande egenskap ansvarar för intressebevakningen.

Majoriteten av ledamöterna i kommunstyrelsen skall vara personer som inte är anställda av kommunen eller av samfund och stiftelser där kommunen har bestämmanderätt.

36 §
Valbarhet till andra organ

Valbar till en nämnd är den som är valbar till fullmäktige, dock inte

1) den som är anställd hos kommunen och lyder under nämnden,

2) den som är anställd hos ett samfund eller en stiftelse som verkar inom nämndens uppgiftsområde och där kommunen har bestämmanderätt, eller

3) den som är ledamot i styrelsen eller i ett därmed jämförbart organ eller i en ledande och ansvarsfull uppgift eller i en därmed jämförbar ställning i ett affärsdrivande samfund, om det är fråga om ett sådant samfund som kan ha väsentlig nytta eller lida väsentlig skada av hur de ärenden avgörs som normalt behandlas i organet.

På ett organ som huvudsakligen sköter personalfrågor tillämpas 35 § 2 mom.

Till en direktion och en kommitté kan väljas också den som inte är valbar till kommunstyrelsen och nämnder eller vars hemkommun kommunen inte är.

37 §
Förlust av valbarhet

När en förtroendevald förlorar sin valbarhet skall det organ som har rätt att utse den förtroendevalde konstatera att förtroendeuppdraget har upphört. I fråga om en fullmäktigeledamot fattas beslutet av fullmäktige. Beslutet verkställs omedelbart.

En förtroendevald förlorar inte sin valbarhet till ett organ, om han tillfälligt för högst sex månader anställs i ett anställningsförhållande som avses i 34 eller 35 § eller 36 § 1 mom. Han får dock inte sköta sitt förtroendeuppdrag så länge anställningen varar.

38 §
Avsägelse och avgång

En person har rätt att vägra ta emot ett förtroendeuppdrag om han har fyllt 60 år eller under de fyra närmast föregående åren innehaft samma förtroendeuppdrag eller ett förtroendeuppdrag i samma organ eller innehaft kommunala förtroendeuppdrag i sammanlagt åtta år.

En person har också av någon annan giltig orsak rätt att vägra ta emot ett förtroendeuppdrag. Det organ som utser den förtroendevalda beslutar om godtagande av vägran. I fråga om fullmäktigeledamöter och ersättare fattas beslutet av fullmäktige.

Den som har giltiga skäl kan avgå från förtroendeuppdraget. Det organ som utser de förtroendevalda i fråga beslutar om beviljande av avsked. Fullmäktigeledamöter och ersättare beviljas avsked av fullmäktige.

39 §
Skötseln av förtroendeuppdrag

En förtroendevald kvarstår i sitt uppdrag under den tid för vilken han har valts och även därefter, tills någon annan har valts till uppdraget. Till ett förtroendeuppdrag som blivit ledigt under pågående mandattid skall en ny förtroendevald utses för den återstående mandattiden.

En förtroendevald som har valts till ett uppdrag skall också sköta sitt uppdrag till dess saken slutgiltigt har avgjorts, om

1) besvär anförs över valet av förtroendevalda,

2) vägran inte har godtagits eller avsked inte har beviljats, eller

3) kommunstyrelsen med stöd av 56 § har vägrat verkställa fullmäktiges valbeslut.

40 §
Felaktigt förfarande i förtroendeuppdrag

Om det på sannolika grunder kan misstänkas att en förtroendevald i sitt uppdrag har gjort sig skyldig till tjänstebrott eller handlat i strid med sina skyldigheter på något annat sätt, skall kommunstyrelsen kräva en förklaring av den förtroendevalde samt vid behov anmäla saken till fullmäktige. Anmälan om brott skall göras utan dröjsmål, om det är fråga om ett uppenbart tjänstebrott.

Fullmäktige kan avstänga den förtroendevalde från hans uppdrag för den tid utredningen eller rättegången pågår. Före fullmäktiges sammanträde kan fullmäktiges ordförande interimistiskt fatta beslut om avstängning.

41 §
Brottsligt förfarande utanför förtroendeuppdraget

Om en förtroendevald har åtalats för ett brott vars art eller det sätt på vilket det begåtts visar att han inte kan sköta sitt förtroendeuppdrag på det sätt uppdraget förutsätter, kan fullmäktige avstänga honom från hans uppdrag för den tid rättegången pågår.

Om den förtroendevalde efter valet genom ett lagakraftvunnet beslut har dömts till fängelse i minst sex månader, kan fullmäktige skilja honom från hans förtroendeuppdrag. Beslutet skall verkställas omedelbart.

42 §
Arvoden och ersättningar

Till en förtroendevald betalas

1) sammanträdesarvode,

2) ersättning för inkomstbortfall och för kostnader som på grund av förtroendeuppdraget föranleds av avlönande av vikarie, anordnande av barnvård eller något motsvarande, samt

3) ersättning för resekostnader och dagtraktamente.

Till en förtroendevald kan också betalas arvode för viss tid samt andra särskilda arvoden.

43 §
Rätt till upplysningar

En förtroendevald har rätt att av kommunens myndigheter få de upplysningar och ta del av de handlingar som han anser nödvändiga i sitt uppdrag, om inte något annat följer av sekretesstadgandena.

6 kap.

