215/1995

Given i Helsingfors den 17 februari 1995

Förordning om teknisk-vetenskapliga examina

På föredragning av undervisningsministern stadgas:

1 kap.

Allmänna stadganden

1 §
Utbildningsansvar

Teknisk-vetenskapliga examina kan avläggas vid Tammerfors tekniska högskola, Tekniska högskolan, Uleåborgs universitet, Villmanstrands tekniska högskola och Åbo Akademi, vilka i denna förordning benämns universitet.

2 §
Examina

Teknisk-vetenskapliga högre högskoleexamina är diplomingenjörsexamen, arkitektexamen, och landskapsarkitektexamen.

Teknisk-vetenskapliga påbyggnadsexamina är teknologie licentiatexamen och teknologie doktorsexamen.

2 kap.

Högre högskoleexamen

3 §
Målet för examen

Grunden för den utbildning som leder till examen är den nivå som gymnasiestudierna och studentexamen eller motsvarande utbildning ger.

Målet för den utbildning som leder till examen är att inom den uppgiftssektor som utgör grunden för utbildningsprogrammet ge studeranden en allmän förmåga att sköta uppgifter som förutsätter teknisk-vetenskaplig sakkunskap. Studeranden skall också få färdigheter för vetenskaplig påbyggnadsutbildning och fortlöpande studier.

I den utbildning som leder till arkitektexamen och landskapsarkitektexamen ges studeranden dessutom en helhetsbild av konstens ställning och inflytande samt utvecklas färdigheter i fråga om uppgifter som gäller användningen och utbyggnaden av miljön.

Vid utbildningen förenas studier med vetenskaplig forskning.

4 §
Omfattningen av examen och grunden för dimensioneringen av studierna

De studier som krävs för examen omfattar sammanlagt 180 studieveckor. Universitetet ordnar utbildningen så att en studerande kan avlägga examen på fem läsår.

Grunden för dimensioneringen av studierna är en studievecka. Med studievecka avses en studerandes genomsnittliga arbetsinsats under 40 timmar för att uppnå målen för studierna.

5 §
Utbildningsprogram

Den utbildning som leder till examen planeras och ordnas i form av utbildningsprogram.

Ett utbildningsprogram är en målinriktad mångvetenskaplig studiehelhet, som planeras och utformas i samarbete mellan de olika enheterna vid ett universitet och inriktas på något uppgiftsområde, som förutsätter teknisk-vetenskaplig sakkunskap, och på utvecklandet av detta område.

Undervisningsministeriet fastställer universitetets beslut om vilka utbildningsprogram som finns vid universitetet och målen för dem.

6 §
Utbildningsprogrammets uppbyggnad

Studierna inom ett utbildningsprogram består av grundstudier, i vilka även ingår studier i språk och kommunikation, samt av ämnesstudier, fördjupade studier och praktik, vilka tidläggs så att de står i behövlig växelverkan med varandra. Ett diplomarbete ingår i de fördjupade studierna.

För ett utbildningsprogram kan planeras och ordnas studieinriktningar, inom vilka en del av studierna inriktas på något delområde av den yrkessektor på vilken utbildningsprogrammet baseras.

Studierna inom ett utbildningsprogram och den undervisning som hör till dem planeras och ordnas i form av studieperioder som är obligatoriska, alternativa eller valfria.

7 §
Språkkunskaper

En studerande skall i de studier som ingår i examen eller på annat sätt visa sig ha förvärvat

1) sådana kunskaper i finska och svenska som enligt lagen angående den språkkunskap, som skall av statstjänsteman fordras (149/22) krävs för en tjänst inom ett tvåspråkigt ämbetsdistrikt för vilken högskoleexamen är ett krav, och som är nödvändiga med tanke på det egna området, samt

2) sådana kunskaper i ett eller två främmande språk som är nödvändiga med tanke på det egna området.

Vad som stadgas i 1 mom. gäller inte en studerande som fått sin skolbildning på något annat språk än finska eller svenska, inte heller en studerande som fått sin skolbildning utomlands. Universitetet beslutar om de språkkunskaper som skall krävas av en sådan studerande.

Universitetet kan av särskilda skäl helt eller delvis befria en studerande från de språkkunskapskrav som stadgas i 1 mom.

En studerandes språkkunskaper skall anges i examensbetyget.

8 §
Avläggande av examen

För examen skall studeranden

1) delta i den undervisning och den praktik som hör till utbildningsprogrammet,

2) visa sig ha uppnått målen för utbildningsprogrammet,

3) avfatta ett diplomarbete, samt

4) avlägga ett skriftligt mognadsprov som utvisar kunskaper i finska eller svenska samt förtrogenhet med ämnesområdet för diplomarbetet.

Universitetet bestämmer om mognadsprov för sådana studerande av vilka inte krävs de språkkunskaper som avses i 7 § 1 mom.

3 kap.