Personal

44 §
Personalens ställning

De som är anställda hos kommunen står i tjänste- eller arbetsavtalsförhållande till kommunen. Med tjänsteförhållande avses ett offentligrättsligt anställningsförhållande där kommunen är arbetsgivare och tjänsteinnehavaren utför arbetet. Tjänster inrättas för kommunens myndighetsuppgifter. Angående arbetsavtalsförhållande gäller vad som stadgas särskilt.

Beslut om inrättande och indragning av tjänster fattas av fullmäktige eller något annat kommunalt organ som anges i en instruktion.

45 §
Tjänstestadga

Behövliga bestämmelser om villkoren för tjänsteinnehavarnas anställningsförhållande meddelas, utöver gällande stadganden och tjänstekollektivavtal, i tjänstestadgan.

I tjänstestadgan meddelas också

1) allmänna bestämmelser om anställning av tjänsteinnehavare samt om tjänsteinnehavares avgång,

2) bestämmelser om skriftlig varning till tjänsteinnehavare som handlar i strid med sina tjänsteplikter eller försummar dem, samt

3) bestämmelser om behandlingen av tjänsteinnehavares yrkanden som gäller löne- och andra förmåner.

46 §
Utlänningars behörighet

Kommunen kan också anställa andra än finska medborgare.

47 §
Felaktigt förfarande i tjänsteutövning och avstängning från tjänsteutövningen

Om det på sannolika grunder kan misstänkas att en tjänsteinnehavare i sin tjänst har gjort sig skyldig till tjänstebrott eller på något annat sätt handlat i strid med sina skyldigheter, skall av honom avkrävas en förklaring och saken vid behov anmälas till kommunstyrelsen. Anmälan om brott skall göras utan dröjsmål, om det är fråga om ett uppenbart tjänstebrott.

Kommunstyrelsen kan avstänga tjänsteinnehavaren från hans tjänst för den tid undersökningen eller rättegången pågår. Om avstängning av kommundirektören från hans tjänst beslutar fullmäktige. Före fullmäktiges sammanträde kan fullmäktiges ordförande interimistiskt fatta beslut om avstängning.

Om det på sannolika grunder kan misstänkas att en tjänsteinnehavare utanför sin tjänsteutövning har gjort sig skyldig till ett brott, kan han med iakttagande av 2 mom. avstängas från tjänsteutövning under tiden för undersökningen eller rättegången, om de omständigheter som framkommit i saken kan inverka på tjänstinnehavarens förutsättningar att sköta sina uppgifter.

48 §
Samarbetsförfarande

Om samarbetet mellan arbetsgivaren och personalen och det förfarande som skall iakttas i det kan överenskommas så som stadgas om ingående av kommunala kollektivavtal.

49 §
Kollektivavtal samt pensionsskydd

Om fastställande av tjänsteinnehavarnas och arbetstagarnas lönevillkor och andra anställningsvillkor genom kollektivavtal samt om deras pensionsskydd stadgas särskilt.

7 kap.

Kommunens förvaltningsförfarande

50 §
Förvaltningsstadga

Fullmäktige godkänner en förvaltningsstadga som innehåller behövliga bestämmelser om åtminstone

1) organens sammanträden,

2) inkallande av ersättare,

3) uppgifterna för organens ordförande,

4) tillfällig sammanträdesordförande,

5) kommunstyrelsens företrädares och kommundirektörens rätt att närvara och yttra sig vid andra organs sammanträden,

6) andras än ledamöternas rätt att närvara och yttra sig vid organens sammanträden,

7) föredragning,

8) förande, justering och framläggande av protokoll,

9) undertecknande av handlingar,

10) lösen för handlingar,

11) information,

12) förfarande när ett ärende tas upp till behandling i ett högre organ,

13) kommunens ekonomi, samt

14) granskning av förvaltningen och ekonomin.

I en tvåspråkig kommuns förvaltningsstadga skall ingå behövliga bestämmelser om hur invånare som hör till olika språkgrupper skall få service på enahanda grunder i kommunen.

I förvaltningsstadgan kan också bestämmas att personer som har fyllt 15 år har rätt att närvara och yttra sig vid direktionssammanträden.

51 §
Behandling av ett ärende i ett högre organ

Kommunstyrelsen, kommunstyrelsens ordförande, kommundirektören eller en genom instruktion tillförordnad kommunal tjänsteinnehavare kan till behandling i kommunstyrelsen ta upp ett ärende som med stöd av denna lag har delegerats till en underlydande myndighet eller en sektion i kommunstyrelsen och i vilket den behöriga myndigheten har fattat ett beslut.

Vad 1 mom. stadgar gäller på motsvarande sätt nämnder, deras ordförande eller en genom instruktion tillförordnad kommunal tjänsteinnehavare i ärenden som överförts på en myndighet som lyder under nämnden eller på en sektion i nämnden, om inte kommunstyrelsen, kommunstyrelsens ordförande, kommundirektören eller den genom instruktion tillförordnade kommunala tjänsteinnehavare som avses i 1 mom. har meddelat att saken kommer att tas upp till behandling i kommunstyrelsen.

Ett ärende skall tas till behandling i ett högre organ senast inom den tid inom vilken rättelseyrkande enligt 89 § skall framställas.

Till behandling i ett högre organ får dock inte tas

1) ärenden som gäller tillstånds-, anmälnings-, tillsyns- och förrättningsförfaranden enligt lag eller förordning, eller

2) sådana ärenden inom undervisningsverksamheten, hälso- och sjukvården eller socialväsendet som gäller en individ.

52 §
Jäv

En fullmäktigeledamot är i fullmäktige jävig att behandla ett ärende som gäller honom personligen eller någon sådan nära släkting till honom som avses i 10 § 2 mom. lagen om förvaltningsförfarande (598/82) eller en person som kan likställas med en sådan nära släkting. När en fullmäktigeledamot deltar i behandlingen av ett ärende i ett annat organ, tillämpas på honom vad som stadgas om jäv för ledamöterna i nämnda organ.

Angående jäv för andra förtroendevalda, revisorerna samt kommunens tjänsteinnehavare och arbetstagare gäller 10 och 11 §§ lagen om förvaltningsförfarande.

Ett anställningsförhållande till kommunen som avses i 10 § 1 mom. 4 punkten lagen om förvaltningsförfarande gör dock inte en förtroendevald eller tjänsteinnehavare eller arbetstagare jävig i ett ärende där kommunen är part. Om en förtroendevald på grundval av sitt anställningsförhållande har föredragit eller annars på motsvarande sätt handlagt ärendet, är han dock jävig.

Den som är jävig skall meddela att han är jävig.

53 §
Beredning av fullmäktigeärenden

Kommunstyrelsen skall bereda de ärenden som behandlas i fullmäktige, med undantag för ärenden som gäller den interna organisationen av fullmäktiges verksamhet eller som har beretts av den revisionsnämnd som avses i 71 §.

54 §
Fullmäktiges sammanträden

Fullmäktige sammanträder vid de tider som fullmäktige beslutat och även när fullmäktiges ordförande anser det vara påkallat.

Fullmäktige skall också sammankallas när kommunstyrelsen eller minst en fjärdedel av fullmäktigeledamöterna begär det för behandlingen av ett visst ärende. Ett sådant ärende skall beredas i brådskande ordning.

Fullmäktige sammankallas av ordföranden. Kallelse till fullmäktiges första sammanträde utfärdas av kommunstyrelsens ordförande och sammanträdet öppnas av den till åren äldsta närvarande fullmäktigeledamoten, som för ordet till dess en ordförande och vice ordförande valts för fullmäktige. I kallelsen skall nämnas de ärenden som skall behandlas.

Kallelsen till sammanträde skall sändas minst fyra dagar före sammanträdet. Inom samma tid skall sammanträdet kungöras så som stadgas i 64 §.

55 §
Ärenden som behandlas i fullmäktige

Fullmäktige kan behandla ärenden som har nämnts i kallelsen till sammanträde och som har beretts så som avses i 53 §.

Om ett ärende är brådskande, kan fullmäktige besluta att ta upp ärendet till behandling trots att det inte har nämnts i kallelsen till sammanträde. Om ett ärende inte har beretts, skall beslutet om att ta upp det till behandling vara enhälligt.

56 §
Tillsyn över lagligheten i fullmäktiges beslut

Finner kommunstyrelsen att ett beslut av fullmäktige har kommit till i oriktig ordning eller att fullmäktige har överskridit sina befogenheter eller att beslutet annars strider mot lag, skall kommunstyrelsen vägra att verkställa beslutet. Ärendet skall utan dröjsmål föreläggas fullmäktige på nytt.

Vidhåller fullmäktige sitt beslut, skall kommunstyrelsen föra frågan om det föreligger lagliga hinder för verkställigheten av beslutet till länsrätten för avgörande. Länsrätten får inte avgöra ärendet förrän tiden för anförande av besvär över beslutet har gått ut.

57 §
Sammanträdes offentlighet

Fullmäktiges sammanträden är offentliga, om inte fullmäktige beslutar något annat i fråga om något visst ärende.

Andra organs sammanträden än fullmäktiges är offentliga endast om organet beslutar det.

58 §
Beslutförhet

Fullmäktiges sammanträde är beslutfört då minst två tredjedelar av ledamöterna är närvarande.

Ett annat organ än fullmäktige är beslutfört då över hälften av ledamöterna är närvarande.

59 §
Omröstning

Om ett organ är enigt om en sak eller ett motförslag inte har vunnit understöd, skall ordföranden konstatera att beslut har fattats. I annat fall skall ordföranden konstatera vilka förslag som på grund av bristande understöd inte tas upp till omröstning samt vilka som tas upp till omröstning. Ordföranden förelägger organet omröstningssättet och, om flera omröstningar skall förrättas, omröstningsförfarandet för godkännande samt framställer en omröstningsproposition så att svaret ''ja'' eller ''nej'' uttrycker ståndpunkten till förslaget.

Omröstningen förrättas öppet. Som beslut gäller det förslag som har fått flest röster eller, då rösterna faller lika, det förslag som ordföranden har röstat för.

60 §
Val

Vid val blir den eller de som fått flest röster utsedda.

Valet av förtroendevalda skall förrättas som proportionellt val, om det begärs av minst så många närvarande ledamöter i organet som motsvarar den kvot som fås när antalet närvarande delas med det antal personer som skall väljas ökat med ett. Om kvoten är ett brutet tal, skall den avrundas till närmaste högre hela tal.