Vetenskaplig påbyggnadsutbildning

9 §
Målet för påbyggnadsutbildningen

Grunden för den vetenskapliga påbyggnadsutbildningen är teknisk-vetenskaplig högre högskoleexamen eller annan examen på motsvarande nivå. För att en studerande skall kunna antas till påbyggnadsutbildning krävs det att universitetet konstaterar att den examen på motsvarande nivå som studeranden avlagt ger tillräckliga förutsättningar för den vetenskapliga påbyggnadsutbildningen.

I studierna för teknologie licentiatexamen skall studeranden uppvisa god kännedom om sitt forskningsområde samt förmåga till självständigt och kritiskt vetenskapligt tänkande.

I studierna för teknologie doktorsexamen skall studeranden grundligt göra sig förtrogen med sitt eget forskningsområde och kunna självständigt skapa ny vetenskaplig kunskap.

10 §
Doktorsexamen

En studerande som antagits till vetenskaplig påbyggnadsutbildning för att avlägga teknologie doktorsexamen skall

1) slutföra studierna inom den vetenskapliga påbyggnadsutbildningen, samt

2) avfatta en doktorsavhandling och offentligt försvara den.

Doktorsavhandlingen skall innehålla ny vetenskaplig kunskap.

Såsom doktorsavhandling kan godkännas antingen en enskild undersökning eller flera vetenskapliga publikationer eller manuskript som godkänts för publicering och ett sammandrag av dessa, i vilket forskningens mål, metoder och resultat framställs, eller ett annat arbete som uppfyller motsvarande vetenskapliga kriterier. Till publikationerna kan även höra sampublikationer, om disputanden har en självständig andel i dem.

11 §
Licentiatexamen

En studerande som antagits till vetenskaplig påbyggnadsutbildning kan avlägga teknologie licentiatexamen sedan han har slutfört den av universitetet fastställda delen av de studier som hör till påbyggnadsutbildningen. Examen omfattar en licentiatavhandling.

Såsom licentiatavhandling kan även godkännas flera vetenskapliga publikationer eller manuskript som godkänts för publicering och ett sammandrag av dessa, i vilket forskningens mål, metoder och resultat framställs. Till publikationerna kan även höra sampublikationer, om författaren har en självständig andel i dem.

4 kap.

Särskilda stadganden

12 §
Tillgodoräknande av studier

En studerande kan vid avläggande av examen enligt vad universitetet beslutar räkna sig till godo studier som han slutfört vid en annan inhemsk eller utländsk högskola eller vid en annan läroanstalt samt ersätta de studier som hör till examen med andra studier på samma nivå.

13 §
Betyg

Universitetet ger studeranden ett examensbetyg över avlagd examen.

Universitetet ger även under studiernas gång på begäran ett intyg till studeranden över slutförda studier.

Universitetet ger på begäran till den som har avlagt examen eller slutfört studier vid universitetet en sådan bilaga till examensbetyget eller intyget som är avsedd särskilt för internationellt bruk och i vilken ges tillräckliga uppgifter om universitetet, de studier och studieprestationer som avses i examensbetyget eller intyget samt nivån på dem och deras ställning i utbildningssystemet.

14 §
Utvecklande av utbildningen

Universitetet har till uppgift att fortlöpande utveckla examina, de studier som ingår i examina samt undervisningen. Särskild uppmärksamhet skall ägnas utbildningens nivå, undervisningens och studiernas kvalitet, samhällets utbildningsbehov, examinas och studiernas nationella och internationella motsvarighet samt uppnående av goda resultat i utbildningen.

15 §
Närmare bestämmelser

Universitetet utfärdar närmare bestämmelser om målet för och innehållet i examina och studierna samt om undervisningen och studieprestationerna.

5 kap.

Ikraftträdelse- och övergångsstadganden

16 §
Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1995.

Genom denna förordning upphävs förordningen den 29 juni 1978 om teknisk-vetenskapliga examina (528/78) jämte ändringar.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

17 §
Studerandenas ställning

De som när denna förordning träder i kraft studerar för teknisk-vetenskaplig examen har rätt att övergå till att studera enligt denna förordning eller fortsätta sina studier enligt den upphävda förordningen om teknisk-vetenskapliga examina. En studerande övergår dock till att studera enligt denna förordning, om han inte har avlagt teknisk-vetenskaplig grundexamen eller licentiatexamen eller doktorsexamen enligt den upphävda förordningen senast den 31 juli 1999. Universitetet bestämmer om övergångsarrangemangen.

En studerande kan för en examen enligt denna förordning räkna sig till godo studieprestationer som har ingått i studier enligt den upphävda förordningen om teknisk-vetenskapliga examina på det sätt som universitetet bestämmer.

På studerande som fortsätter sina studier enligt 1 mom. för examen enligt den upphävda förordningen om teknisk-vetenskapliga examina tillämpas i tillämpliga delar stadgandena i den upphävda förordningen.

Helsingfors den 17 februari 1995

Republikens President
MARTTI AHTISAARI

Undervisningsminister
Olli-Pekka Heinonen

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.