Ersättare väljs i samma val som de ordinarie ledamöterna. Är ersättarna personliga, skall kandidaterna godkännas före valet och uppställas vid sidan av de föreslagna ordinarie ledamöterna. Är ersättarna inte personliga, blir de kandidater valda som näst efter de till ordinarie ledamöter utsedda personerna fått flest röster eller de största jämförelsetalen.

Vid proportionella val skall i tillämpliga delar iakttas vad som stadgas om kommunalval. Dessutom kan fullmäktige utfärda bestämmelser om val. Proportionella val och, då så yrkas, även majoritetsval skall förrättas med slutna sedlar. Vid lika röstetal avgör lotten.

61 §
Avvikande mening

Den som deltagit i beslutsfattandet, lagt fram ett motförslag eller röstat mot beslutet samt den som föredragit ärendet har, om beslutet avviker från beslutsförslaget, rätt att anmäla avvikande mening genom att reservera sig mot beslutet. Reservationen skall göras genast efter att beslutet har fattats. En skriftlig motivering som har framställts innan protokollet justerats skall fogas till protokollet.

Den som har röstat mot beslutet eller reserverat sig är inte ansvarig för beslutet. Föredraganden är ansvarig för ett beslut som fattats på hans föredragning, om han inte har reserverat sig.

62 §
Protokoll

Vid organens sammanträden skall föras protokoll.

Över förtroendevaldas och tjänsteinnehavares beslut förs protokoll, om det inte är onödigt på grund av beslutets natur.

63 §
Framläggande av protokoll

Fullmäktiges, kommunstyrelsens och nämnders protokoll jämte därtill fogad anvisning om rättelseyrkande eller besvärsanvisning hålls efter justeringen offentligt framlagda så som meddelats på förhand. Andra myndigheters protokoll hålls framlagda på motsvarande sätt, om myndigheten anser det vara behövligt.

64 §
Kommunala tillkännagivanden

Kommunala tillkännagivanden skall göras kända genom att de sätts upp på anslagstavlan för offentliga kungörelser samt vid behov på något annat sätt som kommunen har fattat beslut om.

8 kap.

Kommunens ekonomi

65 §
Budget och ekonomiplan

Fullmäktige skall före utgången av året godkänna en budget för kommunen för följande kalenderår. I samband med att budgeten godkänns skall fullmäktige också godkänna en ekonomiplan för tre eller flera år. Budgetåret är ekonomiplanens första år.

I budgeten och ekonomiplanen godkänns målen för kommunens verksamhet och ekonomi. Budgeten och ekonomiplanen skall göras upp så att förutsättningarna för skötseln av kommunens uppgifter tryggas.

I budgeten tas in de anslag och beräknade inkomster som verksamhetsmålen förutsätter samt visas hur finansieringsbehovet skall täckas. Anslag och beräknade inkomster kan tas in till brutto- eller nettobelopp. Budgeten består av en driftsekonomi- och resultaträkningsdel samt en investerings- och finansieringsdel.

Budgeten skall iakttas i kommunens verksamhet och hushållning. Beslut om ändringar i den fattas av fullmäktige.

66 §
Beslut om skatter

Senast i samband med att budgeten godkänns skall fullmäktige fatta beslut om kommunens inkomstskattesats, om fastighetsskatteprocenter samt om grunderna för övriga skatter.

67 §
Bokföring

Om kommunens bokföringsskyldighet, bokföring och bokslut gäller utöver denna lag i tillämpliga delar bokföringslagen (655/73). Bokföringsnämndens kommunsektion meddelar anvisningar och avger utlåtanden om tillämpningen av bokföringslagen och 68- 70 §§ i denna lag.

68 §
Bokslut

Kommunens räkenskapsperiod är kalenderåret. För räkenskapsperioden skall uppgöras ett bokslut som skall föreläggas fullmäktige före utgången av juni året efter räkenskapsperioden.

Till bokslutet hör resultaträkning, balansräkning och bilagor till dem samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse.

En kommun som så som avses i bokföringslagen har bestämmanderätt i en annan bokföringsskyldig skall göra upp en koncernbalansräkning jämte bilagor som tas in i bokslutet. Vid uppgörandet av koncernbalansräkningen iakttas i tillämpliga delar bokföringslagen.

Bokslutet undertecknas av ledamöterna i kommunstyrelsen och kommundirektören.

69 §
Verksamhetsberättelse

I verksamhetsberättelsen skall ingå en redogörelse för hur de mål för verksamheten och ekonomin som uppställts av fullmäktige har nåtts. I verksamhetsberättelsen skall också ingå uppgifter om sådana väsentliga saker som gäller kommunens ekonomi och koncernbalansräkning som inte skall redovisas i resultaträkningen eller balansräkningen.

70 §
Behandling av räkenskapsperiodens resultat

Kommunalstyrelsen skall i verksamhetsberättelsen eller i samband med att den föreläggs fullmäktige lägga fram förslag till åtgärder som gäller räkenskapsperiodens resultat samt balanseringen av ekonomin.

9 kap.

Granskning av förvaltning och ekonomi

71 §
Revisionsnämnden

Fullmäktige tillsätter en revisionsnämnd för organisering av granskningen av förvaltningen och ekonomin under de år som motsvarar fullmäktiges mandattid. Nämndens ordförande och vice ordförande skall vara fullmäktigeledamöter.

Revisionsnämnden skall bereda de ärenden som gäller granskningen av förvaltningen och ekonomin och som fullmäktige skall fatta beslut om samt bedöma huruvida de mål för verksamheten och ekonomin som fullmäktige satt upp har nåtts.

Valbar till revisionsnämnden är inte

1) en ledamot av kommunstyrelsen,

2) en person som står i ett sådant förhållande till en ledamot av kommunstyrelsen eller kommundirektören som avses i 10 § 2 mom. lagen om förvaltningsförfarande,

3) en person som står i anställningsförhållande av bestående natur till kommunen eller ett samfund eller en stiftelse där kommunen har bestämmanderätt, eller

4) en person som inte är valbar till kommunstyrelsen.

72 §
Revisorer

För granskning av förvaltningen och ekonomin under de år som motsvarar fullmäktiges mandattid väljer fullmäktige en eller flera revisorer som utför sitt uppdrag under tjänsteansvar. Revisorerna skall vara personer eller samfund som godkänts av revisionsnämnden för den offentliga förvaltningen och ekonomin (OFR-revisor eller OFR-samfund). Samfundet skall förordna en OFR-revisor till ansvarig revisor. Om ett samfund inte väljs till revisor och om endast en revisor väljs, skall minst en revisorsersättare väljas. På honom tillämpas vad som stadgas om revisor. Fullmäktige kan frånta en revisor hans uppdrag under pågående mandattid. En revisor kan frånträda sitt uppdrag under pågående mandattid genom att meddela fullmäktige detta. Om OFR-samfund stadgas särskilt.

Revisorerna skall ges förutsättningar att verkställa revisionen på ett oberoende sätt. Om det inte finns förutsättningar för en sådan revision, skall revisorerna vägra ta emot uppdraget eller avstå från det.

En revisor kan inte vara en person som enligt 71 § 3 mom. inte är valbar till revisionsnämnden. Till revisor kan dock väljas en person vars hemkommun kommunen inte är.

73 §
Revisorernas uppgifter

Revisorerna skall senast före utgången av maj med iakttagande av god revisionssed granska räkenskapsperiodens förvaltning, bokföring och bokslut. Revisorerna skall granska om

1) kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut,

2) kommunens bokslut och koncernbalansräkningen är uppgjorda enligt stadgandena och bestämmelserna om uppgörande av bokslut och ger riktiga och tillräckliga uppgifter om verksamheten, ekonomin, den ekonomiska utvecklingen och de ekonomiska ansvaren under räkenskapsperioden,

3) uppgifterna om grunderna för och användningen av statsandelarna är riktiga, samt om

4) kommunens interna tillsyn har ordnats på behörigt sätt.

Revisorerna skall följa fullmäktiges och revisionsnämndens särskilda anvisningar, om de inte står i strid med lag, kommunens instruktioner eller god revisionssed.

Revisorerna skall utan dröjsmål underrätta revisionsnämnden och vid behov också kommunstyrelsen om missförhållanden som de har iakttagit.

74 §
Revisionsnämndens och revisorernas rätt till upplysningar

Ledamöterna i revisionsnämnden och revisorerna har utan hinder av sekretesstadgandena rätt att av kommunens myndigheter få de upplysningar och ta del av de handlingar som de anser vara nödvändiga för skötseln av revisionsuppdraget.

75 §
Revisionsberättelsen och dess behandling

Revisorerna skall för varje räkenskapsperiod avge en berättelse till fullmäktige med en redogörelse för resultaten av revisionen. Berättelsen skall också innehålla ett uttalande om bokslutet bör godkännas och ansvarsfrihet beviljas medlem i organet i fråga och den ledande tjänsteinnehavaren inom organets uppgiftsområde (redovisningsskyldig).

Om revisorerna konstaterar att kommunens förvaltning och ekonomi har skötts i strid med lag eller fullmäktiges beslut och felet eller den åsamkade skadan inte är ringa, skall i revisionsberättelsen riktas en anmärkning om saken mot den redovisningsskyldige. Anmärkningen kan inte riktas mot fullmäktige.

Revisionsnämnden skall inhämta en förklaring av den som saken gäller samt kommunstyrelsens utlåtande om en anmärkning i revisionsberättelsen. Fullmäktige fattar beslut om de åtgärder som revisionsnämndens beredning, revisionsberättelsen och anmärkningar i den föranleder. När fullmäktige godkänner bokslutet skall fullmäktige besluta om ansvarsfrihet för de redovisningsskyldiga.

10 kap.

Samarbete mellan kommuner

76 §
Samarbetsformer

Kommuner kan med stöd av avtal sköta sina uppgifter tillsammans.

Kommunerna kan komma överens om att anförtro en annan kommun att sköta en uppgift för en eller flera kommuners räkning eller att uppgiften skall skötas av en samkommun.

Kommunerna kan också komma överens om att en uppgift som i lag stadgas för kommunen eller dess myndighet och som kan delegeras en tjänsteinnehavare, anförtros en annan kommuns tjänsteinnehavare som sköter den under tjänstemannaansvar.

Om en kommuns skyldighet att höra till en samkommun inom något verksamhetsområde eller på ett visst område stadgas särskilt.

77 §
Gemensamt organ

När en kommun med stöd av ett avtal sköter en uppgift för en eller flera andra kommuners räkning, kan kommunerna komma överens om att en del av ledamöterna i det organ i denna kommun som sköter uppgiften skall utses av de andra kommunerna.

Ledamöter i organet kan vara personer som är valbara till motsvarande organ i de kommuner som saken gäller.

Organets protokoll skall, när det läggs fram offentligt, hållas framlagt enligt 63 § i alla kommuner som är parter i avtalet.

78 §
Grundavtal för samkommuner

En samkommun bildas genom ett avtal mellan kommunerna, vilket godkänns av fullmäktige (grundavtal).

I grundavtalet skall nämnas samkommunens namn, hemort, medlemskommuner och uppgifter. I samkommunens namn skall ingå ordet ''samkommun''.

I grundavtalet skall överenskommas om

1) hur beslutsfattandet i samkommunen ordnas,

2) antalet ledamöter i samkommunens organ eller antalet representanter vid samkommunstämman och grunderna för rösträtten,

3) uppgifterna och befogenheterna för en eventuell samkommunsstämma,

4) vilket av samkommunens organ som bevakar samkommunens intressen, representerar samkommunen och ingår avtal för dess räkning samt på vilket sätt beslut fattas om rätten att teckna samkommunens namn,

5) medlemskommunernas andelar i samkommunens tillgångar och deras ansvar för samkommunens skulder samt annat som gäller samkommunens ekonomi,

6) ställningen för en medlemskommun som utträder ur samkommunen och för de medlemskommuner som fortsätter verksamheten,

7) hur samkommunens förvaltning och ekonomi skall granskas, samt om

8) förfarandet vid upplösning och likvidation av samkommunen.

I grundavtalet kan också överenskommas om att kvalificerad majoritet krävs för beslutsfattandet i ärenden som bestäms i avtalet.

Anmälan om bildande och upplösning av en samkommun skall göras till länsstyrelsen i det län där samkommunen har sin hemort. Till anmälan skall fogas en kopia av grundavtalet och av fullmäktiges beslut om godkännande av avtalet.

79 §
Ändring av grundavtalet

Grundavtalet kan ändras genom samstämmiga beslut av medlemskommuners fullmäktige.

Om kommunen enligt lag skall vara medlem i en samkommun inom något verksamhetsområde och på ett visst område, kan samkommunens grundavtal ändras, om minst två tredjedelar av medlemskommunerna understöder det med undantag för ärenden som gäller grunderna för rösträtten för ledamöter i samkommuners organ eller representanter vid samkommunsstämman, medlemskommunens betalningskvoter och deras andelar i samkommunens tillgångar och deras ansvar för samkommunens skulder. En medlemskommun kan inte heller utan sitt samtycke åläggas att delta i skötseln av nya frivilliga uppgifter och i kostnaderna för dem.

80 §
Samkommunens rättshandlingsförmåga

En samkommun kan förvärva rättigheter och ingå förbindelser samt föra talan i domstolar och hos andra myndigheter.

81 §
Samkommunens organ

Samkommunens beslutanderätt utövas av medlemskommunerna vid en samkommunsstämma eller också utövas beslutanderätten av det organ som väljs av medlemskommunerna och om vilket bestäms i grundavtalet.

En samkommun kan också ha andra organ enligt vad som bestäms i grundavtalet.

Samkommunsstämma skall hållas minst två gånger om året. Representanterna vid samkommunsstämman väljs av medlemskommunernas kommunstyrelser eller av något annat kommunalt organ enligt fullmäktiges beslut.

Andra organ än de som avses i 1 mom. skall ges en sammansättning som svarar mot den andel röster olika grupper som är representerade i medlemskommunernas fullmäktige fått inom samkommunens område vid kommunalvalen med iakttagande av proportionalitetsprincipen enligt kommunala vallagen.

82 §
Valbarhet till samkommunens organ

Valbar till samkommunens organ är den som enligt 33 § är valbar till ett förtroendeuppdrag inom någon av samkommunens medlemskommuner. Valbara är dock inte personer som nämns i 34 § 1 mom. 1 punkten eller personer som är fast anställda hos samkommunen.

Valbar till något annat organ än ett organ som avses i 81 § 1 mom. är inte heller den som är ledamot i styrelsen eller i ett därmed jämförbart organ eller i en ledande och ansvarsfull uppgift eller i en därmed jämförbar ställning i ett affärsdrivande samfund, om det är fråga om ett sådant samfund som kan ha väsentlig nytta eller lida väsentlig skada av hur de ärenden avgörs som normalt behandlas i organet.

I grundavtalet kan det överenskommas om att ledamöterna och ersättarna i andra organ än samkommunsstämman skall vara fullmäktigeledamöter i medlemskommunerna.

83 §
Finansiering av samkommun

För finansieringen av sådana utgifter i samkommunen som inte kan täckas på något annat sätt svarar medlemskommunerna så som i grundavtalet har överenskommits om ansvarsfördelningen mellan kommunerna.

84 §
Utträde ur samkommun

En medlemskommun får utträda ur samkommunen. Har något annat inte överenskommits i grundavtalet, sker utträdet vid utgången av fullmäktiges mandattid, om medlemskommunen har anmält detta före utgången av kalenderåret före mandattidens slut.

85 §
Framläggande av protokoll i samkommun

Protokollet från ett sådant organ i samkommunen som avses i 81 § 1 mom. jämte därtill fogad besvärsanvisning skall efter justeringen hållas offentligt framlagt. Innan protokollet läggs fram skall en kopia av det sändas till kommunstyrelsen i varje medlemskommun. Medlemskommunerna och deras medlemmar anses ha fått del av besluten i protokollet den dag då protokollet har lagts fram.

Protokollet från en annan myndighet som hör till samkommunen skall hållas framlagt, om det organ som avses i 81 § 1 mom. så beslutar, eller om myndigheten anser det behövligt.

86 §
Tillämpning av stadgandena om kommuner i en samkommun

Angående samkommun gäller i tillämpliga delar vad som stadgas om kommuner i 2, 3, 8 och 12-18 §§, 19 § 1 mom., 20-23, 27-29, 32, 33 och 37-43 §§ samt 6-9 kap. Dock tillämpas 8 § 2 mom. inte på en samkommun som avses i 76 § 4 mom.

Angående en samkommunsstämmas offentlighet gäller vad 57 § 1 mom. stadgar om ett fullmäktigesammanträdes offentlighet. Om jäv för en representant vid samkommunsstämman gäller vad 52 § 1 mom. stadgar om jäv för en fullmäktigeledamot.

Om samkommunen har endast ett organ, utser medlemskommunerna revisionsnämnden och revisorerna samt beslutar om beviljande av ansvarsfrihet så som överenskommits i grundavtalet.

Om uppsägning eller förflyttning till andra uppgifter av ledande tänsteinnehavare i en samkommun som avses i 76 § 4 mom. gäller i tillämpliga delar vad 25 § stadgar om kommundirektör. För fattande av beslut krävs att det omfattas av två tredjedelar av det sammanräknade röstetalet för samtliga medlemskommuner enligt grundavtalet.

87 §
Skiljeförfarande

I ett avtal om samarbete kan bestämmas att meningsskiljaktigheter som föranleds av avtalet skall avgöras i den ordning som stadgas i lagen om skiljeförfarande (967/92).

11 kap.

Rättelseyrkande och kommunalbesvär

88 §
Tillämpning av kapitlets stadganden

Stadgandena i detta kapitel tillämpas på framställande av rättelseyrkande och sökande av ändring i beslut av kommunens och samkommunens myndigheter, om inte något annat stadgas särskilt i lag. Om ändring i ett beslut kan sökas genom kommunalbesvär med stöd av någon annan lag, tillämpas 89 § inte.

89 §
Rättelseyrkande

Den som är missnöjd med ett beslut av kommunstyrelsen eller en nämnd, deras sektioner eller en myndighet som lyder under dem kan framställa ett skriftligt rättelseyrkande. Ändring i beslutet får inte sökas genom besvär.

Yrkande på rättelse i ett beslut av ett organ som nämns i 1 mom. och av en sektion i organet eller av en myndighet som lyder under det framställs till organet i fråga. Rättelseyrkande skall behandlas utan dröjsmål.

Har kommunstyrelsen med stöd av 51 § till behandling tagit upp ett ärende som en nämnd, dess sektion eller en myndighet som lyder under dem fattat beslut i, skall yrkande på rättelse i beslutet tas upp till behandling i kommunstyrelsen.

90 §
Kommunalbesvär

Ändring i beslut som fattats av fullmäktige eller samkommunens organ som avses i 81 § 1 mom. samt i beslut som kommunstyrelsen eller en nämnd meddelat med anledning av ett rättelseyrkande söks hos länsrätten genom kommunalbesvär.

Besvär får anföras på den grunden att

1) beslutet har tillkommit i felaktig ordning,

2) den myndighet som fattat beslutet har överskridit sina befogenheter, eller

3) beslutet annars strider mot lag.

91 §
Rättelse- och överklagbarhet

Rättelse får inte yrkas i och kommunalbesvär får inte anföras över beslut som endast gäller beredning eller verkställighet.

92 §
Rätt att framställa rättelseyrkande och besvärsrätt

Rättelseyrkande får framställas och kommunalbesvär anföras av den som ett beslut avser eller vars rätt, skyldighet eller fördel direkt påverkas av beslutet (part) samt av kommunmedlemmarna.

Rättelse får yrkas i och kommunalbesvär anföras över beslut av en samkommuns myndighet även av samkommunens medlemskommuner och deras kommunmedlemmar samt i fråga om beslut av kommunernas gemensamma organ av kommuner som är parter i avtalet och deras kommunmedlemmar.

Ändring i ett beslut med anledning av ett rättelseyrkande får sökas genom kommunalbesvär endast av den som framställt rättelseyrkandet. Om beslutet har ändrats med anledning av rättelseyrkandet, får ändring i beslutet sökas genom kommunalbesvär också av den som med stöd av 1 eller 2 mom. har rätt att anföra kommunalbesvär.

93 §
Rättelseyrkande- och besvärstid

Ett rättelseyrkande skall framställas inom 14 dagar och kommunalbesvär anföras inom 30 dagar från delfåendet av beslutet.

94 §
Anvisning om rättelseyrkande och besvärsanvisning

Till ett beslut över vilket kommunalbesvär får anföras skall fogas besvärsanvisning.

Till ett beslut i vilket rättelse får yrkas skall fogas anvisning om rättelseyrkande.

Till ett beslut i vilket rättelse inte får yrkas och över vilket kommunalbesvär inte får anföras skall fogas ett meddelande om besvärsförbud. Angående besvärsförbud gäller i övrigt lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden (154/50).

95 §
Delgivning av beslut

Parterna får ett protokollsutdrag jämte anvisning om rättelseyrkande eller besvärsanvisning särskilt per brev. En part anses ha fått del av beslutet sju dagar efter att brevet avsändes, om inte något annat påvisas.

En kommunmedlem anses ha fått del av beslutet när protokollet har lagts fram offentligt.

96 §
Information om beslut

Protokollsutdrag jämte anvisning om rättelseyrkande eller besvärsanvisning skall sändas till den som begärt det.

97 §
Fullföljd

Länsrättens utslag överklagas hos högsta förvaltningsdomstolen. Utslaget skall utan dröjsmål tillkännages genom anslag på kommunens, samkommunens eller behöriga kommuners anslagstavlor.

Besvärstiden räknas från den tidpunkt då tillkännagivandet om utslaget har anslagits. Om utslaget har delgivits personerna i fråga särskilt, räknas besvärstiden dock från delfåendet.

98 §
Besluts verkställbarhet

Ett beslut kan verkställas innan det har vunnit laga kraft. Ett beslut får dock inte börja verkställas, om rättelseyrkande eller ändringssökande skulle bli meningslöst genom verkställigheten eller om det organ som behandlar rättelseyrkanden eller besvärsmyndigheten förbjuder verkställigheten.

99 §
Besvärsförbud

Ändring i fullmäktiges beslut om att ordna en kommunal folkomröstning får inte sökas genom besvär.

100 §
Övriga stadganden om kommunalbesvär

På kommunalbesvär tillämpas i övrigt lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden.

12 kap.

Ikraftträdelse- och övergångsstadganden

101 §
Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995. Lagens 8 och 9 kap. träder dock i kraft den 1 januari 1997.

Genom denna lag upphävs kommunallagen av den 10 december 1976 (953/76), nedan den gamla kommunallagen, jämte senare ändringar. Tills 8 och 9 kap. i denna lag har trätt i kraft iakttas dock i stället för dem vederbörande stadganden i den gamla kommunallagen, dock så att fullmäktige utan hinder av 92 § 3 mom. och 94 § 2 mom. i den gamla kommunallagen kan besluta att en revisor är en OFR-revisor enligt 72 § i denna lag och att revisorerna även kan bistås av personer som valts av fullmäktige och som står i uppdragsförhållande till kommunen.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

102 §
Tillämpning av stadganden i andra lagar

Om det i andra lagar stadgas att stadgandena i den gamla kommunallagen skall iakttas, iakttas i stället i tillämpliga delar denna lag.

Stadganden i andra lagar, där det har gjorts skillnad mellan städer och andra kommuner, tillämpas på kommunerna enligt vilken kommunform de hade den 31 december 1976.

Vad denna lag stadgar om inkomstskatt till kommunen gäller i tillämpliga delar vad andra lagar stadgar om kommunalskatt.

103 §
Övergångsstadganden angående instruktioner, förtroendevalda och kommundirektören

En instruktion som är i kraft i kommunen när denna lag träder i kraft iakttas till dess något annat besluts med stöd av denna lag. Om en bestämmelse i instruktionen strider mot denna lag, iakttas denna lag.

Om valbarhet för förtroendevalda som utsetts innan denna lag trätt i kraft gäller den gamla kommunallagen.

För att tjänsteförhållandet för en kommundirektör som valts innan denna lag trätt i kraft skall kunna ändras till visstidsanställning krävs kommundirektörens samtycke.

104 §
Ändringssökande och underställning

Om en kommunal myndighet har fattat ett beslut innan denna lag trätt i kraft, iakttas vid ändringssökande, underställning samt förfarande enligt 63 och 71 b §§ i den gamla kommunallagen de stadganden som gällde när denna lag trädde i kraft.

Om det i andra lagar finns stadganden om underställning av kommunala myndigheters beslut, iakttas i fråga om underställning i tillämpliga delar de stadganden som gällde när denna lag trädde i kraft.

105 §
Övergångsstadganden angående samkommuner

Om det i en samkommuns grundavtal inte har överenskommits om sådant som det enligt 78 § i denna lag skall överenskommas om i avtalet, iakttas i tillämpliga delar de stadganden om kommunalförbund som varit gällande före den 1 januari 1993.

Samkommunernas grundavtal skall överensstämma med denna lag senast vid utgången av 1996.

Stadganden om kommunalförbund i andra lagar tillämpas utan hinder av denna lag på samkommuner, med undantag för stadgandena om samarbetsformer.

När en samkommun sköter uppgifter inom specialiserad sjukvård skall på den på motsvarande sätt tillämpas vad lagen om specialiserad sjukvård (1062/89) stadgar om organen i ett kommunalförbund som omfattar kommuner med olika språk och tvåspråkiga kommuner.

RP 192/94
FvUB 18/94

Helsingfors den 17 mars 1995

Republikens President
MARTTI AHTISAARI

Minister
Jan-Erik Enestam

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.